Vårändringsbudget för 2018
Betänkande 2017/18:FiU21
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 juni 2018
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ändringar i statens budget för 2018 (FiU21)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.
Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till proposition. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2018-06-14
Trycklov: 2018-06-15
Betänkande 2017/18:FiU21
Alla beredningar i utskottet
Ändringar i statens budget för 2018 (FiU21)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.
Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2018-06-20
Debatt om förslag 2017/18:FiU21
Webb-tv: Vårändringsbudget för 2018
Dokument från debatten
- Onsdag den 20 juni 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:136
- Protokoll 2017/18:136 Onsdagen den 20 juniProtokoll 2017/18:136 Vårändringsbudget för 2018
Protokoll från debatten
Anf. 72 Dennis Dioukarev (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 1 i betänkande Vårändringsbudget för 2018 som vi ska debattera i dag.
Vårändringsbudget för 2018
När vi pratar budget och det slängs siffror åt höger och vänster kan det vara svårt för väljarna att förstå vad som är mycket och vad som är lite och i relation till vad.
Ändringsbudgeten är inte avsedd för satsningar i dess rätta bemärkelse, utan den kompletterar den ordinarie budgeten vid behov. Men man kan ändå få en känsla för den politiska inriktningen genom att studera storleken på utgiftsändringarna, det vill säga de tillskott eller nedskärningar som regeringen gör.
När vi kollar på denna ändringsbudget kan vi se att de allra flesta utgiftsändringar är under en halv miljard, vilket ju är småsummor i detta sammanhang. Endast en satsning av totalt 20 sticker ut och är över 5 miljarder kronor. Därmed kan endast denna betraktas som en tydlig prioritering i budgetpolitisk mening.
Det är i sig inget ovanligt att man måste öka anslagen till vissa utgiftsområden, för det är det ändringsbudgeten är till för. Men man höjer ändå på ögonbrynen eftersom det finns ett tydligt mönster på ett specifikt utgiftsområde som inte finns på utgiftsområdena sjukvården, skolan och polisen. De 5 miljarder som jag talar om är ett tillskott som regeringen gör till migrationen. Det är givetvis anmärkningsvärt, speciellt mot bakgrund av att Socialdemokraterna vill göra gällande i varje budgetdebatt att nu är det minsann sista gången migrationsutgifterna ökar. Trots det gör de det i budget efter budget, år efter år.
Vad är det då som gör att de migrationsrelaterade kostnaderna systematiskt underskattas? Ärligt talat vet jag inte om man inte vill eller kan förstå vilka kostnader migrationen för med sig. Men vad jag vet är att om man inte kan förstå och analysera verkligheten som politiker har man ingen trovärdighet.
Det finns mycket att säga om trovärdigheten i att byta uppfattning i en högsta grad ideologisk fråga där man i många, många år har varit en del av det etablissemang som inte bara förminskat invandringens kostnader utan också helt och hållet förnekat deras existens. Inte heller sättet man gjort det på faller inom ramen för vad som kan betraktas som normalt i en demokrati. Man har misstänkliggjort och förolämpat den tysta majoriteten, som sedan länge pekat på det som numera är accepterat som objektiva fakta.
Förstå mig rätt, jag är för att man omprövar och ifrågasätter. Det är ju så man utvecklar sin egen politik, och det ska vi fortsätta att göra. Men jag vill särskilt belysa en grundläggande skiljelinje i den här frågan: Sverigedemokraterna vill alltid föra en stram invandringspolitik och inte bara när det är valår.
Herr talman! I förarbetena till den proposition som antogs av den förra riksdagen 2014 med ändringar i riksdagsordningen och budgetlagen går att läsa följande: Syftet med förslag till ändringar i budgeten är framför allt att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse.
Herr talman! Det är givetvis orimligt att kräva att man förutser utgiftsutvecklingen exakt. Det kommer alltid att diffa några miljoner på vissa utgiftsområden; det är normalt. Men att man får skjuta till flera miljarder utöver ordinarie beslutad budget till ett och samma utgiftsområde år efter år är inte normalt.
Det är minst sagt märkligt att regeringen inte lyckas bättre med att förutse konsekvenserna av sin egen politik. Fyra gånger denna mandatperiod har jag påtalat att invandringens kostnader kraftigt underskattats, och fyra gånger har utgifterna därefter fortsatt att öka.
Man talar om tuffare tag i migrationspolitiken. Men det blir bara tal om tuffare tag, varken mer eller mindre. Man säger en sak och gör sedan en annan.
Protesterna inifrån det egna partiet mot den tillspetsade socialdemokratiska retoriken är högljudda då samtliga sidoförbund är emot partiets nya linje. Hur ska väljarna förstå vad Socialdemokraterna egentligen vill när de själva inte ens verkar förstå det?
Vi hade inte ens hunnit lämna in denna ändringsbudget innan nästa invandringsnota kom - i form av en extra ändringsbudget om 3 miljarder kronor för 9 000 afghanska män, 3 miljarder kronor för att sätta 9 000 vuxna afghanska män utan skyddsbehov och med oklar identitet i svenska skolor med ungdomar och barn. Detta är de facto socialdemokratisk invandringspolitik.
Vad är det som tyder på att detta är sista gången? Om Socialdemokraterna skulle få fyra år till vid makten, vad tyder på att vi skulle få en tuffare migrationspolitik och att utgifterna skulle hållas nere? Givet den politik de fört hittills är svaret att ingenting tyder på det, absolut ingenting.
Massinvandringen kommer att definiera det arv som denna regering lämnar efter sig, och jag vågar lova följande: Om jag står i denna talarstol igen om ett år och olyckan skulle vara framme och samma regering sitter kvar kommer vi att debattera exakt samma sak som vi har gjort varje gång i detta betänkande, nämligen ökade anslag till utgiftsområde 8 Migration.
Anf. 73 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Varje höst lägger regeringen ett förslag på riksdagens bord om hur statens budget ska utformas och fördelas. Förslaget bygger på de uppgifter som regeringen har strax efter sommaren och förstås på regeringens politiska inriktning.
Den ekonomiska politiken för detta år föreslogs alltså för nästan ett år sedan och beslutades under hösten förra året. Det vi nu debatterar är att det sedan dess har inkommit nya uppgifter med budgetpåverkande effekt. Det är just därför vi har ändringsbudgetar.
En av dessa uppgifter är att vi nu har siffror på en skuld som staten har till kommunerna. Skulden omfattar 5 miljarder kronor, och den nollas genom denna vårändringsbudget. Det är en ren korrigeringspost, som Sverigedemokraterna motsätter sig. Kostnaderna har kommunerna redan haft. Om staten inte återbetalar sin skuld tvingas kommunerna att skära ned.
Till de 13 miljarder kronor som Sverigedemokraterna redan vill skära ned på välfärden i Sverige, på kommuner och landsting, lägger de alltså ytterligare 5 miljarder. Det blir 18 miljarder.
Det finns fyra andra viktiga insatser i ändringsbudgeten. En är att regeringen satsar mer på polisen. Polisen får 200 miljoner kronor ytterligare i år, framför allt för att förbättra utrustning och skydd.
Vidare tillförs äldreomsorgen ytterligare 350 miljoner kronor för att ta vara på teknikens möjligheter att förbättra omsorgen och integriteten för de äldre och personalens arbetsmiljö.
Vi investerar också i 10 000 fler sommarjobb för unga denna sommar, och redan i år får sjukvården 600 miljoner mer för att förbättra tillgänglighet och personalförsörjning.
Vi investerar över 1 miljard kronor i svensk polis, äldreomsorg, sjukvården och jobb för unga. Det är en politik som stämmer väl in på Socialdemokraternas övergripande prioritering för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.
Anf. 74 Dennis Dioukarev (SD)
Herr talman! Fredrik Olovsson vill ge kommunerna betalt i efterhand. Vi anser tvärtemot att man bör kompensera inom befintligt anslag. Det går inte att ha en myndighet som spräcker budget gång på gång och får mer pengar år efter år. Det är ohållbar politik.
Fredrik Olovsson redogör också för de utgifter som denna ändringsbudget för med sig i form av 5 miljarder kronor till invandringen plus att regeringen har lämnat en extra ändringsbudget med 3 miljarder kronor till 9 000 vuxna afghanska män utan skyddsbehov och med oklar identitet. Det bli en total på minst 8 miljarder kronor till massinvandring, utöver de redan beslutade rekordstora migrationsanslaget.
Jag frågar ledamoten uppriktigt: När är Socialdemokraterna nöjda? När är det nog? Finns det över huvud taget någon gräns för hur mycket skattepengar regeringen kan tänka sig att lägga på invandring?
Anf. 75 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! I och med omläggningen av migrationspolitiken sjunker migrationskostnaderna.
Vi har dock ett ansvar för att de människor som får stanna i Sverige så snabbt som möjligt lär sig svenska och kommer in i vårt samhälle. Därför ökar vi i våra budgetar insatserna för att de ska lära sig språket och etablera sig i samhället.
Vi socialdemokrater har en viktig princip: Den som är satt i skuld är inte fri. Därför amorterar vi på statsskulden samtidigt som vi betalar av de skulder som staten har, i detta fall till kommunerna.
Kommunerna står för en mycket stor och viktig del av den svenska välfärden. Men Dennis Dioukarev och Sverigedemokraterna vill skära ned 13 miljarder på kommunerna och inte betala av statens skuld till kommunerna på 5 miljarder.
Det är så här de politiska skiljelinjerna ser ut i detta ärende.
Hur kan ni tro att välfärden blir bättre om ni skär ned med 13 miljarder och vägrar betala de 5 miljarder staten är skyldig? Det borde Dennis Dioukarev svara på.
Vad gäller migrationspolitiken har vi socialdemokrater tydligt sagt att vi ser att den stramare migrationspolitik som gäller sedan hösten 2015 kommer att behöva fortsätta att gälla i Sverige tills vi kommer överens om ett rimligt, solidariskt system i Europa som innebär att Sverige tar sitt ansvar, men inte mer än sitt ansvar, och andra länder gör det de inte har gjort de senaste åren.
Dennis Dioukarev har att svara på hur 18 miljarder, 13 plus 5, i besparingar på kommunerna ska göra välfärden, skola och äldreomsorg, bättre.
Anf. 76 Dennis Dioukarev (SD)
Herr talman! Jag tror att ledamoten Olovsson vet hur man läser en budget, så jag ser utspelet om kommunerna som ett tecken på socialdemokratisk desperation.
Sverigedemokraterna har samma finansiella sparande i kommunsektorn som regeringen. Vi har kraftigt ökade skatteintäkter på grund av flera tunga skattereformer, och vi har kraftigt minskade utgifter på grund av en ansvarsfull invandringspolitik - till skillnad från Socialdemokraterna. Vi har ett bättre finansiellt sparande i offentlig sektor.
Man kan också fundera på detta med alternativkostnad vad gäller migrations- och integrationspolitiken. Det står varje parti fritt att välja vilka grupper man vill prioritera, och det är tydligt vilken grupp Socialdemokraterna prioriterar.
Vad skulle hända om vi lade 8 miljarder kronor på fattigpensionärerna, sjukvården eller polisen i stället för på massinvandringen? Jag kan berätta för ledamoten vad som skulle hända då. Om vi lade 8 miljarder kronor på fattigpensionärerna skulle vi lyfta dem ur fattigdom. Om vi lade 8 miljarder på sjukvården skulle vi ta bort vårdköerna helt. Om vi lade 8 miljarder på polisen hade vi kunnat höja polislönen med mer än 2 000 kronor i månaden.
Varför är detta felaktiga prioriteringar? Varför prioriterar ni bort välfärdens hjältar, Fredrik Olovsson?
Anf. 77 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Denna mandatperiod har vi höjt anslagen till kommuner och landsting, de som producerar och betalar för svensk välfärd, med 35 miljarder kronor. Nu arbetar 100 000 fler i välfärden. Det gör de för att vi har prioriterat, och prioriterat hårt, just investeringar i välfärden före sänkta skatter.
Dennis Dioukarev och Sverigedemokraterna gör precis tvärtom. De skär ned på välfärden för att prioritera stora skattesänkningar för dem som har goda inkomster. Den som tjänar över 100 000 i månaden kan räkna med att få drygt 40 000 i sänkt skatt varje år med Dennis Dioukarevs politik. Han talar gärna om fattigpensionärerna, men han gynnar sig själv och dem som har goda inkomster.
Jag tycker att det hade varit på sin plats att berätta för landets kommuner och därmed också för alla välfärdshjältar som jobbar där varför staten inte ska betala det som staten har blivit skyldig. För mig är det en självklar princip. Nu ser vi till att nolla statens skuld till kommunerna, precis som vi fortsätter att amortera på den svenska statsskulden, som inte har varit så låg sedan 1977. Detta innebär att Sverige har en robust ekonomi och kan investera i välfärd och jobb under de kommande åren. Detta kommer att vara viktigt, för det blir många fler barn och äldre i Sverige under åren framöver.
Vi står inför ett demografiskt skifte. Vi ska bygga äldreomsorg, barnomsorg, skolor och vårdcentraler och utbilda och anställa undersköterskor, förskollärare, läkare och sjuksköterskor i dessa verksamheter. Men då ska man ha en stat som ser till att göra sig oskyldig när den har fått en skuld. Nu vet vi alla att denna princip inte gäller för Sverigedemokraterna.
(Applåder)
Anf. 78 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! En tweet med en hashtag utlöste en feministisk tsunamivåg som med brutal styrka svepte över hela världen. Det var en tweet som förvandlades till ett enormt vrål som skapade en jordbävning genom hela patriarkatet. Tusentals kvinnor bröt med gemensam kraft igenom tystnadskulturen. Metoo har visat att de sexuella trakasserier som kvinnor utsätts för inte är någon liten sak men också att det är genom att organisera oss i gemensam kamp som vi gör skillnad.
I vårändringsbudgeten tar vi ett viktigt steg i rätt riktning. Vi anslår nu 120 miljoner till metoo-satsningar inom arbetslivet, rättsväsendet, socialtjänsten och skolan. Det är tack vare Vänsterpartiet, inte regeringen, som detta blir verklighet. Det är vi som har fångat upp politiska krav från metoo och gör konkreta politiska förslag av dem när ropen på förändring hörs.
En bra sex- och samlevnadsundervisning ger eleverna chans att prata om normer och beteenden och hitta en trygghet i dessa frågor. Men på alltför många skolor håller undervisningen inte måttet. Därför satsar vi nu 50 miljoner kronor på att utveckla undervisningen och ge lärarna bättre stöd.
Det blir ett kunskapslyft för socialsekreterare om mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationer.
Vi ger ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att ta fram informations- och utbildningsinsatser med stöd till arbetsgivare i att arbeta mot sexuella trakasserier.
Vi vet att facken fyller en viktig roll. Därför är en viktig satsning förstärkning av de statliga medlen till de regionala skyddsombuden, som kommer till rätta med de strukturella missförhållandena på arbetsmarknaden.
Tidigare i vår beslutade en enig riksdag att införa samtyckeslagstiftning för att män ska fatta att ett nej är ett nej. Nu ger vi ett uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskapen om samtycke som norm och om den nya sexualbrottslagstiftningen.
För att även rättsväsendet ska omfattas kommer nu ytterligare information från Domstolsverket om bistånd till Brottsoffermyndigheten i utbildningsinsatser för kunskap om den nya sexualbrottslagstiftningen.
Därtill höjer vi det stöd till kvinnojourer som vi har infört med ytterligare 50 miljoner, till 150 miljoner kronor. Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i relationer är ett enormt samhällsproblem. Alltför många kvinnor utsätts för våld eller förtryck. Här utför de ideella kvinno och tjejjourerna ett betydelsefullt arbete med att ge stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för våld. Men kvinnojourernas ekonomiska situation är inte problemfri, och för att kunna hjälpa fler kvinnor behöver jourerna ett ökat stöd.
Kvinnojourerna har länge haft svårt att bedriva en långsiktig verksamhet. Systemet med bidrag för ett år i taget ledde till att många kvinnojourer vid slutet av året inte visste om de kunde fortsätta sin verksamhet nästa år. Kvinnojourerna gör ett fantastiskt arbete med knappa resurser. Ingen våldsutsatt kvinna som söker hjälp ska nekas plats. Nu får också riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer del av pengarna, och det tycker jag är bra.
Men kom ihåg: Detta är bara några av alla 90 reformer som vi i Vänsterpartiet har fått igenom under mandatperioden. Vi har gjort skillnad i svensk politik.
Det räcker dock inte med en vårändringsbudget för att göra upp med den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män, med osäkra arbetsförhållanden som gör chefer starkare, med den destruktiva mansnorm som hyllar våld och med den ojämställda föräldraförsäkringen, som leder till lägre lön och lägre pension för kvinnor. Som Lisa Ekdahl sa: Patriarkatet kommer att falla inom din livstid, så det är lika bra att du följer med.
Vänsterpartiet har i denna vårändringsbudget också drivit igenom satsningar på sommarjobb för unga och på kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga. Det är viktigt att ha en meningsfull sommar, att få erfarenheter inför det kommande arbetslivet men framför allt att få ha roligt med sina kompisar utan att ens föräldrars plånbok styr om sommarlovet blir roligt eller inte. Därför är det viktigt med gratis busskort för unga, att fritidsgården håller öppet och att det finns bra kultur- och fritidsaktiviteter.
Vi satsar också på sjukvården för att den ska ha bra tillgänglighet om man råkar skada sig i sommar.
Herr talman! Detta är min sista debatt för mandatperioden. Nu är det upp till väljarna om jag får fortsätta eller inte. Jag vill önska herr talmannen och alla riksdagsledamöter en trevlig sommar och ser fram emot en intensiv valrörelse.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2017/18:136 Onsdagen den 20 juniProtokoll 2017/18:136
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Vårändringsbudget för 2018
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslagRiksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag i enlighet med utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2017/18:99 punkt 28 och avslår motion
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1.Godkännande av ändrade beställningsbemyndigandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i regeringens förslag i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 29 och avslår motion
2017/18:4163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2.Utgiftsområde 1 Rikets styrelseRiksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Sametinget under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 5.Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltningRiksdagen
a) godkänner att anslaget 1:18 Digitaliseringsmyndigheten under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ändrar namn till 1:18 Myndigheten för digital förvaltning,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
c) godkänner att regeringen förvärvar samtliga andelar i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag genom att utnyttja en option,
d) bemyndigar regeringen att efter förvärvet av andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag avyttra andelarna i bolaget och från försäljningsintäkterna avräkna de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 6-9.Utgiftsområde 5 Internationell samverkanRiksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 10.Utgiftsområde 7 Internationellt biståndRiksdagen
a) godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), vilket innebär att Sverige under 2020-2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 1 050 000 000 kronor till IBRD,
b) bemyndigar regeringen att ställa ut statliga garantier till IBRD som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 3 891 182 446,7 US-dollar,
c) godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella Finansieringsbolaget (IFC), vilket innebär att Sverige under 2020-2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ska betala in högst 728 000 000 kronor till IFC.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 11-13.Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetslivRiksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 14.Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningRiksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:11 Regionala etikprövningsnämnder under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 15-17.Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitikRiksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande
av hyresbostäder och bostäder för studerande under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 18.Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvårdRiksdagen
a) godkänner att regeringen förvärvar fastigheten Blaiken 2:6 i Sorsele kommun med de ekonomiska åtaganden som följer av förvärvet,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Insatser för internationella
klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård,
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård,
d) godkänner att anslaget 1:19 Elcykelpremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ändrar namn till 1:19 Elfordonspremie,
e) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:19 Elfordonspremie under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 19-23.Utgiftsområde 22 KommunikationerRiksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer,
b) bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om medlemskap i European Initiative Linking Interlocking Subsystems och att 2018-2028 för anslaget 1:3 Trafikverket under utgiftsområde 22 Kommunikationer besluta om medlemsavgifter på högst 500 000 kronor per år,
c) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser under utgiftsområde 22 Kommunikationer.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 24-26.Godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2018 enligt regeringens förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkt 27.Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttningRiksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 1 och 4.Kompletterande ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partierRiksdagen
a) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska
partier,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:99 punkterna 2 och 3.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 108 0 0 5 M 2 0 75 6 SD 0 36 0 6 MP 21 0 0 4 C 0 0 20 2 V 19 0 0 2 L 3 0 14 2 KD 0 0 15 1 - 0 3 1 4 Totalt 153 39 125 32