Håkan Svenneling (V)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Värmlands län, plats 232
Titel
Landsbygdsutvecklare.
Född år
1985
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Utrikesutskottet

Ledamot

Försvarsutskottet

Suppleant

Näringsutskottet

Suppleant

EU-nämnden

Suppleant

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling

Ledamot

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2014-09-29 – 2026-09-28

Vänsterpartiet

Kvittningsperson
2014-09-29 – 2022-11-24

Utrikesutskottet

Ledamot
2022-10-04 – 2026-09-28
Ledamot
2018-10-02 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24

Näringsutskottet

Suppleant
2025-10-14 – 2026-09-28
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24

Försvarsutskottet

Suppleant
2022-10-04 – 2026-09-28
Suppleant
2020-09-07 – 2022-09-26
Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-06
Suppleant
2014-10-14 – 2018-09-24

Skatteutskottet

Suppleant
2021-10-22 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-02 – 2021-10-21

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2023-02-08 – 2024-09-19
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Suppleant
2025-09-25 – 2025-12-10
Deputerad
2025-03-13 – 2025-03-20
Deputerad
2024-05-23 – 2024-06-18
Suppleant
2022-10-20 – 2022-12-21
Suppleant
2021-11-11 – 2021-12-15
Deputerad
2021-03-18 – 2021-04-21
Deputerad
2020-11-10 – 2020-12-15
Suppleant
2020-03-26 – 2020-09-13
Deputerad
2019-11-14 – 2019-12-17
Suppleant
2019-05-09 – 2019-06-12

EU-nämnden

Suppleant
2022-10-18 –
Suppleant
2020-03-18 – 2022-10-04

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2014-10-07 – 2018-10-09

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling

Ledamot
2024-04-10 –

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14–. Ledamot utrikesutskottet 18– och sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 19, 20, 21 och 22. Suppleant finansutskottet 14–18, försvarsutskottet 14–18 och 20–, näringsutskottet 14–18, skatteutskottet 18–22, EU-nämnden 22– och miljö- och jordbruksutskottet 23–. Ledamot Nordiska rådets svenska delegation 14–18. Kvittningsperson Vänsterpartiet 14–22.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Parlamentariska referensgruppen för Betalningsutredningen.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Vissa elmarknadsfrågor

    Vissa elmarknadsfrågor

    Betänkande 2017/18:NU9

    Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 56 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Datum
    2018-02-19
    Bordläggning
    2018-02-27
    Debatt
    2018-02-28
    Beslut
    2018-02-28
  • Stillbild från Utrikespolitisk debatt, Utrikespolitisk debatt

    Utrikespolitisk debatt

    Utrikesminister Margot Wallström (S) inleder debattens första del med att presentera regeringens utrikesdeklaration. I den första delen deltar en företrädare för varje parti. I debattens andra del får de ledamöter som önskar få ordet tala. Den första delen av debatten tolkas till engelska och teckenspråk.
    Datum
    2018-02-14
  • Handelsrelationerna med Iran

    Skriftlig fråga 2017/18:742 av Håkan Svenneling (V)

    Fråga 2017/18:742 Handelsrelationerna med Iran av Håkan Svenneling (V) till Statsrådet Ann Linde (S) I februari förra året reste statsministern och handelsministern med en stor näringsdelegation till Iran för att utveckla handelsrelationerna mellan Sverige och Iran. Besöket var en del av de fördjupade relationerna mellan
    Inlämnad
    2018-02-07
    Besvarare
    Statsrådet Ann Linde (S)
  • Handeln med Filippinerna

    Skriftlig fråga 2017/18:738 av Håkan Svenneling (V)

    Fråga 2017/18:738 Handeln med Filippinerna av Håkan Svenneling (V) till Statsrådet Ann Linde (S) Sommaren 2016 tillträdde Rodrigo Duterte som Filippinernas president. Han vann valet med en hårdför kriminalpolitik och löften om att döda brottslingar. I november 2016 inrättade regeringen en ambassad i Manilla. Samtidigt
    Inlämnad
    2018-02-07
    Besvarare
    Statsrådet Ann Linde (S)
  • med anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada

    Motion 2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
    Inlämnad
    2018-01-18
    Förslag
    2
    Datum
    2018-01-18
    Utskottsberedning
    2017/18:UU19
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:63 Några frågor om alkolås

    Motion 2017/18:3949 av Emma Wallrup m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2017/18:3949 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:63 Några frågor om alkolås Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:63 Några frågor om alkolås. Bakgrund I propositionen lämnas förslag till vissa lagändringar för att uppfylla EU:s tredje körkortsdirektiv.
    Inlämnad
    2018-01-18
    Förslag
    1
    Datum
    2018-01-18
    Utskottsberedning
    2017/18:TU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

    Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

    Betänkande 2017/18:FiU5

    Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 15 minuter
    Justering
    2017-12-07
    Datum
    2017-12-08
    Bordläggning
    2017-12-14
    Debatt
    2017-12-15
    Beslut
    2017-12-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Ytterligare verktyg för makrotillsyn

    Ytterligare verktyg för makrotillsyn

    Betänkande 2017/18:FiU19

    Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

    Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    27, 102 minuter
    Justering
    2017-12-07
    Datum
    2017-12-07
    Bordläggning
    2017-12-12
    Debatt
    2017-12-13
    Beslut
    2017-12-13
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Betänkande 2017/18:FiU3

    Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    18, 75 minuter
    Justering
    2017-12-07
    Datum
    2017-12-07
    Bordläggning
    2017-12-12
    Debatt
    2017-12-13
    Beslut
    2017-12-13
  • Bristen på tillgång till kontanter

    Skriftlig fråga 2017/18:417 av Håkan Svenneling (V)

    Fråga 2017/18:417 Bristen på tillgång till kontanter av Håkan Svenneling (V) till Statsrådet Per Bolund (MP) Sverige är världsunikt. Ingenstans i världen minskar användningen av kontanter lika snabbt. Samtidigt skapar utvecklingen stora problem då de som vill använda sig av kontanter får det allt krångligare och allt
    Inlämnad
    2017-12-06
    Besvarare
    Statsrådet Per Bolund (MP)
  • Jämställdhetskapitel i alla nya handelsavtal

    Skriftlig fråga 2017/18:405 av Håkan Svenneling (V)

    Fråga 2017/18:405 Jämställdhetskapitel i alla nya handelsavtal av Håkan Svenneling (V) till Statsrådet Ann Linde (S) Handel spelar en central roll för både Sveriges ekonomi och den ekonomiska världsordningen. Genom utbyte av varor och tjänster skapas både arbetstillfällen och enorma vinster. Handeln förs i dag inte
    Inlämnad
    2017-12-05
    Besvarare
    Statsrådet Ann Linde (S)
  • Feministisk handelspolitik

    Skriftlig fråga 2017/18:402 av Håkan Svenneling (V)

    Fråga 2017/18:402 Feministisk handelspolitik av Håkan Svenneling (V) till Statsrådet Ann Linde (S) Europaparlamentet behandlar just nu en rapport om handel och jämställdhet Draft Report on Gender Equality in EU Trade Agreements (2017/2015(INI)) i syfte att lyfta handelns roll för jämställdhet och hur handel ska kunna
    Inlämnad
    2017-12-05
    Besvarare
    Statsrådet Ann Linde (S)
  • Handelsministerns resa till Israel och Palestina

    Skriftlig fråga 2017/18:350 av Håkan Svenneling (V)

    Fråga 2017/18:350 Handelsministerns resa till Israel och Palestina av Håkan Svenneling (V) till Statsrådet Ann Linde (S) Enligt regeringens pressmeddelanden reste handelsminister Ann Linde till Palestina den 20–21 november och till Israel den 22–23 november i syfte att stärka handelsrelationerna med de båda staterna.
    Inlämnad
    2017-11-29
    Besvarare
    Statsrådet Ann Linde (S)
  • med anledning av prop. 2017/18:41 Ändringar i postlagen

    Motion 2017/18:3940 av Emma Wallrup m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2017/18:3940 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:41 Ändringar i postlagen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utreda hur en ökad återreglering av postmarknaden kan genomföras för att stärka
    Inlämnad
    2017-11-24
    Förslag
    3
    Datum
    2017-11-24
    Utskottsberedning
    2017/18:TU4
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen

    Motion 2017/18:3939 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2017/18:3939 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet
    Inlämnad
    2017-11-23
    Förslag
    1
    Datum
    2017-11-23
    Utskottsberedning
    2017/18:UFöU3
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Statens budget 2018 Rambeslutet

    Statens budget 2018 Rambeslutet

    Betänkande 2017/18:FiU1

    Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

    Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

    Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

    Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

    Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

    Behandlade dokument
    45
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    104, 320 minuter
    Justering
    2017-11-16
    Datum
    2017-07-04
    Bordläggning
    2017-11-21
    Debatt
    2017-11-22
    Beslut
    2017-11-22
  • Stillbild från Debatt om förslag, Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

    Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

    Utlåtande 2017/18:FiU18

    Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

    Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

    Riksdagen la utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 21 minuter
    Justering
    2017-11-07
    Datum
    2017-11-08
    Bordläggning
    2017-11-14
    Debatt
    2017-11-15
    Beslut
    2017-11-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

    Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

    Utlåtande 2017/18:FiU17

    Riksdagen har behandlat ett utlåtande från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s finanser.

    Riksdagen anser att Sverige ska fortsätta att arbeta för en återhållsam och effektiv budgetpolitik inom EU. Budgeten ska inte finansieras genom att EU får rätt att beskatta medlemsländernas invånare. Diskussionerna och förhandlingarna om nästa fleråriga ram för EU:s budget ger en möjlighet att modernisera budgeten. Budgeten bör enligt riksdagen användas för att underlätta ekonomisk förnyelse och ge ett tydligt mervärde för Europa.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 20 minuter
    Justering
    2017-11-07
    Datum
    2017-11-08
    Bordläggning
    2017-11-14
    Debatt
    2017-11-15
    Beslut
    2017-11-15
  • med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

    Motion 2017/18:3930 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)

    Motion till riksdagen 2017/18:3930 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande
    Inlämnad
    2017-11-10
    Förslag
    3
    Datum
    2017-11-10
    Utskottsberedning
    2017/18:UFöU1
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) EU- och handelsminister Ann Linde (S) Gymnasie- och kunskapslyftsminister
    Datum
    2017-11-09

Filter

Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal