Emanuel Öz (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om

• möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
• rätten till tolkning och översättning
• jäv
• hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
• möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
• hur myndigheter ska motivera sina beslut
• när en myndighet får ändra ett beslut
• vilka beslut som får överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2017-09-14

Datum

2017-09-15

Bordläggning

2017-09-20

Debatt

2017-09-21

Beslut

2017-09-21

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

48, 32 minuter

Justering

2017-06-08

Datum

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa när det gäller överklaganden till regeringen av olika beslut om strandskydd. Utskottet framhåller att det i synnerhet när det gäller överklagandeärenden är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom ärendena många gånger pågått under en lång tid. I fallet med strandskyddsärenden kan en lång handläggningstid drabba enskilda och kommuner hårt. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv organisation som möjligt så att enkla ärenden kan få ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att regeringen genomför åtgärder gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.

KU har granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Det handlar dels om barn med Sverige som hemvist som olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land, dels om svenska barn som har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Granskningen visar på långa handläggningstider och vissa brister i handläggningen och dokumentationen. Utskottet betonar vikten av att handläggningen av ärenden som rör barn prioriteras. I den här typen av ärenden kan en lång handläggningstid inte bara kan skapa en otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få en faktiskt betydelse för utgången av ärendet. Utrikesdepartementet har framhållit att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering. KU förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen.

KU har gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer där det ingått någon form av parlamentariskt samråd i uppdraget, till exempel en parlamentarisk referensgrupp. Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Utskottet påpekar att för att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om det anses lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör det enligt utskottet närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att exempelvis en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.

KU har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör vara större än nödvändigt. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning. I några ärenden är prövningen mindre tydlig eller saknas helt. Utskottet framhåller att det faktum att ett lagförslag påverkar kommuner eller landsting som delar av ett kollektiv i sig inte innebär att regeringen kan avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller till exempel genomförande av EU-rätt. Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet påpekar KU att dokumentationen av myndighetsdialogen mellan regeringen och myndigheterna endast består av dagordningar. Det försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet betonar vikten av dokumentation av själva myndighetsdialogen.

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2016-12-15

Datum

2016-10-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2015. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 21 subsidiaritetsprövningar under 2015 och fann att ett EU-förslag stred mot principen.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2015 utfärdades inga gula kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar. Annars kan subsidiaritetsprövningarna förlora i betydelse. Detta utifrån att det finns exempel där förhandlingar i rådet inleddes - och medlemsländerna enades om ett kompromissförslag - innan tiden för prövningen hade löpt ut.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2016-12-13

Datum

2016-10-17

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Den 1 januari 2017 börjar EU-regler gälla om två nya bolagsformer för politiskt arbete på EU-nivå; europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Syftet är att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar, för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på EU-nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av de här reglerna.

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om bestämmelser som ska komplettera EU:s regler. Beslutet innebär att i svensk rätt ska samma regler gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för ideella föreningar, med vissa skillnader i reglerna som rör bokföring och revision.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-11-08

Datum

2016-11-09

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Finansminister Magdalena Andersson (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Civilminister Ardalan Shekarabi (S) Närings-

Datum

2016-10-27

Motion till riksdagen 2016/17:2866 av Börje Vestlund m.fl. (S) Ta bort benämningen nämndeman m.fl. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta begrepp som nämndeman, god man m.fl. med ett könsneutralt begrepp och tillkännager detta för regeringen. Motivering I

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2876 av Lawen Redar m.fl. (S) Skattereduktion för fackföreningsavgift Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattereduktion för fackföreningsavgift och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter valet år 2006 slopade den borgliga

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SkU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2826 av Carin Jämtin m.fl. (S) Utfasning av petroleumbaserade produkter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utfasning av petroleumbaserade produkter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utfasningen av fossila bränslen kommer

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:MJU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2815 av Emanuel Öz (S) Offentligt biträde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att förordna ett offentligt biträde för försäkringstagare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är många

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:JuU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2814 av Börje Vestlund m.fl. (S) FN-konvention om rättigheter för äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en FN-konvention om rättigheter för äldre och tillkännager detta för regeringen. Motivering FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SoU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2813 av Lawen Redar m.fl. (S) Upprustning, tillgänglighetsanpassning och energieffektivisering av miljonprogrammen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av upprustning, tillgänglighetsanpassning och energieffektivisering av miljonprogrammen

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:CU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2812 av Lawen Redar m.fl. (S) Ungas rätt till egen bostad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungas rätt till egen bostad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag råder bostadsbrist i stora delar av Sverige. Nästan hälften

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:CU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2811 av Börje Vestlund m.fl. (S) Ett tredje juridiskt kön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ett tredje juridiskt kön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Samhället präglas idag starkt av cisnormen, då människor

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU34

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2809 av Börje Vestlund m.fl. (S) Verksamma åtgärder mot Ungern Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i EU ska verka för att EU ska vidta åtgärder mot Ungern och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungern har gått fel

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU36

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2799 av Anders Österberg m.fl. (S) Rätt till ombud för barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att verka för att barn som är inblandade i en vårdnadstvist får rätt till ett målsägandebiträde som vid olika typer

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:CU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2802 av Emanuel Öz m.fl. (S) En jämlik skola för alla barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de satsningar som regeringen numera gör på läxhjälp bör fortsätta för att ge alla barn och unga jämlika förutsättningar, och detta tillkännager

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:UbU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2793 av Teres Lindberg m.fl. (S) Krafttag mot sjuknärvaron Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krafttag mot sjuknärvaron och tillkännager detta för regeringen. Motivering När frågan Händer det då och då att du går till jobbet trots att

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2790 av Emanuel Öz (S) Korruption i utlandet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att kriminalisera korruption som begås i utlandet och anpassa svensk lagstiftning till att omfatta kriminaliseringen och tillkännager

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:JuU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag