med anledning av prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Motion 2016/17:3737 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försenad handläggning och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudspråket i förvaltningen ska vara svenska och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att som huvudregel ska endast nationella minoriteter i förvaltningsområden där nationella minoritetsspråk används ha rätt till myndighetskontakt på annat språk än svenska och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begreppet myndighetsutövning alltjämt ska vara en del av förvaltningslagens materiella innehåll och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om motiverings- och kommunikationsskyldigheten och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen antar 22 § regeringens förslag till förvaltningslag med den ändringen att uttrycket ”inte framstår som osannolikt” i andra stycket ersätts med ”kan antas”.

Försenad handläggning

För de fall systematiskt oskäliga förseningar i handläggningen av ärenden hos myndigheter under statlig kontroll kan härledas till avsaknad av resurser, styrning eller dylikt så förutsätter Sverigedemokraterna att regeringen också tar sitt ansvar och säkerställer att deras myndigheter tillförsäkras erforderliga medel och möjligheter för att kunna utföra sin verksamhet på ett adekvat sätt. I övrigt är Sverigedemokraterna inte blinda för olägenheterna som en långsam och ineffektiv förvaltning kan innebära. Regeringens ambition att komma till rätta med dylika missförhållanden är därför väl emottaget. Vi fruktar emellertid att regeringens föreslagna lösning med särskild prövningsordning till högre instans riskerar att skapa fler problem än den löser. Det är en farhåga som även delas av flera remissinstanser såsom Kammarrätten i Stockholm, Kemikalieinspektionen och Domstolsverket. Det kan t.ex. föreligga en risk att handläggningstiderna kan komma att förlängas eller att medborgare som klagar får sina ärenden behandlade med förtur, vilket vore kontraproduktivt. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen inom två år återkommer till riksdagen med en utvärdering av hur den nya lagen fallit ut. Vi förutsätter att en sådan utvärdering även tar i beaktande att granskade myndigheter fått tillräckliga resurser och möjligheter för att kunna lösa sina uppgifter.

Tolk och översättning

Som förslaget ser ut nu riskerar det otvetydigt att leda till att aktivistiska tjänstemän kommer att använda lagen till att ytterligare erodera svenska språket som huvudspråk i Sverige. Lagförslaget syftar uppenbarligen till att slå sönder samhörigheten i samhället och göra det ännu lättare att bosätta sig här i landet utan att ens behöva lära sig svenska. Sverigedemokraterna vill att regeringen i den nya lagen inarbetar en stadga, likt reglerna i språklagen, där det tydligt framgår att förvaltningsspråket i svenska myndigheter är svenska. Regeringen bör i den nya lagen även inarbeta att det, förutom i vissa fall där det är påkallat att myndigheten uttrycker sig på engelska, stadgas att de enda som ska ha absolut rätt till myndighetskontakt på annat språk än svenska är någon av de nationella minoriteterna i de förvaltningsområden där de nationella minoritetsspråken används. Sverigedemokraterna välkomnar däremot förslaget om att personer med funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala ska ha rätt till hjälpmedel för att kunna ta till vara sin rätt.

Myndighetsutövning och kommunikations- och motiveringsskyldighet

Begreppet myndighetsutövning är av praxis väl inarbetat och förstått i den svenska myndighetskulturen. I likhet med flera av remissinstanserna ser vi risken med både rättighetsförlust och oklarhet i handläggningen om begreppet skulle försvinna. Begreppet finns t.ex. med i regeringsformen, om överlämning av förvaltningsuppgifter och förvaltningens självständighet. Vi saknar en ordentlig analys av hur en förändring i förvaltningslagen skulle påverkas med avseende på både detta samt förvaltningen i stort. Begreppet bör därför inte tas bort ur den nya lagen. Av det ovan anförda följer att vi inte heller önskar se någon förändring av nu rådande ordning för myndigheternas kommunikations- och motiveringsskyldigheter. Detta bör ges regeringen till känna.

Postförsändelser

I likhet med flera remissinstanser är vi skeptiska till regeln om bakåtdaterade postförsändelser då regleringen tycks skapa fler problem än vad den löser. Sverigedemokraterna ser t.ex. en risk att inkomna handlingar blir att anse som inkomna och därmed offentliga innan de över huvud taget har kommit behörig tjänsteman till handa och kan diarieföras. Flera remissinstanser anmärker att denna ordning kan leda till rättsföljder som den enskilde inte har avsett. Regeringen anför själv i sin proposition att nuvarande reglering tillämpats under lång tid och i allt väsentligt fungerat väl. Riksdagen bör därför avslå propositionen i denna del.

Fredrik Eriksson (SD)

Jonas Millard (SD)