Annika Hirvonen (MP)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms län, plats 145
Titel
Jur. stud.
Född år
1989
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Miljöpartiet de gröna

Gruppledare

Skatteutskottet

Ledamot

Justitieutskottet

Suppleant

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant

Finansutskottet

Suppleant

Konstitutionsutskottet

Suppleant

EU-nämnden

Suppleant

Valberedningen

Ledamot

Riksdagsstyrelsen

Ledamot

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2019-06-19 – 2026-09-28
Ordinarie
2018-04-18 – 2018-09-24
Ledig
2017-10-19 – 2018-04-17
Ordinarie
2016-08-07 – 2017-10-18
Ledig
2015-12-11 – 2016-08-06
Ordinarie
2014-06-24 – 2015-12-10

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare
2018-09-24 – 2019-01-21

Miljöpartiet de gröna

Gruppledare
2024-06-14 –
Förste vice gruppledare
2023-09-04 – 2024-06-14
Gruppledare
2022-11-07 – 2023-09-03
Förste vice gruppledare
2022-05-19 – 2022-11-07
Gruppledare
2020-07-15 – 2022-05-18
Förste vice gruppledare
2019-11-26 – 2020-07-14
Kvittningsperson
2018-09-24 – 2019-01-21

Justitieutskottet

Suppleant
2022-12-16 – 2026-09-28
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-09 – 2019-01-21
Vice ordförande
2016-08-07 – 2018-09-24
Ledamot
2015-12-11 – 2016-08-06
Vice ordförande
2014-10-07 – 2015-12-10

Utbildningsutskottet

Ledamot
2019-06-24 – 2022-09-26
Ledamot
2018-10-02 – 2019-01-21

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2024-01-01 – 2026-09-28
Ledamot
2022-10-04 – 2023-12-31
Suppleant
2020-02-04 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-02 – 2019-01-21

Skatteutskottet

Ledamot
2024-01-01 – 2026-09-28
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2024-01-25
Suppleant
2019-06-24 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-02 – 2019-01-21
Suppleant
2015-03-20 – 2018-09-24

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2025-02-10 – 2026-09-28
Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2021-11-16 – 2022-01-11
Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2024-01-25 – 2026-09-28
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Näringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2024-01-25
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2022-11-17 –
Suppleant
2019-08-29 – 2022-10-04
Suppleant
2014-10-14 – 2015-12-11

Riksdagsstyrelsen

Ledamot
2024-08-20 –
Ersättare
2023-09-04 – 2024-08-20
Ledamot
2022-11-08 – 2023-09-03
Ersättare
2022-10-04 – 2022-11-08
Ersättare
2022-05-17 – 2022-10-02
Ledamot
2020-07-15 – 2022-05-17
Ersättare
2019-11-29 – 2020-07-14

Utrikesnämnden

Ledamot
2021-03-05 – 2021-12-10

Krigsdelegationen

Ledamot
2021-03-05 – 2022-10-09

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2021-10-13 – 2022-10-11

Valberedningen

Ledamot
2022-09-26 –

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14–. Ledamot justitieutskottet 15–16 och vice ordförande 14–15 och 16–18. Ledamot utbildningsutskottet 18–22, socialförsäkringsutskottet 22–23 och skatteutskottet 24–. Suppleant EU-nämnden 14–15 och 19–, arbetsmarknadsutskottet 15–24, socialförsäkringsutskottet 18–19, justitieutskottet 18–19 och 22– och finansutskottet 24–. Ledamot Utrikesnämnden 21, krigsdelegationen 21–22 och Nordiska rådets svenska delegation 21–22. Ledamot riksdagsstyrelsen 20–22 och 22–23. Ersättare riksdagsstyrelsen 22 och 23–. Gruppledare Miljöpartiet de gröna 20–22 och 22–23 och 1:e vice gruppledare 22 och 23–.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

    Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

    Betänkande 2016/17:JuU25

    Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

    Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

    Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 40 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Datum
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program

    Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program

    Betänkande 2016/17:JuU15

    Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

    Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 63 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Datum
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn

    Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn

    Betänkande 2016/17:SfU23

    Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn får begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.

    Riksdagen säger ja till lagförslaget och att lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 48 minuter
    Justering
    2017-05-18
    Datum
    2017-05-24
    Bordläggning
    2017-05-30
    Debatt
    2017-05-31
    Beslut
    2017-05-31
  • Stillbild från Debatt om förslag, Våldsbrott och brottsoffer

    Våldsbrott och brottsoffer

    Betänkande 2016/17:JuU20

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    11, 56 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Datum
    2017-04-07
    Bordläggning
    2017-05-02
    Debatt
    2017-05-03
    Beslut
    2017-05-03
  • Stillbild från Aktuell debatt, Aktuell debatt om attentatet i Stockholm

    Aktuell debatt om attentatet i Stockholm

    Den 28 april klockan 9 hålls en aktuell debatt om attentatet i Stockholm. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar.
    Datum
    2017-04-28
  • Stillbild från Debatt om förslag, Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

    Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

    Betänkande 2016/17:JuU14

    Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 47 minuter
    Justering
    2017-04-20
    Datum
    2017-04-20
    Bordläggning
    2017-04-25
    Debatt
    2017-04-26
    Beslut
    2017-04-26
  • Stillbild från Debatt om förslag, Processrättsliga frågor

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2016/17:JuU17

    Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

    Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

    En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

    Behandlade dokument
    52
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    11, 46 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Datum
    2017-03-31
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag, Straffrättsliga frågor

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2016/17:JuU16

    Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
    • Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
    • Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
    • Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
    • Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
    • Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
    • Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
    • Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

     

    Behandlade dokument
    111
    Förslagspunkter
    46
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    29, 94 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Datum
    2017-06-02
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag, Konsumenträtt

    Konsumenträtt

    Betänkande 2016/17:CU12

    Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

    Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

    Behandlade dokument
    73
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    33, 111 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Datum
    2017-03-31
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kriminalvårdsfrågor

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2016/17:JuU19

    Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    12, 58 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Datum
    2017-03-24
    Bordläggning
    2017-03-29
    Debatt
    2017-03-30
    Beslut
    2017-03-30
  • Stillbild från Aktuell debatt, Aktuell debatt om tryggheten i Sverige

    Aktuell debatt om tryggheten i Sverige

    Den 17 mars klockan 11 hålls en aktuell debatt om tryggheten i Sverige. Debatten har begärts av Moderaterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar. Debatten kan ses direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.
    Datum
    2017-03-17
  • Stillbild från Debatt om förslag, Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid m.m.

    Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid m.m.

    Betänkande 2016/17:AU5

    Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

    Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

    Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

    Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    65, 215 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Datum
    2017-02-17
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-02-22
  • Stillbild från Debatt om förslag, Transporter av frihetsberövade

    Transporter av frihetsberövade

    Betänkande 2016/17:JuU9

    För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet får Kriminalvården nu rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

    Förändringen innebär också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 32 minuter
    Justering
    2017-02-02
    Datum
    2017-02-20
    Bordläggning
    2017-02-15
    Debatt
    2017-02-16
    Beslut
    2017-02-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang

    Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang

    Betänkande 2016/17:JuU8

    Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

    Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 49 minuter
    Justering
    2017-01-19
    Datum
    2017-01-19
    Bordläggning
    2017-01-24
    Debatt
    2017-01-25
    Beslut
    2017-01-25
  • Stillbild från Debatt om förslag, Handlingsplan 2016-2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp

    Handlingsplan 2016-2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp

    Betänkande 2016/17:JuU5

    Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:

    • öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
    • utveckla kunskapen inom området
    • förebygga och hindra brott mot barn
    • ge barn det stöd de behöver.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    25, 80 minuter
    Justering
    2016-12-08
    Datum
    2016-12-09
    Bordläggning
    2017-01-24
    Debatt
    2017-01-25
    Beslut
    2017-01-25
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Inrikesminister Anders Ygeman (S) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) EU- och handelsminister Ann Linde (S) Arbetsmarknads-
    Datum
    2017-01-19
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

    Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

    Betänkande 2016/17:AU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder).

    Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    100, 277 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Datum
    2016-12-09
    Bordläggning
    2016-12-13
    Debatt
    2016-12-14
    Beslut
    2016-12-14
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2016/17:JuU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).

    Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

    • en lokalt förankrad polis
    • fler områdespoliser och kommunpoliser
    • vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
    • mer praktik i polisutbildningen
    • brott mot äldre
    • statistik om brott mot äldre
    • kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
    • åtgärder mot bedrägeribrott
    Behandlade dokument
    95
    Förslagspunkter
    67
    Reservationer
    40 
    Anföranden och repliker
    87, 206 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Datum
    2016-12-07
    Bordläggning
    2016-12-06
    Debatt
    2016-12-07
    Beslut
    2016-12-07
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
    Datum
    2016-12-01
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål

    Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål

    Betänkande 2016/17:JuU7

    Antalet migrationsmål i domstolarna väntas öka kraftigt de närmaste åren. För att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål sa riksdagen ja till ett förslag från regeringen om en tillfällig lösning under tre år. Det innebär att en migrationsdomstol ska kunna lämna över migrationsmål, och även andra mål, till andra förvaltningsdomstolar. Även den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol ska få lämna över andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter. Ett mål kan bara lämnas över till en domstol som redan har hand om samma typ av mål. Ytterligare en förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.

    De tillfälliga bestämmelserna ska gälla från och med den 1 januari 2017 till och med 31 december 2019. Därefter ska möjligheterna att lämna över mål bara gälla migrationsmål som under samma förutsättningar som ovan ska få lämnas över mellan de olika migrationsdomstolarna.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 21 minuter
    Justering
    2016-11-17
    Datum
    2016-11-18
    Bordläggning
    2016-11-22
    Debatt
    2016-11-23
    Beslut
    2016-11-23

Filter

Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal