Ingemar Kihlström (KD)

Motion till riksdagen 2019/20:51 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2018/19:138 Straffet för mord Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa preskriptionstiden för mord där gärningsmannen är under 21 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inlämnad

2019-09-18

Förslag

1

Datum

2019-09-18

Utskottsberedning

2019/20:JuU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:41 av Ingemar Kihlström (KD) Erkännande av Somaliland som självständig stat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda processen för att erkänna Somaliland som en självständig stat och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2019-09-18

Förslag

1

Datum

2019-09-18

Utskottsberedning

2020/21:UU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:40 av Ingemar Kihlström (KD) Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda processen för att vid lämplig tidpunkt flytta Sveriges ambassad till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2019-09-18

Förslag

1

Datum

2019-09-18

Utskottsberedning

2019/20:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Den 25 juni klockan 9 håller riksdagen en aktuell debatt om gängkriminalitet. Moderaterna har begärt debatten. Från regeringen deltar inrikesminister Mikael Damberg (S). Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2019-06-25

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2019-06-11

Datum

2019-06-12

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Interpellation 2018/19:269 Skatteverkets minskade prioritering av brottslighet av Ingemar Kihlström (KD) till Finansminister Magdalena Andersson (S) I det första stycket i regleringsbrevet till Skatteverket står det: Skatteverket ska bidra till att motverka brottslighet.”Skatteverket har genom sitt arbete med att driva

Inlämnad

2019-05-29

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

• En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
• En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

 

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 89 minuter

Justering

2019-05-09

Datum

2019-05-10

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Fråga 2018/19:623 Paragraf 3-områden av Ingemar Kihlström (KD) till Statsrådet Mikael Damberg (S) Var femte kommun använder sig i dag av ordningsvakter på grund av ökad otrygghet och bristande polisnärvaro. Enligt lagen om ordningsvakter kan kommunerna ansöka om så kallade paragraf 3-områden där ordningsvakter får verka

Inlämnad

2019-05-08

Besvarare

Statsrådet Mikael Damberg (S)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

35

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

24, 65 minuter

Justering

2019-04-25

Datum

2019-04-26

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Motion till riksdagen 2018/19:3089 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2018/19:104 Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiken mot Sveriges kampanj till FN:s säkerhetsråd och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2019-04-26

Förslag

8

Datum

2019-04-26

Utskottsberedning

2018/19:UU8

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

• Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
• Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
• En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
• Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

34

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2019-04-11

Datum

2019-04-15

Bordläggning

2019-04-24

Debatt

2019-04-25

Beslut

2019-04-25

Motion till riksdagen 2018/19:3079 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) med anledning av prop. 2018/19:86 Datalagring vid brottsbekämpning anpassningar till EU-rätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med en mer långtgående lagstiftning

Inlämnad

2019-04-24

Förslag

3

Datum

2019-04-24

Utskottsberedning

2018/19:JuU27

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 1 avslag, 2 bifall,

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.

Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 23 minuter

Justering

2019-04-04

Datum

2019-04-05

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind

Datum

2019-04-11

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud
• Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

71

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2019-04-04

Datum

2019-04-05

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2019-04-04

Datum

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Motion till riksdagen 2018/19:3056 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) med anledning av prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkorlig frigivning endast ska förekomma undantagsvis och

Inlämnad

2019-04-10

Förslag

3

Datum

2019-04-10

Utskottsberedning

2018/19:JuU25

Den 5 april håller riksdagen en aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer. Liberalerna har begärt debatten. Från regeringen deltar utbildningsminister Anna Ekström (S). Debatten går att se direkt eller i efterhand via webb-tv.

Datum

2019-04-05

Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2019-03-28

Datum

2019-03-29

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.

• Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
• Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
• Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

35

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2019-03-28

Datum

2019-03-29

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03