Ingemar Kihlström (KD)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Socialminister Lena

Datum

2021-05-27

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-24

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Motion till riksdagen 2020/21:4078 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:192 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tulltjänstemäns skyldighet att ingripa mot brott och tillkännager detta för

Inlämnad

2021-05-21

Förslag

4

Datum

2021-05-21

Utskottsberedning

2020/21:JuU37

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 2 avslag, 2 bifall,

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Motion till riksdagen 2020/21:4016 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten

Inlämnad

2021-04-28

Förslag

1

Datum

2021-04-28

Utskottsberedning

2020/21:UU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3995 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:165 Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget i gravfriden för att täcka över Estonia

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

1

Datum

2021-04-21

Motion till riksdagen 2020/21:3994 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:158 Skärpt kontroll över explosiva varor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets direktåtkomst till tillstånd för explosiva varor och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

2

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:FöU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3993 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda straff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

2

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:JuU35

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman

Datum

2021-04-08

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Motion till riksdagen 2020/21:3892 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:108 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användandet av brottsskadeindex i polisens metodarbete för att

Inlämnad

2021-03-25

Förslag

3

Datum

2021-03-25

Utskottsberedning

2020/21:JuU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten.

De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder:

• Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig.
• Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad.
• Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott.
• Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 48 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Motion till riksdagen 2020/21:3863 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:85 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vistelseförbud ska kunna utdömas som påföljd och tillkännager

Inlämnad

2021-02-10

Förslag

2

Datum

2021-02-10

Utskottsberedning

2020/21:JuU22

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Näringsminister

Datum

2021-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27