Emanuel Öz (S)

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2016-01-20

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om EU:s agenda för bättre lagstiftning. I meddelandet lyfter kommissionen bland annat fram arbetet för öppenhet och samråd, bättre motiveringar till förslag, nya riktlinjer för bättre lagstiftning och en ny nämnd för lagstiftningskontroll.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade kommissionens arbete för bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsarbetet. Utskottet uppmärksammade att kommissionen framhåller att varje förslag ska innehålla mer ingående förklaringar av hur de förhåller sig till principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-25

Debatt

2015-11-26

Beslut

2015-11-26

Motion till riksdagen 2015/16:2141 av Emanuel Öz och Yilmaz Kerimo (båda S) Fred och försoning i Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fred och försoning i Syrien och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

3

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:UU12

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:2534 av Börje Vestlund m.fl. (S) Framtidsreformer för Stockholmsregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av en urban tillväxtpolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

7

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:AU6 2015/16:NU17 2015/16:SoU7 2015/16:UbU16 2016/17:CU14 2016/17:TU4

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1881 av Börje Vestlund m.fl. (S) Behovet av idrott för seniorer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av idrott för seniorer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk idrott är fantastisk. Vår modell med ideella föreningar

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:KrU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1871 av Johan Büser m.fl. (S) Missbruket av visstidsantällningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsning av allmän visstidsanställning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Anställningsformens huvudregel enligt

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:AU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1870 av Emanuel Öz m.fl. (S) Skydd mot trakasserier av arbetstagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över arbetsmiljölagen (1977:1160) så att motsvarande utrednings- och åtgärdsskyldighet som finns i diskrimineringslagen (2008:567)

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

1

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1860 av Teres Lindberg m.fl. (S) Kvinnojourernas verksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnojourernas verksamhet ska stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

2

Datum

2015-10-06

Utskottsberedning

2015/16:SoU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1527 av Emanuel Öz m.fl. (S) Stärkt sjukförsäkring m.m. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en förstärkning av skyddet i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering De som idag har

Inlämnad

2015-10-05

Förslag

1

Datum

2015-10-05

Utskottsberedning

2015/16:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1521 av Börje Vestlund m.fl. (S) Åtgärder i det svenska järnvägsnätet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av åtgärder mot problem och systemfel i det svenska järnvägsnätet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Statusen

Inlämnad

2015-10-05

Förslag

1

Datum

2015-10-05

Utskottsberedning

2015/16:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:1434 av Börje Vestlund m.fl. (S) Miljö, matproduktion, kranvatten m.m. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa om matproduktion och matkonsumtion i miljövänlig riktning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt organisationen

Inlämnad

2015-10-05

Förslag

1

Datum

2015-10-05

Utskottsberedning

2015/16:MJU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:592 av Emanuel Öz (S) Offentligt biträde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt biträde och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är många försäkringstagare som hamnar i tvist med Försäkringskassan då ansökningar om

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

1

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2015/16:JuU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:591 av Emanuel Öz (S) Rättshjälp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättshjälp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är många försäkringstagare som hamnar i tvist med Försäkringskassan då ansökningar om sjukersättning,

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

1

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2015/16:JuU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:590 av Emanuel Öz (S) Testamenten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ett testamentsregister hos Skatteverket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

2

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2016/17:CU10

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:589 av Emanuel Öz (S) Hyreslokal Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jordabalkens lagbestämmelser för att lokalhyresgäster som bedriver näringsverksamhet ska ha samma besittningsskydd och omfattas av liknande eller samma uppsägningsbestämmelser

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

1

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2015/16:CU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:588 av Emanuel Öz (S) Konkurser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att se över aktiebolagslagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Denna motion syftar till att förebygga och motverka oseriösa

Inlämnad

2015-10-02

Förslag

1

Datum

2015-10-02

Utskottsberedning

2016/17:CU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

• KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
• Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
• Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
• När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
• Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
• Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

42, 26 minuter

Justering

2015-06-02

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat två rapporter från EU-kommissionen som handlar om dels förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, dels subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporterna gäller år 2013. I rapporterna framhåller kommissionen bland annat att alla institutioner som deltar i lagstiftningsarbetet aktivt har kontrollerat subsidiaritetsprincipen, inte minst de nationella parlamenten.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhöll i sin granskning att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Det är en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet betonade även att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan göras innan förhandlingar om förslagen inleds. Riksdagen lade rapporterna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 9 minuter

Justering

2015-03-24

Datum

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

• En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
• Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
• Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
• Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Motion till riksdagen 2014/15:2203 av Emanuel Öz (S) Hinder mot verkställighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om angelägenheten i att säkerställa rättssäkerheten och effektivisera och förenkla handläggningen i pågående ärenden genom exempelvis

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:SfU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag