Herr ålderspresident! Betänkandet behandlar 38 motioner på det aktuella området. Jag kommer uteslutande att upprätthålla mig vid punkt 5 om ökat valdeltagande för utlandssvenskar.
Regler för utlandssvenskars rösträtt infördes redan 1968. Sedan 1998 har alla svenska medborgare som någon gång varit folkbokförda i Sverige rätt att rösta. De som varit skrivna i Sverige vid något tillfälle de senaste tio åren tas dessutom automatiskt upp i röstlängden. Efter de tio åren krävs det däremot någonting aktivt, nämligen en anmälan som dessutom ska ske vart tionde år för att stå kvar i denna röstlängd.
Enligt organisationen Svenskar i Världen finns det i dag ca 660 000 svenskar bosatta utomlands. Det är rimligt att tänka sig att denna siffra kommer att öka med tiden, inte minst mot bakgrund av att den yngre generationen i högre grad studerar eller arbetar i ett annat land. Utvecklingen på arbetsmarknaden – som blir tajtare och inte känner av nationella gränser på samma sätt – talar också för en sådan utveckling.
Vid valet 2015 fanns 161 269 personer upptagna i den här röstlängden. Det är alltså en liten andel av alla utlandssvenskar som är upptagna. Det kan bero på personens ålder eller det faktum att personen i fråga bott utomlands en längre tid än tio år och inte anmält sig för att stå kvar i röstlängden.
Demokratiutredningen påpekade, som vi precis hörde, att valdeltagandet bland utlandssvenskar är lågt. I de senaste valen har så få som knappt en tredjedel av utlandssvenskarna valt att rösta. Vid valet 2014 röstade ca 35 600 av dem som fanns upptagna i röstlängden. Det motsvarar ungefär 22 procent. Det kan förstås finnas många skäl till det. Men om det beror på hinder som vi som lagstiftare kan påverka måste vi förbättra förutsättningarna för att rösta.
Just därför lade vi moderater fram ett förslag om åtgärder för att förbättra valdeltagandet bland utlandssvenskar. Det är glädjande att ett enigt konstitutionsutskott slutligen valde att ställa sig bakom detta.
Vad är det då vi föreslår? För det första vill vi i likhet med vad Demokratiutredningen föreslog titta lite grann på öppettiderna på svenska utlandsmyndigheter och konsulat. Om öppettiderna inte är i linje med de önskemål och förutsättningar som finns bland dem som ska rösta kommer det också att få en omedelbar effekt på valdeltagandet.
Om ett röstmottagningsställe är öppet varannan lördag, varannan söndag eller kanske på förmiddagar och det krävs att man tar ledigt från jobbet kommer valdeltagandet att vara lågt. Vi måste underlätta så att ambassader och honorära konsulat är öppna när behovet finns. Detta är en sak som man lätt skulle kunna åtgärda till 2018. Det fungerar bra på många ställen, men det finns förbättringsåtgärder att vidta på andra.
Det finns en RUT-rapport som genomfördes 2015 där man tittade på tiderna för röstmottagning vid tolv utlandsmyndigheter på olika platser i världen. Där såg man att det fanns brister som vi tycker att man måste åtgärda.
För det andra handlar det om vilken information som skickas ut. Det är klart att det skickas ut information, men allting kan bli bättre. Finns det frågeställningar om var man ska rösta, när man ska rösta och hur man ska rösta är det saker som lätt skulle kunna åtgärdas.
Vi förutsätter att det inför 2018 sker en ännu kraftigare informationsinsats från Valmyndigheten och berörda utlandsmyndigheter för att åstadkomma att fler utlandssvenskar går till vallokalen och röstar. Syftet och målsättningen måste vara att det är prioriterat att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar.
För det tredje vill vi se över reglerna för brevröstning. I dag är det inte möjligt för en utlandssvensk som är på besök i Sverige att posta sin röst här. Därför krävs bättre information om vilka regler som gäller för just brevröstning, så att man inte åker iväg till Sverige utan att först veta vad det är som gäller. Det finns också ett behov av att informera om vad som krävs – om man behöver ett dublettröstkort och liknande. Man ska se till att informationen når ut till utlandssvenskarna.
Vi tycker att detta är ganska lätta saker att åtgärda och underlätta. Det kräver egentligen inte något större arbete utöver en samlad informationsinsats och att man tar itu med hur brevröstningen ska kunna effektiviseras.
Det är givetvis glädjande att utskottet är enigt i sitt ställningstagande, men även om dessa åtgärder vidtas redan inför valet 2018 krävs det, i alla fall enligt min uppfattning, större reformer än så när det gäller valen därefter – om vi blickar fram mot 2022 och 2026.
Det är bra att man ändrar öppettiderna för röstning, men det kan fortfarande vara problem för den utlandssvensk som bor långt ifrån röstningsstället och som har svårt att ta sig dit även om det är öppet under fler helger eller efter kl. 17 och kl. 18. Det krävs kanske någonting helt annat.
I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat tycker i alla fall jag att man någon gång inom en snar framtid måste aktualisera frågan om e-röstning. Men det kräver givetvis noggranna avvägningar och överväganden.
Herr ålderspresident! Jag yrkar således bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
