Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Debatt om förslag 29 september 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  2. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  3. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  4. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  5. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  6. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  7. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  9. Hoppa till i videospelarenBirger Lahti (V)
  10. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  11. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  12. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  13. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  14. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  15. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  16. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  17. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  18. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  19. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  20. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  21. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  22. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  23. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  24. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  26. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  27. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  28. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  29. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  30. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  32. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  34. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  36. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  38. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  39. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  40. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  41. Hoppa till i videospelarenHelena Lindahl (C)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 41

Anf. 1 Isak From (S)

Herr talman! Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall, MJU7, bygger på proposition 2021/22:15. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Är stenbrytning ett grundläggande mänskligt behov? Vi kan konstatera att människan har brutit sten så länge människan har varit människa - tänk på pyramiderna och kinesiska muren, som kan ses från månen. I Sverige har vi byggt broar, som Ölandsbron och Öresundsbron med mera. Detta gäller särskilt i Sverige, och kanske särskilt också på Gotland. Så länge människan har funnits på Gotland har det funnits spår efter att man brutit sten där.

Granit, skiffer och malm av olika slag nyttjas av oss människor. Bergarbete ligger nära mig; jag har i över 15 års tid, innan jag hamnade i det här huset, jobbat med olika former av bergbearbetning.

För att bryta sten och malm eller bedriva vattenverksamhet krävs en rad tillstånd kopplade till miljöbalken, vilket är fullt rimligt om vi ska kunna lämna över ett bra, hållbart land till våra barn och barnbarn. Frågan om rent vatten är kanske särskilt viktig.

Men vi står här i dag för att vi vet att Cementas ansökan om tillstånd att bryta kalksten inte togs upp till prövning i Mark- och miljööverdomstolen eftersom domstolen fann att ansökan var bristfällig och undermålig och att alla handlingar inte fanns med. Detta får naturligtvis allvarliga konsekvenser och berör många fler än bara Cementa.

Därför är jag stolt över att kunna stå här i dag. Jag är stolt över alla de kvinnor och män som varje dag går till arbetet och bygger det här landet starkt. Jag är stolt över alla undersköterskor, läkare, industriarbetare, byggnadsarbetare och gruvarbetare - alla de som bygger det här landet är värda att nämna i dag.

Just nu pågår en grön industriomställning i det här landet, som är väldigt viktig för att möta det klimathot vi alla står inför. Det innebär att vi ska bygga nya arbetsplatser, skapa ny infrastruktur och säkerställa en hållbar energiförsörjning.

Jag vet att jag har stått i denna talarstol och predikat om att vi måste bygga mer i trä, vilket är viktigt. Men för de allra flesta hus, även trähus, krävs en grund i cement. Till och med på det kulturhus i trä som byggts i Skellefteå och nu har invigts, Sara kulturhus, är man tvungen att lägga en platta ovanpå för att öka stabiliteten. Jag hoppas att ni alla får möjlighet att besöka Sara kulturhus.

Vårt moderna samhälle behöver alltså säkra leveranser av cement av hög kvalitet - något som Cementa har levererat och kommer att kunna leverera.

Herr talman! Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om att fortsätta och utöka täktverksamheten i Slite på norra Gotland. Domstolen ansåg att miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan om tillstånd för 20 år inte var fullödig. Bolaget kunde inte visa vad som skulle hända med kringliggande verksamheter under brytningsperioden.

Herr talman! Detta är noterbart, kanske rent av uppseendeväckande, tycker jag och flera med mig. Vi kan konstatera att det går att söka tillstånd. LKAB har sökt och fått tillstånd att flytta en hel stad, vilket berör många tusen människor. Det berör grundvattnet och en hel landsända. Det går att söka och få ett sådant tillstånd, som anses vara godtagbart och uppfylla gällande miljövillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Något som också uppmärksammas väldigt mycket är det som nu byggs i Skellefteå av Northvolt. Man har sökt och fått tillstånd för en ganska omfattande vattenverksamhet, då det behövs kyl- och processvatten som tas från Skellefteälven för att säkerställa Europas största batterifabrik. Detta tillstånd har man sökt och fått på mindre än ett år. Just därför blir det något anmärkningsvärt att ansökan gällande Gotland inte uppfyller det andra klarar att uppfylla.

Det är positivt att riksdagens alla partier ställer sig bakom regeringens proposition. Det kommer dock kritik från oppositionen som handlar om att regeringen skulle vara saktfärdig och så vidare. Det kanske ligger i oppositionens roll att vara lite kritisk.

Vi ska också betänka att Mark- och miljööverdomstolens beslut att inte ta upp ärendet till prövning kom efter att Vänsterpartiet kastat ett hundben till Sverigedemokraterna och vi hamnade i en regeringskris. Trots detta har vi tillsammans, utifrån ett exceptionellt läge, avvärjt en regeringskris. Regeringen har berett frågan och lagt propositionen om regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall på riksdagens bord.

Förslagen i propositionen syftar till att möta en uppkommen allvarlig situation som påverkar hela samhället. Genom regeringens handlande undanröjs riskerna för ett långvarigt driftsstopp i höst för Cementas kalkstensbrott i Slite, som skulle leda till stor brist på cement inom kort, vilket skulle få omfattande samhällskonsekvenser.

Lagrådet har inte fullt ut kunnat tillstyrka förslaget. Regeringen har anpassat lagförslaget för att möta Lagrådets kritik. Detta är naturligtvis inte något som vi och regeringen tar lätt på. Men regeringen har handlat utifrån uppkommet läge och lagt ett lagförslag på vårt bord för att möta en allvarlig situation.

Vi bedömer att beredningskravet och generalitetskraven är uppfyllda. Riksdagsbeslutet i eftermiddag innebär att lagändringarna träder i kraft den 15 oktober och upphör att gälla vid årsskiftet.

Det här beslutet innebär också att vi möjliggör att regeringen gör en prövning av den ansökan som har inkommit till regeringen om att få fortsätta på det befintliga tillståndet, som löper ut den 31 oktober, och fortsätta att bryta kalksten under ett antal år.

Cementa producerar 75 procent av den cement som används i Sverige. När de nu får möjlighet till ett kortare tillstånd för kalkstensbrytning säkerställer vi en hållbar klimatomställning i hela landet. Vi minskar glappet till ett långt tillstånd, som Cementa behöver söka. Vi behöver säkra tillgången till cement för att säkerställa tillgången till byggmaterial i Sverige. Det är en viktig del i den viktiga klimatomställningen.

Det är viktigt att också titta framåt och se att det planeras för en klimatneutral fabrik i Slite till 2030. Det är en investering som bygger på långsiktig hållbarhet och dessutom ska vara klimatneutral. Man måste klara de nödvändiga investeringarna. Enligt Cementa har denna ansökan påbörjats. Samråd med myndighet kommer att hållas i början av 2020, och ansökan kommer att ges in till mark- och miljödomstolen senare under 2022.

Vi socialdemokrater är här för att vi bygger landet. Vi tror på människorna som varje dag går till arbetet och gör sin viktiga insats för att få det här landet att fungera. Det beslut vi tar i dag är helt nödvändigt och säkerställer att landet kan fortsätta att fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

(Applåder)


Anf. 2 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Sverige står inför hotet om en akut brist på cement. Mycket står på spel om Cementa inte får tillstånd att fortsätta bryta kalk i Slite på Gotland. Resultatet skulle bli ett omfattande produktionsstopp för nya bostäder och infrastrukturprojekt, för att inte tala om ökad arbetslöshet och inbromsad ekonomi.

För att avvärja den akuta krisen väljer Moderaterna att stödja den proposition som nu ligger på riksdagens bord. Men det måste ändå sägas att regeringens förslag är en otillräcklig panikåtgärd, framtvingad av att regeringen inte har gjort rätt från början eller underlåtit att agera när man borde ha gjort det.

Lagförslaget innebär i bästa fall att den mest akuta krisen avvärjs. Vi ska ha en seriös och gedigen miljöprövning i Sverige, men detta måste bli en väckarklocka för regeringen. Man måste omedelbart sätta igång ett arbete för att förkorta, förenkla och göra tillståndsprövningen mer förutsägbar. Detta är något som Moderaterna och flera andra partier här i riksdagen har lagt fram många förslag om men som regeringen varje gång har valt att avvisa.

När det gäller den akuta krisen står Sverige alltså inför ett läge där tillgången till cement kan komma att kraftigt begränsas. Enligt en rapport från SGU, beställd av regeringen, skulle ett stopp för kalkstensbrytningen i Slite leda till mycket stora samhällsekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser, i strid med uppsatta hållbarhetsmål och Agenda 2030.

Det finns enligt rapporten ingen annan svensk täkt som på kort sikt kan ersätta den i Slite. Cementleverantörer i Sveriges närhet har dessutom små eller inga möjligheter att öka sin produktion för att möta bortfallet. Den svenska produktionen skulle behöva ersättas med import från exempelvis Turkiet eller Kina, med negativa miljömässiga och sociala konsekvenser som följd. Sveriges globala miljöavtryck skulle alltså öka om vi gör oss beroende av import.

Dessutom skulle det krävas ett omfattande arbete för att förändra, testa och godkänna den nya sammansättning av betong som blir resultatet. Det är en tidskrävande process. Därtill behövs kapacitet i hamnar och silor samt tillgång till fartyg. Det är högst osäkert om detta finns att tillgå i tid.

Därmed skulle vi stå inför ett omfattande produktionsstopp. Enligt branschorganisationer och fackförbund skulle uppemot 280 000 arbeten i bygg- och anläggningssektorn samt närliggande branscher komma att påverkas.

Detta dystra framtidsscenario som slår mot jobb och tillväxt och försämrar vårt globala miljö- och klimatavtryck ska ställas mot de planer för cementproduktionen i Slite som Cementa presenterade i juni 2021, som handlar om att göra om fabriken för världens första koldioxidneutrala cementproduktion. Det är ju helt fantastiskt om vi skulle kunna lyckas med det! I ett slag skulle vi kunna minska Sveriges utsläpp med över 3 procent. Det är något att jobba för, herr talman! Men satsningen riskerar nu att gå om intet, och svensk cement riskerar att ersättas av sämre alternativ från andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Herr talman! Detta är en tydlig brist i regeringens miljö- och klimatpolitik som ytterst äventyrar omställningen. Om något har regeringen gjort det svårare att producera cement i Sverige. Regeringen borde ju ha sett detta komma.

Regeringen beslutade 2018 om nya Natura 2000-områden, bland annat på Gotland. Redan då framfördes tydliga varningar från flera håll om att beslutet riskerade att bidra till att cementproduktionen i Slite skulle behöva läggas ned när det befintliga miljötillståndet löper ut. Regeringen har under den tid som gått sedan dess inte vidtagit några åtgärder för att minska risken för akut cementbrist.

Eller som SGU skriver i sin konsekvensutredning: "Det som nu sker med svensk cementproduktion är ett exempel på hur man kan inducera kritikalitet för en råvara helt på egen hand." Låt mig säga det på mindre byråkratisk svenska: Detta är en kris som Sverige och regeringen har orsakat på egen hand.

Nu krävs i stället panikåtgärder. I den proposition som utskottet har behandlat lämnas lagförslag som syftar till att undanröja det akuta hotet. Förslaget har kritiserats av Lagrådet vad gäller både utformning och beredning, och det finns en överhängande risk för att beslutet överklagas.

Vi väljer trots allt att ge propositionen vårt stöd, men ansvaret för de brister som Lagrådet pekar på vilar tungt på regeringens senfärdiga hantering. Regeringens bristande proaktivitet vad gäller miljötillståndsprocesserna innebär också att Slite står inför en ny och lång tillståndsprocess för att eventuellt få fortsätta eller återstarta sin verksamhet.

Det är mycket ont om tid, och därför finns inga möjligheter att justera ett lagförslag som ändå lämnar en del att önska. Moderaterna anser vidare att regeringen och särskilt ansvarigt statsråd har agerat ansvarslöst när man tycks ha uppmanat SGU att inte på ett tydligt sätt tillgängliggöra sin konsekvensbeskrivning för allmänheten.

Den fråga vi diskuterar i dag är större än bara Cementa och cementproduktion. Det går att söka och få tillstånd i Sverige, säger Socialdemokraterna. Ja, det får man verkligen hoppas. Sanningen är dock att när jag träffar företag och industrier runt om i landet och frågar dem vad som hindrar dem från att investera eller från att ställa om sin verksamhet till bättre miljö- och klimathänsyn svarar de: Tillstånd. Det tar för lång tid att få tillstånd, och det är för osäkert. Och det känns nästan omöjligt att leva upp till kraven eller att ens förstå kraven och hur man ska nå upp till dem.

Vi har länge drivit på för att tillståndsprocessen ska förkortas, förenklas och göras mer förutsägbar. Under sju år har regeringen inte gjort speciellt mycket för att se till att tillståndsprocesserna blir bättre. Det är inte bara cementproduktionen som drabbas av detta. I en tid när världen behöver mer metaller och mineraler försvårar regeringen för svensk gruvbrytning och gör oss därmed beroende av import från andra länder.

Vi har sett exempel där ansökningar har legat på regeringens bord i tre år utan att man har vidtagit några som helst åtgärder. Det är respektlöst mot inblandade företag, och det är ett hot mot omställningen.

Moderaterna har föreslagit åtgärder som att sätta tidsgränser för hur långa tillståndsprocesserna få vara, inklusive hur länge ärenden får ligga på regeringens bord. Vi har föreslagit att vi i större utsträckning ska ha ändringstillstånd som huvudregel, det vill säga att företag som vill bygga ut sin verksamhet kan söka tillstånd bara för den nya delen och behöver då inte riskera att bli av med hela sitt tillstånd. Vi har föreslagit att vi ska ta bort fall där svenska regelverk överlappar europeiska och där det helt enkelt blir svårt för företag att veta vilka krav de ska prövas mot - med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Regeringen hänvisar ofta i debatten till pågående utredningar. De kommer för sent, när regeringen har haft sju år på sig. Men det är också så att en del av regeringens utredningsdirektiv syftar till att miljötillstånd i större utsträckning än i dag ska vara tidsbegränsade för att sedan omprövas, vilket skapar ännu mer osäkerhet för företag som ska investera och ställa om. Det innebär att den allvarliga situation som nu har uppstått i Slite när det gäller cementproduktionen med regeringens politik i framtiden kan drabba fler verksamheter och varor.

Herr talman! Vi stöder dagens proposition, men det är en panikåtgärd. Det är så att regeringens agerande ytterst hotar jobb och tillväxt i Sverige. Det skapar osäkerhet kring investeringar, och det hotar ytterst omställningen. Ansvaret för den uppkomna situationen ligger i hög grad på regeringen, som inte har agerat. Men nu behöver vi lära av våra misstag. Dagens tillståndsprocesser måste förändras, och detta måste bli en väckarklocka för regeringen.

(Applåder)


Anf. 3 Isak From (S)

Herr talman! Jag välkomnar att Moderaterna ställer sig bakom propositionen och betänkandet. Det är viktigt att vi i Sveriges riksdag är eniga i denna fråga. Det är viktigt att vi sänder tydliga signaler.

När man lyssnar på Jessica Rosencrantz i talarstolen kan man lätt få för sig att Moderaterna föreslår någon form av socialisering av cementtillverkningen i Sverige, att vi på något sätt ska skapa ett LKAB för cementtillverkning. Det är kanske någonting som Moderaterna ska prata med Vänsterpartiet om. Jag är inte helt säker på att det är rätt väg att gå.

Herr talman! Vi har den prövning som vi har och som vi har haft ett antal år. Sedan alliansregeringen införde mark- och miljödomstolarna har vi den prövningssituation som vi har i dag. När borde regeringen ha agerat, enligt Moderaterna och Jessica Rosencrantz? Ska vi gå in i pågående rättsprocesser? Det ska vi inte göra. När Jessica Rosencrantz står här och säger att regeringen har agerat saktfärdigt undrar jag: När borde regeringen ha agerat?


Anf. 4 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Tack, Isak From, för frågan! Nej, jag kan lova dig att Moderaterna inte kommer att gå fram med någon socialisering - varken här eller i andra avseenden.

När borde regeringen ha agerat? Det är uppenbart. Jag var delvis inne på det i mitt anförande. Ett exempel är när man pekade ut Natura 2000-området och det kom varningar om att detta skulle påverka cementproduktionen i Slite. Vad gjorde regeringen då förutom att strunta i varningarna och gå vidare? Inte mycket, vad jag förstår.

Det är klart att man där och då borde ha konsekvensutrett det. Vad innebär detta? Vad gör vi, om ökade krav innebär att cementproduktionen måste läggas ned, för att få fram den cement som Sverige behöver? Det är många som nu har pekat på att vi ur både beredskapssynpunkt och resurshushållningssynpunkt behöver se över hur vi kan säkra cementproduktionen i landet när vi är så pass beroende av en geografisk del av Sverige. Varför utredde regeringen inte konsekvenser när man såg hotet komma? Det är en aspekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Den andra aspekten är mycket större. Jag hör också om enstaka exempel där det verkar ha gått väldigt fort för företag att få tillstånd. Men de flesta industrier pekar snarare på att det är undantagsfall. Vi hör om att det kan ta upp till sex år, i vissa fall ännu längre tid, för stora industrier att få sina tillstånd.

Man hade behövt göra en översyn av detta för länge sedan. Man behöver också titta på, som jag sa, exempelvis tidsgränser. Hur lång tid får ärenden ta i domstol, hos myndigheter och hos regeringen? Vi kan inte ha det som i fallet med Kallak, att ärenden ligger på regeringens bord i tre år och att regeringen inte lyfter ett finger.

I det lilla - om man nu kan kalla det för "det lilla" - handlar det om att man skulle ha tittat på vad Natura 2000 faktiskt skulle innebära för cementproduktionen. Och i det stora handlar det om att se över tillståndsprocesserna generellt, för de är just nu ett hot mot jobb och tillväxt och mot omställningen.


Anf. 5 Isak From (S)

Herr talman! Det är viktigt, tänker jag, att säkerställa att den prövning som faktiskt sker är rättssäker och att myndigheterna har rätt resurser och rätt förutsättningar.

Precis som jag lyfte i mitt anförande blir det ganska anmärkningsvärt att man kan söka tillstånd, och få det, för att flytta en hel stad. Man kan också få tillstånd för att tillskapa Europas största batterifabrik med mera. I detta fall var det en pågående rättsprocess som man fann ofullständig. När skulle regeringen då ha agerat?

Regeringen har agerat genom att vi har tillsatt Miljöprövningsutredningen, som vi tror är väldigt viktig. Den har fått nya uppdrag och ett förlängt leveransdatum. Den kommer också att vara viktig för långsiktigheten framåt.

Det som också är viktigt är att vi i det här huset skickar tydliga signaler om att prövningsmyndigheterna ska ha rätt villkor och resurser. Kan Moderaterna och Jessica Rosencrantz lova att man inte i budgeten tänker avlöva prövningsmyndigheterna Naturvårdsverket och länsstyrelserna deras anslag? Gör Moderaterna upp om en högerkonservativ budget vet vi vad som händer. Då avlövar man prövningsmyndigheterna. Då blir det ingen tilltro till att detta rättssystem kommer att fungera.

Det är viktigt att vi är eniga i dessa frågor.


Anf. 6 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Ja, nu behöver vi inte återanvända gamla talepunkter och förolämpa varandra. När vi tittar på den exakta sakfrågan kan jag bara konstatera att de regeringsförslag som Isak From hänvisar till delvis går, som jag sa i mitt anförande, i fel riktning. Man vill snarare ge fler företag tidsbegränsade tillstånd. Fler tillstånd ska överprövas med jämna mellanrum, och det skapar en större osäkerhet.

Jag tycker att det är bra att regeringen tittar på tillståndsprocesserna - sent omsider. Det borde ha gjorts för sju år sedan. Det är bra att det görs nu, men det är problematiskt i de delar där man vill öka osäkerheten för fler företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

När det gäller myndigheter kan jag bara hålla med och konstatera att myndigheter ska ha de resurser som krävs för att göra gedigna prövningar. Sedan kan vi diskutera hur man ska göra detta på ett bättre sätt. Det finns ju möjligheter att också jobba lite mer tillsammans för att se till att detta blir mer begripligt. Vad är det för krav myndigheter ställer på företag, och hur ska man kunna leva upp till dem?

Självklart ska miljöprövningen göras rigoröst och ordentligt, men vi behöver korta tiden, förenkla och göra det mer förutsägbart. Det kommer att krävas om vi ska få fram jobb och tillväxt. Om industrialiseringen i norra Sverige ska blomstra, som vi alla vill, kommer det att krävas att det blir enklare och lättare att bygga ut elnät och enklare och lättare för företag att investera. Där är tillståndsprocesserna ett hot i dag.


Anf. 7 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi diskuterar i dag en speciallag som ska möjliggöra regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall. Sverigedemokraterna välkomnar utifrån den uppkomna situationen propositionen och kommer att rösta för den. Men, herr talman, låt mig samtidigt vara tydlig med att denna proposition inte borde ha behövts. Vad vi ser här är ett tydligt exempel på vad som händer när Sverige styrs av en oansvarig och dysfunktionell regering som inte är kapabel att ta ansvar för Sverige.

En regering måste klara av svåra avvägningar. Miljö- och naturintressen har hamnat, och kommer att fortsätta att hamna, i konflikt med våra ambitioner att bibehålla välstånd och tillväxt i vårt land. I det här fallet handlar det i grunden om huruvida vi ska kunna bygga nya vägar, nya vindkraftverk och nya hus och samtidigt väga detta mot miljö, natur och vattenförsörjning. Det här är inga enkla avvägningar men något som Sverige måste kunna klara av. En regering måste erkänna denna problematik och vara beredd att göra viktiga vägval som sammantaget, men inte vid varje tillfälle, kan tillgodose samtliga intressen.

Vad vi har i dag är i stället en regering som saknar denna insikt. I stället befinner man sig i ständig kris och arbetar för att överleva år för år. Regeringens perspektiv handlar framför allt om att tillse hur man ska kunna behålla makten efter nästa budget och hur man ska kunna förhandla på ett sätt som inte innebär förhandling så att två partier i regering med samarbetsproblem ska kunna bibehålla makten med hjälp av två eller tre andra partier som har ännu värre samarbetsproblem. Vad regeringen därmed inte klarar av är att planera för hur Sverige ska kunna ha stabil cementförsörjning över tid.

Herr talman! Det har sagts av en del partier till vänster och andra tyckare att det är ett hemskt utländskt företag som har monopol på cement i Sverige. Hur kommer det sig då att Cementa är så pass dominanta på marknaden? Vi kan gå tillbaka till 2014, då företaget Nordkalk gavs tillstånd att bryta kalk på Gotland - mer kalk än vad de bryter i dag, skulle det ha blivit.

Beslutet överklagades, men i stället för att låta processen ha sin gång agerade regeringen genom att peka ut området som Natura 2000-område. På så sätt, sannolikt i strid med lagar och regler, lade sig regeringen i en påbörjad rättsprocess, vilket resulterade i att det inte blev mer brytning på Gotland och att Cementa därmed blev betydligt mer dominanta på marknaden än vad de annars skulle ha varit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Ett annat exempel är norra Europas största kalkfyndighet i Jokkmokk, Norvijaur. År 2015 ansöktes om tillstånd att ta ut 200 000 ton per år. SGU, länsstyrelsen, Statens fastighetsverk och samebyn såg då inga hinder. Men regeringen agerade, för det är det regeringen gör när företag vill bryta mineral eller framställa cement: Regeringen agerar men inte på ett sätt som skapar mer cement i Sverige utan mindre.

I det här fallet agerade alltså regeringen och skickade tillbaka ärendet till SGU med en tydlig instruktion att undersöka en annan aspekt. Det blev en tydlig signal om att regeringen inte var nöjd med SGU:s utlåtande. Att SGU då skulle ändra sig var ingen överraskning, och fem år senare, för några månader sedan, kom så ett negativt utlåtande från SGU som alltså fått instruktioner om att primärt titta på rennäringsfrågorna.

Herr talman! När Cementa gjorde sin ansökan om förnyat drifttillstånd, ett tillstånd som enligt alla expertinstanser är otroligt viktigt för hela Sverige, agerade regeringen däremot inte. Man hade ingen tanke på att i ett tidigt skede ta över processen, något som miljöbalken möjliggör. Man har aldrig haft någon plan för svensk cementförsörjning, utan regeringen och dess myndigheter har uppenbart instruerats att i varje tillgänglig aspekt motarbeta detta.

Resultatet ser vi i dag. Plötsligt blev problemet verkligt, och vi måste nu hantera en nödvändig men samtidigt mycket olycklig proposition. Vi har alla noterat den mycket skarpa kritik som kommit från Lagrådet mot den här propositionen, och kritiken är inte utan poänger. Men utifrån den kris vi nu befinner oss i på grund av en ansvarslös regering måste vi motvilligt gå emot Lagrådets rekommendationer och bifalla propositionen.

Låt oss dock samtidigt komma ihåg att krisen för svensk cementförsörjning, tiotusentals jobb och svensk infrastruktur inte är löst. Vi vet inte i dag om vi kommer att kunna försörja svensk industri med tillräckliga mängder cement de närmaste åren. Vi kan inte lita på att regeringen verkligen ger Cementa en tillräckligt lång förlängning av tillståndet. Vi vet inte heller om Cementa kommer att få tillstånd att exempelvis frakta kalk på lastbilar i skytteltrafik var femte minut på Gotland, eller hur stora mängder import från andra företag som man kommer att kunna möjliggöra.

Herr talman! Sverige behöver kortare tillståndsprocesser. Processerna måste bli mer förutsägbara. Regeringens myndigheter måste under processerna bli mer serviceinriktade och inte som i dag ofta framstå som jobbens och företagens fiende utan snarare några som är här för att hjälpa till och göra saker och ting enklare. Regeringen måste också ha en plan för svensk mineralförsörjning och vara beredd att agera aktivt när mycket viktiga ansökningar inkommer.

Därför, herr talman, får vi hoppas på det bästa och kanske framför allt på en ny regering efter valet, en regering som kan förbättra situationen vad gäller svensk mineralförsörjning.


Anf. 8 Rickard Nordin (C)

Herr talman! "Till denna besegling är jag nödd och tvungen." Så stod det enligt legenden på Hans Brasks lilla lapp som han lade under sitt sigill.

När nu Centerpartiet sätter sitt sigill under eftermiddagens votering om lagen kring regeringsprövning av kalkstenstäkter känner jag ungefär samma sak. Den lag som ligger framför oss är ett hastverk. Den är skapad för en situation som hade kunnat undvikas. Jag och Centerpartiet är nödda och tvungna att avvärja den situation som vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Konsekvenserna är enorma om 75 procent av Sveriges cementproduktion skulle stoppas permanent i stort sett över en natt. Det skulle få förödande konsekvenser för bostadsbyggandet och byggandet av kritiskt viktiga infrastrukturprojekt, som dessutom är centrala för klimatomställningen. Det skulle ge stora problem för basindustrin i stort och för gruvnäringen i synnerhet.

Cementa är av uppenbara skäl ett av de mest fundamentalt viktiga företagen som tillverkar insatsvaror i samhället. Cement saknar naturliga substitutionsmaterial och kan vid produktionsstopp inte lätt ersättas med import från utlandet. Importerad cement skulle, som vi dessutom har hört från talarstolen tidigare, innebära en omfattande klimatbelastning, eftersom brytningen i andra länder har större miljöpåverkan än den på Gotland. Även klimatutsläppen från transporterna skulle såklart öka kraftigt. Vi sitter dessutom nu i Miljömålsberedningen och diskuterar de konsumtionsbaserade utsläppen. Det här är ett typexempel på hur de skulle öka om vi gör mindre i Sverige.

Det här medför också stora osäkerheter när det gäller den nationella försörjningen av cement, för även om vi antar den här lagen är det inte självklart att man kommer att kunna fortsätta. Det finns inga garantier för att vi i så fall skulle kunna importera tillräckliga mängder cement eller tillgodose ett alltjämt växande behov av cement, för användningen ökar stadigt.

Ett produktionsstopp skulle såklart också vara illavarslande i fråga om de tusentals jobb som skulle gå förlorade i sektorer som är helt beroende av den här insatsvaran, både på Gotland och i övriga landet. Att regeringen låtit Sverige hamna ens i närheten av denna situation är ansvarslöst och farligt, och det finns nu två huvudsakliga uppgifter för regeringen att omedelbart ta tag i.

För det första: Behovet av cement som material där det finns fullgoda alternativ, exempelvis vid bostadsbyggande, måste minska. Trots vetskapen om materialets klimatpåverkan har vi sett en kraftig ökning av användningen. Av regeringens ambitioner att öka bostadsbyggandet i trä, som vi också hörde Socialdemokraterna prata om, har det inte blivit någonting. Det kan bero på att ett av regeringspartierna har intagit den omöjliga ståndpunkten att dels vilja fördubbla bostadsbyggandet i trä, dels vilja bevara skogen intakt. Ska vi öka bostadsbyggandet och träanvändningen är det också rimligt att vi kan bruka vår skog i stället för att låta den stå. Vi kan bevara träet och kolsänkan i långlivade produkter som exempelvis hus, där det binds över lång tid.

För det andra: Vi kan inte ha en statlig byråkrati som bromskloss för omställningen. När Cementa som först i världen deklarerar att man ska ha klimatneutral cement 2030 är det uppenbarligen statens regelverk som sätter stopp för deras planer. Så kan vi inte ha det. När vattenkraften ska miljöprövas för att säkerställa en ökad effekt och förbättrade miljövärden lägger vattenmyndigheterna fram åtgärdsplaner stick i stäv med den politiska viljan. När ny elproduktion ska byggas lägger Försvarsmakten en död hand över stora delar av Sverige utan möjlighet till dialog eller villkorade tillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Listan kan göras lång över exempel där regeringen inte lyckas och där statens myndigheter sätter käppar i hjulet för omställningen.

För ett par år sedan - jag har haft förmånen att jobba med klimatfrågor ganska länge nu - klagade vi i politiken på näringslivet när de inte såg storheten i omställningen, när de inte såg affärsmöjligheterna och potentialen. Nu är rollerna omvända. Näringslivet vill mer än politiken och hålls tillbaka av statlig byråkrati, undermålig service och krångliga regelverk. Det är helt oacceptabelt att det ska ta ett decennium att bygga en elledning.

Centerpartiet har lagt fram många förslag för att avhjälpa de här problemen. Ett första steg, som går snabbt att ta, är att sätta upp målet att halvera tiderna för miljötillstånd. Nästa steg är att i regleringsbreven som kommer i höst och annan myndighetsstyrning ställa krav på myndigheter att dels öka servicen till företagen, dels samordna sig före rättsprocesser.

För mig och Centerpartiet är det helt oerhört att vi ens har hamnat i en rättsprocess kring de här sakerna. Det här ska lösas innan man kommer till domstolen. Det är ett misslyckande för Myndighetssverige och för regeringen att de inte klarar av att styra företagen och ställa tydliga krav men också ha tydliga vägledningar så att man vet vad som förväntas när man söker tillstånd.

Skillnaden mellan Sverige och andra länder är milsvid. Andra länder såsom grannlandet Finland har likvärdig lagstiftning och lika höga miljökrav. Men där går det snabbare, och där hjälps man åt.

Vi kan inte heller ha en situation där olika myndigheter tar för vana att överklaga varandras beslut. Staten behöver tala med en röst. Har man meningsskiljaktigheter och synpunkter mellan myndigheter får man ta det innan man går till domstol. Sådant behöver redas ut redan i ansökningsstadiet. För ett företag med miljardomsättning är det här ett stort problem. För ett litet företag är det inte ens lönt att försöka.

Klimatomställningen behöver göras nu. Företagen är redo. Frågan är om regeringen är redo. Är man redo att prioritera att klimatet integreras i miljöbalken? Är man redo att acceptera kompensatoriska åtgärder för att samhällsviktig verksamhet ska kunna fortsätta och utvecklas? Är man redo att förändra den svenska myndighetskulturen till att bli en fördel i stället för ett hinder i omställningen?

Sverige har potentialen att bli en grön stormakt, att bli landet och ekonomin som levererar gröna, klimatsmarta lösningar runt om hela vår planet. För att nå dit behövs ett beslutsamt arbete och en järnvilja att klara den här utmaningen. Det behövs en politik som hjälper dem som påverkas negativt och som stärker lokalsamhällen.

Centerpartiet har den politiken. Centerpartiet har beslutsamheten, och jag kan garantera att vi kommer att göra allt vi kan för att Sverige ska klara omställningen och gå stärkt ur den.

Vi släpper därmed igenom den lagstiftning som debatteras i dag, men vi gör det inte utan krav. Kravet på regeringen nu är att leverera - att leverera den lagstiftning som krävs, den myndighetsstyrning som krävs och de beslut som regeringen själv suttit på alldeles för länge. Klimatet kan inte vänta. Det borde inte företagen heller få göra.

(Applåder)


Anf. 9 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag ska först kommentera något innan jag går in på mitt anförande som jag skrivit ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Isak From var smart och kastade in ett hundben till Vänsterpartiet. Jag undrar om de 3 miljonerna hyresgäster, som jag hoppas lyssnade på det, håller med Socialdemokraterna om att det hade varit jättehippt med marknadshyra på plats. Så mycket om regeringens ansvar och försök att skylla på Vänsterpartiet.

Det är en sak till som jag bara måste kommentera. Jessica Rosencrantz berättade om tillståndsprocesser. Jag håller med om att där måste man göra någonting. Det är inte rättssäkert, och det tar för lång tid. Men jag hoppas att det här inte blir en murbräcka så att regeringen ska gena i kurvorna för miljöprövning av verksamhet. Det hoppas jag verkligen att det inte leder till.

Herr talman! Nu går jag över till mitt anförande som jag skrivit ned om prövningen av kalkstenstäkter i undantagsfall, som den här propositionen handlar om. Jag går inte in på detaljer som förklarar innehållet i propositionen, för det har mina kollegor klargjort vid det här laget. Men, herr talman, låt mig förklara Vänsterpartiets synpunkter på varför vi hamnat här och vårt ställningstagande att inte föreslå avslag på propositionen, vilket faktiskt var huvudspåret för oss.

Det som däremot inte debatterats så mycket är gången. I januari 2020 beviljades Cementas ansökan om förnyat täkttillstånd i mark- och miljödomstolen. Därefter har domen överklagats och prövats i nästa instans. Cementas ansökan har gällt ett förlängt tillstånd till 2041 - lyssna på det, 2041 - eftersom nuvarande tillstånd löper ut i oktober i år. Men där har Mark- och miljööverdomstolen avslagit ansökan. Beslutet innebär sammanfattningsvis att Mark- och miljööverdomstolen anser att man inte har tillräckligt med underlag för att bedöma miljökonsekvenserna av verksamheten och därmed om tillstånd ska lämnas eller inte.

Så här från en lekman: Det lär inte vara superenkelt att förutsäga konsekvenserna av en dagbrottsverksamhet som skulle ha fått 20 års förlängning av tillståndet, så jag förstår Mark- och miljööverdomstolens tveksamhet.

Det har florerat diskussioner på sociala medier om Vänsterpartiets syn på frågan - helt förståeligt eftersom vår talesperson gick ut med att vår linje är att lagar inte ska kunna ändras för att rädda ett bolag. Det är helt i linje med vad som vanligtvis ska vara huvudspåret för oss i Vänsterpartiet. Och för att klargöra något som ingen, tycker jag, nämner i dag: Grundvattnet för Gotland har varit det viktigaste för oss i Vänsterpartiet. Det får inte äventyras.

Cementas tillkortakommanden, då? Att Cementa inte kommit med tillräckliga kompletteringar eller kunnat förklara på ett bra sätt är väl en brist i sig. Men jag tror att ägarna i Tyskland givetvis ville försäkra sig om ett långt tillstånd så att de inte behöver oroa sig för ytterligare svårigheter under vägen till fossilfrihet, som de uttrycker sig.

Det är faktiskt beundransvärt att de försöker vara en del av lösningen och ha cement som är gjord på ett bra sätt. Men, handen på hjärtat, tror ni att koncerner som är gigantiska när det gäller cementtillverkning bryr sig om svensk inhemsk cementtillverkning? Det enda som jag fått lära mig och erfara under mina år när det gäller stora företag, ägarstrukturer, industrier och så vidare är att ju längre bort ägarna sitter, desto mindre bryr de sig om något annat än kvartalsrapporter och summan som blir över på sista raden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Det är klart att Slite är ett superbra ställe att tillverka cement på. Täkten in på knuten och jättelojala medarbetare från orten - bättre ställe finns nog inte. Hoppas bara att man söker lösningar som säkrar grundvattnet i Gotland och att man inser hur viktiga miljö- och klimatfrågorna är för kommande användare av cement, för cement kommer vi att behöva oavsett vad vi tycker om ämnet.

Vänsterpartiet anser att klimatkrisen endast kan mötas genom gemensamma åtgärder och genom att staten intar en mer aktiv roll. Cementkrisen är ett tydligt exempel på att marknadskrafter inte förmår att leverera nödvändiga basfunktioner för samhället och klimatomställningen efter behov och nödvändiga miljökrav.

Vi är kritiska till hur regeringen hanterat situationen och lagförslaget. Den snabba hanteringen av lagförslaget gör det svårt för myndigheter, organisationer, medborgare och inte minst oss i riksdagen att sätta sig in i och bedöma förslagets innehåll och konsekvenser. Vi anser att underlaget och konsekvensanalyserna är bristfälliga och att den korta tiden för remissinstanserna har gjort det svårt att utforma genomarbetade svar. Kritiken från Lagrådet om att förslaget strider mot grundlagen måste tas på allvar.

Herr talman! Vi delar däremot regeringens bedömning att detta är en extraordinär situation. Vi avser därför inte att avslå regeringens förslag trots de brister vi ser föreligger i denna hastiga lagändring.

Vänsterpartiet ser stora risker med de negativa effekter som ett produktionsstopp kan innebära för samhället och de effekter som det kan ge för såväl sysselsättning som bostadsbyggande och klimatomställning.

Situationen belyser på ett oönskat sätt att regeringen under lång tid underlåtit att stärka statens ansvar för att samhällsviktiga verksamheter har tillgång till de resurser som krävs och att dessa produceras på ett hållbart sätt. Cementas monopolliknande situation på marknaden är ett tydligt exempel på detta misslyckande.

Sverige behöver ett strategiskt arbete i klimatomställningen för hur statens roll kan stärkas så att vitala resurser och naturtillgångar för dess genomförande kan säkras genom en hållbar produktion. Sverige bör inte vara beroende av en enskild aktör för tillgången på nödvändiga resurser för samhällskritisk verksamhet.

Nå, är denna regering då ensamt ansvarig för den uppkomna situationen? Nej, det har varit känt längre än den här regeringens tid hur tillståndet sett ut och vilka farhågor man kunnat förutspå. Det skulle givetvis ha varit spännande att se hur en annan regering hade hanterat situationen.

Att sedan borgerligheten inte tycker om statlig inblandning över huvud taget i något som någon annan kan tjäna pengar på är väl inget nytt. Men det är något som stör mig med hanteringen från den här regeringen. Vi har haft fyra miljöpartistiska ministrar ansvariga för miljöfrågorna fördelat på sju års tid, vilket borde vara deras paradgren. Man har en stab i Regeringskansliet och duktiga medarbetare som borde ha kunnat ringa in vad som var på g. Men nej, i stället har man fokuserat på subventioner för elcyklar till välbärgade storstadsbor. Jag ber givetvis om ursäkt till er som har köpt en elcykel med subvention.

Herr talman! Klimat- och miljöarbete innefattar även hur vi kan ha ett fungerande samhälle. Precis nu, när jag står här och försvarar Vänsterpartiets ställningstagande, arbetar tiotusentals människor runt om i landet med arbeten där betong är huvudråvaran. Det kan vara gruvarbetare, "betongare" på en vindkraftspark, brobyggen - you name it. Det vill säga: utan cement ingen betong. Då skulle många arbetsplatser stå stilla inom kort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Samtidigt måste vi kunna stå rakryggade även när vi måste ta ett dåligt beslut, när alternativen hade varit än värre. Vi söker lösningar som med alla incitament blir bättre för klimatet och miljön när denna helhetsbild målas upp.

Det finns de som påstår att konsekvenserna inte alls skulle bli så drastiska som det påstås. Men när jag gallrar bort alla lobbyisters argument blir svaret ändå: Det finns inte på hyllan någonstans i världen behövlig mängd cement av rätt kvalitet till försäljning om en dryg månad.

Herr talman! Att ändra på miljölagar till ett enskilt företag bara för att rädda företaget är inte det som Vänsterpartiet går med på. Det vi går med på är att hitta en lösning som blir den bästa för bolaget Sverige och framför allt för klimatet på kort sikt. Men på lång sikt måste alla inblandade tillbaka till ritbordet och bevisa hur framtidens cementtillverkning kan uppfylla alla miljölagar och försäkra grundvattnet, oavsett var brytningen sker.

Sedan hoppas vi givetvis att regeringen inser sårbarheten när samhällskritiska råvaror kan kidnappas av ett enskilt företag som i praktiken har monopol på cementleveranser.


Anf. 10 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Sverige är en stolt industrination. Men de senaste åren har bilden äventyrats, dels som en följd av politiska beslut, dels på grund av svensk lagstiftning som inte tillräckligt tar in industrins villkor.

Anledningen till att vi debatterar detta snabbehandlade ärende i dag är att Mark- och miljööverdomstolen beslutat att efter den sista oktober inte förlänga Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite på norra Gotland, vilket gör regeringen nödgad att gå fram med denna proposition. Annars riskerar vårt land att stå inför en mycket allvarlig situation där bristen på cement skulle orsaka omfattande byggstopp som skulle kunna vara förödande för Sveriges tillväxt, jobb och välfärd.

Förslaget har väckt kritik, inte minst från Lagrådet som har påpekat att regeringens hantering av ärendet riskerar att skada tilltron till rättssystemet. Detta är mycket allvarlig kritik som förtjänar att tas på största allvar. Men en sammanvägning av alla ingående delar i den komplexa frågan gör att vi kristdemokrater ändå tillstyrker propositionen. Detta ställningstagande gör vi inte lättvindigt, utan det måste ses i den mycket speciella kontext som ärendet befinner sig i just nu.

Med detta sagt är det ändå värt att notera att det är en djupt graverande situation som har tillåtits uppstå, och regeringens proposition är närmast att betrakta som ett lagstiftningsmässigt nödläge. Men givet konsekvenserna för svensk cementproduktion i närtid är det nu nödvändigt att fatta ett beslut som löser det akuta läget.

Herr talman! Det kan komma en dag i framtiden då det mångtusenåriga materialet betong inte längre behövs. Men vi är inte där i dag, och vi kommer inte att vara där de närmaste åren. Därför måste vi säkerställa att vårt land har fortsatt tillgång till cement här och nu.

Jag vill även lägga till att vi borde ta till vara möjligheten att ha ett företag i Sverige som jobbar för att det ska bli en anläggning som ska minska klimatpåverkan i byggandet, vilket skulle vara en fantastisk utveckling för cementindustrin. Sverige skulle då kunna bli först i världen med en klimatneutral cementfabrik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att det för framtiden är viktigt att miljöbalken ges en helhetsöversyn. Exempelvis kan miljönyttan med tidsbegränsade villkor över huvud taget starkt ifrågasättas. Om en verksamhet har blivit prövad för en viss volym som godkänts tillför inte tidsbegränsningen något värde, men den kan komma att orsaka problem i vissa situationer.

Den akuta situationen med kalkstensbrytningen är inte en isolerad olycka. Det finns många exempel där den nuvarande miljöbalken riskerar att suboptimera samhälls- och klimatnytta av pågående verksamheter och nya investeringar. Det kan röra sig om småskalig vattenkraft, grustäkter och stenbrott, och det kan handla om gruvnäring. Exemplen skulle kunna radas upp där vi ser hur näringslivet, på grund av det regelverk som finns i dag, blir bromsat i sina försök att göra en klimatomställning. Det är därför vi kristdemokrater anser att det också behövs en genomgripande helhetsöversyn av miljöbalken, så att den blir ett verktyg för ett bättre klimat och inte en bromskloss.

Sveriges näringsliv är en nyckelfaktor i arbetet för att ställa om till ett fossilfritt samhälle, och vi behöver en lagstiftning som möjliggör snabbare och mer träffsäkra beslut än i dag.

Därutöver kan vi konstatera att denna proposition inte är en lösning för Sverige på längre sikt när det gäller tillgången till cement. Därför anser vi att förslaget i den aktuella propositionen behöver följas upp med åtgärder som löser den fortsatta utmaningen med att säkra en långsiktig tillgång på cement i Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för en mer långsiktig lösning för att säkra Sveriges behov av cement.

Herr talman! Till detta kan även sägas att vattenfrågan för Gotland är en angelägen fråga. Oavsett Cementas verksamhet eller inte är vattenfrågan en fråga att jobba vidare med, vilket även bekräftades när jag besökte Gotland i måndags och där träffade en rad olika aktörer som alla är eniga om att vattenfrågan är viktig för såväl företag som länsstyrelsen och regionen. Man måste jobba med den oavsett vad som händer i framtiden.

Innan fallet med Cementas kalkstensbrytning uppdagades i somras hade även ett avtal om en investering i en avsaltningsanläggning träffats med regionen - något som verkligen är välkommet på Gotland. Vad som händer nu är att den riskeras om de inte får bedriva sin verksamhet vidare efter de åtta månader som nu återstår.

Herr talman! I dag kommer det att fattas beslut som kortsiktigt löser den akuta krisen. Men svaren för hur vi långsiktigt kan säkra tillgången till cement återstår. Lösningen kan inte vara att Sverige ska bli beroende av import från utlandet när vi egentligen kan vara egenförsörjande.

Vi kristdemokrater anser att miljöbalken inte kan vara en sådan bromskloss för svensk industri, utveckling och innovation som den är i dag. Lagstiftningen måste ses över, och vi är redo att diskutera det nu. Vi vill att hela Sverige ska fungera.


Anf. 11 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Jag är här i dag för att ta mitt ansvar. Men det är regeringen som har det yttersta ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Man kan tycka att Cementa, med över två miljarder i omsättning, skulle ha både kapacitet och erfarenhet att klara svåra miljöprocesser. Men de har haft emot sig en mycket kvalificerad motståndare, den svenska staten genom flera myndigheter och en regering som har gjort allt annat än rätt.

Huruvida Cementa fumlade med själva ansökan går det att tycka olika om. Men vi kan konstatera att det finns personer som tar bra betalt för att kunna göra sådana ansökningar.

Herr talman! Sedan vill jag nog säga att Cementa hade otur när det gäller metodval för att analysera vilken påverkan det skulle få på grundvattnet. Även om olika vattenmyndigheter som domstolen lyssnat på säger att det är ett bra sätt, användes det på ett sätt som inte kunde bekräfta att metoden verkligen fungerade i Cementas fall.

Herr talman! Med det sagt anser vi att domstolsutslaget är rimligt. Cementa har inte övertygat domstolen, och då ska heller inte ansökan bifallas. Rättssystemet fungerar på ett sätt som det är avsett.

Men Cementa har haft en formidabel motståndare, vår regering. Cementas ansökan gavs in i december 2017. Efter detta datum har det byggts en gotländsk ringmur av naturreservat och Natura 2000-områden runt Cementas verksamhetsområde.

Herr talman! Jag nämner dem nu i kronologisk ordning: Grodvät, Tiselhagen, Filehajdar, Kallgatburg, Hejnum Kallgate, Bojsvätar, Bälsalvret och Hejnum hällar. Alla dessa beslut har hanterats av vilka då? Jo, regeringen. Den har verkligen inte legat på latsidan. Den har alltså varit fullt medveten om att det scenario som vi står med här i dag skulle kunna inträffa.

Efter domstolsutslaget lät inte heller den politiska kritiken vänta på sig. Några, med Sverigedemokraterna i spetsen, ropade ut att landet bör styras av starka ledare och att regeringen ska kliva in och korrigera ett felaktigt domstolsbeslut, att liksom ta lagen i egna händer.

Centerpartiet å andra sidan ropar ut att det är miljölagen det är fel på och att det är lagen som ska ändras. I valet mellan att förbruka eller skydda ekoresurser valde Centerpartiet här av alla att ställa sig på näringens sida. I anförandet i dag nämndes bara näring, och inte mycket sas om natur eller miljöskydd.

Herr talman! Jag delar inte deras uppfattningar. Domstolens beslut är korrekt och rimligt. Men Gotland och resten av Sverige klarar sig inte på kort sikt utan cementen från Slite. Därför behövs Slitefabriken.

Domstolsbeslutet ger förstås både positiva och negativa konsekvenser. Positivt är att hotet mot Gotlands vattenförsörjning nu tas på mycket stort allvar och lyfts upp i ljuset på ett väldigt viktigt sätt, och att det är känsligt. Även hotet mot känsliga naturområden och utrotningen av arter tas på allvar, och det är bra.

De lokala negativa konsekvenserna består i att runt 500 arbetstillfällen hotas i Slite. Det är mycket för en landsbygdsort som Slite. Det är en katastrof. Det handlar om människor vilkas livsdrömmar riskeras att krossas.

De nationella konsekvenserna är även de en katastrof. Det skulle innebära ett tvärstopp i hela bostadsbyggandet som vi så väl behöver i vårt land. Vi har knappt hunnit ur en pandemi, herr talman, förrän det står en cementkris och knackar på dörren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Även de globala konsekvenserna är en katastrof. Cementa har en slogan: Cement för hållbart samhällsbyggande. Ägarna uttrycker en ambition att Sliteverksamheten ska bli hållbar på riktigt. Sverige om något är en mycket väl lämpad marknad för detta.

Vi, hela samhället, måste bidra till att skapa en hållbar gruvnäring. Offentlig verksamhet behöver driva på. Cementa och Rise bör kroka arm med varandra tillsammans med vattenmyndigheterna och ta fram bra metoder för att undersöka lokalt grundvatten. Länsvatten bör, som på Storsudret på södra Gotland, kunna återföras tillbaka i marken.

Herr talman! Vi står här i dag, fem i tolv, med ett lagråd som viftar med röda flaggor. Regeringen riskerar att skada tilltron till vårt rättssystem. Vi står här i dag med en riksdag och en stressad hantering av ett lagförslag som gör det oerhört svårt att verkligen sätta sig in i de konsekvenser som det vi i dag ska besluta kommer att få. Vi står här i dag med en regering som har agerat ansvarslöst på så många sätt. Liberalerna tar därför sitt ansvar i dag. Men vi ska komma ihåg: Det är regeringen och ingen annan som är ytterst ansvarig i detta.

Klimatarbetet måste hålla tempo. Industri bygger på kreativitet, och det ska utnyttjas. Där har vi alla ett ansvar att inte bara gnälla, utan att klokt bidra. Slitefabriken bör få hjälp, för den verkar behöva det, för att kunna fortsätta att bryta kalk på Gotland och samtidigt inte skada ekosystemen.

Herr talman! Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.


Anf. 13 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag tror att ledamoten Olofsgård lyssnade lite dåligt på mitt anförande. Jag talade mycket tydligt om klimatet och miljöpåverkan. Hela avslutningen handlade om hur vi kan gå före som en grön stormakt. Det jag inte gjorde var, precis som herr talmannen nu talade om, att recensera företagets miljökonsekvensbeskrivningar och domstolsutslag, vilket ledamoten däremot gjorde.

Centerpartiet och jag vill mycket riktigt ändra lagstiftningen. Vi vill inkludera klimatet i miljöbalken. För mig är inte det att försämra och ta ställning för företaget. Det är att prioritera hela miljöfrågan och inte bara enskilda delar.

Frågan till ledamoten Olofsgård är egentligen: Vad vill Liberalerna göra för att vi inte ska hamna i den här situationen igen? Vilka lagar är man beredd att se över för att förändra och förbättra svensk miljölagstiftning så att vi inte hamnar i en sådan situation som vi nu är i? Det var många fina ord, men få konkreta förslag. Däremot var det gott om slag mot andra partier.


Anf. 14 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Jag tar till mig kritiken som framfördes angående det jag sa om domen.

Jag drar mig till minnes att ledamoten inte nämnde grundvattnet i sitt tal. Det får man. Jag hörde inte heller något om de naturområden som omger Slite. Men givetvis nämndes klimatet, som är så viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Vi anser att det inte ska behöva gå så långt som till domstol utan att vi ska hjälpa näringen att lösa det här med ansökningarna. Som jag nämnde ska både Cementa och Rise kroka arm med vattenmyndigheterna för att vi inte åter ska hamna i den situation vi har i dag.


Anf. 15 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Låt mig påminna ledamoten om att debatten gäller lagstiftningen generellt och inte specifikt Slite, naturområdena runt Slite eller grundvattennivåerna i Slite. Jag tog alltså inte upp dem i mitt anförande just för att inte gå in på den aktuella domstolsprocessen.

Det är spännande att ledamoten lyfter vattenmyndigheterna. Vi vet att vattenmyndigheterna har lagt fram åtgärdsprogram som skiljer sig milsvitt från den lagstiftning som Liberalerna varit med och skrivit under, och det är ett stort problem.

Jag hörde inte om en enda lagstiftningsförändring som Liberalerna kan tänka sig för att förbättra för företagen när det gäller tillståndsprocesser. Man pratar om att Rise och vattenmyndigheterna ska kroka arm, men kan ledamoten ge ett enda förslag på en lagstiftningsförändring som han önskar se för att korta tiderna för miljötillståndsprocesser?


Anf. 16 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Låt mig förtydliga att vi är för att se över dessa tillståndsprocesser. De behöver kortas. Exakt vilka åtgärder som krävs behöver vi se över, och det är jag absolut för.


Anf. 17 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jakob Olofsgård attackerade av någon anledning mitt parti i sitt anförande. Jag har lite svårt att förstå det, för Sverigedemokraterna har varken haft påverkan på lagstiftning eller prövning.

Sverigedemokraterna sa dock tidigt efter att cementkrisen aktualiserats att regeringen måste agera för att möjliggöra ett fortsatt driftstillstånd. Efter många om och men agerade regeringen, och flera riksdagspartier, bland annat Liberalerna, har också lyssnat på Sverigedemokraternas begäran om att möjliggöra ett fortsatt driftstillstånd.

Vi ville alltså inte införa diktatur, utan vi ville möjliggöra ett fortsatt driftstillstånd.

Sverigedemokraterna har inte haft något organiserat samarbete med regeringen under denna mandatperiod och inte heller haft tjänstemän på Regeringskansliet. Vi har haft svårt att påverka den uppkomna situationen.

Men hur har Liberalerna agerat i sitt samarbete med regeringen för att undanröja denna kris? Hur har Liberalernas tjänstemän på Regeringskansliet arbetat för att Sverige inte skulle hamna i denna cementkris? Hur har Liberalerna sett på detta problem de senaste åren, och hur har de agerat?


Anf. 18 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! I mitt anförande lyfte jag fram de olika politiska utspelen efter domstolens beslut och att Sverigedemokraternas lösning var att gå in och ändra detta beslut. Det var det jag kritiserade.

Återigen: Regeringen har vetat om detta sedan 2018 och är ytterst ansvarig för att inte ha agerat i tid trots att man såg det komma. Liberalerna sitter inte i regeringen. Jag vill poängtera att vi tar vårt ansvar för den uppkomna situationen men att regeringen hade kunnat göra mycket långt tidigare.


Anf. 19 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Herr talman! Sverigedemokraterna har som sagt inte velat ändra något domstolsbeslut men krävt att regeringen ska agera för att möjliggöra ett fortsatt driftstillstånd. Regeringen har som tur är lyssnat på detta, och Liberalerna stöder det, vilket vi tackar för.

Jag konstaterar dock att Liberalerna tycker att lagstiftningen är bra som den är. Konkreta förslag saknas, och de kan inte heller tänka sig att se över lagstiftningen.

Så brukar det också låta i miljö- och jordbruksutskottet när vi diskuterar naturtillgångar. Liberalerna är lite som en spegling av Miljöpartiet. Skogen ska stå, mineralutvinning ska inte förenklas och svåra konflikter vågar de inte ta i. Liberalernas gröna strategi de senaste mandatperioderna har varit att bli ett liberalt miljöparti som inte klarar av konflikter och inte heller agerat i sitt samarbete med regeringen för att möjliggöra Sveriges fortsatta cementförsörjning.


Anf. 20 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Låt mig poängtera att Miljöpartiet är en del av regeringen, vilket vi kritiserar.

I vår miljöpolitik vill vi balansera mellan två ytterkanter. Vi bör och ska placera oss i mitten, inte på någon ytterkant. Då finns det inga enkla svar, och därför blir vår miljöpolitik mer komplex. Det står vi för.


Anf. 21 Isak From (S)

Herr talman! Jag hälsar Jakob Olofsgård välkommen till miljö- och jordbruksutskottet. Det ska bli roligt att samarbeta med Jakob, och vi har ett gott samarbete med Liberalerna.

Jag begärde ordet för att det här inte riktigt knöts ihop. Det blev kanske till och med lite väl liberalt. Först försvarar Jakob kraftigt miljön och vattnet, vilket jag välkomnar. Sedan försvarar han lika kraftigt rättsväsendet, vilket jag också välkomnar. Därefter försvarar han kraftigt marknaden och vill också hjälpa den. Men hur konkurrensneutralt blir det?

Vad ska Liberalerna hjälpa marknaden med?

Jakob Olofsgård avslutar med att kritisera regeringen. Då blir min fråga densamma som till Jessica Rosencrantz: När skulle regeringen ha agerat? Mark- och miljööverdomstolens beslut att avvisa ansökan kom ju mitt i brinnande regeringskris. När, enligt Liberalerna, borde regeringen ha agerat?


Anf. 22 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Som ny ledamot i riksdagen tackar jag för välkomnandet till miljö- och jordbruksutskottet. Det här är mina första replikskiften, och det är verkligen lärorikt.

Jag noterar att det i Socialdemokraternas anförande inte fanns tillstymmelse till självkritik. Hur har vi hamnat här? Vad har vi gjort för fel? Vad borde vi ha gjort annorlunda? Som politiker måste man kunna erkänna att något inte är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Jag vill återigen trycka på vad man borde ha gjort, då man har känt till dessa saker ända sedan 2018, och dessutom att alla naturområden runt om sedan skulle ha en konsekvens av tillståndsprövning. Man skulle ha tänkt till där och då om vad som händer om ett nytt tillstånd inte beviljas och vilka vägar vi då har när det gäller kalkbrytning i Sverige.


Anf. 23 Isak From (S)

Herr talman! Jag pratade tidigare om Miljöprövningsutredningen. Jag tror att det är viktigt att man också får in klimateffekterna. Vi ska komma ihåg att det finns möjligheter till kalkbrytning på fler ställen i Sverige, men det är kanske så att vi just utifrån Gotlands centrala position och Slite minimerar andelen lastbilstransporter och säkerställer hållbara sjötransporter av den viktiga cementen. Detta är viktiga delar när man ser på helheten.

Jag saknar fortfarande Liberalernas svar på vad det är som vi ska hjälpa marknaden med så att det fortsatt råder konkurrensneutralitet, för det måste ändå vara Liberalernas grundinställning att lagstiftningen, oavsett vad det handlar om för företag, måste vara konkurrensneutral. Då kan vi inte gå in och säga att vi ska hjälpa här men inte där och att vi ska styra här men inte där. Då klingar ju kritiken mot regeringen i det här fallet ganska tomt.


Anf. 24 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! När det gäller att hjälpa marknaden handlar det om politikens ansvar för att skapa generella möjligheter för att näringarna ska kunna fungera på ett bra sätt. Att specifikt hjälpa enskilda har jag inte anfört, utan i det här fallet handlar det om gruvnäringen och hur vi ska hjälpa den och skapa en politik som underlättar vid tillståndsprövning, vilka är väldigt svåra, som vi har här i dag.

Det behöver även finnas resurser för forskning och annat som kan hitta möjligheter som näringen kan ta del av för att hitta lösningar. Det finns saker som politiken verkligen kan stötta och hjälpa våra näringar med generellt.


Anf. 25 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Jag får efter att ha lyssnat på de andra ledamöterna lust att citera en gammal kuplett: Människan är av klagan böjd, aldrig blir hon riktigt nöjd.

Det ligger väl i oppositionspolitikens dna att om hela oppositionen håller med regeringen till hundra procent vill man gärna kritisera regeringen i bitskare ordalag än vad som är normalt. Det är exakt vad vi hör i dag. Enighet kommer sällan med rosor och glada tillrop.

Men faktum är att inte heller jag är helt nöjd, och jag kommer inte att vara det förrän det är klarlagt att näringslivet kan säkra byggmaterial till samhällsviktiga bygg- och anläggningssatsningar samtidigt som man klarar hårt ställda miljökrav och säkrar grundvattnet och att vi i Sverige har en mer effektiv och fungerande marknad med sund konkurrens. Då kommer jag att vara nöjd.

Jag vill inleda denna debatt med den fråga som är störst: grundvattnet på Gotland. På Gotland finns en rad överhängande problem kopplade till vatten. Det är sedan länge vattenbrist, som kan förvärras med klimatförändringarna. Det finns en stor risk att saltvatten tränger in i berggrunden och förstör grundvattenresursen. Gruvnäring och mineralbrytning, som kalktäkter, påverkar vattenresursen mycket. Det kan till exempel påverka förutsättningarna att bruka marken i omgivningarna eller möjligheten att få dricksvatten i brunnar eller vattentäkter. Detta är mycket allvarligt. Det är omistliga vattenresurser som står på spel. Det är själva utgångspunkten för att många gotlänningar och miljövänner har skäl att vara oroliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Här i Sveriges riksdag satsar vi miljarder på att skydda Gotland militärt. Vi måste ha större beredskap för att också skydda Gotland, dess medborgare och företagare miljömässigt. Jag tycker därför att det är glädjande att det i budgetpropositionen för 2022 nu finns friska pengar för att utöka arbetet med att säkra vattenresurserna på Gotland. Jag hoppas att alla kommer att stödja detta.

Heidelberg Cement har helt på egen hand försatt Sverige och byggindustrin, byggmaterialindustrin och gruvindustrin i ett potentiellt krisläge. Det kan nu bli akut brist på cement. Orsaken är att företaget har en extrem dominans på den svenska marknaden och att företaget i sin ansökan om utökad drift av sin verksamhet inte gjorde sin hemläxa. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att Cementas ansökan var behäftad med så väsentliga brister att den inte kunde utgöra en grund för ett ställningstagande. Då avvisades ansökan.

Hur kan bygg- och anläggningsföretagen göra sig så beroende av ett enda företag som leverantör, för en så viktig produkt? Och vad gör företagen nu för att minska beroendet av cement, öka efterfrågan på grön cement och säkerställa att man har fler leverantörer eller åtminstone en plan för affärskritiska risker? Aktörer som ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet kan inte acceptera att försätta sig i en situation där man är beroende av ett enda bolag. Därför krävs ökad diversifiering.

En nestor både i vår bransch politiken och i branschen hållbarhet är Anders Wijkman, som under väldigt många år nu har försökt få oss alla att förstå att just brist på råvaror kommer att vara en av de stora frågor som vi kommer att behöva hantera. Jag tror att det finns anledning att lyssna mer på Anders Wijkman framöver.

Hela cementkrisen är en alarmerande väckarklocka för byggföretagen. Det är den för fler, men nu finns verkligen en möjlighet att skala upp möjligheterna för träbyggnation, grön betong och ökat återbruk. I Fossilfritt Sveriges och betongbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft, som kom för några år sedan, står det faktiskt att betongbranschen på kort sikt har satt upp målsättningen att betongens klimatpåverkan ska ha nått en halverad nivå inom fem år. Det främsta medlet för detta är bland annat användning av alternativa bindemedel.

I vissa andra länder i Europa blandar man redan i dag in en större andel slagg i betong jämfört med Sverige. I Tyskland, Belgien och Holland bedöms det vara relativt normalt med 50 procent inblandning, men upp till 90 procent förekommer. Cementkrisen kommer verkligen att kunna skynda på att vi får en utveckling inom grön betong.

Tiden är verkligen tiden inne för ökat byggande i trä. Träbyggnadsindustrin kan skala upp arbetet med hus med trästommar och serietillverkade hus. Här krävs ökad kompetens, vilket regeringen satsar på i BP 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

När jag lyssnar på oppositionspartierna blir jag orolig över "miljötillståndet" hos dessa partier. Cementaaffären har tagit svensk miljöpolitik in i den rikspolitiska hetluften. De högerkonservativa partierna krävde redan i somras att svensk miljölagstiftning skulle upphävas. Och det har vi också hört här i dag.

Centerpartiet klagar i sitt yttrande och i sitt anförande på att vi i Sverige följer EU-lagstiftningen och miljölagarna. Centern vill uppenbart inte att man ska uppfylla samtliga krav i miljöbalken.

Jag skulle vilja uppmana ledamöterna att för ett ögonblick byta ut ordet miljöbalken mot till exempel jordabalken eller brottsbalken och för ett ögonblick av klarhet se de absurda klagomålen i yttrandet om att myndigheterna följer de regler som vi har beslutat om här i riksdagen och i EU-parlamentet. Om Centerpartiet vill någonting annat får man nog ta bladet från munnen nu och motionera om att vi ska lämna EU, eller rent av införa en ny regel i grundlagen om att vi inte ska vara så noga när vi följer de lagar som vi röstar fram här i riksdagen.

Regeringen och kanske framför allt regeringens klimatkollegium har arbetat hårt med frågan om hur tillståndsprocesser ska förbättras. Ökad transparens och effektivitet i tillståndsprocesser är nödvändiga för att inte sinka den klimatpolitiska utvecklingen. Men samtidigt är regeringen också tydlig med att stärkta miljökrav är mycket viktiga för Sveriges konkurrenskraft.

Herr talman! Det är många oppositionspartier i den här debatten som tror att förbättrade tillståndsprocesser ska handla om sänkta miljökrav.

Miljöpartiet har nu drivit fram satsningar för att vi ska få en modern och effektiv tillståndsprövning. Det kommer att komma förslag i tre utredningar. För att åstadkomma förändringar vill regeringen att man gör förändringar utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar både det materiella och det processuella regelverket men också frågor om organisation och finansiering.

Centerpartiet har efterlyst lagstiftningsförändringar just på detta område, och det är som sagt på gång. Men jag är orolig över att Centerpartiet och Moderaterna slår blå dunster i mångas ögon när de påstår att det skulle gå att ändra EU:s ramvattendirektiv, MKB-direktivet. Gotlands sårbara vattensituation verkar inte vara så viktig för dessa partier. Det var trots allt vattendirektivets försämringsförbud och Cementas oförmåga att visa en robust miljökonsekvensbeskrivning som säkrar vattenresurserna som fällde avgörandet i domstolen.

Men orsaken till långa tillståndsprocesser handlar inte bara om felaktig byråkrati. Ibland handlar det också om att företag inte lämnar in fullständiga eller korrekta underlag i sina ansökningar om miljötillstånd. Det avhjälps faktiskt allra bäst genom att företagen anlitar eller anställer personer med rätt kompetens. Det är ingenting som vi här i riksdagen kan besluta om. Men det vore förmodligen ett av de allra bästa sätten att öka takten i miljöprövningsärenden.

Jag vill också lägga till att det trots allt är ganska få ärenden som tar väldigt lång tid, om man ser till helheten. Det har även statliga utredningar visat.

Kupletten som jag citerade inledningsvis innehåller vidare följande ord: Någonting att äta, någonting att dricka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Det är faktiskt exakt det som vi behöver ha för ögonen. Vi måste säkerställa att jorden inte föröds och att dricksvattnet skyddas. Vi måste konstatera att business as usual inte är möjligt.

För att hantera tvillingkrisen kring global uppvärmning och förlust av biologisk mångfald behövs ett mycket mer aktivt arbete i näringslivet.

Det beslut som vi ska fatta här i riksdagen i dag innebär att företag kan ansöka om kortfristiga miljötillstånd för att fortsätta bryta kalk inom de tillstånd som redan finns i dag men som löper ut inom kort. Jag vill lägga till att miljöbalkens krav kommer att gälla vid den prövningen.


Anf. 26 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag tror att även Maria Gardfjell behöver lyssna lite bättre. Den förändring som Centerpartiet har föreslagit i just miljöbalken handlar om att lägga till klimat, ingenting annat. Men det var egentligen inte det som jag ville prata om.

Jag sitter här med regeringens skrivelse om förenklingspolitiken framför mig som kom till riksdagen för ungefär två veckor sedan. Den första punkten i den lyder: De samlade regelverken ska vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.

Det är alltså vad Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om. Därför blir jag väldigt nyfiken på hur Maria Gardfjell ser på detta. Tycker Miljöpartiet att de samlade regelverken kring tillståndsprocesser lever upp till den bild som den egna regeringen skriver om? Har Miljöpartiet några konkreta förändringar som man vill se i regelverken, alltså inte satsningar på myndigheter eller organisationsförändringar, och som regeringen själv säger att den vill förenkla för att öka omställningsförmågan? Jag undrar därför helt enkelt: Vilka konkreta förslag har Maria Gardfjell på detta område?


Anf. 27 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Jag tackar för en mycket bra fråga från Rickard Nordin.

När regeringen nu ska se över regelverken har man tillsatt tre utredningar. Det är Miljöprövningsutredningen som har i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för hur en modernare och mer effektiv prövning ska gå till. Syftet är att underlätta för miljö- och klimatförbättringar. Det handlar också om att underlätta för investeringar, att de kommer till snabbare och att det blir enklare prövningsprocesser samtidigt som man bibehåller ett miljöskydd.

Utredningen om innovationskritiska metaller och mineral ska se över prövningsprocesser och regelverk för att bättre ta hänsyn till både lokal miljöpåverkan och samhällsnytta, däribland klimatpåverkan, i samband med gruvverksamhet.

Slutligen har Klimaträttsutredningen i uppdrag att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt.

Men bibehållet miljöskydd är en viktig aspekt i dessa olika utredningar.

Jag måste också säga att jag blir orolig om Centerpartiet inte håller med om att miljöbalken ska vara stark.


Anf. 28 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Herr talman! Som jag sa vill vi stärka miljöbalken genom att lägga in klimat också. Jag har inga andra förslag på miljöbalken som sådan.

Men jag noterar att Maria Gardfjell inte har några egna förslag. Hon hänvisar till tre utredningar. Delar av dem är bra. Det är också Centerpartiet som har pressat igenom en del av dem. Men jag undrar vad Miljöpartiet vill, inte vad olika utredare vill.

Jag tänkte lägga till en sak, eftersom jag blev väldigt nyfiken på Maria Gardfjells anförande. Ett av de stora problemen som hon lyfte fram i den nuvarande situationen är stor dominans på marknaden. Hon önskade också mer diversifiering och fler företag på detta område. Då blir jag väldigt nyfiken. Vad är Miljöpartiets förslag där? Vad vill Miljöpartiet göra för att öka diversifieringen? Handlar det om statliga bolag? Exempelvis har vänsterpartister i dag skrivit att man ska förstatliga Cementa. Vill man starta ett nytt statligt bolag på området? Är man beredd att öppna fler täkter, eftersom det behövs om vi ska ha fler företag för att möjliggöra diversifieringen?

Vad tänker alltså Miljöpartiet göra för att öka diversifieringen? Det behövs enligt Miljöpartiet fler företag, och då måste det ju finnas fler kalktäkter. Det går nämligen inte att använda Cementas kalktäkter, för de tillhör ju Cementa. Jag är därför väldigt nyfiken på vad Miljöpartiet tänker sig där om vi nu inte ska importera cementen från andra länder, med ökad miljöpåverkan. Det tycker jag vore väldigt spännande att höra Miljöpartiets svar på.


Anf. 29 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Jag tror att vi har en bred enighet i Sveriges riksdag om att vi vill ha en hållbar produktion av svenskproducerade byggmaterial av olika slag.

Det intressanta på det här området är att diversifieringen inte bara handlar om cement utan även om att använda cementen där den behövs - och om att ersätta vissa beståndsdelar i cementen med till exempel material som kan återbrukas, alltså återanvändas. Här kommer till exempel flygaskorna och det som behövs i den gröna betongen in.

Sedan är cement en beståndsdel som fungerar som ett klister i betongen. Den är nödvändig för framtiden, men det handlar också om att hushålla med den på ett bra sätt. Och när det gäller hushållningen kommer det in andra aspekter, till exempel ökad träbyggnation. Här vill ju Miljöpartiet ha ett aktivt skogsbruk i Sverige som faktiskt främjar möjligheten till en cirkulär bioekonomistrategi. Till skillnad från Centerpartiet vill vi satsa på cirkularitet, och till skillnad från Centerpartiet vill vi även se till att vi får fler långlivade produkter i den cirkulära bioekonomistrategin. Det är något som Centerpartiet motarbetar - varje dag i veckan, faktiskt.

Herr talman! Jag tycker att en av de absolut viktigaste frågorna när vi pratar om den här krisen, som har kommit med en väckarklocka, är att företagen verkligen måste satsa mer på just miljöinnovation och på att klara grundvattnet.

(Applåder)


Anf. 30 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Herr talman! Det är knappt att man vet var man ska börja efter ett sådant här anförande. Låt mig ändå konstatera att det är lite beklagligt med svepande anklagelser av typen "alla partier som inte håller med mig tycker att miljölagstiftningen ska upphävas". Det tycker jag faktiskt är lite tråkigt för debatten. De flesta av oss försöker föra en konstruktiv diskussion om hur vi kan få bättre och mer förutsägbara tillståndsprocesser, självklart med fortsatt beaktande av att vi ska ta väl hand om miljö och natur.

Ännu värre är möjligen den totala bristen på självkritik från regeringspartiet Miljöpartiet: Cementa bär tydligen ansvaret för att vi har hamnat här; det är Cementas fel. Men det är väl inte Cementa som leder landet, utan det är väl ändå regeringen som leder och styr riket?

Jag undrar hur regeringen resonerade till exempel när man utnämnde Natura 2000-området på Gotland 2018. Hur resonerade man då, när det kom varningar från flera håll om att det skulle komma att påverka cementproduktionen? Gjorde man en konsekvensutredning innan eller efter? Har man tittat på vad det skulle finnas för alternativ om detta skulle leda till att cementproduktionen behöver läggas ned för att det inte går att få ett förnyat tillstånd? Varningar kom alltså till regeringen redan 2018 om att detta kunde få påverkan på cementproduktionen. Vad gjorde regeringen med anledning av det, för att avvärja den kris som vi nu faktiskt befinner oss i?


Anf. 31 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Miljöpartiet bär faktiskt ansvaret för att vi i dag kommer att fatta ett enhälligt beslut här i kammaren om den tillfälliga möjligheten att fortsätta brytningen, så att man undviker en akut kris när det gäller cement. Miljöpartiet bär dock även ansvaret för att se till att vi står upp för den miljöbalk som har skärpts under de senaste tio åren. Det är den som gäller i den prövning som ska ske efter detta.

Jag kan bara repetera det min kollega Isak From från Socialdemokraterna sa: Regeringen hade ingen möjlighet att lägga sig i domstolarnas arbete innan beskedet kom från Mark- och miljööverdomstolen.

Jag undrar också om Jessica Rosencrantz har läst avgörandet i domstolen. Moderaterna påstår att nya Natura 2000-områden riskerar att bidra till att cementproduktionen i Slite skulle behöva läggas ned, vilket hördes också i ledamotens anförande. Då kan man ju konstatera att det i Mark och miljööverdomstolens beslut att avvisa Cementas ansökan inte någonstans hänvisas till Natura 2000-områdena på ön. Orsaken till avvisningsbeslutet var brister i ansökan när det gäller påverkan på vattenförsörjningen på Gotland och riskerna för ytterligare försämring av vattenkvaliteten. Därför undrar jag om Moderaterna ens har läst avgörandet från domstolen.


Anf. 32 Jessica Rosencrantz (M)

Herr talman! Eftersom jag inte fick något svar kan jag konstatera att svaret måste vara att regeringen inte vidtog några åtgärder när dessa varningar lyftes redan 2018. Jag kan inte uppfatta det på något annat sätt.

Det är alldeles uppenbart att Moderaterna inte tycker att vi ska gå in och överpröva ett domstolsbeslut. Men det sätter ändå ljuset på att någonting är problematiskt när Cementa får ett avslag bara några månader innan nuvarande tillstånd löper ut. Där någonstans finns också regeringens ansvar för helheten i systemet. Det handlar inte om att överpröva domstolsbeslut eller gå in i de detaljerna. Men vi kan konstatera att man hade behövt styra upp dessa tillståndsprocesser i Sverige långt mycket tidigare än de utredningar som nu har tillsatts - och som, vilket jag var inne på tidigare, dessutom delvis går i fel riktning genom att man snarare vill tidsbegränsa fler tillstånd och skapa mer osäkerhet för företag som är involverade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Det är uppenbart att det finns delar i Cementas ansökan som inte var till fyllest för domstolen; det tänker jag inte bestrida. Men vi måste ha en annan ordning där vi mer proaktivt kan se till att myndigheter är inne i processen och pekar ut felen tidigare. Det kan faktiskt inte heller ta så lång tid som det gör nu. Där någonstans ligger problemet.

Jag vill dock även återkomma till att man inte vidtog några andra åtgärder från regeringens sida. Maria Gardfjell lyfter betydelsen av ökad träbyggnation som en lösning för att minska cementberoendet. Förlåt, men det blir ju alldeles absurt när svensk skogsindustri redan konstaterar att man i princip slår i taket. Hur ska vi kunna öka skogsbyggnationen och skogsproduktionen i Sverige när Miljöpartiet snarare vill att vi ska bruka mindre skog jämfört med i dag? Hur ska vi kunna ersätta cement med trä om vi ska bruka mindre skog, vilket är Miljöpartiets politik?


Anf. 33 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Vad har hänt under den här perioden? Ja, Miljöpartiet har agerat på en mängd olika sätt.

Just när det gäller byggmaterial och konkurrenssituationen vad gäller byggmaterial pågår det faktiskt en utredning där regeringen gav Konkurrensverket i uppdrag att se över det här området. Vad jag vet ska den utredningen presenteras inom kort. Det hände 2018.

För övrigt har Miljöpartiet i regeringen jobbat hårt för att öka träbyggnationen och för att se till att arbetet med Fossilfritt Sverige expanderar, med samarbete med olika branscher. Där är ett av de viktigaste områdena att minska klimatpåverkan inom byggsektorn just genom att i större utsträckning hushålla med cement.

Man kommer att behöva vidta fler åtgärder, och jag vet att regeringen just nu sitter och tittar på vad som händer om Cementa inte får det miljötillstånd de kommer att söka nu - om de inte kan leva upp till de miljökrav som ställs. Vad behöver man göra då? Ja, det är naturligtvis en mängd saker. Detta är ingenting vi kan vara helt lugna med förrän vi har alla beslut på plats, både här i kammaren och när det gäller de miljötillståndsprövningar som behöver göras.

Jag är väldigt glad att Moderaterna också uppmärksammar att träbyggnation är en väldigt viktig fråga. Om vi ska klara av en ökad träbyggnation behöver vi ha en cirkulär bioekonomistrategi där vi prioriterar att få mer långlivade produkter inom hela den cirkulära bioekonomistrategin.


Anf. 34 Helena Lindahl (C)

Herr talman och alla som lyssnar! Ni har säkert sett en av takmålningarna i Bankhallen. Den föreställer gruvarbetare, förmodligen från norra Sverige, som sliter med sina hackor för att bryta järnmalmshaltig sten. Det är en väldigt vacker målning, men den vittnar också om hur viktig gruvnäringen varit för Sverige och hur viktig den fortsatt är för Sverige och svensk industri.

Cementa har satt fingret på de långa och komplicerade tillståndsprocesserna i Sverige. Jag tror att fler i allmänheten också börjar upptäcka detta nu. Men det här har varit väldigt tydligt länge. Det är faktiskt under all kritik och gör att en del investeringar drivs utomlands. Det kan till och med vara så att industrier kommer att välja att flytta utomlands. Det är därför den här frågan är så enormt viktig för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Låt mig ta några exempel, bland annat från norra Sverige.

Boliden sa i fjol att tillståndsprocesserna är för långa och för krångliga. Man hotade med att flytta sin produktion utomlands.

Samma sak var det med Critical Metals. De avstod från en investering i Boden och valde att investera i Finland i stället. Boliden gjorde en miljardinvestering i Norge.

Vi har till exempel Kallak, som nu har legat och skvalpat på regeringens bord i tre år. Fortfarande, efter sju år, har Beowulf Mining inte fått något besked. Hur kan det komma sig?

Vi har också Kaunis Iron i Pajala, Birger Lahtis hemtrakter. Där har man nu skrivit en kompletterande miljötillståndsansökan på 8 000 sidor som har kostat sammantaget 50 miljoner. Ändå räcker inte det till.

Då kan man inte bara säga att det handlar om att företagen har gjort för dåliga underlag och skickat in. Det måste handla om andra saker. Eller ta detta med att statliga myndigheter överklagar varandra. Jag skulle vilja säga, mina vänner, att det är ett stort problem och ett misslyckande när ansökning efter ansökning hamnar i domstolsprocesser. Det måste betyda att det varit något fel innan.

Vi ska inte vara rädda att titta över miljöbalken och se om den kan kompletteras. Och vi kan inte ha statliga myndigheter som överklagar varandra.

Förra veckan var vår statsminister Stefan Löfven på resa i Norrbotten. Han var i Arvidsjaur, och där deklarerade han för medierna att vi ska öppna fler gruvor i Sverige, inte minst med tanke på den nya gröna industriboomen i norr. Men om det ska vara möjligt kan ju inte Socialdemokraterna fortsätta på den här inslagna vägen, det vill säga att inte göra något åt tillståndsprocesserna. För precis som Stefan Löfven sa: Det är inte okej att bryta kobolt i Kongo eller Kina. Vi behöver göra det här. Vi har resurserna här. Men då behöver statsministern och den socialdemokratiska regeringen tänka ett steg till, för det här duger inte för svensk industri och för svenska jobb.

(Applåder)


Anf. 35 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Miljöpartiet har i regeringen drivit på för en modern och effektiv tillståndsprövning som bidrar till den gröna omställningen. Det är en högt prioriterad fråga för regeringen. För att åstadkomma detta har man tillsatt tre utredningar. Tidigare här i talarstolen sa en kollega till Helena Lindahl att detta var någonting som Centerpartiet verkligen stödde.

Då undrar jag: Är också Helena Lindahl med Centerpartiet i den åsikten?


Anf. 36 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Svaret är ja.


Anf. 37 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Herr talman! Jag lyfte i mitt anförande att orsakerna till de långa tillståndsprocesserna inte bara handlar om myndigheternas agerande eller domstolarnas möjligheter. Naturligtvis behövs det mer resurser till domstolsväsendet och myndigheternas arbete och även till det gemensamma förebyggande arbetet. Men det finns också en annan sida av myntet, och det är att företag ibland inte lämnar in fullständiga eller korrekta underlag i sina ansökningar om miljötillstånd.

Jag skulle vilja höra hur Centerpartiet och Helena Lindahl vill arbeta för att också företagen ska förbättra sin del i frågan om att miljötillstånden tar lång tid.


Anf. 38 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Ska vi vara ärliga tycker jag faktiskt att det också åligger myndigheterna att prata med varandra i stället för att överklaga varandras beslut. I alla fall där jag kommer ifrån lyfter man luren och ringer till varandra om det skulle vara något problem. Jag antar att även statliga myndigheter kan göra samma sak.

Jag tycker att det är absurt att den här typen av överklaganden leder till utdragna processer och till slut till domstol. Det gynnar ju inte utvecklingen i Sverige. Jag pratar inte bara om enskilda företag; jag pratar om jobb och utveckling. Inte minst i norra Sverige, när vi nu äntligen har lyckats vända på kartan och det är här utvecklingen sker, kan vi inte ha det på det här sättet. Det tror jag säkert att även Maria Gardfjell håller med om. Hitintills har dock tyvärr detta inte lyckats.

Jag måste ändå säga att regeringen också har tillsatt de här utredningarna under galgen. Jag kommer ihåg att när Boliden i fjol tog bladet från munnen och sa det som många industrier hade påtalat tidigare blev det fart under galoscherna hos den socialdemokratiskt ledda regeringen. Innan dess hade det tyvärr inte hänt särskilt mycket. Likadant är det på skogssidan. Jag tycker att det är tråkigt och hoppas verkligen på en förändring.

När Stefan Löfven nu var i Arvidsjaur hoppas jag att det gav honom möjligheter att fundera lite grann på hur de här gruvetableringarna ska gå till i praktiken när han reste hem till storstaden.


Anf. 39 Isak From (S)

Herr talman! Tack för inlägget, Helena Lindahl, och välkommen till debatten i miljö- och jordbruksutskottet! Som du ser har vi frejdiga debatter där vi bryter ståndpunkter mot varandra, och det är välkommet att du också gör din röst hörd här.

I sitt anförande sa Helena Lindahl: Ska verkligen alla tillstånd avgöras i domstol? Ja, det är ju så i Sverige. Alla miljötillstånd prövas i mark- och miljödomstolen. Sedan kan de överklagas, precis som Helena Lindahl är inne på, men grunden är precis det som alliansregeringen lade fram och som Lena Ek under sin tid som miljöminister arbetade väldigt starkt för.

Vi har nu ett antal utredningar på gång. Vi kommer också att lägga fram en proposition i närtid som handlar om rennäringens och samernas möjlighet till insyn i processer. Det handlar inte om att rennäringen och samerna ska ha någon form av veto, men det handlar om att man ska ha en rimlig möjlighet att avge sina yrkanden, den så kallade konsultationsordningen. Jag tycker också att man bör ställa den och lägga den här för att säkerställa att alla synpunkter har fått höras. Det är viktigt för Kallak, Kaunisvaara med flera - kanske för samtliga verksamheter i Sápmi där rennäring pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Hur kommer Centerpartiet att agera när frågan om konsultationsordningen läggs på riksdagens bord?


Anf. 40 Helena Lindahl (C)

Herr talman! När det gäller konsultationsordningen kommer jag inte att uttala mig för mitt parti än. Den diskussionen pågår i partiet, så det kan jag inte avlämna något svar om nu. Det tror jag att Isak From innerst inne vet.

Precis som Isak From anförde menade jag självklart att många tillstånd överklagas i domstol. Det är ett problem eftersom lagen då inte är tillräckligt tydlig. Olika myndigheter tolkar lagen på olika sätt, och jag kan också säga att olika länsstyrelser runt om i Sverige också fattar olika beslut och gör olika tolkningar. När det gäller exempelvis gruvnäringen finns fyndigheterna bara där de finns - det går inte att flytta på dem till en annan länsstyrelse som kanske skulle passa bättre.

Jag tror att Isak From mycket väl vet vad jag menar med att statliga myndigheter i god tid bör kunna prata med varandra i stället för att överklaga varandras beslut.

Slutligen tycker jag att det är jätteviktigt att alla synpunkter får höras. Jag har ingenting emot det. Men när man får höra att Kaunis Iron har skrivit en miljökonsekvensbeskrivning på 8 000 sidor - sammantaget har processen kostat 50 miljoner - börjar man fundera på om det här är rätt och riktigt. Ska det vara helt omöjligt att öppna gruvor tror jag att det blir svårt för Stefan Löfven att hålla löftet om just fler gruvor när det gäller innovationskritiska metaller och mineral.


Anf. 41 Isak From (S)

Fru talman! Det är väl tveklöst så att klimatomställningen kommer att kräva hållbara mineral brutna i Sverige. Det är också därför som de utredningar som regeringen nu kommer att lägga fram faktiskt är så viktiga.

Jag tycker att det också är viktigt, precis som Helena Lindahl lyfter fram, att vi har en väldigt hög grad av kompetens i ansökningarna som läggs fram från företagen. Vi kan se att vi inte har haft samma kompetens hos myndigheterna.

Jag är orolig över det, och det också därför som regeringen lägger fram ökade anslag både till länsstyrelserna och till Naturvårdsverket. Vi vill inte hamna i den situationen att myndigheterna är så dåligt rustade att de inte har kompetensen att pröva det här utan prövar det genom att överklaga det. Då är det ännu viktigare att myndigheterna faktiskt sitter på samma kompetens som i dag finns ute hos företagen.

Låt oss vara överens om att vi behöver stärka prövningsmyndigheternas kompetens.


Anf. 42 Helena Lindahl (C)

Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall

Fru talman! Jag kan inte annat än att hålla med om det Isak From säger i sitt senaste inlägg. Jag tror att Isak From är lika intresserad som jag och Centerpartiet av en mer hållbar miljöprövning och en tillståndsprocess som inte tar sju till tio år. Det kommer inte att funka att ha det som nu om norra Sverige ska ta del av den gröna omställningen och vara en motor i densamma.

Dessutom ska vi komma ihåg att EU pekar ut Sverige som det land som kan bidra till att Europeiska unionen gör sig mindre beroende av Kina när det gäller vissa kritiska material, till exempel innovationskritiska metaller. Det innebär naturligtvis att vi inte bara kommer att återvinna, utan vi kommer att ha ett större behov av att öppna fler gruvor. Då kan vi inte säga till Northvolt i Skellefteå: Tyvärr, det blir ingen kobolt, utan vi får återkomma om åtta till tio år.

Det funkar inte, och det tror jag också att ledamoten From vet, förstår och håller med om.

Jag ska avslutningsvis tacka så mycket för att jag får vara med i miljö och jordbruksutskottet. Det är första gången jag är med i en debatt med er, och det är jättetrevligt! Den här frågan tangerade näringsutskottets frågor lite grann, så jag tänkte att jag kanske kunde vara med på ett hörn. Varmt tack!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut

Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.

Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.

En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.

Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.