Christian Carlsson (KD)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården.

Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022.

Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 93 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 65 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. 

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. 

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

67, 186 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 130 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Motion till riksdagen 2022/23:1813 av Christian Carlsson (KD) Stopp för offentliga böneutrop Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över relevant lagstiftning för att kunna stoppa regelbundna och institutionaliserade offentliga böneutrop och tillkännager detta för

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1812 av Christian Carlsson (KD) Rättvisa i straffrätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om en genomgripande straffrättsreform i syfte att höja miniminivån i straffskalan för vålds- och sexualbrott, avskaffa

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:JuU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1811 av Christian Carlsson (KD) Bekämpning av terrorism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kartläggning av islamismen i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkor

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

8

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:JuU16 2022/23:JuU20 2022/23:KrU5 2022/23:KrU6 2022/23:KU26

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1807 av Christian Carlsson (KD) Kommunala ordningsvakter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska få använda kommunala ordningsvakter där de behövs bäst, utan geografiska begränsningar i form av s.k. LOV 3-områden, och tillkännager

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:JuU10

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1601 av Christian Carlsson (KD) En skola där ingen lämnas efter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen bör göra en kartläggning av problematiken med hemmasittare och en nationell databas för frånvaroregister, och detta

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UbU5 2022/23:UbU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1574 av Christian Carlsson (KD) Flytt av ambassaden i Israel till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta den svenska ambassaden i Israel till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Israel är ett fritt

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1736 av Christian Carlsson (KD) Ordning och trygghet i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att rektors huvudansvar för att upprätthålla trygghet och studiero bör skrivas in i skollagen och tillkännager

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

6

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UbU6 2022/23:UbU7

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1734 av Christian Carlsson (KD) Mindre barngrupper i förskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredning om ett tak för barngruppernas storlek i förskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering I

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UbU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Försvarspolitik

Datum

2022-10-20

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 152 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Motion till riksdagen 2021/22:4771 av Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om redovisning av antalet vårdplatser och arbetsmiljö i en kommande redovisning

Inlämnad

2022-06-15

Förslag

2

Datum

2022-06-15

Utskottsberedning

2022/23:SoU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15