Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Herr talman! Konstitutionsutskottets sista debatt i dag rör en subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för det vi lite förenklat kan kalla visselblåsare.

Detta är i grunden ett bra och viktigt förslag. Det är viktigt att den som upplever och upptäcker fel eller oegentligheter i tillämpningen av i det här fallet unionsrätten har olika vägar och möjligheter att slå larm om och skapa uppmärksamhet kring det utan att själv behöva frukta olika former av repressalier. Det är alltså en god sak. Det finns skäl för gemensamma EU-regler när det gäller att slå larm om överträdelser av unionsrätten, så konstitutionsutskottet ifrågasätter inte i och för sig behovet av en förbättrad reglering på EU-nivå när det gäller dessa frågor.

Däremot vänder sig konstitutionsutskottet mot den detaljeringsgrad med vilken kommissionen har gripit sig an arbetet, eller rättare sagt den detaljeringsgrad de förslag som kommissionen har utvecklat befinner sig på. Det handlar nämligen om mycket detaljerade föreskrifter för hur myndigheter och företag i medlemsstaterna ska inrätta rapporteringsvägar för visselblåsandet, hur det ska vara organiserat och hur det ska fungera. Vi menar att det inte är rätt att på EU-nivå och i den omfattningen reglera de frågorna, utan där ifrågasätter konstitutionsutskottet förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen.

Vi menar att man på nationell nivå mycket väl kan reglera hur rapporteringsmöjligheten i detalj ska organiseras. Vi påminner i ställningstagandet bland annat om att vi i Sverige har meddelarskydd för personer som vill lämna uppgifter till medierna om missförhållanden och korruption. Man kan också på andra sätt, genom nationell lagstiftning, skapa skyddade rapporteringsvägar och skydd för personer som vill slå larm om olika missförhållanden.

Från början förde vi en diskussion i utskottet om huruvida detta innebar att vi enbart utgick från proportionalitetsprincipen när vi prövade detta ärende. Då kan man nämligen på principiella grunder ifrågasätta om det verkligen finns formell grund för att göra ett så kallat motiverat yttrande i subsidiaritetsprocessen.

Min uppfattning är dock att KU genom att peka just på att ett antal av förslagen i kommissionens utkast till direktiv ligger på en för hög detaljeringsnivå och innebär en för långtgående bindning av medlemsstaterna visar att man kan åberopa subsidiaritetsprincipen och säga att detta inte bör hanteras och regleras på EU-nivå i den utsträckning som kommissionen föreslår. Då finns det som jag ser det ett subsidiaritetsperspektiv i frågan, vilket gör att det är rimligt att göra ett motiverat yttrande.

Mot den bakgrunden anser utskottet att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Jag yrkar med det bifall till förslaget i utlåtandet, herr talman.

Eftersom KU snart har upptagit sex timmar av kammarens tid i dag är det väl bara att säga som i Hamlet: Vad övrigt är, är tystnad.

Herr talman! Andreas Norlén har på ett föredömligt sätt redovisat ärendets karaktär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Det är mycket riktigt så att alla partier står bakom det ställningstagande vi nu har kommit fram till, och det är viktigt att vi har kunnat göra det i det här skedet. Vi har gått igenom ärendet och kunnat acceptera det som har sagts där och nått en överenskommelse. Sedan ska vi också lägga till att det, för vår del i alla fall, har underlättats av omständigheten att den faktapromemoria som vi har fått från regeringen väl överensstämmer med det ställningstagande som vi till slut har lyckats nå i de delar som ifrågasätter detaljstyrningen i det här ärendet.

Vi har sagt, och det tycker jag är viktigt, att själva huvudfrågan är en unionell fråga som regleras bäst på EU-nivå. Sedan har vi, som Andreas Norlén har redogjort för, uttryckt att när det gäller detaljrikedomen har vi där utnyttjat det proportionalitetskriterium som finns inom subsidiaritetsprövningen och då kommit fram till det här ställningstagandet.

Herr talman! Jag har länge tyckt att konstitutionsutskottet är, i riksdagen i alla fall, subsidiaritetsprincipens väktare. Vi ser till att värna och upprätthålla den här principen. Vi följer varje år upp tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen, och vi ser till att våra kollegor i andra utskott gör vad de kan för att subsidiaritetspröva i så stor utsträckning som möjligt.

Vi följer de här frågorna med stort intresse, inte bara när det gäller sakfrågorna i varje enskilt ärende utan när det gäller frågan som princip. Vi har också stöd av bestämmelser. Vi har EU-fördraget, Lissabonfördraget och också i viss mån riksdagsordningen som reglerar hur vi ska efterleva subsidiaritetsprincipen. Sedan har det med tiden inom praxis dels i EUdomstolen, dels i konstitutionsutskottet utvecklats ett visst proportionalitetskriterium inom subsidiaritetsprövningen. Det är det vi också har utnyttjat i just det här specifika ärendet. Vi har gjort det en gång tidigare, som jag förstår det, när vi skulle bedöma EU:s valrättsakt som då dök upp på vårt bord. Vi ansåg att det såklart är lämpligt att frågan om EU:s valrättsakt regleras på EU-nivå, men när vi tittade närmare på detaljerna i ärendet utnyttjade vi den möjlighet vi har till en proportionalitetsbedömning för att anse att det här strider mot subsidiaritetsprincipen. Vi har alltså gjort det en gång tidigare. Sedan vet jag också att finansutskottet har lämnat ett önskemål om lite bredare proportionalitetsbedömningar i de här sammanhangen.

I det här fallet är KU lite mer våghalsigt och tar steget lite längre och lite tydligare när det gäller proportionalitetsbedömningen inom subsidiaritetsbedömningen. Vi har på så sätt skapat vad jag skulle vilja kalla för ett någorlunda historiskt ögonblick inom KU när det gäller det här ställningstagandet och samtidigt skapat en viss praxis när det gäller hur vi ska hantera proportionalitetskriteriet inom den här prövningen. Det gör att jag också, på samma sätt som jag gjorde inom utskottet, vill göra ett medskick till nästa sammansättning av KU. Efter valet kommer nya, kloka ledamöter att hantera de här frågorna. Vi hoppas att de då också förstår att den praxis som nu bildas mer syftar till ett undantag. Det är en exceptionell situation som gör att vi landar i det här ställningstagandet snarare än att vi skapar väg för en ny huvudregel. Det är det medskick som jag skulle vilja göra.

Vi förväntar oss att under hösten och framöver kunna reglera frågan mer i detalj med överläggningar mellan utskottet och regeringen men också när det gäller förhandlingar med EU-nämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Herr talman! Med detta känner jag att jag är nöjd och trygg i det här ställningstagandet och att vi kan vara stolta över att vi har nått det här på det sätt som vi har gjort och ändå med stor respekt för de principer som vi har lyckats manövrera på ett, tycker jag, rätt så klokt sätt.

Jag yrkar bifall till förslaget i det här utlåtandet och vill som så många andra här redan har gjort också tacka ledamöterna i utskottet, kansliet och talmanskollegiet för den här mandatperioden. Det har minst sagt varit ett privilegium att kunna delta i arbetet tillsammans med er. Jag vill också önska alla här och alla som följer oss hemifrån en riktigt trevlig sommar - en VM-sommar där vi tillsammans ska försöka applådera fram vårt svenska landslag till nya framgångar. Innan jag gick upp för att hålla det här talet ledde vi med 1-0, och vi får hoppas att det står sig.

(Applåder)

Herr talman! Tack för VM-rapporten, Emanuel! Vi hoppas.

I konstitutionsutskottet har jag framfört en tydlig kritik mot det här förslaget till en stor och byråkratisk visselblåsarorganisation som EU-kommissionen vill skapa till, som jag uppfattar det, mycket höga kostnader som skulle drabba företag och offentlig verksamhet i Sverige och Europa i övrigt.

Utskottet ifrågasätter nu inte att det kan behövas en reglering på EU-nivå när det gäller överträdelser av unionsrätten, men utskottet påminner om att Sverige har ett meddelarskydd för personer som lämnar uppgifter till medier om missförhållanden och korruption. Det finns också möjligheter att överväga annan lagstiftning om rapportering av missförhållanden, korruption och överträdelser av unionsrätten.

KU ifrågasätter om det är rimligt med den här detaljerade regleringen som EU föreslår. Vi menar att de närmare detaljerna borde kunna beslutas på nationell nivå. Det finns delar av kommissionens förslag när det gäller just det här med interna och externa rapporteringskanaler som går väldigt långt - och som också bidrar till de mycket höga kostnaderna - som jag är övertygad om skulle leda till en väldigt omfattande kritik, inte minst från företagssidan, om att man åläggs en dyrbar byråkrati. Just visselblåsarsystem har ofta effekten att det fungerar ett tag, men efter ett tag finns inte effekterna kvar utan bara kostnaderna och byråkratin.

Mot den här bakgrunden delar inte utskottet i alla delar synen på det här förslaget. Jag tycker för min del att vi är något tuffare från KU:s sida än vad regeringen var när det gäller det här förslaget, och det tycker jag är bra. Det blir ett motiverat yttrande som jag tycker är relativt tydligt och skarpt.

Det här är mitt sista debattinlägg under mina åtta år i riksdagen. Jag vill just när det gäller det här motiverade yttrandet tacka för det stöd som uppkom från alla partier för det, men naturligtvis vill jag alldeles särskilt tacka presidiet, övriga KU-ledamöter och KU:s kansli för de gemensamma ansträngningar och det samarbete vi har haft för att stärka demokratin i vårt land, inte minst mot bakgrund av de problem för demokratin som finns i många länder på grund av nationalistiska organisationer och att det finns länder som har uppenbara problem med demokratin. Jag tycker att det är viktigt att vi i KU är tydliga och arbetar för en stärkt demokrati i vårt land.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 juni.)