Emanuel Öz (S)

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Det ska stå i skadeståndslagen att en person som fått sina rättigheter enligt Europakonventionen kränkta av staten eller en kommun ska få ersättning för de skador som uppkommit. Staten eller kommunen ska betala ut skadestånd i den utsträckning som är nödvändig för att gottgöra skadorna.

Sedan 1995 gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.

Rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder ska också utökas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Motion till riksdagen 2017/18:3297 av Emanuel Öz m.fl. S Äldres rätt till särskilt boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att praxis ändras genom lagstiftning och motivtexter innebärande att äldre personer som känner oro och otrygghet ska ha rätt till

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2138 av Emanuel Öz S Insatser mot mobbning och kränkande särbehandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse en nationell samordnare i syfte att förebygga och motverka kränkande särbehandling och mobbning i arbetslivet och tillkännager

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

7

Utskottsberedning

2017/18:AU8 2017/18:SfU1

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2712 av Lawen Redar m.fl. S Bostadsbygge i alla kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kommuner måste bygga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sverige lider av bostadsbrist. Värst är bristen i storstadsregionerna,

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:CU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2710 av Lawen Redar m.fl. S Märkning av varor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör analysera behovet av lagändringar i syfte att ursprungsmärka varor och produkter från bosättningarna på ockuperad mark och tillkännager detta

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:UU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2689 av Sultan Kayhan m.fl. S Telefonsupport för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en telefonsupport för personer med funktionsnedsättning och äldre som har svårigheter att använda internet,

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2629 av Emanuel Öz S Ett fungerande skydd mot trakasserier av arbetstagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i arbetsmiljölagen 1977:1160 så att motsvarande utrednings- och åtgärdsskyldighet som finns i diskrimineringslagen 2008:567

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1873 av Teres Lindberg m.fl. S Framtidsreformer för Stockholmsregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av en urban tillväxtpolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

7

Utskottsberedning

2017/18:AU4 2017/18:CU16 2017/18:NU19 2017/18:SoU9 2017/18:UbU15 2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1640 av Emanuel Öz S Korruption i utlandet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att kriminalisera korruption i utlandet och anpassa svensk lagstiftning till att omfatta kriminaliseringen och tillkännager detta för

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:JuU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1375 av Emanuel Öz S Offentligt biträde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att förordna ett offentligt biträde för försäkringstagare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är många försäkringstagare

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:JuU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1373 av Emanuel Öz S Stärkt sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka skyddet i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering De som har förtidspension s.k. sjukersättning har en ekonomiskt

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1372 av Emanuel Öz S Verkställighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom reglering av utlänningslagen 2005:716 införa hinder mot att verkställa Migrationsverkets utvisnings- och avvisningsbeslut till dess att det aktuella och pågående

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:SfU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1088 av Teres Lindberg m.fl. S Inför ett 90-procentsmål för antalet tillsvidareanställda i offentlig sektor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett 90-procentsmål för tillsvidareanställningar i offentlig sektor och tillkännager

Inlämnad

2017-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:AU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1077 av Emanuel Öz S Hyreslokal Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jordabalkens lagbestämmelser för att lokalhyresgäster som bedriver näringsverksamhet ska ha samma besittningsskydd och omfattas av liknande eller samma uppsägningsbestämmelser

Inlämnad

2017-10-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:840 av Teres Lindberg m.fl. S Se över statsbidraget till Skansen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över statsbidraget till Skansen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skansen är världens äldsta friluftsmuseum, grundat

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:KrU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:782 av Teres Lindberg m.fl. S Avskaffande av allmän visstid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om allmän visstid och tillkännager detta för regeringen. Motivering I dag är alldeles för många jobb kortvariga och osäkra. Vikariat staplas på

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:AU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:773 av Anders Österberg m.fl. S Ansvaret för ökad kontroll hos gynekolog Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att alla landsting ska erbjuda alla livmoderbärare gynekologisk hälsokontroll och tillkännager detta

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag