Massmediefrågor

Betänkande 2017/18:KU31

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 februari 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om massmediefrågor (KU31)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-01-18
Justering: 2018-02-01
Trycklov: 2018-02-01
Reservationer: 4
Betänkande 2017/18:KU31

Alla beredningar i utskottet

2017-12-19, 2018-01-18

Nej till motioner om massmediefrågor (KU31)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-02-06
Debatt i kammaren: 2018-02-07
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:KU31, Massmediefrågor

Debatt om förslag 2017/18:KU31

Webb-tv: Massmediefrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 44 Jonas Millard (SD)

Herr talman! Många av talarna i de föregående debatterna i dag har fattat sig föredömligt kort. Tyvärr måste jag meddela att det finns risk att jag överskrider min talartid med någon minut.

Massmediefrågor

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservationerna 2 och 3 i detta betänkande. Vi har ytterligare en reservation, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservationerna 2 och 3.

I år inträffar något extra roligt. Jag tänker då inte främst på valet, som många kanske går och tänker på nu, utan jag tänker på vinter-OS i Sydkorea.

Ett OS är inte bara spännande utan också förbrödrande. Alla världens nationer har möjlighet att vara med och visa upp sina olika idrottare. Ett sådant evenemang har utan tvivel ett extremt stort allmänintresse. Därför är det angeläget att så många som möjligt får en chans att följa det på tv.

Förra gången det var vinter-OS blev det skralt med tv-tittande eftersom ett kommersiellt bolag hade förvärvat rättigheterna till de olympiska spelen. Därmed kunde 15 procent färre tv-tittare än tidigare år ta del av sändningarna från OS.

Enligt uppgifter i Dagens media har SVT ingått avtal med företaget Discovery, så i år kommer mycket av spelen att kunna sändas i public service-tv. Men vi tycker ändå att det är olyckligt att så många personers möjligheter att se spelen är beroende av kommersiella bolags välvilja.

Vi menar därför att en nationell evenemangslista bör upprättas snarast. En sådan lista bör innehålla de stora sportevenemangen och de klassiska paradgrenarna, till exempel de olympiska sommar och vinterspelen. En lista av detta slag skulle i praktiken garantera att så många som möjligt i vårt avlånga land kan ta del av de olympiska spelen framöver, inte endast de som kan ta emot vissa kanaler i sin tv.

Herr talman! Från sådant man gärna vill se på tv till sådant man kanske inte vill se.

SVT har i uppdrag att förmedla nyheter och samhällsinformation på ett neutralt sätt. Som vi alla vet misslyckas man alltför ofta med just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Massmediefrågor

För dessa tillfällen och i andra fall där man anser att det förekommer olämpligt innehåll i olika tv-kanaler finns Granskningsnämnden. Den finns inom Myndigheten för press, radio och tv som ett självständigt beslutande organ. Nämnden prövar om innehållet i radio och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Ledamöterna i Granskningsnämnden utses i dag av regeringen.

Sverigedemokraterna menar att Granskningsnämndens verksamhet fungerar mindre tillfredsställande, särskilt nämndens granskning av eventuella åsidosättanden av sändningstillståndens paragrafer om opartiskhet. För att komma till rätta med detta bör Granskningsnämndens ledamöter i stället utses genom en parlamentarisk grupp, och beslutet bör fattas av oss här i riksdagen. Dessutom, menar vi, måste påföljderna för programansvariga som gör sig skyldiga till allvarliga åsidosättanden av villkor i sändningstillstånden skärpas.

Herr talman! SVT må ha en hel del problem med opartiskheten men är knappast värst. Det finns mediebolag som genom tvivelaktiga metoder har satt i system att mobba och hänga ut meningsmotståndare - även om dessa personer inte är offentliga på samma sätt som vi i denna kammare eller kända av den breda allmänheten.

När en person i dag anser sig ha blivit utsatt för förtal eller annan otillbörlig behandling av medierna är det i praktiken svårt att få upprättelse. Justitiekanslern, JK, är den myndighet under regeringen som bland annat har tillsyn över myndigheter, reglerar skadeståndskrav mot staten och är åklagare i tryck och yttrandefrihetsmål. Enligt JK:s årsredovisning för 2016 handlades 274 ärenden som berörde tryck och yttrandefrihet. Av dessa inleddes förundersökningar i endast tolv ärenden, och fem gick vidare till åtal. Fyra av dessa fem åtal handlade om hets mot folkgrupp. Det är således inget långtgående antagande att personer som blivit omskrivna på ett kränkande och osjyst sätt i grundlagsskyddade medier sällan fått någon upprättelse.

Sverigedemokraterna är av uppfattningen att medierna i grunden har ett ansvar att rapportera sakligt och opartiskt. Särskilt viktigt är detta när det gäller den rena nyhetsrapporteringen. Ingen människa, oavsett position i samhället, ska behöva utstå att bli föremål för osjysta journalistiska metoder, vinklad journalistik eller kraftigt integritetskränkande behandling som vida överstiger vad som kan anses försvarligt.

Det finns i dag vissa inbyggda funktioner inom medierna vars syfte är att bidra till viss självsanering, exempelvis Pressombudsmannen och Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Utöver detta finns som sagt Granskningsnämnden, som är en statlig myndighet.

Trots att dessa instanser finns i syfte att försöka garantera god journalistik är förtroendet för svenska medier långt ifrån så högt som det borde vara. Det bristande förtroendet kan sannolikt härledas till det som dessa instanser är satta att motverka, nämligen dålig journalistik och en direkt ovilja från flera medieaktörers sida att skriva objektivt. I stället finns fler och fler exempel på att medier agerar agendasättande och osakligt och bedriver vinklad journalistik.

Vår mening är därför att regeringen bör utreda hur en bättre balans kan uppnås mellan mediers grundlagsskyddade rättigheter och rättigheterna för dem som blir föremål för mediers granskning att slippa kränkande och osjyst behandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Massmediefrågor

Utredningen bör återkomma med konkreta förslag som innebär kraftiga förenklingar för den som önskar få sin sak prövad utan att på något sätt riskera att lida ekonomisk skada.

Det måste också säkerställas att de som är tänkta att granska medierna ska göra det helt opartiskt. Helt avgörande för oss är att granskarna har integritet och åtnjuter högt förtroende hos allmänheten.


Anf. 45 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Detta betänkande om massmediefrågor har en reservation från Centerpartiet om betydelsen av regional nyhetsbevakning.

Inom medieområdet pågår stora och snabba förändringar. Den digitala utvecklingen har lett till att medievärlden har breddats och att mer information finns att tillgå. Samtidigt har många lokalredaktioner lagts ned. Det finns en tendens att medierna blir smalare och att nyhetskonsumenterna vänder sig till medier som bekräftar deras egen världsbild.

Centerpartiet anser att det krävs snabba åtgärder för att säkra tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet.

Det är av största vikt att tillgång till lokaljournalistik och samdistribution av post och tidningar möjliggörs. Regeringen håller på att se över detta, och det är viktigt att det snart kommer ett förslag som gör att bättre tillgång till lokaljournalistik kan säkras och att alla kan ta del av det digitala samhället.

När det gäller införandet av en evenemangslista, som Jonas Millard talade om, är detta ett förslag som jag har varit med om att utreda för några år sedan. Förslaget lämnades till regeringen, men det ligger fortfarande hos regeringen för att beredas. Därifrån har det inte kommit något förslag.

Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation i detta ärende.


Anf. 46 Berit Högman (S)

Herr talman! Ett öppet och demokratiskt samhälle måste alltid vårda sina instrument och verktyg för att det ska förbli just ett öppet och demokratiskt samhälle.

Även jag har personligen tagit mycket illa vid mig av saker som har stått i tidningen eller speglats i medierna, men för den skull kommer jag aldrig någonsin att tycka annat än att yttrandefriheten och tryckfriheten är verktyg och instrument för demokrati och debatt.

Det är drygt två år sedan KU hade sin hearing om hot och våld mot journalister. Sedan dess har regeringen gjort en rad insatser för att skapa trygghet och underlätta för journalister att verka såväl internationellt som nationellt. Detta är ett ohyggligt viktigt arbete som måste fortsätta.

Det är också drygt två år sedan KU gemensamt lotsade igenom den förra propositionen om presstöd och utvecklingsstöd, och vi lär få hantera ytterligare en sådan proposition under mandatperioden. Jag känner mig trygg i att det sker på samma sätt som tidigare, med en vilja att ge och ta och att bli överens om det som vi alla vill ha: journalistik av god kvalitet och medvetna och aktiva samhällsmedborgare som får ta del av nyheter -samtidigt som vi inte blundar för en utveckling som vi varken vill eller kan stoppa, nämligen vårt förändrade beteende som nyhetskonsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Massmediefrågor

Utvecklingen har inte förbättrats i de svåra delarna. Generationsklyftan i tidningsläsandet och nyhetskonsumtionen är större än någonsin. De gamla finansieringsmodellerna för dagspress har till stor del fallit, och vi ser alla konsekvenserna av detta.

Lokal och regional nyhetsbevakning är viktig - det är vi helt överens om - och också bärande i presstödet, från det att det uppfanns men också fortsättningsvis. Detta är också reglerat i sändningstillstånd för public service.

När jag läser Centerns reservation undrar jag vad Centern egentligen avser med meningen: "Regeringen bör också se över förutsättningarna för enskilda att ta del av medier digitalt i hela landet. Alla ska kunna ta del av det digitala samhället."

Jag tänkte därför använda någon minut till att berätta vad regeringen de facto har gjort. Om Centern hade känt till det tror jag inte att meningen hade funnits med i reservationen. Det är nämligen en fullständig självklarhet att målsättningen måste vara att alla medborgare i vårt land ska kunna ta del av medier via digitaliseringen. Exempel:

Den 18 maj 2017 beslutades om en digitaliseringsstrategi.

I december 2016 beslutades om en bredbandsstrategi.

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att se till att privatpersoner och företag som saknar tillgång till telefoni och/eller grundläggande bredbandsuppkoppling om 10 megabit ska få stöd så att de kan få detta.

Där de kommersiella inte klarar av att göra detta ska samhället gå in.

Till och med år 2019 satsar regeringen årligen 21 miljoner kronor på regionala bredbandskoordinatorer som ska vara främjande. Där har jag ett konkret exempel. Min barndomsby har ungefär tio bofasta hushåll, och jag tror att vi kommer att få bredband innan jag får det i min övernattningsbostad i Gamla stan. Det är en fantastisk utveckling där människor ser att det verkligen händer på riktigt.

Sverige ska få bredband i världsklass.

Målen är högt satta, och metoderna är många. Målsättningen är att år 2020 bör 95 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 megabit. Det jobbas med detta, resurser har avsatts och det kommer att hända saker.

När det gäller samdistribution av tidningar och post har Postnord just nu så pass gigantiska problem och svårigheter att det kanske inte är den högst prioriterade uppgiften. Däremot måste vi se till att människor får sin tidning, om de nu fortsatt väljer att ha den i pappersformat. Det är en sak som vi kan vara helt överens om.

Herr talman! Jag är fast övertygad om att vi har en regering som inte räds framtiden, som inte önskar sig bakåt i tiden utan som tar sig an de utmaningar som finns med konstruktiva och finansierade förslag och insatser på mediemarknaden.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkande 31 i dess helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Massmediefrågor

(Applåder)


Anf. 47 Niclas Malmberg (MP)

Herr talman! Att det finns lokala nyhetsredaktioner över hela vårt land är oerhört centralt om vi ska upprätthålla en vital demokrati - nyhetsredaktioner som kan granska makthavare och myndigheter, journalister som kan koka ned och beskriva även komplexa frågor på ett sätt som gör att allmänheten förstår vad det handlar om, journalister som kan föra upp frågor som ligger tidigt i den politiska beslutsprocessen så att människor kan reagera och agera på förslagen och redaktioner som kan skildra vilka de politiska motsättningarna är och beskriva vad de olika partierna har för inställningar i frågor så att människor kan göra initierade val, inte bara till riksdag och landstingsfullmäktige utan till varenda kommunfullmäktige runt om i landet.

Det är därför en oroande utveckling vi har sett i landet de senaste åren. Många lokalredaktioner har krympts till ett minimum, och många har fått lägga ned helt. Orsaken till denna utveckling är i stor utsträckning att annonsörerna har dragit bort resurserna och annonserna från dagspressen för att i stället rikta insatserna på nätet, till de digitala giganterna. Med lägre annonsintäkter blir det förstås minskade möjligheter att anställa journalister och ha kraftfulla redaktioner.

Den rödgröna regeringen var väldigt medveten om denna problematik när den tillträdde, och man agerade snabbt. En första proposition skrevs om förbättringar av presstödet, och efter detta tillsatte kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke en mediestödsutredning som arbetade med uppdraget att hitta ett mediestöd som kan fungera också i framtiden i en digital värld med kraftigt förändrade förutsättningar för nyhetsförmedling.

Utredningen lade fram sitt förslag i slutet av 2016. Efter detta genomfördes en remissomgång där förslagen stöttes och blöttes. Vissa delar av förslaget har kritiserats medan andra har lyfts fram som viktiga eller till och med nödvändiga.

Regeringskansliet och Kulturdepartementet arbetar nu med att ta fram en proposition som förhoppningsvis kan presenteras här under våren. Utifrån den beredning som görs finns det ingen anledning att bifalla de motioner som nu har lagts fram i frågan. Jag yrkar därför bifall till konstitutionsutskottets förslag, där dessa motioner avstyrks.

Jag har goda förhoppningar om att det blir ett gott resultat, inte minst därför att vi redan har fattat ett viktigt beslut i denna fråga, nämligen i budgetbeslutet i höstas. I ramarna för 2019-2020 gjordes en tilldelning av de resurser som utredningen pekade på är nödvändiga för att klara ett utvidgat mediestöd.

Med ekonomiska resurser på plats är jag övertygad om att vi med gemensamma krafter kommer att kunna hitta en politisk majoritet för ett breddat och förbättrat press- och mediestöd.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 48 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Vi ska nu debattera massmediefrågorna. En livskraftig, fri och obunden press med lokal bevakning och förankring, där skickliga journalister kan verka fritt och skyddat, kan summera den liberala visionen för våra massmedier. Tyvärr kan vi se mörka moln i dag, inte bara vid horisonten mot Ungern och Turkiet. Även i det stora landet i väst har man nu en president som för ett öppet krig mot etablerade medier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Massmediefrågor

I Sverige hör vi också en debatt där vissa vill beskära våra fria mediers roll i samhällsdebatten och som underblåses av politiska krafter som uppenbarligen tror att journalisters roll är att utgöra propagandamaskiner, något som samma röster i och för sig redan i dag beskyller etablerade journalister för att vara. Men då är det inte deras propagandamaskiner, och därmed är det fel på medierna - ni hör själva hur det låter.

Presstödskommittén, Medieutredningen, Parlamentariska public service-kommittén, uppdrag till Myndigheten för press, radio och tv är bara några av de senaste grupperingarna som har haft som grannlaga uppgift att utreda hur statens stöd till medierna ska se ut och vilka krav som ska ställas på dem. Det är inte av ointresse som motionerna har avstyrkts, utan det är för att utskottet inte vill föregripa resultaten av utredningarna eller av det beredningsarbete som pågår. Klart är dock att det är en grannlaga uppgift att få till ett system som är teknikneutralt, som täcker hela landet, som är kvalitetsdrivet och som skapar mångfald - många röster - i stället för centralt skrivet material som bara uppförs i olika editioner runt om i landet.

Herr talman! Sverige har en lång tradition av att stå upp för journalistiken, eftersom de flesta av oss inser att den fria åsiktsbildningen är en del av grunden för Sveriges demokratiska styrelseskick och att tryck- och yttrandefriheten är förutsättningar för den fria åsiktsbildningen. Därför måste mediepolitiken ha en tydlig koppling till hur tryck- och yttrandefriheten fungerar, inte bara konstitutionellt utan i praktiken.

Jag vet inte hur det är med er, men jag minns exakt vad jag gjorde den 7 januari 2015 när terroristattacken mot Charlie Hebdo i Paris kablades ut över världen. Jag minns också var jag var när jag hörde att den legendariske radiokorrespondenten Nils Horner hade blivit skjuten under ett uppdrag för Sveriges Radio.

Vartenda enskilt våldsbrott i samhället är förhatligt, men våldet mot våra journalister blir så mycket mer än så. Det blir ett direkt hot inte bara mot individen - journalisten - som för evigt är tystad, utan mot hela vårt öppna samhälle. Hotet behöver inte ta sig så extrema former som det gjorde i Paris eller mot Nils Horner. Hot riktas också mot den lokala journalisten på den lilla lokalredaktionen, i den mån den fortfarande finns, i syfte att skrämma och tysta.

För att hindra en utveckling där den fria åsiktsbildningen hotas av självcensur och minskad attraktivitet för journalistyrket bör en utredning tillsättas för att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att värna yttrande- och tryckfriheten och för att utveckla det förebyggande arbetet mot hot, våld och andra angrepp mot journalister och medieredaktioner. Utredningen ska naturligtvis ses som en del av demokratipolitiken och arbetet för ett fritt och öppet samhälle. En sådan utredning bör naturligtvis ske i nära samråd med journalister och branschföreträdare för att man ska ta del av de många erfarenheter och idéer som finns inom professionen och som vi som utskott har fått ta del av vid våra möten med just dessa personer.

Regeringen har nu vidtagit åtgärder, bland annat genom den handlingsplan som antogs i juli 2017 och som ska innebära ett mer systematiskt arbete för att förebygga hot mot journalister. Man har också gett Linnéuniversitetet i uppdrag att identifiera och utveckla kompetensutvecklande insatser riktade till journalister och redaktioner för att förebygga och hantera hot och hat. Dessutom ska Polismyndigheten senast i mars 2019 redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Massmediefrågor

Det är glädjande att allianspartierna därmed inte längre behöver yrka bifall till sina motioner och reservationer mot regeringens förslag. Nu har vi fått en regering som har lyft frågan till den nivå som den förhoppningsvis förtjänar att vara på. Därför kommer allianspartierna i fortsättningen att bevaka arbetet i stället för att yrka bifall till sina reservationer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 49 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande 31 om massmediefrågor behandlas ett trettiotal yrkanden från allmänna motionstiden. Jag vill särskilt lyfta fram en kommittémotion, 2016/17:3286, från de fyra allianspartierna med Andreas Norlén som första namn. I yrkande 1 i denna motion begärs ett tillkännagivande om att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att värna tryck- och yttrandefriheten och utveckla arbetet mot hot, våld och andra olagliga angrepp mot journalister och medieredaktioner. Allianspartierna går in i detalj på hur man ska slå vakt om skyddet för journalister och medieredaktioner.

Det är med glädje som vi har kunnat konstatera att vi i våra samtal i utskottet har nått en samsyn. Detta är ingenting partiskiljande, utan det är någonting som vi samtliga står bakom. Därför gör utskottet ett gemensamt ställningstagande där vi konstaterar att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förebygga och hantera hot mot journalister och medieredaktioner. Genom den handlingsplan som regeringen antog i juli 2017 har regeringen inlett ett mer systematiskt arbete för att förebygga hot mot det demokratiska samtalet.

Regeringen har vidare bland annat gett Linnéuniversitetet i uppdrag att identifiera och utveckla kompetensutvecklande insatser riktade till journalister och redaktioner för att förebygga och hantera hot och hat. Dessutom ska Polismyndigheten senast i mars 2019 redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen. Det straffrättsliga skyddet mot integritetskränkningar stärks genom det lagförslag som regeringen lade fram under 2017. Därför menar utskottet samfällt att denna motion inte behöver bifallas. Den är i stort sett redan tillgodosedd.

Liksom föregående talare, inte minst Tina Acketoft, vill jag bara understryka hur oerhört viktig den fria pressen är. Vi ser hur man har försökt att begränsa den fria pressen, och det har nämnts exempel från USA. Det är inte acceptabelt. Vi vill stå upp för den fria pressen, och vi vill ha trygghet och säkerhet för journalister så att de kan arbeta. Det är någonting som konstitutionsutskottet gemensamt står bakom och arbetar för.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-02-07
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 6, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Regional nyhetsbevakning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:1128 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),

      2016/17:1609 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S),

      2016/17:2972 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1, 4 och 5,

      2017/18:1841 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),

      2017/18:3758 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 29 och

      2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1, 3 och 4.
      • Reservation 1 (C)
    2. Skydd för journalister och medieredaktioner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:3286 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1 och

      2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 11.
    3. Evenemangslista

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:2593 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

      2017/18:1609 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S950018
      M670016
      SD03906
      MP19005
      C17005
      V17004
      L15004
      KD13003
      -1203
      Totalt24441064
      Ledamöternas röster
    4. Granskningsnämnden för radio och tv

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:8 av Robert Stenkvist och David Lång (båda SD),

      2017/18:24 av Robert Stenkvist och David Lång (båda SD),

      2017/18:1606 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2017/18:2191 av Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) yrkande 2,

      2017/18:2763 av Jan Ericson (M) och

      2017/18:3253 av Edward Riedl (M).
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S950018
      M670016
      SD03906
      MP19005
      C17005
      V17004
      L15004
      KD13003
      -1302
      Totalt24442063
      Ledamöternas röster
    5. Lättare att få upprättelse gentemot medier

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:3649 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) yrkande 2.
      • Reservation 4 (SD)
    6. Pressetik och genmälesrätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:2517 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2 samt

      2017/18:3336 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-3.
    7. Motverka mediekoncentration

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:693 av Anna Hagwall (SD) yrkande 1.
    8. Förbud mot störande radioreklam

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:589 av Magnus Manhammar (S).