Fru talman! Integritet är ett begrepp som vi alldeles för sällan diskuterar på djupet i svensk politisk debatt. Det är ständigt närvarande, men vi har kanske många gånger olika uppfattningar om vad det innebär. Det är okej. Integritet är ett väldigt stort begrepp, och det kan betyda olika saker för olika personer.

Men i en värld där vi har en ständig utveckling i en riktning som gör att integriteten alltid måste värnas och alltid måste skyddas, inte bara av den enskilda personen utan också med hjälp av oss som lagstiftare och företrädare för folket, är diskussionen omistlig.

Varje dag produceras ytterligare data om alla oss som är uppkopplade. Varje dag lagras den informationen, och varje dag finns det behov av att informationen skyddas från felaktigt användande. För varje dag blir det än mer viktigt.

Europeiska unionen har gjort stora insatser för att på en europeisk nivå försöka säkerställa vår gemensamma integritet - för var och en av oss som individer. Det har lett till en situation där det finns oklarheter kring hur företag och myndigheter kan samarbeta med företag från andra länder, exempelvis USA.

Det kom en dom i Europadomstolen för inte alltför länge sedan där det konstaterades att man inte längre får lagra information i enlighet med det europeiska dataskyddsdirektivet i till exempel USA, eftersom den så kallade privacy shield inte bedömdes vara tillräcklig för att säkra just integritetsskyddet. Det hade att göra med de lagar som gäller på andra sidan Atlanten, men det får också konsekvenser för möjligheterna för oss att samarbeta och för den tillväxtmöjlighet som det innebär att kunna arbeta med företag från andra länder.

Vi moderater har i detta betänkande en reservation där vi betonar vikten av att regeringen och Europeiska unionen gör stora ansträngningar för att få ett nytt avtal och ett nytt system på plats, så att vår gränslösa värld kan fortsätta att vara gränslös i allt större utsträckning. Samarbete över nations- och kontinentgränser måste kunna fortsätta att utvecklas för vår gemensamma tillväxt samtidigt som integritetsskyddet alltid säkras för våra medborgare och för alla och envar.

När det kommer till den personliga integriteten kommer det att vara 2000-talets stora utmaning att se till det förblir säkert när det gäller data som varje dag produceras om oss.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 5.

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservation nummer 1. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i detta ärende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Jag tänkte gå in på Advokatsamfundet. Det är en märklig skapelse. Det är en privaträttslig organisation med medlemmar. Samtidigt sker där myndighetsutövning som bekostas av det allmänna.

Vi tycker att det är ett problematiskt upplägg. I vår grundlag, i tryckfrihetsförordningen, står det faktiskt att det som är myndighetsutövning och som bekostas av skattemedel ska ha transparens. Det ska vara offentliga handlingar. När det gäller Advokatsamfundet är det inte offentliga handlingar. Det är på nåder som vi får ta del av deras handlingar. Jag erkänner att det på senare år har blivit bättre. Men när jag försökte för några år sedan var det inte alltid lika lätt att få ut handlingar.

Nu har det varit mycket debatt om Advokatsamfundet och deras disciplinnämnd. Man märker också att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande inget lagstöd för mig att få ut deras handlingar.

Vi tycker att detta är fel och problematiskt. Advokatsamfundet är en privaträttslig organisation, men där sker myndighetsutövning. Myndighetsutövningen handlar om att Advokatsamfundet är den enda organisation som får licensiera advokater. Advokat är en skyddad titel i Sverige i dag. Samtidigt bekostas advokater av skattemedel från det allmänna. Varje person som står åtalad för ett brott som kan leda till mer än två års fängelse har rätt till en advokat, och det bekostas som sagt av skattemedel.

Om en advokat skulle begå en grov överträdelse eller bryta mot god advokatsed eller advokaternas etiska riktlinjer kan inte åklagare lyfta det ärendet i en tingsrätt, utan det är Advokatsamfundets egen disciplinnämnd som då ska avgöra detta rättsligt. Det står i rättegångsbalken att det är så.

Det är också lite konstigt - om det nu är en rättslig prövning och det har ett allmänintresse - att det inte blir en offentlig handling. Jag tycker att det är jättekonstigt. I tingsrätten är domarna offentliga handlingar. Det är en viktig grundprincip vi har i Sverige i dag. Det ska vara offentliga handlingar när det gäller alla sådana här rättegångar.

Nästan det allvarligaste advokater kan göra är att bryta mot enrumsprivilegierna. Enrumsprivilegiet innebär att en häktad alltid har rätt att träffa sin advokat enskilt och prata om sitt ärende. Det är jättebra, men en förutsättning för att det ska fungera är att man vet att advokaten inte blir en förmedlare av information från den häktade om denne har kraftiga restriktioner. Det får inte bli så att advokaten blir någon form av budbärare mellan den häktade och dennes omgivning eftersom hela förfarandet med restriktioner då blir meningslöst och förundersökningar kan skjutas i sank. Genom att bryta mot enrumsprivilegiet kan en häktad med restriktioner skapa en alternativ, samstämmig story med sina kumpaner, undanröja bevis, hota vittnen, fixa falska alibin och så vidare.

Därför är det jätteviktigt att en advokat verkligen helgar enrumsprivilegiet. Gör denne inte det utan det framkommer att advokaten har brutit mot restriktionerna, yppandeförbudet eller någonting är det alltså Advokatsamfundets disciplinnämnd som ska pröva det rättsligt. Jag tycker att det finns ett allmänintresse att med lagstöd faktiskt kunna få ta del av de här handlingarna.

Det är därför vi har lagt den här motionen om att detta ska vara offentlig handling. Advokatsamfundet är ju inte enbart en privaträttslig organisation; det är en privaträttslig organisation som getts myndighetsutövning som bekostas av skattemedel. Då är det enligt intentionen i vår grundlag så att det ska vara en transparens enligt offentlighetsprincipen, och den ska ha lagstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Vi nämnde också att själva granskningen av advokater inte nödvändigtvis behöver göras av organisationen själv. I stället kunde man kanske hitta en form där en extern instans granskar. Det är aldrig bra att en organisation granskar sig själv. Det går alltid åt pepparn. Det funkar aldrig, och det är därför man alltid lägger revisioner och sådant i någon extern instans och inte låter organisationer göra det själva.

Det här får vi mycket kritik för. Man tar bort advokaternas oberoende, sägs det. Vi hävdar dock att detta oberoende inte är värt någonting om det i slutändan blir så att det, lite tillspetsat, blir ett gäng ryggdunkande kollegor som kanske har tappat sin moraliska kompass som ska göra detta. Oberoendet är bara värt någonting om det faktiskt är ett riktigt oberoende.

Jag kan se framför mig flera olika modeller för en extern granskning. Man skulle kunna lägga upp det på samma sätt som med JO. JO är hyfsat oberoende, får vi ändå säga. Varken riksdag eller regering kan påverka dem. Advokatsamfundets disciplinnämnd skulle kunna läggas på någon form av ordning som den vi har med JO.

I dag har vi i och för sig JK som kan överklaga disciplinnämndens beslut. Men JK överklagar bara de beslut som är av väldigt stor principiell betydelse. De tittar inte på vartenda beslut, utan bara ett litet fåtal. 99,9 procent av ärenden granskar Advokatsamfundet självt. Det tycker vi är problematiskt. Vi anser inte heller att det skulle ta bort Advokatsamfundets oberoende om en extern instans granskar när advokaterna blir anmälda för överträdelser.

Vi vill fortfarande att advokater ska vara privata. Det ska absolut inte vara någon form av statliga advokater. Det har vi aldrig sagt. Vi vill bara att själva granskningen ska läggas utanför Advokatsamfundet.

Fru talman! Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. Den handlar om den enskildes rätt till privatliv och möjlighet till självbestämmande såväl i det fysiska som i det digitala samhället.

Personlig integritet kan i snäv mening avse skyddet för personuppgifter och i en bredare mening skydd för privata förehavanden och att kunna kommunicera förtroligt utan att bli kartlagd, spårad eller övervakad vare sig av myndigheter eller av globala storföretag. I självbestämmandet ligger möjligheten att kontrollera vem som använder uppgifter om en själv och i vilka syften.

Frågan om personlig integritet är inte bara en rättighetsfråga utan också i högsta grad en demokratifråga. Den är en sådan rättighet som andra rättigheter är beroende av. Det är svårt att nyttja andra rättigheter som yttrandefrihet, åsiktsfrihet och organisationsfrihet om vi inte vet om vi övervakas och i så fall av vem.

Teknikutvecklingen har gjort att det är billigare och enklare än någonsin tidigare att samla in och analysera stora mängder data. Datadriven innovation har gett oss fantastiska möjligheter. Projektet Global Watch Center, som det statliga bolaget SSC driver tillsammans med bland annat Luleå tekniska universitet, går ut på att bygga ett center där data från världens satelliter sammanställs, analyseras och görs enkelt tillgänglig med hjälp av avancerad artificiell intelligens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Ett sådant center skulle ge stöd till att hantera de stora globala problemen genom trovärdig och snabb information. Bland exemplen på globala problem som skulle kunna övervakas finns avverkning av regnskogar, plast i haven, ökande havsnivåer och hantering av katastrofer såsom skogsbränder och andra konsekvenser till följd av klimatförändringarna. Fredskriser är ett annat exempel liksom att undvika humanitära katastrofer.

Men datadrivna innovationer kan, om eller när de hamnar i orätta händer, innebära konkreta risker för den enskilde. Exemplen på hur auktoritära regimer kuvar och kartlägger enskilda oppositionella genom ansiktsigenkänningsteknik och biometri är skrämmande och varnande exempel på hur all teknik och all innovation också kan missbrukas för onda syften.

Kraftfull teknik kan enkelt samla in, spåra och analysera våra rörelsemönster och beteenden såväl på nätet som i den fysiska världen. På så sätt kan vår integritet hotas när våra inköpsvanor, vår hälsa, våra kontakter och våra intressen kan kartläggas. Teknikutvecklingen med ökad digitalisering och de möjligheter som artificiell intelligens och internet of things ger oss måste därför gå hand i hand med etiska och rättsliga perspektiv som säkrar medborgerliga rättigheter.

Fru talman! För två och ett halvt år sedan trädde EU:s dataskyddsförordning i kraft. Den gav oss ett stärkt skydd av den enskildes rätt till skydd av personuppgifter. Ändå har vi under en lång rad av år i västvärlden och i Sverige i spåren av terroristattacker och växande grov kriminalitet introducerat alltmer ur integritetssynpunkt ingripande lagstiftning.

Allt större delar av vårt offentliga rum är numera kameraövervakat. Hemliga tvångsmedel som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk information, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning, hemlig dataavläsning, preventiva tvångsmedel och inhämtning av uppgifter i underrättelsesyfte utgör av legitima brottsbekämpningsskäl undantag från det skydd mot intrång i enskildas privat- och familjeliv som annars gäller enligt såväl grundlag och Europakonventionen som EU:s rättighetsstadga.

Ändå kan vi konstatera att såväl verktygslådan av hemliga tvångsmedel som användningen av dem har ökat under senare år. Under 2019 meddelades 15 923 tillstånd till hemliga tvångsmedel. Regeringen bedömer att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig brottsutredande funktion och har inneburit en reell nytta.

Risken för de små stegens tyranni är uppenbar när det kommer till utvecklingen av integritetsingripande lagstiftning i Sverige. För vällovliga och legitima syften som en effektivare brottsbekämpning har vi gett polis, tull och åklagare fler verktyg och fler hemliga tvångsmedel.

Ändå för de brottsbekämpande myndigheterna en ojämn kamp mot kriminaliteten, och därpå följer ytterligare önskemål om fler tvångsmedel. Senast i höstas framförde biträdande rikspolischefen förslag på förändrad lagstiftning för att polisen i underrättelsesyfte ska få större möjligheter att lyssna på personer utan specifik misstanke. I dag är avlyssning av personer tillåten om personen är misstänkt för ett brott som kan ge minst två års fängelse och efter beslut av domstol. Dessutom har regelverket kring hemlig avlyssning ändrats i höstas för att skapa en effektivare brottsbekämpning genom att rätten får pröva en ansökan eller anmälan om ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning utan att hålla sammanträde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Centerpartiet anser - och har därför också motionerat om flera gånger - att en utredning bör tillsättas med uppdraget att se över integritetsskyddet i svensk rätt. Ett viktigt skäl till det är gränsdragningsproblemen mellan å ena sidan integritetshänsyn och å andra sidan samhällets intresse och skyldighet att på ett effektivt sätt bekämpa hot och allvarlig brottslighet, som återkommer allt oftare. Den tekniska utvecklingen medför också att det finns behov av en mer genomgripande diskussion om integritet, öppenhet, informationsinsamling och utbyte av information.

Jag yrkar därför bifall till reservation 4.

Fru talman! Offentlighetsprincipen är central i svensk rättsordning. Den innebär att allmänheten, enskilda individer och medier kan ha insyn i statens göromål, som ju är grunden i våra gemensamma göromål. Precis som att detta är en central del i svensk rättsordning är även den enskilde medborgarens rätt till integritet och privatliv grundlagsskyddad. Båda dessa principer, statens offentlighet och den enskilde medborgarens rätt till integritet, är vägledande i vårt arbete med offentlighet och sekretess.

Fru talman! På bordet i dag har vi konstitutionsutskottets betänkande 19, Offentlighet, sekretess och integritet. Betänkandet behandlar motionsyrkanden på detta tema, och jag vill här rikta uppmärksamheten mot två motioner vars innebörd skulle rubba ett par av den svenska demokratins grundvalar, dels advokatkårens oberoende, dels föreningarnas frihet, oberoende och självständighet.

Det handlar här om SD:s motioner 2019/20:544 och 2020/21:682. Det finns en del sakfel i motionerna. Advokatsamfundets ledamöter har inte något monopol på juridiska tjänster, som motionerna faktiskt påstår. Advokatsamfundet är inte heller finansierat av allmänna medel fullt ut utan huvudsakligen genom den medlemsavgift som ledamöterna själva betalar. Några statliga ersättningar får alltså samfundet inte fullt ut. Men bortom dessa sakfel, medvetna eller omedvetna, finns i motionerna en önskan från SD att i grunden förändra det demokratiska, öppna och fria Sverige som vi känner det.

Fru talman! Ett fundament för en väl fungerande rättsstat är en oberoende advokatkår. Detta samt advokaters fria, obundna ställning framhålls i olika internationella överenskommelser, till exempel FN:s Basic Principles on the Role of Lawyers. Vidare är Europakonventionen tydlig. Sedan finns Europarådets Recommendation of the Committee of Ministers to Member States on the freedom of exercise of the profession of lawyer.

I en demokrati och rättsstat är det en grundläggande princip att advokater ska stå fria och självständiga i förhållande till stat, myndigheter, domstolar och andra intressen. Det är nödvändigt för att säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna. Alla som är demokratiskt lagda förstår detta och vet betydelsen av att advokater och advokatsamfund står fria från statlig kontroll. Det är därför olycksbådande att SD föreslår att Sveriges advokatsamfunds oberoende ska inskränkas. Till exempel lyfts i motionerna förstatligande fram som förslag.

Fru talman! I SD:s motion 2020/21:682 beskrivs Advokatsamfundet enligt följande: "Samfundet är idag en mäktig lobby- och remissorganisation som därtill ibland fungerar som politisk megafon i den allmänna debatten i allmänhet och som företräder sina egna medlemmars intressen i synnerhet." SD:s språk och ton mot Sveriges advokatkår oroar mig och oss socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Sveriges advokatsamfund bildades på enskilt initiativ 1887, och det är en sammanslutning där landets alla advokater ingår. Advokatsamfundet är alltså inte en myndighet. Samfundet kan karakteriseras som en privaträttslig sammanslutning med offentligrättsliga drag. I dessa uppgifter ingår en viss myndighetsutövning. Detta gäller främst den disciplinära verksamheten. Bestämmelser om Advokatsamfundet och om advokater finns bland annat i rättegångsbalken.

Fru talman! SD:s språk och ton oroar oss socialdemokrater. Vilka fler mäktiga lobby- och remissorganisationer som ibland fungerar som politisk megafon i debatten i allmänhet och som företräder sina egna medlemmars intressen i synnerhet vill SD kringskära oberoende och självständighet för? Handlar det om LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, som också är en mäktig lobby- och remissorganisation och som bedriver politik i den allmänna debatten och företräder sina medlemmar, eller kanske Svenskt Näringsliv, som samlar svenska företag och arbetsgivare? Även de är mäktiga och driver sina medlemmars frågor. Eller är det LO, TCO, Saco eller några av deras medlemsfack, till exempel Unionen, IF Metall och Akademikerförbundet? Också dessa är mäktiga röster i debatten, som driver just sina medlemmars intressen. Tack och lov för att dessa organisationer gör det. Det är ju liksom deras uppgift.

Fru talman! Vårt föreningsliv med många stora organisationer som företräder sina medlemmar gör Sverige starkare, rikare och mer demokratiskt. Betyder det att jag och vi socialdemokrater står bakom allt som alla dessa organisationer gör? Nej, absolut inte. Vi kan ha synpunkter på såväl Advokatsamfundet som LRF och Svenskt Näringsliv samt även fackens arbete och inlägg. Men för den skull anser vi inte att staten ska kringskära deras frihet, oberoende och självständighet. Men det är vad som gömmer sig bakom SD:s förslag och formuleringar. Det är just så högerextremism fungerar. Det startar med en eller några grupper, men det stannar inte där. Snart står nästa på tur, och nästa, och nästa, tills inget finns kvar av det som vi svenskar känner som vår demokrati och rättsstat.

I dag handlar det om Advokatsamfundet och i morgon om något annat som inte faller Sverigedemokraterna i smaken. Det kan vara du. Det kan vara jag. Jag hoppas att moderater, kristdemokrater och även liberaler öppnar sina ögon och ser detta.

Fru talman! Därför vill jag här från talarstolen, för Socialdemokraternas räkning, tydligt yrka avslag på dessa SD-motioner samt bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag tackar Daniel för anförandet, men jag tycker ändå att en hel del är - ursäkta uttrycket - smörja.

Det är inte så att vi på något sätt vill förbjuda privaträttsliga organisationer. Självklart ska de finnas, och de har all rätt i världen att driva sina agendor. Om Advokatsamfundet hade varit en sammanslutning, ett skrå, för advokater hade vi inte haft några synpunkter på det. Men det handlar här om att samfundet utövar flera former av myndighetsutövning och även bekostas av skattemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Även om du säger att samfundet inte bekostas av skattemedel är det faktiskt så. I och med att advokat är en skyddad titel i Sverige, som endast Advokatsamfundet kan legitimera, och i med att det i rättegångsbalken föreskrivs att om du ska ha ett juridiskt biträde som ska få betalt måste det vara en advokat. Du får naturligtvis ha ett annat juridiskt biträde, men den får inga pengar. Ska du ha ett biträde som ska få betalt måste det vara en advokat som är licensierad av Advokatsamfundet. Det gör att samfundet indirekt bekostas av skattemedel.

Enligt våra grundlagar ska det för en organisation eller myndighet som ägnar sig åt myndighetsutövning och som bekostas av skattemedel också finnas en transparens och möjlighet att få ta del av offentliga handlingar. Vad gäller ärenden som kommer upp i disciplinnämnden har vi på senare år sett att de kan vara av ytterst stort intresse. Varför har brottmålsadvokaten som för femtielfte gången brutit mot restriktionerna inte blivit utesluten? Varför har disciplinnämnden valt att inte göra det? Jag tycker att det har ett jättestort allmänintresse, och en sådan handling bör i lagstöd vara offentlig - inte bara att vi på nåder kan få ta del av handlingen om vi frågar Advokatsamfundet.

Du tar hela tiden upp Ungern och extremism. I Norge finns en tillsynsmyndighet under staten .

Fru talman! Jag uppfattade inte ledamoten Strandmans fråga, men utifrån hur vi har det i dag upplever jag att det är en bra rättsordning som vi har.

Det är även tydligt reglerat hur det ska vara. Om jag skulle hamna i en situation där jag är i behov av rättsligt stöd ska jag få det stödet. Är det så att vi bekostar detta med allmänna medel är det den turordning vi valt att ha. Det är en del av de mänskliga rättigheterna och den ordning vi har.

Jag upplever att ledamoten Strandman blandar in delar som jag inte ens tog upp i mitt anförande, fru talman.

Fru talman! Då ställer jag frågan: På vilket sätt skulle det ta bort oberoendet för Advokatsamfundet om dess granskning gjordes av en oberoende instans?

Säg att man skulle ha samma upplägg som vi har med JO. JO granskar ju åklagare och domare, och JO är väldigt oberoende; det måste man ändå säga. Säg att man i stället för disciplinnämnden, där åtta av elva ledamöter är advokater från Advokatsamfundet, lade ut granskningen på ett liknande sätt som vi gör med JO. På vilket sätt skulle det ta bort oberoendet för Advokatsamfundet? Jag förstår inte det. Vi har ju domare och åklagare som granskas av JO. Då kan man lika gärna säga att de inte är oberoende. Jag håller inte alls med om det.

Jag ser problemet med en organisation som granskar sig själv. Det går aldrig att komma ifrån att det finns ett egenintresse då. Det är därför vi tycker att det är så viktigt att granskningen läggs på en extern instans.

Offentlighet, sekretess och integritet

Det finns inget som helst auktoritärt med det, utan det är snarare tvärtom. Det är så du får en rättsstat. Att låta en organisation granska sig själv har ju inget egenvärde om det leder till det blir ett skrå som skyddar sina egna. Då försvinner ju det oberoendet helt och hållet. Det är alltså ett tramsargument.

Fru talman! Jag upprepar det jag sa tidigare. Det sätt vi har i dag är fullgott.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Offentlig förvaltning