Mineralpolitik

Betänkande 2018/19:NU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Tillståndsprocessen för gruv- och mineralnäringen bör förenklas (NU11)

Idag är tillståndsprocesserna för svensk gruvetablering långa och krångliga och dessutom spridda på flera olika myndigheter. Det kan innebära att viktiga investeringar uteblir. Tillståndsprocesserna bör därför förenklas och förkortas för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med konkreta förslag om detta. Riksdagen betonar särskilt möjligheten att ge en myndighet, exempelvis Sveriges geologiska undersökning (SGU), det övergripande ansvaret för hela tillståndsprocessen.

Förslagen till tillkännagivandet finns i motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till två motionsyrkanden om enklare och kortare tillståndsprocesser för gruv- och mineralnäringen. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-25
Justering: 2019-05-02
Trycklov: 2019-05-02
Reservationer: 10
Betänkande 2018/19:NU11

Alla beredningar i utskottet

2019-03-28, 2019-04-25

Tillståndsprocessen för gruv- och mineralnäringen bör förenklas (NU11)

Idag är tillståndsprocesserna för svensk gruvetablering långa och krångliga och dessutom spridda på flera olika myndigheter. Det kan innebära att viktiga investeringar uteblir. Tillståndsprocesserna bör därför förenklas och förkortas för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen. Det tycker näringsutskottet som föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med konkreta förslag om detta. Utskottet betonar särskilt möjligheten att ge en myndighet, exempelvis Sveriges geologiska undersökning (SGU), det övergripande ansvaret för hela tillståndsprocessen.

Förslagen till tillkännagivandet finns i motioner från M och SD från allmänna motionstiden 2018. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-05-07
Debatt i kammaren: 2019-05-08
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:NU11, Mineralpolitik

Debatt om förslag 2018/19:NU11

Webb-tv: Mineralpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 214 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Nu är det dags att tala om den viktiga frågan mineralpolitik. Det är en basnäring för Sverige som bidrar till rejäl tillväxt men som också för med sig komplexa frågeställningar. I mineralpolitiken tvingas vi ofta göra svåra avväganden, men i grunden är detta en uråldrig näring som ligger till grund för dagens välstånd och industrisamhälle.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner förutom reservation 1, som jag yrkar bifall till.

I Olsbenning i Västmanland fanns redan på 1100-talet en hyttplats. Där framställdes järn i en masugn. Järnet tillverkades av bergsbrukande bönder, och läget vid Svartån gav vattenkraft till hyttan. Den stora skogen gav dessutom träkol till hyttdriften. Detta kan man läsa om på Ekomuseum Bergslagen.

Olsbenning i Norberg i Västmanland har Europas äldsta kända masugn. Det är en av väldigt många gamla bergsbygder i vårt land och en avgörande del av vår gemensamma historia.

Som SO-lärare har jag undervisat elever om att järnet som bröts i Bergslagen är grunden för vårt välstånd och vårt industrisamhälle. Västerås och Stockholm var egentligen uthamnar för järnet, som exporterades till resten av landet och som gav oss den ekonomiska position som vi har i dag.

Mineralpolitik

Det jag vill säga med detta är att mineralerna är vår bas, vår tillgång, vårt levebröd. Det har alltid varit så och kommer förhoppningsvis alltid att förbli så. De ligger där de ligger tills vi bestämmer oss för att använda dem. Gruvorna är ryggraden och motorn i svensk industri. De ska hanteras med varsamhet och klokskap, och de har genom generationer bidragit till innovation och industrialisering. Vi socialdemokrater vill fortsätta att använda mineralerna på ett klokt och ansvarsfullt sätt, med hänsyn och hållbarhet för alla.

Fru talman! Sverige står för 90 procent av den totala produktionen av järnmalm i EU. Våra järnmalmsgruvor finns i Norrbotten. Vi är den största producenten av bly och zink och en stor producent av många andra basmetaller. Gruvorna finns förutom i Norrbotten i Västerbotten, Dalarna och Örebro län. Vi har också brytningen av eldfast lera i Bjuv i Skåne. Bergsbruket är alltså spritt över Sverige men ligger ofta långt ifrån de stora städerna. Ungefär 7 500 människor sysselsätts direkt i gruvnäringen. Uppräkningsfaktorn brukar räknas gånger tre med hur många som indirekt sysselsätts, så det är en förhållandevis stor näring som ger enorma intäkter till Sverige.

Vi är en ganska liten men ledande gruvnation. Det ska vi vara stolta över. Våra gruvor och gruvföretag ligger i framkant gällande produktivitet och digitalisering, och vi har världsledande företag som levererar utrustning till gruvor över hela världen. Här skapas arbetstillfällen utanför universitetsorterna. Och här sker det stora teknikskiftet: omställningen mot batterifordon under jord, som än en gång kan sätta Sverige på kartan. Vi kan producera gröna mineraler!

I det sammanhanget kan nämnas att det svenska företaget Epiroc nyligen fick leverera en rosa gruvborr till en gruva i Mongoliet. Den svenska kvinnan som är affärsområdeschef åkte dit och överlämnade nycklarna, för det här var den första gruvan i Mongoliet som hade anställt kvinnor för att jobba under jord. Svensk innovation och svensk jämställdhet sprider sig över världen.

Fru talman! Behovet av råvaror ökar lavinartat när allt fler människor uppnår en levnadsstandard där kylskåp, cyklar och mobiltelefoner är möjligt, samtidigt som vi i dag är beroende av metaller och mineral från Kongo och Kina, inte minst för att kunna uppnå de viktiga målsättningarna i Parisavtalet. Behovet av litium, som finns i bland annat svensk berggrund, spås öka med 2 500 procent fram till år 2030.

Mineralerna behövs för vår tillväxt, för innovation och för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Det är bättre att de bryts på ett ansvarsfullt sätt här än på ställen med betydligt sämre villkor och med konsekvenser på andra ställen på jorden. Att ha tillgång till viktiga mineraler är en styrka, och det minskar vår sårbarhet. Därför måste vi fortsätta att utveckla en hållbar gruvnäring i Sverige.

Fru talman! Jag är medveten om att tillståndsprocesserna är långa. För att vi även fortsättningsvis ska ligga i framkant och vara konkurrenskraftiga är det viktigt med en effektiv och förutsägbar tillståndsprocess. Det behöver markägare, renägare, boende och framför allt svensk gruvindustri. Med rätt system och rätt processer tror jag att det är fullt möjligt att ha en effektiv tillståndsprocess samtidigt som vi inte gör avkall på hänsynen till viktiga naturvärden, kulturvärden och annat som vi vill bevara i det omgivande samhället.

Det pågår ett arbete i Regeringskansliet och på våra myndigheter. Att riksdagen i detta läge skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen som rör kortare eller enklare tillståndsprocesser ser jag därför inte som meningsfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Fru talman! För att gruvnäringen och industrin ska kunna utvecklas i hela landet är det viktigt att det finns ett omgivande samhälle som fungerar. För det krävs investeringar i kompetensförsörjning och rejäla investeringar i infrastruktur och välfärd. Det är därför välkommet att regeringen har sagt ja till byggandet av Norrbotniabanan och att man gör satsningar på järnvägsunderhållet. Det behövs för att industrin ska kunna utvecklas.

Jag är stolt över Lapphyttan i Olsbenning. Jag är stolt över vår historia och över att vi i Sverige gemensamt värnar om varandra och om hållbara förutsättningar för tillväxt och utveckling. I den svenska berggrunden finns frön för framtiden och förutsättningar för framtida klimatinnovationer. Ett Sverige som håller ihop är det socialdemokratiska målet, även på mineralpolitikens område.

(Applåder)

(forts. § 13)


Anf. 215 Åsa Hartzell (M)

Fru talman! Av alla mineraler som finns i berggrunden är det ca 1 procent som vi ska debattera. Det är mineraler med stor betydelse för industrin. Sverige är EU:s ledande gruvland, och Moderaterna tycker att vår gruvindustri ska vara världsledande ur ett miljöperspektiv.

Mineraler finns i mycket, från mobiltelefoner till elbilar och från vindkraftverk till snabbtåg. De är helt nödvändiga om vi ska minska våra koldioxidutsläpp. Lagring av energi kommer att vara en av de stora framtidsfrågorna. Mineralerna som används i batterier behövs för att vi ska kunna leva miljövänligt. Brytning av dessa ställer viktiga frågor på sin spets: äganderätten och vår miljö.

Ett av våra förslag, att regeringen bör vidta åtgärder för att förenkla och förkorta handläggningstiderna, har stöd av utskottet, och jag yrkar bifall till detta förslag.

Att vi vill se över denna process handlar inte om att det ska bli lättare att få tillstånd, inte heller om att utredningarna ska bli sämre. Tvärtom ska processen bli tydligare. Långa processer är kostsamma för både markägare och industri. Tillstånden sköts på olika platser, ibland med dålig lokalkännedom. Vi menar att man måste ta ett helhetsgrepp för att kunna bedöma hur marken bäst nyttjas och ställa mineralbrytning mot till exempel odling.

S, L, V och MP vill vänta. Vi andra vill se att något händer. Vi behöver snabba på. Det finns ett uppdrag som redovisades för regeringen under 2018, dock utan konkreta förslag. Vi vill att regeringen visar större handlingskraft.

Alla de mejl som inkommit de senaste dygnen pekar på att processen inte är optimal. De refererar till ofullständiga ansökningshandlingar, 35åriga handläggningstider och att det finns tillstånd där inte alla kostnader räknas in. Detta belyser vi även i våra två andra motioner. Vi skulle välkomna ett stöd för stärkt äganderätt och höjd ersättning från framför allt Centerpartiet och Liberalerna.

Jag yrkar bifall till reservation nr 2. Det handlar om att se över om avfallskostnader kan inkluderas vid prövning av fyndighetens brytvärdighet. Jag yrkar även bifall till reservation nr 6. Det handlar om att se över markägarens rättigheter som fordringsägare angående ersättning vid gruvbolagskonkurs samt att tillsätta en utredning som förstärker äganderätten och ger en rimlig avkastning till markägaren.

Miljöperspektivet inom gruvbrytning är en av de stora bovarna. Självklart måste alltid avfallshantering inkluderas vid bedömning av brytningstillstånd. I dag krävs vanligen tillstånd för vissa delar av verksamheten. Dessa kostnader, som kan vara betydande, måste vara med från början. Vi tycker att ett tillkännagivande till regeringen med en uppmaning om att inte glömma eller försena denna fråga bör göras.

Vårt andra yrkande gäller markägarens ersättning vid konkurser. Lagen säger att skador och intrång ska ersättas. Men finns inte motparten kvar blir det problem. Var och hur kan man få hjälp? Enligt grundlagen är egendom tryggad utom när angelägna allmänintressen står i vägen, mineralbrytning är ett sådant. Allt eftersom intresset för mineralutvinning flyttas till folkrikare områden blir konfliktytorna fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

I dag ersätts markägaren med tre fjärdedelar av 2 promille av mineralens värde. Den totala ersättningen 2017 var 9,1 miljoner. Det är inte speciellt mycket då marken inte kan användas till annat. Majoriteten i utskottet avstyrker detta yrkande då de tycker att förslaget saknar motivering. Motiveringen är helt klart att vi tycker att ersättningen är för låg och bör höjas.

(Applåder)


Anf. 216 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! För drygt 10 000 år sedan eller mer, när man i Främre Orienten fann koppar och började tillverka föremål av det, var man förmodligen utan att ens riktigt förstå det någonting på spåret. Faktum är att jämte tämjandet av elden, uppfinningen av hjulet och konsten att bruka vår jord har kunskapen om att förädla de i naturen förekommande metallerna utgjort ett fundament inte bara för vår civilisations utan för alla civilisationers uppbyggnad.

I dag debatterar vi mineralpolitik här i denna kammare på Helgeandsholmen, som pålades för att bära det som skulle bli vår centralbank. Vi ledamöter har färdats hit med tåg, flyg och tunnelbana. Vi ringer med våra mobiltelefoner, skriver på våra datorer, och någon ledamot kanske har en pacemaker, ett höftledsimplantat eller ett intresse av att sy kläder med sin symaskin. Inget av detta skulle ha varit möjligt om inte våra förfäder upptäckt och förfinat konsten att utvinna mineral och metaller.

Vi har gått ifrån att tillverka enkla jakt- och jordbruksredskap till att skicka raketer ut ur vårt eget solsystem och i partikelacceleratorer undersöka universums minsta beståndsdelar. Vi har gått ifrån att bygga ångpannor till att använda uranets fissila egenskaper. Läkare kan i dag skicka in små kameror och verktyg i kroppen för att vidga våra kärl i hjärtat med metallförstärkta rör, så kallade stentar.

I Sverige var vi knappast först med att bryta eller förädla metaller. I detta avseende finns det regioner i världen i vilka man har tusentals år av försprång. Men i spåren av industrialismens intåg i Sverige hände något, och svensk gruvindustri kom att bli en av nycklarna till vår industriella framgång.

Man kan säga att Esaias Tegnérs bevingade strof - Hur svenska stålet biter - faktiskt till stor del visade sig vara ett fundament för svensk industri under 1900-talet. Och visst är stålet, som framställs huvudsakligen av järn, fortfarande att anse som en av våra viktigaste metaller. Men så är även koppar, silver, guld, aluminium, bly och zink, för att nämna några.

I takt med nya innovationer och tekniska landvinningar har andra metallers och mineralers egenskaper upptäckts. Ibland har de varit en förutsättning för att lösa tekniska knutar för att kunna göra tekniska framsteg som vi tidigare bara har kunnat drömma om.

En del av dessa metaller och mineraler finns, vilket vi ska vara tacksamma för, här i Sverige. Det är, fru talman, viktigt, eftersom gruvnäringen inte är flyttbar utan förutsätter att brytningen sker där råvaran finns och inte där tillgången på billig arbetskraft är som störst.

Här i Sverige har generationer av arbetare strävat mot att få bättre villkor. Det är ganska länge sedan vi kunde konkurrera på världsmarknaden med låga priser. I stället har vi gått i bräschen när det gäller teknikutveckling i allt från rationella brytningsmetoder till själva slutprodukternas kvalitet och egenskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Vi har allt från stora kända företag som LKAB med sina green pellets och maskintillverkarna Sandvik och Epiroc, gamla Atlas Copco, till små företag som Gefa System AB i Gällivare som specialiserat sig på effektivare reglersystem till gruvventilation.

Vad då, gruvventilation? tänker ni kanske. Jo, fru talman, det är faktiskt så att trots en hög grad av elektrifiering av maskinparken i en underjordsgruva går ändå 50 procent av förbrukningen av el i en underjordsgruva till driften av ventilationen. Här finns alltså stora ekonomiska och miljömässiga vinster att kamma hem.

Detta belyser att gruvnäringen inte längre handlar om smutsiga män med pannlampsförsedda hjälmar utan att gruvindustrin av i dag är en i allt väsentligt modern och högteknologisk industri som i Sverige sysselsätter ungefär 17 000 människor.

Gruv- och stålindustrin står dessutom för ungefär 10 procent av vår bruttoexport, och våra gruvor fungerar som testbäddar åt allt från fordons och däcktillverkare till forskares utveckling av modern infrastruktur som 5G-system och självgående fordon. Men det här är inget självspelande piano.

En gruva är inte som ett hygge där man kan så in ny skog. När fyndigheten är bruten återstår åratal av efterarbete. Det säger sig självt att vi för att inte stagnera som modern tekniknation då också måste bryta nya fyndigheter.

Här är det dessvärre så att i Sverige har inga nya fyndigheter börjat brytas på ungefär tio år. Gruvan i Kaunisvaara är undantaget. Men den är inte heller prövad enligt miljöbalken utan genom prövning av Finsk-svenska gränsälvskommissionen.

Beaktar man att bara prospekteringen efter en ny gruva kan ta uppemot 15 år och processen från att en bearbetningskoncession söks till det att "första salvan går" är en flerårig process förstår man att detta är ett hot mot Sveriges fortlevnad som gruv- och industrination. Nya gruvor snyts inte bara ur näsan när de gamla är tömda.

Fru talman! I denna kammare har vi företrädare för partier som uttrycker en mycket stor skepsis mot gruvor. Elcyklar, elbilar, vindkraftverk, Iphones och höghastighetståg ska de ha. Men de metaller som behövs för att förverkliga detta ska regna som manna från himlen. Om inte så sker ska de brytas så långt bort från svensk miljörörelses åsyn som möjligt.När Norrbotten inte är tillräckligt avlägset eller de önskade mineralen inte finns där blickar man ännu längre bort mot Kina, Ryssland eller Afrika där skrupelfria klanledare utnyttjar barnarbetare på ett sätt bortom allt som kan anses som anständiga arbetsvillkor. Jag tycker att det är ett inte så lite kolonialistiskt synsätt.

Vi har fyndigheterna här. Vi har kunnandet. Vi har forskning och utveckling, och vi kan göra det effektivare och renare. Svensk miljölagstiftning är hård. Det ska den fortsätta att vara, för det utgör en konkurrensfördel i en värld där fler medvetna konsumenter inte vill bidra till att stoppa pengar i oligarkers eller krigsherrars fickor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Men om vi ska kunna vara med på banan i framtiden och om vi ska kunna utvinna alla de mineraler som behövs för de elbilar som januaripartierna talar sig vara för, om vi ska kunna bygga alla de tusentals vindkraftverk som den förtida nedläggningen av kärnkraften tvingar oss till och om vi ska kunna elektrifiera vägar och järnvägar måste faktiskt råvarorna upp ur backen.

Då blir det problematiskt om näringen kollektivt upplever att lagstiftningen är otydlig, oförutsägbar och godtycklig. Om Sverige ska kunna fortsätta att bära ledartröjan, i alla fall i ett europeiskt sammanhang, måste vi förenkla tillståndsprocessen så att den blir snabbare, enklare och tydligare.

Vi menar därför att gruvföretagen ska ha en enda instans att vända sig till, ett så kallat one stop shop-förfarande. Detta är lite av pudelns kärna i dagens debatt. Inget parti i denna kammare har såvitt jag har kunnat läsa i de motioner som ligger till grund för betänkandet förespråkat en uppluckring av miljöbalken, men flera partier är kritiska till processen i sig.

Om ni skulle bygga ett hus och valet stod mellan två olika kommuner att bygga det i - skulle ni då välja att bygga det i en kommun i vilken ni erbjöds en snabb, enkel och lättbegriplig bygglovsprocess, eller skulle ni slå ned bopålarna i en kommun där processen var svårgenomtränglig och upplevdes som godtycklig och där ni bollades mellan olika instanser som gav motstridiga besked?

Det är ungefär där gruvnäringen befinner sig i dag, och den är i rask takt på väg att slå ned bopålarna på andra platser. Om man dessutom kryddar detta med ett abrupt borttagande av den subventionerade gruvdieseln så att stora delar av det innovationsutrymme som gruvindustrin behöver för sin gröna omställning försvinner förstår man vilken potentiellt skadlig soppa vi har kokat åt en av våra basnäringar. Denna soppa hotar svenska arbetstillfällen inom alla sektorer, från akademi till verkstadsgolv, och så kan det inte tillåtas fortgå.

Slutligen, fru talman, vill jag klargöra att Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.


Anf. 217 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 6.

De senaste dagarna har jag, säkert precis som många av er andra, fått en del mejl med oroade frågor från människor i olika delar av landet, inte minst i Skåne. Anledningen är att utskottet vill förkorta och förenkla tillståndsprocesserna kring gruvfrågor.

Därför känns det viktigt att verkligen få förtydliga vad detta tillkännagivande innebär. Det innebär inte att vi vill förenkla och urvattna miljöprövningstillståndet. Det innebär inte heller att vi planerar att öppna nya gruvor i Skåne.

Det vi vill är att förenkla själva hanteringen när processen har gått så långt att ett företag väl har skickat in en tillståndsansökan för att etablera en gruva. Det kan till exempel handla om att ansökan om miljöprövningstillstånd skickas in digitalt i stället för på papper. Det kan också handla om att denna process, som i dag är utspridd på flera myndigheter, samlas hos en enda. Vilken myndighet som ska få detta ansvar har utskottet dock inte pekat ut, utan det får man titta på i nästa steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Det handlar alltså om att när ett företag efter en undersökning och en prospektering väl har beslutat att de vill bryta mineraler ska beslutet om ett ja eller ett nej till gruvetablering inte dra ut på tiden. Centerpartiet anser nämligen att det inte är rimligt att en markägare under många år ska behöva leva i ovetskap om en mineralbrytning ska öppna på hens marker. I ärlighetens namn är det inte heller rimligt att stora investeringar ska bindas upp i åratal utan att man vet om det blir ett ja eller nej i behörig beslutsinstans.

Jag tycker att det i sammanhanget är viktigt att poängtera att den reservation som S, MP, L och V har lämnat i denna del inte handlar om att de tycker att tillkännagivandet är fel i sak. I stället menar dessa partier att regeringen redan arbetar med frågan och att ett tillkännagivande därför är onödigt. Centerpartiet ser dock att det är viktigt, inte minst för markägaren, att myndigheter inte drar besluten i långbänk - därav detta utskottsinitiativ.

Fru talman! Som sagt handlar inte tillkännagivandet om minskade miljökrav. Snarare är det så att i det januariavtal som Centerpartiet och Liberalerna slöt med regeringspartierna finns en punkt som handlar om att stärka minerallagstiftningen när det gäller just miljöpåverkan. I punkt 33 i januariavtalet står att prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas ska förbjudas på samma sätt som redan har gjorts med uran. Det står också att lagstiftningen ska skärpas när det gäller utvinning av mineraler från alunskiffer. Detta arbete kommer att påbörjas inom kort, och om man har tankar eller synpunkter på hur denna skärpning kan se ut är man välkommen att höra av sig till oss i Centerpartiet.

I Sverige har vi en av världens tuffaste miljölagstiftningar, och det är bra. Vi måste ha verksamheter som går i samklang med miljön så långt det bara är möjligt.

Fru talman! I många delar av landet, inte minst i Skåne, finns en stor oro över den svaga ställning som markägare har i samband med undersökningstillstånd och prospektering, det vill säga den process där företag undersöker vilka mineraler som finns i marken.

Jag och Centerpartiet anser att äganderätten är ett grundfundament i en fungerande demokrati, och vi kan förstå markägarnas frustration. För oss är det tydligt att äganderätten behöver förstärkas inom vissa sektorer, däribland på mineralpolitikens område. Ni som har följt mitt och partiets engagemang för skogsfrågorna vet att äganderätten är fundamental. Det är en hjärtefråga för oss, inte minst för mig.

Jag ska vara personlig och säga att äganderätten nog är den fråga som har berört mig mest av alla politiska frågor genom åren. Jag tror också att det är den som jag har lagt ned mest själ och hjärta i. Det är inte så konstigt, för det här berör människor. Jag har de senaste åren träffat ganska många som har hamnat i kläm när de har fått känna av hur deras äganderätt har urholkats.

Jag mötte Lennart från Sala. Han och hans familj har ägt sin skog i 400 år. Han hade lovat sin mormor och morfar att han skulle ta hand om gården och att han skulle ta hand om skogen och inte sälja den. Men en vacker dag ville länsstyrelsen att Lennart skulle avsätta en tredjedel av sin mark till naturreservat. Lennart ville inte det, men till slut blev han tvingad att gå med på det. Han har mått otroligt dåligt både psykiskt och fysiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

I norr finns Hanna och Albin. År 2012 köpte de fjällskog. De gjorde sitt livs investering och lånade pengar från banken. Men när de skulle avverka fick de nej från Skogsstyrelsen, som sa: Det här är inte pågående markanvändning. Det var någonting helt nytt i svensk skogspolitik. Det innebar för Hanna och Albin att de inte fick avverka träden, och de fick inte heller någon ersättning från staten. Men banken ska ju ändå ha tillbaka de pengar som den har lånat ut. Nu har Hanna och Albin stämt staten, och jag hoppas att ni får rätt!

På samma sätt är det naturligtvis för markägare i till exempel Skåne som undrar varför företag ska prospektera på deras mark utan att de får ersättning. De vet inte heller hur länge företaget ska vara där, och de känner en rädsla för vad som komma skall. Blir det en gruva? Vad händer i så fall med min mark - den som generationer före mig har brukat eller som man själv har köpt för dyra pengar?

Fru talman! Därför driver Centerpartiet på för att markägarens ställning ska stärkas. Med det som bakgrund ställer vi oss bakom reservation 6, som uppmanar regeringen att tillsätta en utredning med syfte att dels förstärka äganderätten i gruvnäringen och ge markägarna en rimlig avkastning, dels förstärka markägarens rättigheter som fordringsägare när det gäller markägarens del av mineralersättningen vid en konkurs. Tyvärr har vi inte fått en majoritet i utskottet att ställa sig bakom det här förslaget. Det beklagar jag.

Centerpartiet driver också på för att stärka markägarnas roll vid undersökningstillstånd och prospektering. Vi kommer att återkomma med fler tankar på detta område under året.

Jag hoppas att det här kanske kan stilla en del av oron i Skåne och runt om i landet.

Fru talman! Jag vill också ta tillfället i akt att nämna några ord om återvinning inom det område som vi berör i dag. En viktig del av miljöarbetet är återvinningen av metaller, något som vi är väldigt duktiga på i Sverige. År 2013 invigdes exempelvis världens största återvinningsanläggning för elektronikskrot i mitt hemlän Västerbotten, närmare bestämt i Skellefteå. Man återvinner hela 120 000 ton årligen, och materialet utgörs bland annat av kretskort från datorer och mobiltelefoner som köps främst från Europa.

Avslutningsvis vill jag vända mig till alla som är berörda av markfrågorna: Jag vill bara säga till er att vi i Centerpartiet står upp för äganderätten och kommer att göra allt vi kan för att stärka den.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Kan Helena Lindahl klargöra om det verkligen var ett bifallsyrkande till reservation 1 och reservation 6?)

Det var bifall till reservation 6, inte till reservation 1.


Anf. 218 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Vad synd! Jag skulle just tacka Helena Lindahl och Centerpartiet för att ni så klokt anslöt er till vår reservation.

Helena Lindahl talar väldigt bra om vikten av gruvor, miljöhänsyn och äganderätten. Jag instämmer i stort sett i allt som Helena Lindahl säger. Dock tror jag att hon har missuppfattat en sak. Det här är inget utskottsinitiativ. Det som utskottet föreslår i sitt betänkande är att det ska riktas ett tillkännagivande till regeringen, och det reserverar sig Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna mot. Jag hade hoppats att få välkomna också Centerpartiet till detta, men där föll min replik lite grann.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Dock kanske Helena ändå vill tydliggöra en sak för åhörarnas skull. När hon talar så väl om miljöhänsyn och ändå vill ha kortare tillståndsprocesser, hur tänker Helena Lindahl att det ska lösas?


Anf. 219 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag tycker att det är jätteviktigt. Det är någonting som vi och också Socialdemokraterna, tror jag, har velat under ganska lång tid.

Tillståndsprocesser är någonting som skapar oro, inte minst för markägaren som under många år inte får veta: Vad händer med min mark? Kommer det att bli någonting här? Kommer jag eventuellt att kunna sälja? Det finns familjer till exempel i Skåne som har investerat i hus och mark, och jag har full förståelse för deras oro när man inte vet vad som kommer att hända efter en prospektering. Det är klart att det blir svårt att sälja den där gården om man har lust att göra det.

Därför tycker jag att det ur ett markägarperspektiv är jätteviktigt att få detta till stånd, inte minst för gruvnäringen själv. Det kostar enorma pengar att investera i den här typen av verksamhet. Jag tror att alla tjänar på att man i ett tidigare skede kan få veta om det blir ett ja eller ett nej.

Skillnaden mellan oss är att ni säger att detta utreds i Regeringskansliet. Det brukar man ju säga som regeringsparti. Oppositionen brukar ibland ha lite mer bråttom. Vi tycker att detta har dragits i långbänk ganska länge nu, och vi tycker inte heller att det är rimligt att markägarna ska vänta så mycket längre.


Anf. 220 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Vi är helt överens om att saker och ting inte ska dras i långbänk i onödan, inte heller tillståndsgivning. För närvarande har vi ett femtontal processer som gör att investeringar kanske uteblir eller, ännu värre, hamnar i andra delar av världen som har en betydligt sämre miljölagstiftning. Det är det ingen av oss som vill. Jag föreslår därför att Centerpartiet samarbetar om att hitta sätt att lösa detta, så att vi får en såväl förutsägbar och effektiv som väldigt klok och hållbar tillståndsgivning.


Anf. 221 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag tror inte att någon av utskottets ledamöter i denna kammare har någonting emot det, tvärtom. Ju snarare vi kan få till stånd detta, desto bättre för alla som berörs - inte minst för markägarna själva.


Anf. 222 Birger Lahti (V)

Fru talman! Mineralpolitik är ämnet för debatt den här gången.

Jag börjar i tillkännagivandet som utskottet föreslår till regeringen. Det kan givetvis tyckas att detta är på sin plats och att det borde ha kommit för länge sedan - eller?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Jag kan hålla med om att när tillståndsprocesser för gruvor kan dröja i decennier är det någonting som inte fungerar tillfredställande. Dock tar det inte längre tid i Sverige att få tillstånd än i övriga västvärlden.

När det gäller etableringar som en gruva är det oerhört viktigt att alla aspekter gällande miljö, andra näringar, samhällsförändringen, remissvar och så vidare hanteras seriöst och grundligt. Att som i tillkännagivandet förkorta och förenkla tillståndsprocessen är ju lite att endast tillmötesgå en part.

Tro mig: Jag vet vad gruvor har betytt för vårt land och vår landsända. Det lär inte vara någon nyhet för någon i denna kammare att jag nog är den mest välvillige gruvförespråkaren i mitt parti. Samtidigt måste vi ha en process gällande nya gruvor som tar ett helhetsgrepp om gruvetableringens konsekvenser. Vi måste kanske redan på ett mycket tidigt stadium säga nej till några gruvprojekt.

Det känns i dag som att lagar och regler förväntas att ändras varje gång när en ny majoritet inträder i riksdagen.

Vänsterpartiets syn är att den som öppnar eller för den delen driver en gruva ska vara en långsiktig ägare med ett samhällsengagemang som märks av både på orten för gruvan, men även i byarna runt, och i samhället i övrigt, så att det blir positiva spinoff-effekter och inte bara fly-in/fly-out-arbetare som pendlar till gruvan och bor i husvagn utanför grinden.

Det pågår i Regeringskansliet, vilket många varit inne på, en beredning av utredningens förslag på åtgärder för att eventuellt förkorta handläggningstiderna för gruvetableringar men för den skull inte tumma på miljöaspekterna. Därför är tillkännagivandet onödigt, enligt min och Vänsterpartiets mening. Vi ställer oss givetvis bakom reservationen.

Fru talman! Betänkandet berör även andra delar än tillståndsprocesser. Jag noterar att regeringspartierna tillsammans med vissa andra partier uttalat att ett förbud mot prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas ska införas. Jag ser positivt på ett sådant förbud och är angelägen om att det kommer på plats så snart som möjligt.

Jag noterar även att regeringen avser att skärpa regelverket för när mineral från alunskiffer får utvinnas. Jag menar att brytning av alunskiffer medför så pass allvarliga konsekvenser för miljön att ett nationellt förbud mot sådan brytning bör införas. För att Sverige ska upprätthålla en konsekvent och aktiv linje i klimat- och miljöfrågorna bör riksdagen enligt min uppfattning därför i ett tillkännagivande uppmana regeringen att införa ett nationellt förbud dels mot utvinning av fossil energi, dels mot brytning av alunskiffer.

Fru talman! Här passar det då utmärkt för mig att yrka bifall till vår reservation 7 i betänkandet, som handlar om just alunskiffer och brytning. Jag står givetvis bakom alla reservationer som vi är med om, men som en lyssnande riksdagsledamot som hörsammar vårt gentlemen's agreement lyfter jag bara fram den reservation som jag nyss relaterade till.

Det skulle kunna finnas mycket att säga om bra och mindre bra exempel på gruvor som har funnits i vårt land. Men en sak måste vi som beslutsfattare ha kurage att säga eller ta ställning till, och det är när det kommer ansökningar om gruvetableringar som vi i dagsläget ser är problematiska av en eller en annan orsak. Då måste vi faktiskt kunna säga: "Tyvärr, som det ser ut i dag kommer du inte att få tillstånd att öppna en gruva här." På samma sätt kommer vi i andra lägen att ge tillstånd men då kräva tillräckliga resurser av företaget så att även en framtida avveckling blir till gagn för orten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Med det här vill jag sända ut en klar uppmaning. Vad är det som säger att vår generation ska kunna våldföra sig på resurser som faktiskt är ändliga? Någon gång kan det vara bra för våra kommande generationer att känna till en fyndighet som vi stoppade etableringen av till förmån för dem.

Jag vet hur mycket en gruvetablering påverkar ett samhälle både på gott och på ont. I några avseenden har den givetvis negativ påverkan på andra näringar, miljön och så vidare. Men att det är många fler som plötsligt får jobb på hemmaorten och att framtidstron lyfter hela samhället har jag fått uppleva och följa på nära håll.

Det som man ytterligare kunde önska sig är givetvis att någon del av naturresursernas värde stannade kvar i regionen. Då skulle vi inte bara få lite mer tillväxt, utan acceptansen för gruvan skulle även bli betydligt bredare och större.


Anf. 223 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall dels till den gemensamma reservation vi har tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet, reservation 6, dels till reservation 9 som vi står bakom.

Mineralpolitiken har fullt förståeligt engagerat många människor runt om i landet. Det visar att vi lever i ett land där vi bryr oss om vår natur, vår mark, vår livsmedelsproduktion och vårt gemensamma bästa. Det är viktigt med dialog, och jag värdesätter verkligen allt engagemang och all kunskap när det gäller detta.

För oss kristdemokrater är äganderätten grundläggande i vårt gemensamma samhälle. Äganderätten är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och för att det ska skapas resurser till det som är av stor betydelse för oss. Samtidigt är äganderätten mer än bara det materiella. Det kan handla om att människor i generationer knyts samman på en gemensam plats eller en känsla av att skapa någonting för kommande generationer. I längden är en sådan inriktning avgörande för stark tillväxt och hållbart hög sysselsättning.

Äganderätten är stark i Sverige men kan ytterligare förstärkas inom vissa sektorer. Där menar vi att det måste ske inom mineralpolitikens område. Vi uppmanar därför regeringen att tillsätta en utredning som syftar till att för det första förstärka äganderätten i gruvnäringen och ge markägarna en rimlig avkastning och för det andra förstärka markägarens rättigheter när det gäller markägarens del av mineralersättningen vid en konkurs.

Fru talman! Vi kristdemokrater vill belysa några delar i detta. Det ena gäller kraven på projektering av borrhål och uppföljning av att återställningen av dessa måste skärpas. Det förekommer att sådana hål överges utan en fullt acceptabel efterbehandling. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Det andra gäller att mineralersättningen borde ses över så att den också tar hänsyn till behovet av finansiering av mark- och vattensaneringsåtgärder efter gruvbrytning. Saneringen är ofta dyr och kan inte alltid finansieras av den ansvariga verksamhetsutövaren. De krav på ekonomiska säkerheter som har ställts som villkor för att få bearbetningstillstånd är ofta otillräckliga, och i slutändan är det skattebetalarna som kan tvingas stå för kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Jag kan också konstatera att regeringen har utrett om det finns några åtgärder som på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag kan säkerställa att det finns tillräckliga säkerheter för efterbehandling och återställning vid gruvverksamhet. Men några konkreta förslag för att komma till rätta med problemen har tyvärr inte presenterats.

Fru talman! Samtidigt som det saknas förtydliganden och en starkare äganderätt inom mineralpolitiken får vi inte heller glömma bort att gruvnäringen är en viktig industri för Sverige. Den skapar arbetstillfällen och intäkter till statskassan och kan innebära värdefull utveckling, inte minst för vår glesbygd.

En mineralpolitik med tillhörande gruvnäringspolitik är även en viktig beståndsdel för att vi ska klara klimatmålen. Vi kommer att behöva mer el i framtiden. Vi kommer att behöva batterier och därmed dessa fyndigheter för att transportsektorn och industrin ska klara av att minska sina utsläpp. Det är inte hela lösningen, men det är en del av en stor helhet. Därav behöver vi en gruvnäring där utvinning av mineraler möjliggör att vi når våra gemensamma mål.

För att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen vill vi nu se enklare, kortare och mer förutsebara tillståndsprocesser för gruvverksamhet. Flera har varit inne på det tidigare i dag. Dessa processer måste vara utformade på ett sådant sätt att de inte i onödan hindrar, försenar eller fördyrar investeringar som moderniserar verksamheter och skapar jobb och tillväxt.

Tillståndsprocesserna är i dag dessvärre långsamma och utdragna och dessutom spridda på flera olika myndigheter. Det har också debatterats tidigare här i dag. För oss är det självklart att Sveriges mineraltillgångar nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt och utifrån sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och kan utvecklas.

En konkurrenskraftig gruvnäring skapar även arbetstillfällen och därmed också förutsättningar för en levande landsbygd. Det handlar inte bara om arbetstillfällen i själva gruvan utan också om det som händer runt omkring när det gäller boende, hotell, butiker, utbyggd infrastruktur och så vidare.

I dag finns exempel där gruvföretag har fått vänta ohemult länge på att starta igång trots att Bergsstaten har sagt ja, och det är inte bara ett, två eller tre år man har väntat. Regeringen ska ge klartecken när Bergsstaten sagt ja, och då behöver vi se över tillståndsprocesserna. Det handlar inte om att det ska tas fler beslut eller att fler beslut ska tas så att människor som berörs på något sätt ska kunna känna sig överkörda.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja betona det som ligger till grund för den reservation vi kristdemokrater yrkar bifall till när det gäller att vi vill införa ett nationellt förbud mot frackning, det vill säga en metod för att utvinna fossila bränslen såsom naturgas och skifferolja. I många länder utvinns skiffergas ur alunskiffer. Det är en mycket miljöskadlig metod där man med hjälp av vatten och kemikalier skapar sprickor i marken och delar av berggrunden sprängs sönder, med riskabla utsläpp som följd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Vi kan dock konstatera att förutsättningarna för att utvinna skiffergas i Sverige är begränsade eftersom den alunskiffer som förekommer i olika delar av landet inte uppnår den kvalitet som krävs för att det ska vara möjligt att utvinna skiffergas i någon större utsträckning. Vi menar trots detta att på grund av de skadliga effekter som utvinning av skiffergas med hjälp av frackning medför borde ett nationellt förbud införas.

(Applåder)


Anf. 224 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Sverige är ett av Europas viktigaste gruvländer. Tillsammans med stål- och metallverken utgör gruvnäringen en stor del av den svenska exportindustrin. Gruvnäringen är också Sveriges äldsta industriella verksamhet. I Hornkullens silvergruva i värmländska Nykroppa bröt man silvermalm redan före digerdöden, alltså i mitten av 1300-talet.

För bara några veckor sedan besökte jag Gällivare och Boliden Aitik. Jag blev imponerad av själva dagbrottet, av hur det har vuxit och av hur företaget har sett nya möjligheter. Om man dessutom gillar stora maskiner blir man också minst sagt imponerad av företagets fordonsflotta.

Jag kan varmt rekommendera fler ledamöter att göra ett besök. Det är intressant, inte bara för att de har stora maskiner, för att det är ett dagbrott och för att de har vuxit. Det som är mest intressant och mest imponerande är att företaget har tagit ett eget initiativ till att elektrifiera än mer. Företaget har tagit stora steg mot ett hållbart och klimatsmart företagande. Boliden Aitik har som första gruvföretag elektrifierat delar av sin verksamhet. Och det har man gjort i ett arktiskt klimat.

Gruvnäringen är en viktig del av svenskt näringsliv och en stark exportframgång. Sveriges gruvnäring har stor betydelse för mineralförsörjningen i Europa.

Den svenska gruvnäringen ligger långt framme internationellt sett med sin relativt sett klimatsmarta produktion. Utsläppen till luft och vatten har succesivt sjunkit. Den svenska gruvnäringen är i dag en av de mest klimateffektiva i världen. Det finns dock en resa kvar att göra.

I Norrland skapar gruvnäringen även framtidstro. Fler jobb och lokal tillväxt skapas på orter som har haft det kämpigt tidigare. Ett jobb inom gruvnäringen innebär inte bara ett jobb. Gruvnäringen är en av de branscher som genererar flest ytterligare jobb i anslutning till basverksamheten.

Gruvnäringen är också en nyckelfaktor för att elektrifiera samhället. Om vi ska elektrifiera och nå klimatmålen behövs exempelvis koppar. Koppar bryts i sju svenska gruvor. Runt 10 procent av den koppar som produceras inom EU kommer från Sverige. Det mesta av malmen kommer från Västerbotten, även om en liten del också kommer från gruvor i Bergslagen och Lappland. Tänk vad fantastiskt det vore om svensk koppar skulle vara en del i att elektrifiera samhället så att vi uppnår klimatmålen!

Gruvnäringen är som sagt viktig för såväl framtidstro som fler jobb, lokal tillväxt och svensk export. Vi ska föra en politik som möjliggör tillväxt. Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till andra intressen, exempelvis miljö, andra näringar och natur.

Vi står givetvis bakom vår reservation nr 1.


Anf. 225 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och avslag på övriga reservationer.

Efter många år av fritt spelrum för oseriösa aktörer inom mineralbranschen börjar vi nu skärpa lagstiftningen på punkt efter punkt. Det krävdes att Miljöpartiet skulle vara en del av den styrande makten för att det skulle bli av.

För det första har vi äntligen ett förbud mot uranbrytning i det här landet. Det finns många skäl till det. Till att börja med är framtiden förnybar. Då ska vi inte ha uran och kärnkraft. Att bryta uran är också en otroligt farlig process. Och vi måste värna de människor som bor i områden som hotas av den typen av exploatering.

För det andra går vi nu vidare med att ytterligare skärpa lagstiftningen gällande alunskiffer. Vi vet att det är ungefär samma typ av farlig brytning. Flera delar av landet hotas nu av prospektering av alunskiffer. Vi vet också vilka katastrofala följder brytning av alunskiffer kan få för närmiljön och naturen. Vi har slutit en överenskommelse inom januariavtalet om att skärpa även den lagstiftningen.

För det tredje förbjuder vi nu all brytning av fossila källor. Jag måste ta ett exempel på att detta, redan innan själva lagstiftningsprocessen är igång, har gett tydlig effekt. Företaget Draupner Energy drar nu tillbaka sin ansökan om att borra efter olja på Gotland. Man hade tänkt börja borra efter olja på en stor del av Gotland. Nu drar man tillbaka sin ansökan med en specifik hänvisning till Miljöpartiets krav på att förbjuda detta. Det var det tredje exemplet på skärpningar.

För det fjärde sätter vi nu stopp för curlandet av gruvindustrin. Den har under många år fått stora subventioner vad gäller koldioxid och energi i form av skattenedsättningar på diesel. Den typen av curlande av den tunga industrin är Miljöpartiet inte intresserat av att bidra till. Nu fasar vi ut de fossila subventionerna.

Hittills i mitt anförande har det låtit som att frågan är ganska enkel. Det är den naturligtvis inte. Det finns stora och svåra avvägningar. Hur man ska hantera mineralfrågorna är en balansgång. En viktig fråga är behovet av innovationsmetaller och mineraler för omställningen till ett förnybart samhälle. Det finns också ett stort behov av andra metaller och mineraler för till exempel utbyggnaden av järnväg och liknande. Därför är det viktigt att regeringen nu inventerar var det finns lämpliga områden i Sverige för brytning av just innovationsmetaller. Men låt mig vara väldigt tydlig med att miljö och natur måste stå väldigt högt på dagordningen när man gör bedömningen.

Fru talman! Låt mig komma in på just tillståndsprocesser och miljöprövningar. Det kommer kanske att behöva ses över. Men då ska man naturligtvis låta miljön få en tydligare röst. Man ska inte göra som Centerpartiet nu gör tillsammans med forna allianskollegor och Sverigedemokraterna. De tvingar, genom en servettskiss, in regeringen i osäkerhet när det gäller de här frågorna, samtidigt som det sker ett seriöst utredningsarbete på Regeringskansliet.

Låt oss ta oss an det på ett seriöst sätt! Låt oss inte hasta igenom ett sådant förslag! Det riskerar att i stället leda till att miljöintegriteten i lagstiftningen urholkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Jag vill slutligen vända mig till alla som har mejlat de senaste dagarna. Miljöpartiet har som sagt drivit igenom fyra förslag i regeringssamarbetet och samarbetet med C och L. Det är vi som slår vakt om miljön i lagstiftningen. Steg för steg ökar vi miljöns och naturens röst i lagstiftningen. Och det kommer vi att fortsätta göra.


Anf. 226 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Lorentz! Jag reagerade på en sak. Du säger att gruvföretagen har curlats och hänvisar till subventionen på gruvdiesel.

Vilken är din bild av förutsägbarhet? Jag tror att alla i den här kammaren tycker att företag ska ha regler som de vet hur de ser ut och framförhållning. Tycker du att det är sjyst mot ett gruvföretag som nyss har öppnat att ta bort subventionerna, vilket betyder ett tapp på 25 miljoner? Det är en gruva som annars skulle ha blivit ett saneringsobjekt för staten med en kostnad på 250 miljoner. Nu har man i stället gått in och öppnat en gruva. Är det att curla dem som har öppnat gruvan att med sex månaders varsel ta bort en subvention vars bortfall betyder ett tapp på 25 miljoner för företaget? Jag reagerar på ditt nonchalanta sätt.

Jag förstår; Vänsterpartiet vill också fasa ut skadliga subventioner. Men att ta bort dem på ett bräde är inte sjyst mot gruvbolagen. Man får tycka vad man vill om dem. Men oavsett vilken näring som bedrivs ska det finnas regler som inte förändras över en natt eller som innebär förändringar med så stora summor. Varför vill ni inte fasa ut subventionerna i tre faser i stället? Det är vad vi har föreslagit i vår budget.

Vilken förutsägbarhet tycker du att ett företag ska kunna ha när det gäller reglerna i ett land? Ska de kunna ändras på sex månader, vilket innebär ett tapp på 25 miljoner för ett företag?


Anf. 227 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan!

Inledningsvis är min bild naturligtvis den att klimatet måste stå först. När man har landat i den slutsatsen måste man därefter väga åtgärderna på olika vågar och avgöra vilka effekterna blir av skatter och lagstiftning.

När det gäller gruvindustrin är det uppenbart att den just nu går för högtryck. Vi talar om väldigt stora vinster för dessa företag. Jag sa närapå 40 000 miljarder. Vi talar hur som helst om väldigt stora vinster. Att då klaga, vilket företagen har gjort, över att behöva betala det fulla priset för vad de smutsar ned blir helt bakvänt, tycker jag.

Jag är redo att varje dag ta en debatt om huruvida klimatpolitiken kan göras mer rättvis så att den inte drabbar dem som har lite pengar på fickan utan drabbar dem som har mycket pengar, de som bor i storstäder och så vidare. I detta fall är det dock helt uppenbart att dessa företag gör otroligt stora vinster och borde kunna betala en liten ytterligare del för det de skitar ned. Jag har väldigt svårt att se att det inte vore en curlingsituation om staten fortsätter att som tidigare skänka bort pengar till dessa företag.

Jag är inte villig att äventyra detta.


Anf. 228 Birger Lahti (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Fru talman! Tack, Lorentz Tovatt, för svaret! Du lät dock bli att svara på det jag frågade om. Vilken framförhållning tycker du är rimlig för ett företag när regler ändras?

Här handlar det om sex månader. Jag tog ett exempel från den gruva som jag känner till bäst. Det är en gruva som nyss har öppnat.

Jag vet att gruvorna i dag går bra. Om de hade något på hyllan att ersätta dieseln med skulle jag förstå detta. Det finns bra exempel. Tidigare i debatten nämndes Boliden i Aitik. De har en snedbana där de kör med el. Det är jättebra att detta pågår.

Jag inledde med att säga att även jag tycker att man ska fasa ut skadliga subventioner. Men var det så viktigt att göra det på ett bräde och kalla det curling? Man kunde ha fasat ut dem så att företagen också känner att de är med på banan och att regeringen ser och förstår dem. Att göra det på ett bräde tycker jag blir fel gentemot i varje fall den nyöppnade gruvan.

Vad är din bild vad gäller framförhållning? När ska ett företag få veta att regler ändras? Tycker du att det är sjyst att sex månader i förväg säga att man, som i detta fall, tar bort subventionerna?

De stora företagen kommer att fixa det här. Men om denna gruva faller omkull måste man sanera den. Tror du att man sanerar den där gruvan med eltruckar? Nej, det blir ett fossilt utsläpp även om man är tvungen att stänga en gruva.


Anf. 229 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för replikskiftet!

Först och främst vill jag säga att jag själv har varit i Gällivare och besökt dagbrottet. Det är spännande att se att mycket sker nu. De elektrifierar för fullt. Det är detta vi vill åt. Det är naturligtvis detta som är syftet med beskattningen.

Vad gäller frågeställningen om hur långt perspektiv man ska ha och vad man som företag kan förvänta sig är mitt svar att med Miljöpartiet i regering kan man inte förvänta sig att bli curlad. Vi kommer inte att bidra till att curla företag som fortsätter att släppa ut mycket koldioxid i atmosfären. Det är något som vi helt och hållet vill ha bort.

Självklart blir det en övergångstid. En skatt införs, och sedan får den effekt över lång tid. Men man kan inte förvänta sig att få betalt från staten för att fortsätta bedriva klimatskadlig verksamhet så länge Miljöpartiet sitter i regeringen. Det kan jag lova dig.

Jag står på mig. Ett företag som gör enorma vinster kan få en liten justerad skattesats på sådant som handlar om att man förstör vår planet. Jag tycker inte att det är rimligt att klaga och fälla krokodiltårar över detta. Snarare är jag snabb med att säga att de blivit curlade hittills, och nu är det nog med det.

(Applåder)


Anf. 230 Linda Ylivainio (C)

Fru talman! Norra Sverige har en unik, rik och internationellt attraktiv berggrund att utforska. Vi har intressanta mineraltillgångar, ett geologiskt kunnande, en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö, en stark värdekedja med världsledande teknik- och gruvutrustningsföretag, producerande gruvor, tjänsteföretag och underleverantörer, som ger kvinnor och män runt om i vårt land jobb och intäkter till statskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Ska vi lyckas behålla och helst utveckla vår framskjutna position som gruvnation måste vi värna och vårda den kompetens och det kunnande som ännu finns i hela det geologiska klustret från kartläggning till eftermarknad. Men tyvärr har förutsättningarna för tillståndsprövning av gruvverksamhet börjat halta betänkligt de senaste åren.

Låt mig därför i dag, fru talman, återigen peka på den lägst hängande frukten och den åtgärd som snabbast skulle undanröja osäkerhet och bristande förutsebarhet i gruvprövningsprocessen. Det handlar om att regeringen ska börja avgöra de ärenden om bearbetningskoncessioner som sedan flera år ligger på regeringens bord. De absolut flesta ärenden rör just Norrbotten.

Fru talman! Frågan om vad som är den mest ändamålsenliga användningen av mark- och vattenområden är i grunden politisk. Den är svår och känslig. Konflikter om hur mark och vatten ska nyttjas finns i varje samhälle och i varje tid. När avvägningar mellan olika riksintressen bedöms som oförenliga med varandra ska myndigheter och domstolar och, när det gäller minerallagen, regeringen i yttersta fall tillämpa miljöbalkens bestämmelser om konkurrerande markanvändningsanspråk.

Trots detta fortsätter regeringen att låta branschen, berörda fastighetsägare, rättighetshavare, samebyar och bygder år efter år sväva i ovisshet och i väntan på beslut. Förutom svåra intresseavvägningar finns också principiellt viktiga rättsliga frågor som måste avgöras. Eventuella prövningar av regeringsbeslut i Högsta förvaltningsdomstolen kommer ytterligare att förlänga handläggningstiderna. Regeringens senfärdiga handläggning skapar osäkerhet om spelregler och hämmar investeringar. Detta tillsammans med andra faktorer försämrar Sveriges attraktionskraft som prospekterings- och gruvland.

Fru talman! Med en respektfull dialog om varandras behov av existensberättigande kombinerat med en effektiv tillståndsprövning med minskad osäkerhet, ökad förutsebarhet och bättre rättssäkerhet är jag helt övertygad om att vi kan hitta goda lösningar för alla som vill bo, leva och driva företag i hela vårt land. Den snabbaste åtgärden regeringen kan vidta för att öka förutsebarheten är att snarast börja avgöra ärendena om bearbetningskoncessioner.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-09
Förslagspunkter: 6, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tillståndsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2018/19:157 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4 och

    2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 33 och

    avslår motion

    2018/19:1987 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S).
    • Reservation 1 (S, V, L, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, L, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089011
    M63007
    SD55007
    C26005
    V02503
    KD20002
    L21304
    MP01204
    -0001
    Totalt166139044
    Ledamöternas röster
  2. Vissa miljö- och ersättningsfrågor m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:157 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkandena 5-7,

    2018/19:669 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 21,

    2018/19:1732 av Mats Green (M),

    2018/19:2310 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 3,

    2018/19:2332 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 5, 8 och 11,

    2018/19:2559 av Ulrika Heie (C),

    2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 46 och 47 samt

    2018/19:2891 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16.
    • Reservation 2 (M)
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (V)
    • Reservation 5 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M06307
    SD00557
    C26005
    V00253
    KD00202
    L15004
    MP12004
    -0001
    Totalt1426310044
    Ledamöternas röster
  3. Markägares rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1262 av Margareta Cederfelt (M),

    2018/19:2219 av Linda Ylivainio (C) och

    2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 31 och 32.
    • Reservation 6 (M, C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, C, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M06307
    SD55007
    C02605
    V25003
    KD02002
    L15004
    MP12004
    -0001
    Totalt196109044
    Ledamöternas röster
  4. Vissa frågor om utvinning av olja och gas

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:128 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2,

    2018/19:172 av Tuve Skånberg (KD),

    2018/19:392 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,

    2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 20 och

    2018/19:2778 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1-3.
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M63007
    SD55007
    C26005
    V02503
    KD00202
    L15004
    MP12004
    -0001
    Totalt260252044
    Ledamöternas röster
  5. Nationellt förbud mot frackning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:128 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1,

    2018/19:2408 av Anders Åkesson och Sofia Nilsson (båda C),

    2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 7 och

    2018/19:2778 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 4.
    • Reservation 9 (V, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (V, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M63007
    SD55007
    C26005
    V02503
    KD02002
    L15004
    MP12004
    -0001
    Totalt26045044
    Ledamöternas röster
  6. Utvinning av uran

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:157 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,

    2018/19:1340 av Jan R Andersson (M) och

    2018/19:1738 av Edward Riedl (M).
    • Reservation 10 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M63007
    SD05507
    C26005
    V25003
    KD20002
    L15004
    MP12004
    -0001
    Totalt25055044
    Ledamöternas röster