Åtgärder för att motverka den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar

Motion 2021/22:14 av Ingemar Kihlström (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett arbete bör initieras för att etablera en långsiktig och effektiv nationell strategi som motverkar den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar samt tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige finns det i den naturliga faunan 22 arter av sniglar, men i mitten av 1970-talet upptäcktes att den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigeln, kommit till vårt land troligtvis genom import av växter och jord från Europa. Den spanska skogssnigeln har sedan spridit sig över Sverige och kan nu hittas i hela vårt land upp till Luleå. Den spanska skogssnigeln har ingen naturlig fiende i Sverige då deras ytterst sega slem gör dem oattraktiva för igelkottar, grodor, grävlingar och paddor som vanligtvis gärna äter sniglar och snäckor.

Då den spanska skogssnigeln är tvåkönad och kan lägga upp till 400 ägg per säsong så sker utbredningen fortfarande i högt tempo med stora skador för både kommersiell samt privat odling.

Även om den spanska skogssnigeln inkluderats i Naturvårdsverkets uppdrag för främmande arter saknas nationella övergripande beslut och åtgärder för att kraftfullt motverka de problem som idag drabbar både jordbruk och privata trädgårdar. Det åligger istället den enskilda fastighetsägaren att försöka motverka och bekämpa den spanska mördarsnigelns skadeverkningar och utbredning.

Det förekommer också stor variation mellan Sveriges kommuner vad gäller vilja och ambition att bekämpa den spanska mördarsnigeln för att undvika spridning till privata fastigheter.

Ett antal strategiska beslut behöver utredas och genomföras för att komma tillrätta med dagens eskalerande problematik:

• Man bör klassa den spanska skogssnigeln som ett nationellt växande problem.
• Man bör utse en myndighet som ägare av problemet med den spanska skogssnigeln.
• Den spanska skogssnigeln bör klassas som en skadegörare och det bör införas en anmälningsskyldighet vid uppkomst.
• Yrkesodlare bör ha en skyldighet att sanera och säkerställa att växter som odlas inte innehåller sniglar eller snigelägg vid försäljning.
• Kommuner bör åläggas att sanera kommunalt ägd mark som innehåller mördarsniglar.
• För effektiv bekämpning bör medel avsättas till forskning som främjar verkningsfulla metoder och bekämpningsmedel som motverkar den spanska skogssnigelns utbredning.

Sverige behöver en uppdaterad nationell strategi för att möta problemen som den spanska skogssnigeln orsakar för fastighetsägare samt jordbruk och därför bör ett arbete initieras för att etablera en långsiktig och effektiv strategi som motverkar den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar.

Ingemar Kihlström (KD)