Jonas Millard (SD)

Motion till riksdagen 2017/18:878 av Jonas Millard m.fl. (SD, Grundlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny programskrivning i grundlagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reversera sentida grundlagsrevisioners

Inlämnad

2017-10-02

Förslag

18

Datum

2017-10-02

Utskottsberedning

2017/18:KrU7 2017/18:KU28 2017/18:KU34 2017/18:KU36

Riksdagsbeslut

(18 yrkanden): 18 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:877 av Jonas Millard m.fl. (SD, Återta den svenska förvaltningsrättsliga traditionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur och i vad mån det straffrättsliga och allmänna ansvaret för högre myndighetschefer och generaldirektörer

Inlämnad

2017-10-02

Förslag

7

Datum

2017-10-02

Utskottsberedning

2017/18:JuU15 2017/18:KU1 2017/18:KU37

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 5 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:356 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Tydligare krav på att myndigheter och dess företrädare ska vara öppna mot

Inlämnad

2017-09-27

Förslag

2

Datum

2017-09-27

Utskottsberedning

2017/18:KU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:115 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2016/17:208 Några frågor om offentlighet och sekretess Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del den avser sekretess i fråga om verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar

Inlämnad

2017-09-19

Förslag

4

Datum

2017-09-19

Utskottsberedning

2017/18:KU3

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:92 av Mikael Eskilandersson och Jonas Millard (båda SD) Gör bankkontonummer flyttbara Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra bankkontonummer flyttbara och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett idag högst konkurrensbegränsande

Inlämnad

2017-09-18

Förslag

1

Datum

2017-09-18

Utskottsberedning

2017/18:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:77 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD) Utred en begränsning av bankers möjlighet till borgen vid bostadslån Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en begränsning av bankers möjlighet till borgen vid bostadslån och tillkännager

Inlämnad

2017-09-18

Förslag

1

Datum

2017-09-18

Utskottsberedning

2017/18:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD) Utred inlåsningseffekterna av reavinstskatten på bostäder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inlåsningseffekterna av reavinstskatten på bostäder och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2017-09-18

Förslag

1

Datum

2017-09-18

Utskottsberedning

2017/18:SkU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2017-06-13

Datum

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Kommunallagen har funnits i över 25 år och har justerats vid ett femtiotal tillfällen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kommunallag. Den nya kommunallagen får nu en ny struktur och ett mer enhetligt språk. Den nya lagen innebär bland annat:

• Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet.
• Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
• Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda.
• Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.

Den nya kommunallagen och de lagändringar som följer av den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade samtidigt två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen borde se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses. Med dagens system kan ett parti i vissa situationer bli helt utan representation i en styrelse, nämnd eller utskott om en ledamot avgår under mandatperioden.
• Enligt den nuvarande och den föreslagna kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata aktörer. Skyldigheten att ta fram ett program med mål och riktlinjer för den privata verksamheten bör även gälla för verksamhet som drivs av en kommun, anser KU. Regeringen bör analysera hur den här skyldigheten ska se ut och därefter återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

25

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2017-06-13

Datum

2017-02-15

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

48, 32 minuter

Justering

2017-06-08

Datum

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om stöd till det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle granska EU-kommissionens meddelande.

I meddelandet beskriver kommissionen vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till terrorism. Det handlar bland annat om att EU kan stödja forskning, kunskapsbyggande och nätverksarbete och att EU kan hjälpa till att motverka terroristpropaganda och hatpropaganda på internet och att främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle.

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet välkomnar olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten.

Utskottet vill även understryka vikten av att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

Riksdagen lade KU:s utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-05-31

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

• Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.
• Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas.
• Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler.
• Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.

Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner.  Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Riksdagen anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om allmänna helgdagar som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2017-04-25

Datum

2017-04-26

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 57 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Motion till riksdagen 2016/17:3737 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) med anledning av prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning ny förvaltningslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försenad handläggning och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2017-05-03

Förslag

6

Datum

2017-05-03

Utskottsberedning

2017/18:KU2

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3734 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2016/17:171 En ny kommunallag Innehåll Förslag till riksdagsbeslut Återta den kommunala självstyrelsen Kommunal verksamhet med ansvar för de gemensamma resurserna Oppositionens inflytande och insyn i den ekonomiska

Inlämnad

2017-05-03

Förslag

13

Datum

2017-05-03

Utskottsberedning

2016/17:KU30

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 35 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2015 - 30 juni 2016. Under perioden registrerades 8040 nya ärenden, vilket innebär en ökning med nästan tolv procent jämfört med året innan. Det är framför allt klagomålsärenden som har ökat.

JO har uppmärksammat brister och oklarheter i både lagar och myndigheters regler och rutiner inom olika rättsliga områden. Riksdagen har granskat redogörelsen och lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2017-01-17

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa när det gäller överklaganden till regeringen av olika beslut om strandskydd. Utskottet framhåller att det i synnerhet när det gäller överklagandeärenden är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom ärendena många gånger pågått under en lång tid. I fallet med strandskyddsärenden kan en lång handläggningstid drabba enskilda och kommuner hårt. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv organisation som möjligt så att enkla ärenden kan få ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att regeringen genomför åtgärder gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.

KU har granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Det handlar dels om barn med Sverige som hemvist som olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land, dels om svenska barn som har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Granskningen visar på långa handläggningstider och vissa brister i handläggningen och dokumentationen. Utskottet betonar vikten av att handläggningen av ärenden som rör barn prioriteras. I den här typen av ärenden kan en lång handläggningstid inte bara kan skapa en otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få en faktiskt betydelse för utgången av ärendet. Utrikesdepartementet har framhållit att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering. KU förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen.

KU har gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer där det ingått någon form av parlamentariskt samråd i uppdraget, till exempel en parlamentarisk referensgrupp. Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Utskottet påpekar att för att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om det anses lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör det enligt utskottet närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att exempelvis en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.

KU har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör vara större än nödvändigt. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning. I några ärenden är prövningen mindre tydlig eller saknas helt. Utskottet framhåller att det faktum att ett lagförslag påverkar kommuner eller landsting som delar av ett kollektiv i sig inte innebär att regeringen kan avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller till exempel genomförande av EU-rätt. Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet påpekar KU att dokumentationen av myndighetsdialogen mellan regeringen och myndigheterna endast består av dagordningar. Det försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet betonar vikten av dokumentation av själva myndighetsdialogen.

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2016-12-15

Datum

2016-10-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18