Helena Lindahl (C)

Motion till riksdagen 2021/22:1603 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) Samma vägstandard i Norrland som i resten av landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att även vägarna i Norrland har en godtagbar vägstandard och tillkännager

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1602 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) Snöröjning av enskilda vägar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att utforma upphandlingar med underentreprenörer så att det är möjligt, att inom rimlig tidsram,

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:1601 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) Utbyggnation av stamnätet i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnation av och investering i stamnätet behöver göras i hela landet

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

3

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:NU21

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1599 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) Tillägg och förtydligande i fastighetslagen angående hänsyn till landsbygdens lokala behov Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att se över möjligheten att göra

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.

Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.

En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.

Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

41, 124 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-09-28

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Motion till riksdagen 2021/22:102 av Per Schöldberg m.fl. (C) med anledning av skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en sammanställning av de statliga bolagens samhällsuppdrag med fokus på en

Inlämnad

2021-09-22

Förslag

1

Datum

2021-09-22

Utskottsberedning

2021/22:NU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Interpellation 2020/21:739 Mackar på landsbygden av Helena Lindahl (C) till Statsrådet Mikael Damberg (S) Upp till 500 mindre och privatägda mackar över hela landet riskerar att få läggas ned till följd av nya statliga regler från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Senast i mitten på nästa år ska rörledningar

Inlämnad

2021-05-17

Besvarare

Statsrådet Mikael Damberg (S)

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som rör stödet vid korttidsarbete. Regeringen bör överväga mer resurser, lagändringar och en tidsgaranti för handläggningen för att korta handläggningstiderna. Straffbestämmelserna vid missbruk eller fusk med stödet bör ses över. Samtidigt ska små fel inte behöva leda till att allt stöd behöver betalas tillbaka.

Stödet vid korttidsarbete är ett av de krisstöd som ska lindra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och samhället i stort av covid-19-pandemin. Stödet möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta.

Förslagen om tillkännagivanden var ett så kallat utskottsinitiativ. Näringsutskottet föreslog på eget initiativ riksdagsbeslut. Förslagen kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som de brukar göra.

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Interpellation 2020/21:762 Holmöfärjan av Helena Lindahl (C) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Ett metalliskt ljud hördes under Holmöfärjans kvällstur söndagen den 23 maj. Sedan stannade motorn. 18 passagerare fanns då ombord, bland annat små barn. Efter att ha drivit omkring under en dryg timme bogserades

Inlämnad

2021-05-24

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en översyn av handelspolitiken.

Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kommissionen i meddelandet har identifierat aktuella utmaningar för utformandet av EU:s handelspolitik och fokusområden med förslag till åtgärder. Riksdagen instämmer med kommissionen att en öppen och hållbar handel är nyckeln till tillväxt, sysselsättning och välstånd. Enligt riksdagens uppfattning är det viktigt att EU:s framtida handelspolitik försvarar en öppen- och regelbaserad världshandelsordning och efterlevnad av densamma, samt att unionen bidrar till att bekämpa den växande protektionismen globalt. Riksdagen understryker även att en modernisering av världshandelsorganisationen WTO och dess funktionssätt är av yttersta vikt för en framgångsrik handelspolitik.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 68 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-16

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Det så kallade Natura 2000-tillståndet som gruvverksamheter kan behöva ansöka om vid gruvetablering bör inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 30 juni 2022 återkomma med ett förslag som innebär att det ska bli tydligare när i processen tillståndet ska prövas.

Tillståndsprocessen för en gruvetablering är i dag lång, krånglig, dyr och skapar osäkerhet hos sökande. När en gruvnäring vill starta verksamhet som kan få påverkan på ett så kallat Natura 2000-område, områden med särskilt värdefulla växt- och djurarter inom EU, krävs ett Natura 2000-tillstånd.

Normalt sker tillståndsprövning enligt miljöbalken efter att bergmästaren har godkänt den så kallade bearbetningskoncessionen, det vill säga har beslutat vem som har rätt att utvinna mineralerna i området. Om det krävs ett Natura 2000-tillstånd så är det inte tydligt i vilken etapp i processen det ska ske. Enligt riksdagen bör ett sådant tillstånd inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession, i stället är det rimligt att det sker samtidigt som miljöprövningen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från näringsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-16

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Regeringen har föreslagit att det införs ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att skapa drivkrafter för elnätsföretagen att investera för att öka kapaciteten i elnäten.

De nya reglerna gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015. De innebär att nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020-2023 och 2024-2027. Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Riksdagen vill se förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen hänvisade till tidigare tillkännagivanden om detta och uppmanade nu regeringen att senast den 30 juni 2022 återkomma med konkreta förslag i frågan.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat nuvarande regler och pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-15

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Fråga 2020/21:2048 Återbetalning av krisstöd av Helena Lindahl (C) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S) I dag är det 2 800 företag som måste betala tillbaka det krisstöd de fått av Tillväxtverket. I ett flertal fall beror det enbart på att företagen varit några dagar sena med att skicka in avstämningar på det belopp

Inlämnad

2021-03-02

Besvarare

Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om svensk hantering av EU-medel och de så kallade regionala strukturfondspartnerskapen.

Regeringen uppmanas att se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan partnerskapen, förvaltande myndigheter och regionerna inför perioden 2021-2027. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för översynen och vilka konkreta åtgärder som gjorts. Regeringen bör även återkomma med konkreta förslag på åtgärder som riksdagen kan ta ställning till, om det behövs. Riksdagen uppmanar regeringen att även göra en mer omfattande översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen inför perioden efter 2027.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om regionala strukturfondspartnerskap. Riksdagen lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De regionala partnerskapen har sekretariat vid åtta av Sveriges regioner och består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, myndigheter och civilsamhället. De fördelar pengar till godkända svenska ansökningar från EU:s regionala utvecklingsfond och socialfonden. Partnerskapen bestämde över cirka 12 miljarder kronor i EU-medel under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Fråga 2020/21:1298 Regeringens intresse för landsbygdens utveckling av Helena Lindahl (C) till Statsrådet Jennie Nilsson (S) Många människor runt om i landet och i Sveriges glesbygder känner sig bortglömda. Man har långt till närmaste brevlåda och hälsocentral, vägarna plogas inte, den lilla macken hotas av nedläggning,

Inlämnad

2021-01-15

Besvarare

Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Nära 15,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling som får drygt 3,5 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete som får nära 2,1 miljarder samt omställningsstöd och stöd till enskilda näringsidkare som får 2 respektive 1,5 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

Vidare ändras lagen om stöd vid korttidsarbete. Under år 2020 har kompletterande bestämmelser införts i lagen med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. Nu har regeringen föreslagit en ändring till som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete, och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden, ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden och arbetsgivare ska stå för 40 procent.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt det ändrade uppdraget för Visit Sweden AB, som bland annat innebär att bolaget kan marknadsföra Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska målgrupper. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16