Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Herr talman! God morgon!

Sverige står inför en svår och stor uppgift. De senaste åren har många människor, fler än någonsin, sökt sig hit. De väntar på asyl eller har precis fått uppehållstillstånd. Redan innan de kom fungerade integrationen ganska dåligt.

Det tar alldeles för lång tid att få sitt första jobb. Vi vet att det finns ett stort utanförskap i många stadsdelar runt om i Sverige. År 2008 hade vi 105 stadsdelar där färre än 50 procent arbetade. När vi för bara några månader sedan lät göra samma undersökning visade det sig att det nu är 130 stadsdelar som har ett stort utanförskap.

Om vi då gör precis som vi alltid har gjort kommer det att gå illa. Om integrationen ska fungera bättre i dag och i morgon än den gjorde i går krävs det kraftfulla reformer.

I dag debatterar vi betänkandet som handlar om jämställdhet och nyanländas etablering. Man skulle egentligen kunna säga att det är en integrationsdebatt.

En regering som har haft två år och två månader på sig kan förväntas presentera förslag om kraftfulla reformer för riksdagen. Annars kommer det som sagt att gå illa.

Vad behöver Sverige just nu? Låt mig nämna tre områden där jag ser att vi behöver kraftfulla reformer.

För det första krävs det att varje person som kommer till Sverige själv gör mer för att bli anställbar. Det finns en stor tudelning på arbetsmarknaden. För högutbildade som är inrikesfödda ligger arbetslösheten på 3 procent. För lågutbildade som är utrikesfödda ligger arbetslösheten på 33 procent. Det gapet måste minskas. Då har individer ett stort ansvar för att själva se till att bli anställbara och att göra allt man kan för att bli det. Det gäller vare sig man är född i Kabul, Bjuv eller Dorotea.

Men människor måste också få verktyg för att kunna bli anställbara. Vi måste skärpa och förbättra våra yrkesutbildningar, göra dem mer effektiva. I den här budgeten föreslår vi till exempel att 250 miljoner ska gå till att uppmuntra kommunerna nästa år när det gäller att hitta kombinationsutbildningar. Där läser man svenska språket och får en yrkesutbildning samtidigt.

Mer måste alltså göras av individen, men fler möjligheter måste också ges för att man ska kunna bli anställbar. Det är det första.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

För det andra måste det också finnas fler vägar in i jobb. Jag tror att alla partier i riksdagen förstår att utbildning är otroligt centralt för att fler ska kunna bli anställbara. Men det kommer alltså inte att räcka. Den som tror att utbildning kommer att lösa integrationsproblemen i framtiden är helt fel ute. Det kommer att behövas mer: enkla jobb och fler vägar in på arbetsmarknaden.

Vi presenterar i den här budgeten en förstajobbetanställning. Det handlar helt enkelt om en lärlingsanställning, där man lär sig jobbet på jobbet. Den kan också användas av arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Den ska lagstadgas.

Vi presenterar i den här budgeten någonting som regeringen borde ha gjort för länge sedan: förenklade lönestöd. Slå ihop åtta stöd till ett! Då blir det enkelt för arbetsgivaren att använda. Det blir enkelt för Arbetsförmedlingen. Och det kommer framför allt att ge ökade chanser till jobb.

För det tredje krävs det förändringar och reformer på ett annat område. Det handlar om att göra det mer lönsamt att jobba. Om vi ska bryta bidragsberoendet i Sverige måste det löna sig ännu mer att gå från bidrag till arbete.

Det ser olika ut för olika individer. Men för många, särskilt familjer, i utanförskapsområden lönar det sig inte att ta ett jobb. Bidragen är nämligen så pass höga. Vi föreslår till exempel ett bidragstak, och vi föreslår ökade krav på och aktivitet från den som uppbär något från det gemensamma.

Det är tre viktiga områden där det krävs reformer och som lyser med sin frånvaro i regeringens proposition.

Min sista dryga minut vill jag använda till en annan viktig fråga, som hänger ihop med detta. Men jag byter fokus lite.

Min mormor föddes 1892. Hon hette Fanny och föddes i Uppland. Min farmor föddes tio år senare. De två kvinnorna fick slita väldigt hårt. Och när de föddes hade vi inte ens allmän rösträtt. Två generationer efter min mormor och farmor har det hänt enormt mycket. Det är fantastiskt vad många vinster, vad många krig, som har vunnits på jämställdhetsområdet. Men det finns många krig kvar att vinna, många fält kvar att erövra, på jämställdhetsområdet.

Framför allt finns det risk för att vi tappar det försprång och de vinster som har vunnits. Generationerna före oss och olika partier har stridit för att uppnå den fantastiska jämställdhet vi har. Risken att tappa det finns så länge vi har sedlighetspoliser i vissa förorter. Jag träffar tjejer som räcker upp handen i ett klassrum när jag frågar "Vem får inte gifta sig med vem de vill här?". Jag möter kvinnor på skyddade boenden som lever under kvinnoförtryck på olika sätt. Eller så är det bara en kvinna som inte får läsa sfi, eftersom hennes man inte vill att hon ska göra det.

Vi har en del krig kvar att utkämpa. Och vi måste se till att vi inte förlorar den jämställdhet som vi har uppnått.

Vi behöver fler kvinnor i svenska företag, på toppnivå. Men det handlar inte om det. Om man inte ser att den största och viktigaste fajten som vi måste ta framöver handlar om de utrikesfödda kvinnorna som isoleras, då ser man inte verkliga samhällsproblem. Därför är det obegripligt för mig att regeringen hellre tar strid om kvotering i bolagsstyrelser och en jämställdhetsmyndighet än att fokusera på alla de viktiga frågor som berör kvinnor som inte ens får ta del av jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

(Applåder)

Herr talman! Jag har två relativt enkla frågor till Elisabeth Svantesson.

På sistone har vi nästan dagligen sett moderater, kopplade till de två före detta alliansregeringarna, som tagit avstånd från migrationsuppgörelsen med Miljöpartiet och den migrationspolitik som man drev under åtta år. Det hedrar dem. Det är välkommet.

Tar ni samma avstånd från den integrationspolitik som Moderaterna och alliansregeringen drev under åtta år? Den ledde till fler utanförskapsområden, gjorde utanförskapet värre och försämrade nyanländas möjligheter att komma in i svenska samhället. Eller tycker ni att den fungerade?

Herr talman! Tack för frågorna, Sven-Olof Sällström!

Du har nog inte följt debatten. Det finns såklart saker som vi borde ha gjort betydligt bättre - det har jag sagt många gånger efter 2014 - även när det gäller integrationsområdet. Men många utrikesfödda fick jobb under den förra mandatperioden och mandatperioden dessförinnan. Det var en styrkefaktor.

Det beror på att vi sänkte bidrag. Det beror på att vi sänkte skatten för dem som tjänar minst. Det är en politik som Sverigedemokraterna aldrig har provat. Men jag kan rekommendera den. Den är framgångsrik.

När man läser er budget ser man att ni går en annan väg. Ni gillar höjda bidrag.

Men det fanns mycket som vi inte gjorde och som vi inte pratar om. Det är därför som jag efterlyser att regeringen ska lyfta fram reformer på områden där vi faktiskt lyfter väldigt tydliga reformer, alltifrån att fortsätta att göra det mer lönsamt att jobba till ett bidragstak. Vi föreslår också insatser för att människor ska kunna komma in på arbetsmarknaden, det vill säga sänkta trösklar.

Läs vår budget så ser du nog att vi har skärpt och förändrat vår integrationspolitik! Det behövs om fler ska komma i jobb.

Herr talman! Moderaternas och före detta alliansregeringens huvudnummer när det gäller att få ut nyanlända på arbetsmarknaden har varit sänkta trösklar - jag förväntade mig också att du skulle ta upp det i repliken - och enklare jobb. Sänkta trösklar för jobb betyder ofta lägre ingångslöner, nästan alltid lägre ingångslöner, och kanske också lägre löner på sikt.

Hur pass låga ska lönerna vara? Ni har ju provat det. Instegsjobben innebar en rabatt på 85 procent. Det har inte bara varit en misslyckad reform, som fortsatte med den nya regeringen, på så sätt att den skapar väldigt få varaktiga jobb. Det är också få arbetsgivare som över huvud taget vill använda sig av instegsjobben, fast de har haft en lönesubvention på 85 procent.

Därför frågar jag återigen: Hur pass låga ska trösklarna vara, Elisabeth Svantesson?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Oavsett var man född någonstans och om man står långt ifrån arbetsmarknaden kan man behöva en sänkt tröskel. Svenska arbetsmarknaden har höga trösklar. Parterna har ett stort ansvar för att sänka dessa trösklar, det tror jag att många partier här i riksdagen är överens om.

Politiken kan också bidra till sänkta trösklar var man än är född och om man står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har ett konkret förslag för att förenkla lönestöd. Det finns en djungel av stöd, så de är svåra att utnyttja. Det är ett sätt, men det kommer också att behövas fler enkla jobb.

Det behövs till exempel fler lärlingsanställningar. Det behöver ju inte alltid vara ett enkelt jobb, men det finns goda förutsättningar för att lärlingsanställningar kan finnas på en marknad där det krävs lägre kvalifikationer.

Vi har konkreta förslag för att människor ska komma in på arbetsmarknaden. Vi kommer aldrig att ha en politik som lämnar människor utanför.

I Sverigedemokraternas budget är det ju inte särskilt mycket fokus på att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Vi vill att den som har hög utbildning ska komma in mycket snabbare, men vi måste göra mer framför allt för den som har låg utbildning.

Om du lyssnade noga på mitt anförande hörde du att jag sa att människor också måste anstränga sig mer för att göra sig själva anställbara. Det är otroligt viktigt. Vi har haft en omhändertagandepolitik i Sverige alldeles för länge. Jag vet inte hur många gånger jag har hört att man ska ta hand om invandrare som kommer till Sverige. Jag tror att vi ska ge människor förutsättningar och ställa krav på alla som finns i vårt land att bidra och göra rätt för sig.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Vi debatterar i dag statens utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering - det som tidigare kallades integration.

Enligt oss Sverigedemokrater handlar politiken på dessa områden om likabehandling, det vill säga att vare sig kön, härkomst eller annan bakgrund ska påverka hur en person uppfattas och behandlas. Det är för oss också en självklarhet att detta måste vara det fundament på vilket politiska reformer och satsningar vilar.

Vi ställer inte upp på den integrationspolitik som har förts i decennier. Det har varit en uppenbart misslyckad och i många fall kontraproduktiv politik där till exempel statliga medel går till föreningar baserade på etnicitet eller statliga satsningar som endast de som är födda utanför Sverige kan ta del av. Det är en misslyckad identitetspolitik som för länge sedan nått vägs ände.

Vi kan nästan dagligen läsa om politiker som gör avbön och tar avstånd från den tidigare förda migrationspolitiken.

Men inom integrationspolitiken fortsätter man i samma, gamla, misslyckade spår med mer särbehandling, mer identitetspolitik, mer miljarder till misslyckade integrationsprojekt, trots decennier av misslyckanden, trots allt tydligare - ja, i många fall övertydliga - tecken på att integrationspolitikens totala misslyckande står för dörren.

Vår politik bygger i stället på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommer till vårt land också förväntas, och därigenom ges möjlighet, att bli en del av vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

De reformer som vi genomför inom andra områden - satsningar för en väl fungerande arbetsmarknad, en stärkt välfärd och ett blomstrande näringsliv - kommer samtliga invånare till del och bygger ett sammanhållet Sverige.

Regeringens insikter om att segregationen måste brytas är välkomna, men då vi samtidigt anser att detta arbete främst präglas av satsningar inom andra utgiftsområden avvisar vi regeringens förslag om ett nytt anslag 4:1 Åtgärder mot segregation. Däremot inte sagt att vi inte tycker att åtgärder mot segregation är bra, men vill vidta dem på andra områden.

Herr talman! I vårt Sverige är det en självklarhet att samtliga medborgare känner delaktighet i samhället, varför vi föreslår reformer som syftar till att stärka det kulturella kittet i samhället och kulturens sammanfogande roll. Dessa satsningar återfinns bland annat inom utgiftsområde 17.

Även för anslagen i fråga om diskriminering gör Sverigedemokraterna nedskärningar. Vi vill att Diskrimineringsombudsmannen läggs ned.

DO har utvecklats till att bli en särpolitisk opinionsbildande myndighet och dess huvuduppdrag, att hjälpa de som behöver rättshjälp vid tvister, präglas av rättsosäkerhet och ojämlik maktutövning.

Sverigedemokraterna presenterar i budgetförslaget breda satsningar för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Dessa åtgärder riktar in sig på de problem som drabbar män och kvinnor i olika hög grad på arbetsplatsen, i offentliga utrymmen eller i hemmet.

Eftersom vi adresserar problemen i sak sorterar satsningarna också under andra utgiftsområden.

Inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 välkomnar vi regeringens permanentade tillskott till kvinnojourer om 100 miljoner kronor, men vi väljer att vika 50 miljoner av dessa till specifikt arbete med jourer för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom tillför vi anslaget ytterligare 50 miljoner kronor ämnade åt särskilda satsningar för kvinnofrid.

Vi Sverigedemokrater säger också nej till den av regeringen föreslagna jämställdhetsmyndigheten. Den frågan kommer dock att debatteras mer i början av nästa år i den här kammaren i anslutning till ett annat betänkande.

Vidare föreslår vi att ett nytt anslag, Samhällsorientering och stöd till mottagande av kvotflyktingar, förs upp på statens budget inom utgiftsområde 13.

Sverigedemokraterna förespråkar en flyktingpolitik där kvotflyktingar genom UNHCR:s försorg ska prioriteras. I praktiken är partiets målsättning att flyktinghjälp ska ske i närområdet och att flyktingmottagandet i Sverige uteslutande ska ske genom UNHCR:s vidarebosättningssystem.

Herr talman! Jag vill avsluta med att lyfta en fråga som egentligen tillhör ett annat politikområde, men som fundamentalt kommer att förändra och försämra nyanländas etablering och integration för mycket lång tid framöver.

Jag talar om uppförandet av det nya påfundet modulhus och så kallade trailer parks i Sverige. Såvitt jag har förstått har regeringen inte gjort någonting för att stoppa tokerierna. Den rödgröna regeringen återinför statarlängorna nästan ett sekel efter att de försvann.

Förstår ni inte vidden av vad ni beslutar? Ser ni inte den klassmarkören - för att tala ert eget språk - och den utsattheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Med regeringens modulhus och trailer parks kommer vi i framtiden att få se en segregation, misär och uppgivenhet som vi inte kommit i kontakt med på över ett sekel i det här landet.

Tillfälliga är modeordet för dagen. Man säger: Vi har inte råd och tid att bygga riktigt nu, men lite längre fram i högkonjunktur. Trots rekordhög statlig upplåning kan vi inte bygga nu. Men sedan, i framtiden, då ska vi bygga.

Det är ett fundamentalt svek utan motstycke.

Det kommer naturligtvis att vare sig finnas mer resurser eller möjligheter att bygga riktiga permanentbostäder senare. Tvärtom pekar alla prognoser på att vi går mot mycket ansträngda förhållanden både för det offentliga och för det privata.

Det som var menat som tillfälliga bostäder under några år för några av samhällets mest utsatta grupper kommer finnas kvar, inte bara om 10 år eller om 20 år. De kommer stå där om både 30 och 40 år.

Där kommer generationer av nya invånare att växa upp i ett utanförskap som vi i dag bara kan ana. Och det är ert fel. Skäms!

Herr talman! Många människor kommer till Sverige för arbete, studier, kärlek eller skydd. Det är jag stolt över. Med en bättre fungerande politik för integration och etablering skulle det vara både enklare och mycket bättre för alla parter - för en väl hanterad migration innebär kompetensförsörjning. Dessutom stärker den handel och bidrar med en mångfald av perspektiv och olika bakgrund på arbetsplatser, i utbildningar och i nyföretagande.

Den senaste tiden har visat att Sveriges mottagandekapacitet har tydliga brister. Etableringen fungerar inte bra. Många utrikes födda går utan arbete, utbildning och bostad. Det tar för lång tid att bli en del av samhället, och de system som kringgärdar migration och etablering har tillåtits att svälla. Det krånglar, och det kostar. Sverige behöver en politik för integration som ser problem men som också söker lösningar. Centerpartiet tror inte att lösningen är stängda gränser. Vi tror inte heller att utmaningarna är omöjliga.

Centerpartiet vill reformera arbetsmarknaden, stärka utbildningen, utveckla valideringen, öka bostadsbyggandet och ändra systemen så att det blir mindre krångel, byråkrati och kostnader. Vi behöver ta vara på kommunernas vilja och förmåga att bidra till en effektiv etablering. Det finns ingen brist på utmaningar. Däremot saknas en vilja att genomföra de nödvändiga reformerna.

Herr talman! Svensk arbetsmarknad är tudelad. Särskilt nyanlända och personer med kort utbildning är arbetslösa i högre grad än andra. Sverige har också EU:s lägsta andel enkla jobb. Dessa två fenomen - svårigheterna för nyanlända och personer med kort utbildning att få in en fot på arbetsmarknaden och bristen på enkla jobb - hänger ihop. Tröskeln till det första jobbet är för hög.

Det finns byråkratiska hinder i dag för att lösa löneutbetalningar och ordna arbetstillstånd. Allt sker i onödan. Fler skulle kunna få jobb eller praktik redan under asyltiden. Vi vill öppna möjligheten för löneutbetalningar till det kort som dagersättningen sätts in på, och arbetstillstånd ska gälla från dag ett om inte annat har beslutats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Centern vill införa generösare regler från dag ett för spårbyte, utifrån principen att den som har jobb ska kunna stanna. Detta gör det möjligt för asylsökande att under asylprocessen få stanna som arbetskraftsinvandrare. Det skulle minska trycket på Migrationsverket och vara en snabbare väg in i samhället.

Även om sänkta trösklar för arbete, företagande och nyanställning är något av det viktigaste kommer det inte att räcka. Det krävs såklart omfattande insatser för att öka sådan kunskap och kompetens som krävs på svensk arbetsmarknad. Grundutbildning med utökad samhällsorientering, föräldraskapsutbildning och hälsoundersökningar ska tidigt komma in i asylprocessen.

Herr talman! Centerpartiet står bakom uppgörelsen som slöts i oktober förra året. Vi deltar gärna i diskussioner om breda uppgörelser för att stärka mottagandekapaciteten och förbättra integrationen, göra handläggningstiderna kortare och få ned kostnaderna för att bibehålla öppenheten på ett långsiktigt hållbart sätt. Sverige behöver det.

Herr talman! När det gäller jämställdhetsanslaget inom utgiftsområde 13 avvisar Centerpartiet regeringens förslag om en nationell strategi mot hedersrelaterat våld. Arbetet mot hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor är dock prioriterat. På andra utgiftsområden har Centerpartiet avsatt medel för sina satsningar. Vi föreslår en utbildning riktad till domstolar, polis och åklagare om hur man motverkar hederskultur samt en satsning på så kallade trygghetsmiljoner. Vi vill också se att en hederskommission tillsätts. Den ska ta fram fakta och underlag om hedersrelaterade brott, och vi öppnar för straffskärpningar för brott med hedersmotiv.

Centerpartiet anser att arbetet med jämställdhet fortsatt ska vara integrerat i alla myndigheter. Men för att det ska genomföras mer effektivt vill vi att uppdragen för stöd, metodutveckling, erfarenhetsutbyte, måluppfyllelse och uppföljning på jämställdhetsområdet samlas under en befintlig myndighet för att undvika ett otydligt ansvar som riskerar att falla mellan stolarna.

Centerpartiet vill alltså inte införa en helt ny myndighet, vilket regeringen föreslår. Det tar tid att bygga upp expertkunskap och att etablera samverkan och nätverk mellan myndigheter. Inför den kommande strategin mot mäns våld mot kvinnor finns det därför skäl för regeringen att ta vara på den kompetens, de samverkansformer och strukturer för kunskapsspridning som har byggts upp i befintliga organisationer under de senaste tio åren.

Det regeringen nu föreslår om att inrätta en ny myndighet kommer att innebära att det arbete som byggts upp under lång tid och som pågår runt om ute i landet slås sönder. Tänk om och gör rätt!

Herr talman! Den ekonomiska ojämställdheten är ett viktigt fokus för Centerpartiet. Vi ser tydliga behov av att stärka förutsättningarna för kvinnors företagande. Regeringens politik hämmar företagande i allmänhet och, än allvarligare, kvinnors företagande i synnerhet. I förlängningen skapar det sämre möjligheter för kvinnors ekonomiska makt och frihet.

För att skapa mer jämställda maktstrukturer i samhället måste fler kvinnor få möjlighet att starta och driva företag. Förutom det ansvar, den utveckling och den frihet det innebär skapar ett eget företag också vägar till andra styrelseuppdrag i andra bolag. Man startar i en bransch som man känner väl och i förlängningen kan det leda till nya företag och styrelseuppdrag i andra branscher.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Centerpartiet vill därför stärka kvinnors möjligheter att starta och driva företag och att fler kvinnor genom detta ges möjlighet att anta ledande positioner i näringslivet. Av flera skäl anser Centerpartiet att i arbetet med de jämställdhetspolitiska målen måste företagarfrågorna få ett tydligare genomslag.

Herr talman! För den som lever i rädsla för hot och våld krymper livsutrymmet för var dag. Vi har under alliansregeringen och i regeringar före den arbetat för att bli bättre och bättre på att förebygga, tidigt upptäcka och kunna ge stöd när så behövs. Varje människa som lever med ett sådant hot är en för mycket. Detta arbete får inte avstanna utan måste hela tiden utvecklas och stärkas i varje del av samhället som har någon form av ansvar.

För dig som följer denna debatt och är utsatt för hot och våld eller känner någon som är utsatt finns Kvinnofridslinjen. Det är en nationell stödtelefon som har öppet dygnet runt för dig. Ditt samtal kostar inget och syns inte på telefonräkningen. Telefonnumret är 02050 50 50.

(Applåder)

Herr talman! Vi har i dessa debatter inte obegränsat med tid, så om någon som ser detta vill fördjupa sig mer i Liberalernas integrations- eller jämställdhetspolitik, vilket är det ämne som vi nu debatterar, kan man gå in på vår hemsida Liberalerna.se. Där finns även ett färskt integrationsprogram med närmare 50 konkreta förslag för just integration.

Herr talman! Sverige har under lång tid haft en stor invandring. Den har varit betydligt större här än i många andra länder runt omkring oss. Detta har inte dykt upp hux flux, utan det är en följd av aktiva beslut och till följd av det regelverk vi har. Det är riksdagen som har beslutat att Sverige ska ha den politik som vi har. Samtidigt som vi välkomnar så många människor att komma hit förvånas man över att regeringen praktiskt taget inte är beredd att göra någonting för att även öppna upp vår arbetsmarknad.

Hur kan detta kallas human invandringspolitik? Stora grupper nyanlända har låg utbildning och svaga språkkunskaper. Kommer man från en krigszon och aldrig har talat svenska är det klart att man har betydande utmaningar när man kommer hit. Hur kan det vara humant att en stor grupp människor slussas ut i arbetslöshet?

För tillfället ser siffrorna i Sverige ganska bra ut eftersom vi är inne i en högkonjunktur, men denna kommer att vända nedåt. Om ett eller två år får vi se tuffare tider igen. Om tiotusentals människor som har kommit till Sverige inte har lyckats med sin etablering vid det laget kommer en ny generation flyktingar och invandrare att slussas in i utanförskap i Sverige. Det kan handla om människor som inte får någon gymnasieexamen för att de inte klarar av att läsa in två språk, svenska och engelska, på bara några år och därför inte kan komma vidare till högre studier eller människor som av andra skäl inte kommer in på vår arbetsmarknad.

Jag är väldigt förvånad, herr talman, över att regeringen till exempel inte pressar Byggnadsarbetareförbundet att på allvar ställa upp och göra sin del i etableringen av nyanlända. Byggnads vägrar fortfarande att delta i snabbspåren samtidigt som vi har den största byggboomen på årtionden. Varför ställer inte de upp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Nu har vi förresten jämställdhetsministern här i kammaren. Hon vill gärna kvotera i bolagsstyrelser. I Byggnads styrelse sitter 14 män och inga kvinnor. Vad gör regeringen åt detta? Är den beredd att också kräva att fackföreningarna ska ta sitt ansvar för jämställdheten?

Men åter till integrationen, herr talman! Över 40 procent av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag är födda utanför Europa. Ungefär varannan person som i dag är en del av etableringen har inte en utbildning som motsvarar svensk gymnasieexamen. Om man samtidigt har en arbetsmarknad där både arbetsgivare och fack gärna höjer ingångslönerna och där man genom höga ingångslöner, mycket regleringar och så vidare gör det så svårt som möjligt för människor att komma in på arbetsmarknaden, i alla fall för de människor som står långt bort från arbetsmarknaden, slussar man självklart ut människor i arbetslöshet.

Vi i Liberalerna har lagt fram tydliga förslag. Vi vill se så kallade startjobb. Det innebär förvisso lägre ingångslöner - mellan 14 000 och 16 000. Det innebär att en person får ut 11 000 efter skatt. Det är dock mer än vad 2 miljoner människor i vårt land har i disponibel inkomst i dag.

Om vi tänker efter, alla vi som sitter här inne, minns vi det första jobb vi hade? Det tror jag att vi alla gör. Men har vi kvar det jobbet nu? Alla kommer att svara nej, eller hur? Det första jobb vi hade var inte i riksdagen. För de allra flesta människor i Sverige är det första jobbet inte samma sak som det sista jobbet. Det första jobbet har man i några år, ett år eller några månader. Det är inträdesbiljetten.

Att då hävda att vi som vill ha lägre ingångslöner för att ge fler möjlighet att få sitt första jobb skulle hota någon sorts svensk modell är fullständigt bisarrt och absurt. Snarare är det så att man genom att göra det möjligt för människor att komma in på arbetsmarknaden också ger dem möjlighet att sedan få ett andra jobb, ett tredje jobb och ett fjärde jobb. Det är ju omöjligt att få det andra jobbet om man inte kan få det första jobbet. Därför är det mycket märkligt att vi har en regering som arm i arm med LO på Norra Bantorget för någon sorts kampanj mot att sänka trösklar och ge människor en fair chans att komma in på arbetsmarknaden.

Herr talman! Precis som de allra flesta här inne är jag som politiker i Sverige en av dem som i många år har stått upp och argumenterat för en human och generös flyktingpolitik. Jag anser att vi då också har ett ansvar. Om vi välkomnar så många människor till Sverige som vi har gjort har vi också ett ansvar att se till att det byggs bostäder och att människor får en fair chans att inkluderas på vår arbetsmarknad.

Den bild svenska politiker under väldigt lång tid har målat upp och som regeringen närmast är världsmästare på och går in för med en oerhörd entusiasm, nämligen att det stora flertalet av de människor som har kommit till Sverige för att söka asyl är högutbildade personer som på grund av diskriminering tvingas köra taxi, är inte helt rättvisande. Det är en kuliss. Vi har en mycket stor grupp människor med låg utbildning, och vi måste erkänna det. De personerna kommer inte att komma in och få jobb dag ett på en reklambyrå i Stockholms innerstad till en ingångslön på 35 000. Det betyder att vi måste öppna vår arbetsmarknad för en stor grupp människor som i dag inte har en chans att få jobb på den svenska arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden är stängd för en stor grupp människor i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Vad händer då om vi inte gör reformer på arbetsmarknaden? Jo, det som händer då är att den svarta sektorn växer. Där är ingångslönerna mycket låga, men där är också rättslösheten väldigt stor. Där blir människor systematiskt utnyttjade. Det är en väldig ruljangs många morgnar i många utsatta förorter runt om i Sverige med människor som ska till jobbet. Det är bara det att det är människor som drivs in i olika delar av vår ekonomi där man inte betalar skatt, där man inte har kollektivavtal och där man inte har en särskilt värdig arbetssituation.

Är det rimligt att den sektorn växer samtidigt som regeringen med näbbar och klor vägrar att göra några förändringar för att människor i stället ska kunna få vita jobb? Jag tycker inte att det är rimligt. Vi har i Sverige i dag en mer tudelad arbetsmarknad, men vi har också en mer tudelad arbetslöshet. Vi får ett mer tudelat land med mer och mer parallellsamhällen som växer fram. Det är en utveckling som vi måste motarbeta, och det har vi alla här inne givetvis ett ansvar för att göra, men ska vi göra det på ett framgångsrikt sätt innebär det också att vi måste öppna vår arbetsmarknad.

Herr talman! Jag drar över min tid en aning. Det har att göra med att jag är ensam talare för Liberalerna i denna debatt och också vill beröra några punkter på jämställdhetsområdet.

Är det så att man nu från regeringens sida anser att den allra viktigaste frågan är att stoppa privata välfärdsföretag? Om man definierar att det är den viktigaste frågan kommer det att innebära ett dråpslag mot väldigt många kvinnliga entreprenörer i Sverige. Väldigt många kvinnor som har slitit i den offentliga sektorn, slitit ut sig och känt att arbetsledarskapet varit dåligt i kommunen, inom förvaltningen eller på andra håll i den offentliga apparaten har i stället sökt sig till eller startat privata alternativ. Det är inte en bra jämställdhetspolitik att agera på ett sätt som innebär att väldigt många kvinnliga entreprenörer tvingas stänga igen butiken. Det kommer att vara ett hårt slag mot jobben, men det kommer också att vara ett mycket hårt slag mot väldigt många hårt arbetande kvinnor som har gjort det aktiva valet att starta upp verksamheter inom välfärdssektorn.

Det andra regeringen vill göra nu är att starta en ny myndighet, en jämställdhetsmyndighet. Det har vi i Liberalerna sagt att vi är öppna för. Vi tycker att det är viktigt att en sådan myndighet kan skapas. Vad vi förvånas över är finansieringen av myndigheten. Man tar lite från arbetet mot hedersvåld, lite från Nationellt centrum för kvinnofrid och lite från några andra verksamheter för att skrapa ihop till den här myndigheten. För att finansiera myndigheten slår man alltså sönder en massa verksamheter som har byggts upp under många år runt om i Sverige.

Jag har väldigt svårt att se att detta skulle vara ett bra sätt att skapa myndigheter på. Det är möjligt att Åsa Regnér har lite problem i sina förhandlingar med Finansdepartementet, men det får man i så fall lösa. Det är inte rimligt att åratal av viktigt uppbyggnadsarbete på Länsstyrelsen i Östergötlands län i arbetet mot hedersvåld ska finansiera en ny jämställdhetsmyndighet genom att man på olika sätt styckar upp det oerhört viktiga arbetet mot hedersvåldet.

Förutom att agera mot privata välfärdsföretag och på olika sätt slå sönder ett långvarigt arbete i hedersfrågorna vill regeringen att man kvoterar i bolagsstyrelser. Det är regeringens tredje viktigaste fråga på jämställdhetsområdet. Även där måste jag säga, herr talman, att jag är väldigt förvånad. Jag är väldigt förvånad över hur man från Socialdemokraternas sida kan tycka att det är tämligen oproblematiskt att det sitter 14 män i styrelsen för Byggnads, samtidigt som man vill lagstifta om att kvotera i privata bolagsstyrelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi i Liberalerna vill inte ha den här kvoteringen. Det är aktieägarna som bestämmer över styrelsen i ett företag. På samma sätt är det Byggnads medlemmar som bestämmer över vilka som sitter i deras styrelse. Det är väldigt förvånande att man säger att det är helt okej att det får vara hur ojämställt som helst i facket, men ska klämma dit de privata företagen med lagstiftning. Det är, herr talman, inte en konsekvent politik.

(Applåder)

(TALMANNEN: Fredrik Malms faktiska talartid överskred den anmälda talartiden med mer än 70 procent.)

Herr talman! Det är bra att Fredrik Malm lyfter fram det faktum att många av dem som kommer till Sverige inte är så pass högutbildade som det utmålats tidigare. Det som förvånar mig är att Liberalerna fortsätter att föra samma typ av integrationspolitiska projekt som den tidigare integrationsministern Erik Ullenhag stod för och som han hyllade här i kammaren. Jag debatterade just det ämnet med honom många gånger. Det är fråga om särpolitiska och identitetspolitiska projekt riktade mot nyanlända. Dessa projekt har visat sig vara fullständigt verkningslösa.

Precis som Fredrik Malm säger är det många som inte har en adekvat utbildning som ger möjlighet att klara sig på svensk arbetsmarknad. För att de ska komma in på arbetsmarknaden räcker det inte att erbjuda till exempel instegsjobb och annat som har varit Liberalernas lösningar historiskt. Man måste ta ett starkare grepp i frågan.

Vi tror till exempel mycket starkt på lärlingsutbildningar. Vi har frågat företagen: Varför är det så få lärlingsutbildningar just nu? Varför hoppar ni inte på regeringens förslag om lärlingsutbildningar? Det svar vi fått är att det beror på risk och pris. Det är för stor risk och för liten belöning.

Detta har vi tagit fasta på. Vi tycker att man ska utöka lärlingsutbildningen till tre år. Den ska gälla alla, inte bara dem som nu väljer att gå en gymnasieutbildning som ungdomar; de som tidigare inte har en gymnasieutbildning ska kunna kombinera utbildning på komvux med två tre dagar lärlingsutbildning i veckan. Det ska vara en utbildning på tre år som har en anställningsform ungefär som en nyanställning, det vill säga att man kan få sluta på en månad om man inte klarar uppgiften. Men samtidigt finns det en belöning. Anordnaren får en premie när en person utbildats. Den som går lärlingsutbildningen får en "reward" och behåller dessutom eventuella bidrag. Vad tycker ni om den lösningen, Liberalerna?

Herr talman! Liberalerna har under många år drivit på för mer av lärlingsutbildningar. Vi delar inte uppfattningen att alla personer som går i gymnasiet i Sverige ska läsa in högskolebehörighet, för det är många som inte vill det. Det finns människor som är skoltrötta och hoppar av när det är så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Detta innebär att vi vill se ett större inslag av yrkesprogram, lärlingsprogram och en starkare koppling mellan utbildningssektorn och arbetslivet och så vidare. Inom yrkeshögskolan och det som tidigare var kvalificerad yrkesutbildning, KY, har vi många bra exempel på detta.

Det är väldigt viktigt att detta kan förbättras också i gymnasieskolan. Allt som gör det flexibelt så att människor kan varva praktik med att lära sig svenska under integrationsprocessen är väl jättebra.

Herr talman! Sven-Olof Sällström nämnde instegsjobben. Det är ganska dyrt att subventionera anställningar så mycket. Dessutom är problemet att flera av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna också administreras och hanteras av Arbetsförmedlingen, men många företag går inte till Arbetsförmedlingen. Vi har många branscher i Sverige som är praktiskt taget helt självrekryterande där man inte har så mycket kontakt med Arbetsförmedlingen.

Liberalernas modell innebär det som jag nämnde i talarstolen innan, nämligen det vi kallar för startjobb. Det är en ny anställningsform med en ingångslön på mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad, varav personen får ut drygt 11 000 i handen. Arbetsgivaravgifterna är i stort sett borttagna, vilket betyder en halverad kostnad för arbetsgivaren för att anställa. Vi ser gärna att man går mer i den riktningen: att sänka kostnaderna för att anställa.

Det finns ett myller av olika åtgärder, men de har inte gett den effekten som vi vill ha.

Herr talman! Jag hade tydligen fel i talarstolen. Jag trodde inte att någon skulle ta avstånd från sin tidigare integrationspolitik, men det gjorde nu Fredrik Malm. Jag har många gånger debatterat med Erik Ullenhag som har försvarat instegsjobben. Det var Liberalernas, tidigare Folkpartiets, huvudnummer i den alliansregering man företrädde.

Detta hedrar Fredrik Malm. Jag tycker också att det är en rätt värdelös reform.

Vi talar om nyanländas etablering, men när det gäller er övriga integrationspolitik har jag lite svårt att förstå den vurm för identitetspolitiken som fortfarande florerar hos Liberalerna och som innebär att man ger stöd till föreningar på etnisk grund. Det kan vara föreningar som i närtid har uttalat sig starkt rasistiskt och som tar avstånd från att till exempel Fredrik Malm utifrån sin hudfärg och etnicitet ska kunna komma på deras möten, sitta i deras styrelser, vara med och fatta beslut eller på annat sätt delta i deras evenemang.

Detta, Fredrik Malm, är samma rasism som när Svenskarnas parti står på Sergels torg eller någon annanstans och pratar. Det är exakt samma rasism, det är bara det att mottagarna och de som förmedlar är ombytta så att det är Fredrik Malm och jag som drabbas.

Hur kan ni försvara en identitetspolitik som bygger på rasism i sin renaste form? Det är ju precis det som det handlar om i vissa av de föreningar som får statliga medel utifrån till exempel er identitetspolitik och era integrationssatsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Är det något parti som tillämpar identitetspolitik är det väl Sverigedemokraterna. Det har ni ju gjort sedan 1988. Det bygger på att människor som har en annan identitet än den Sven-Olof Sällström har egentligen inte ens är välkomna till landet. Detta har varit utgångspunkten för Sverigedemokraternas politik i snart 30 år.

Vi är ett liberalt parti. Vi är inga anhängare av någon identitetspolitik och har aldrig varit det. Vår utgångspunkt är den enskilda individen. Vi tycker att det är viktigt att individen ska kunna förverkliga sig själv.

Vår budget i det här utskottet är 100 miljarder, medan bidragen till invandrarföreningar uppgår till 19 miljoner eller något sådant. Det är alltså viktigt att vi har perspektiven klara för oss. Det som är viktigt är att MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som förmedlar det här stödet ställer krav på att organisationer har en demokratisk värdegrund. Det är jätteviktigt att man ställer den typen av krav. Där kan Sverige säkert bli mycket tydligare.

Nu drog man in stödet till, tror jag, Turkiska Riksförbundet efter incidenten på Sergels torg. Det var bra att man granskade dem och gjorde det. När jag för många år sedan var ordförande i Liberala ungdomsförbundet drog dåvarande Ungdomsstyrelsen in stödet till Revolutionär Kommunistisk Ungdom efter att de delat ut material där de förnekade Stalins folkmord och hyllade Nordkorea. Då ansåg man att de bröt mot den demokratiska värdegrunden.

Gärna mer sådant! Det tycker jag är viktigt. Men att säga att en förening inte skulle ha rätt att söka föreningsstöd eller kommunala bidrag bara för att den ansluter människor från ett visst land och organiserar en del event och kulturella aktiviteter tycker jag är lite märkligt. Den rätten tycker jag att de borde ha så länge det är en demokratisk organisation.

Herr talman! Jag skulle önska att Fredrik Malm hade samma engagemang och blev lika exalterad över att prata om etableringens möjligheter som han blir när han pratar om kollektivavtal och svensk fackföreningsrörelse.

Det är dock ingen överraskning, och det är inte första gången jag hör att Fredrik Malm ogillar den svenska modellen och svenska kollektivavtal. Det märkte vi inte minst här i kammaren i förra veckan när en majoritet av ledamöterna sa att kollektivavtal är onödiga och ett hinder.

Det jag egentligen vill fråga Fredrik Malm är vad det inhumana är i att låta människor få utbildning. Vad är det inhumana i att låta människor omfattas av den trygghet, ordning och reda som svenska kollektivavtal ger? Varför ser Fredrik Malm en fördel med att vi låter en grupp människor jobba under andra villkor och förutsättningar än övriga på svensk arbetsmarknad? Menar Fredrik Malm att ordning och reda på svensk arbetsmarknad över huvud taget inte skulle behövas, eller menar han att de nyanlända, de som har en annan bakgrund, ska ha ett annat regelverk? Skulle det vara humant?

Herr talman! Det som är bekymret är att den arbetsmarknad Sverige har i dag innebär att många människor ställs utanför och inte kommer in på arbetsmarknaden alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Det finns en viss logik i att det är så. Vi har i Sverige under 50 års tid ägnat oss åt att försöka bli av med jobb med lägre kvalifikationsgrad. Det har varit logiskt under efterkrigstiden och en tid av hög tillväxt att den breda uppfattningen i riksdagen och hos fack, arbetsgivare och samhället i stort har varit att varje generation ska vara bättre utbildad än den förra, vilket innebär att vi inte ska konkurrera med låga löner utan med hög kompetens. Vi ska ha en exportdrivande, stark industri och tillverkningsindustri, högteknologisk industri, forskning och så vidare.

Detta har tjänat oss väl. Samtidigt är det nu så att vi har en större grupp människor som kommer till vårt land och som inte kommer in på den arbetsmarknaden i dag, vilket innebär att vi på olika sätt med hjälp av RUT-avdrag, skattelättnader och så vidare nu försöker få tillbaka enklare jobb som ska kunna fungera som en inträdesbiljett till vår arbetsmarknad.

Jag menar att det här i grund och botten är en av de viktigaste utmaningar som vårt land står inför. Jag kan för mitt liv inte förstå på vilket sätt en person som är uppvuxen i ett krigsområde och kommer till Sverige utan utbildning och utan att kunna ett ord svenska eller engelska ska kunna inkluderas på den svenska arbetsmarknaden så som den ser ut i dag. Jag har väldigt svårt att se hur det ska ske med de väldigt höga trösklar som vi har in på arbetsmarknaden.

Det är ju snarare Socialdemokraterna som blir svaret skyldigt. Hur ska man hantera den stora grupp nyanlända i dag som står utanför arbetsmarknaden?

Herr talman! Det känns som om det här är förklaringen till varför Fredrik Malm bara pratar om lönerna på svensk arbetsmarknad. Fredrik Malm har nämligen missat att det är just det etablering handlar om: Människor ska inte komma hit och inte kunna ett ord svenska och inte veta någonting om samhället och hur det fungerar.

Det är ju därför vi rustar dem. Det är därför vi rustar dem med det svenska språket, det är därför människor ska starta sin undervisning i samhällskunskap och svenska dag ett.

Människor som kommer hit ska såklart inte jobba utan utbildning, utan kunskaper i svenska språket och utan bostad. Det är som om de människor som kommer till oss skulle spela i en annan liga. Nej, de ska inkluderas i samhället. Det är därför vi pratar etablering. Vi etablerar dem genom att se till att de får förutsättningar precis som alla andra. Människor rustas.

När jag var ung började jag jobba på Kapp Ahl. Jag tror att Fredrik Malm skulle beskriva det som ett enkelt jobb. Jag tyckte inte att det var ett enkelt jobb. Jag fick lära mig det från grunden. Jag öppnade kollektivavtalet och såg vad jag skulle ha i lön. Jag var bara 16 år, och jag kunde se att om kollektivavtalet följdes skulle jag tjäna de pengarna när man är 16 år.

Det var en låg lön, men det var parterna överens om. Parterna var överens om att det ska vara en låg lön när man är ung, oerfaren och inte kan jobbet. Jag kunde läsa i boken - en fantastisk bok - vad jag skulle få i lön när jag fyllde 17, när jag fyllde 18 och när jag hade tre års branschvana. Det är det fiffiga med kollektivavtal, och det är det fiffiga med den modell som finns i Sverige. Ju längre vi är med, utvecklas och lär oss jobbet, ju mer får vi i lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vad ni försöker göra här i kammaren är att hitta en annan modell. Det ska vara en modell som faktiskt redan finns, som parterna har skött i många år och som har tjänat oss väl.

Herr talman! Det är bara trams när man säger att det blir en bättre etableringsnivå med en låg lön. Nej, det skulle slå sönder vår arbetsmarknad, och jag gissar att det är det ni är ute efter.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig påminna om att det finns en värld här utanför. I den världen gör en kvinna som nyligen har anlänt till Sverige, får uppehållstillstånd, sitt inträde på svensk arbetsmarknad efter nio till elva år. Bland männen är det tre till fem år i genomsnitt.

Man kan förstås vara nöjd och säga att det är tack vare kollektivavtalens förträfflighet. Men jag är inte nöjd. Så länge vi har en situation där en stor och växande grupp människor som kommer till Sverige ställs permanent utanför vår arbetsmarknad kommer behovet av reformer att fortsätta att vara stort.

Herr talman! Jag är förvånad. Socialdemokraterna är ett parti som, precis som Liberalerna och precis som de flesta partier i kammaren, har röstat för den politik som har inneburit att många människor har kommit till Sverige. Då har vi också ett ansvar att reformera vår bostadsmarknad och reformera vår arbetsmarknad. Om vi inte gör det innebär det att vi välkomnar många människor till Sverige men de ställs sedan utanför under årtionden.

När vi går in i nästa högkonjunktur kanske tre år efter den största flyktingkrisen med över 160 000 asylsökande - många av dem får inte stanna, men många får stanna och många får ta hit sina familjer och bygga en framtid i Sverige - är det inte rimligt att en stor del i den gruppen slussas ut i något slags nytt utanförskap med nyfattigdom, stigmatisering, ökande diskriminering och ökad polarisering till följd av en allt gapigare, bräkigare ultrahöger som växer fram. Jag är orolig för en sådan samhällsutveckling.

I ljuset av detta måste vi se till att fler människor kan få jobb i Sverige.

Herr talman! Integrationen är en av de viktigaste frågorna i den svenska debatten just nu. Det känns som att vi har en kort talartid med sex minuter för att omfatta allt som ingår i integrationspolitiken. Jag ska göra ett försök att lyfta upp några av de frågor som Kristdemokraterna tycker är viktiga.

Sverige står nu inför en stor utmaning med anledning av den stora tillströmningen av flyktingar till Sverige under förra hösten. Därför behöver vi göra en kraftig omläggning av integrationspolitiken.

Sverige har inte råd att förspilla människors vilja att komma in i arbete och samhälle. Varningarna från ekonomer och samhällsvetare kommer allt tätare om att Sverige behöver förändra på flera områden om inte de sociala konsekvenserna ska bli omfattande.

Förra året var arbetslösheten för inrikesfödda med högre utbildning 3,2 procent. Men för utlandsfödda personer med enbart förgymnasial utbildning var arbetslösheten 31,3 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Den stora mängden nyanlända som kom under 2015 är inte medräknade. Bland de nyanlända finns en del med högre utbildning och även många med låg skolutbildning. Därför kommer gapet att fortsätta att öka mellan infödda och utlandsfödda under de kommande åren. Vi riskerar att få ett tudelat samhälle med flera utanförskapsområden och motsättningar.

Belastningen på berörda myndigheter och kommuner är mycket stor med långa handläggningstider. Asylsökande blir sittande under månader som blir till år på asylboenden eller i trånga lägenheter i väntan på besked.

Den tiden används mycket dåligt och innebär ett försvårande av starten i det nya landet. Kunskap som kanske har suttit i händerna försvinner och självförtroendet urholkas. Vi ser tyvärr inte att regeringen förmår att ta itu med integrationsutmaningen. Här krävs reformer på arbetsmarknadsområdet. Höga ingångslöner och en hämmande arbetsrätt måste ses över i en ny tid.

När man har fått sitt uppehållstillstånd går man in Arbetsförmedlingens etableringsfas. Efter den tvååriga etableringsfasen är det bara 5 procent som har kommit ut på den reguljära arbetsmarknaden. Det är inte hållbart för vare sig samhället eller den enskilde att inte ha kommit ut i egen försörjning.

Vi kristdemokrater menar att vi behöver en ny typ av anställningsform med lägre ingångslön under en introduktionsperiod för framför allt de personer som inte har någon gymnasie- eller skolutbildning av högre grad. Det kallar vi för introduktionsanställningar. Jag återkommer till dem under morgondagens debatt.

För att påskynda etableringen på arbetsmarknaden för personer som kommer till vårt land föreslår vi kristdemokrater i den motion som vi har väckt till riksdagen ett asylprogram. Vi menar att introduktionen måste börja redan från första dagen. Vi vill att man under tiden man är asylsökande ska ingå i ett program om sex månader där man läser sfi ungefär två dagar i veckan. Man har någon form av sysselsättning, kanske i det egna boendet, i en förening, i praktik eller i ordinarie arbete. En dag i veckan deltar man i samhällsorientering om det svenska samhället och de värderingar som ligger till grund för vårt samhälle.

Vi tycker att passiviteten under asyltiden måste brytas till en mer aktiv period. Även om folk får avslag senare tror vi att passiviteten inte är något som gagnar det svenska samhället och den enskilde under en längre tid.

Herr talman! Antalet utanförskapsområden ökar. Knappt ens polisen vågar gå in. Kvinnor som kommer till vårt land riskerar att inte bli en del av det jämställda Sverige. De kontrolleras och hotas ibland även till livet för att de vill leva som andra flickor och kvinnor i Sverige. Det är naturligtvis oacceptabelt. Därför behöver vi satsa för att skapa ett samhälle där dessa kvinnor känner sig välkomna och har samma rättigheter som vi andra.

Det hedersrelaterade våldet får inte öka. Redan 2009 gjordes en utredning som visade att ungefär 70 000 ungdomar i Sverige i åldern 16-25 år upplever att de inte fritt kan välja vem de vill gifta sig med. Det är ett fruktansvärt stort antal personer, både pojkar och flickor. Därför måste åtgärder vidtas.

Kristdemokraterna föreslår att en lagstiftning ska tas fram där hedersbrott särregleras till stöd för de utsatta. Det behövs också en särskild enhet inom polis- och utrikesförvaltning som likt den brittiska modellen, Forced Marriage Unit, ska förhindra tvångsäktenskap och att flickor förs ut ur Sverige för tvångsgifte samt ta hem flickorna om de redan har förts bort. Under Alliansens tid skärptes lagstiftningen på området, men jag tror att det behövs ytterligare satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

I Storbritannien kan en särskild order utfärdas för dessa flickor, och de kan tas hem från andra länder som det finns samarbetsavtal med. Det finns också en så kallade forced marriage protection order. Det innebär att man kan gå hem till föräldrarna med domstolsordern och säga till dem att om de inte kan visa var flickan är inom 48 timmar kan föräldrarna häktas.

Sverige måste ta till lite tuffare tag än vad som finns i dag för att flickor ska känna sig trygga i våra samhällen. Det är inte okej att komma till det svenska samhället men inte känna sig trygg här.

Avslutningsvis vill jag säga någonting om kommunernas mottagande. Där har regeringen talat om sanktioner. Jag vet att många kommuner jobbar för att göra sitt allra bästa för att vara med och ta emot asylsökande och nyanlända. Jag tror att det är viktigt att vi inte börjar med sanktioner utan att vi först ser till att vi får bättre förutsättningar och den nya lagstiftning som har diskuterats kring exempelvis modulbostäder på plats.

Låt oss se till att vi har bättre mottagandemöjligheter för kommunerna innan vi börjar tala om sanktioner.

Med det, herr talman, är min talartid ute. Vi vet att för att integrationen ska fungera är det språk, bostad, arbete och gemenskap som vi behöver stå till tjänst med. Här har vi kristdemokrater lagt en hel del förslag, och vill man läsa vidare om dem får man göra det i vår motion, som är mycket omfattande. Jag hänvisar till den.

Herr talman! Désirée Pethrus nämnde i början av anförandet den stora flyktingkrisen i fjol och det stora mottagandet på 163 000 personer. Jag fick intrycket av att du vill lägga över alla de integrationsproblem vi ser i dagens samhälle på just den flyktingkrisen, vilket naturligtvis är fel att göra. I princip alla integrationsproblem vi ser i dag i de svenska utanförskapsområdena härleds till flyktingmottagandet före 2015 och 2016, alltså i huvudsak den tid när Désirée Pethrus och Kristdemokraterna under åtta år satt i regeringsställning.

Då kommer vi till eget ansvar. Den första frågan är: Vilket ansvar har Kristdemokraterna för att det ser ut som det gör i svenska utanförskapsområden i dag?

Det finns en mytbildning om att vi har stängt gränserna i Sverige: Nu kommer ingen in, nu är det bra, och nu kan vill till och med öka mottagandet. I år tar vi emot ungefär 30 000 asylsökande. Det är lika mycket som vi tog emot 2010 och 2011. Åren efter 2010 och 2011 har det varit betydligt fler. Men de integrationsproblem vi ser och som finns i de svenska utanförskapsområdena runt om i Sverige kommer i huvudsak från de år då vi har tagit emot ungefär 30 000 personer eller mindre. Den totala effekten av mottagandet från 2012 och framåt har vi ännu inte sett, men den kommer.

Vilket ansvar har Kristdemokraterna för den här situationen, och är ni beredda, som man från Liberalerna nyss gjorde, att ta avstånd från den integrationspolitik - och alltså inte bara migrationspolitiken - som ni förde under åtta år i regeringsställning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Tack för frågan, Sven-Olof Sällström!

Visst har det funnits utanförskapsområden innan, och det jag försökte framföra i mitt inlägg var att med ett stort antal asylsökande kommer risken att öka att de områdena blir fler. Vi ser att det finns ett problem och att vi inte har tagit tag i det.

En av huvudfrågorna är det vi föreslår här nu om att ha ett asylprogram där man redan tidigt får lära sig värderingar, får någon typ av sysselsättning och får lära sig det svenska språket. Det är mycket viktigt att integrationen börjar tidigt. Det är en sak. Den andra är att vi föreslår introduktionsanställningar. Vi inser att arbetsmarknaden är för rigid i Sverige i dag för att kunna ge en möjlighet för de nyanlända, framför allt de med låg utbildning.

Vi lägger mycket pengar på yrkesvux för att få fler att kunna komma i arbete med hjälp av utbildning. Men vi vet att även Arbetsförmedlingen säger att alla inte är mottagliga och inte kan komma in i utbildningsprogram. Då måste vi ha en arbetsmarknad som också möter den gruppen.

Vi har alltså två olika förslag, asylprogram och introduktionsanställningar, som vi menar är grunden för att människor ska integreras. I utanförskapsområdena har det ofta handlat om att man inte har arbete och därför inte har kommit in i det svenska samhället.

Jag tror att Sverige tjänar på att ha en invandring. Vi har alltid varit för en reglerad invandring i Sverige, och det är Kristdemokraterna även fortsättningsvis. Men ja, vi insåg att det var för stor tillströmning under förra hösten. Vi var tvungna att slå på bromsen, och det har vi gjort i en bred överenskommelse här i riksdagen.

Att inte säga att vi ska ta emot personer som är asylsökande är vi emot, men vi måste hitta bättre sätt att integrera personer i Sverige. På så sätt kan vi minska antalet utanförskapsområden.

Herr talman! I år tar vi emot ungefär 30 000 asylsökande, och tidigare evidens bakåt i tiden visar att den siffran är för hög för att vi ska kunna integrera dem i tillräckligt stor omfattning.

De problem vi ser i det svenska samhället i dag är i hög grad relaterade till mottagningen innan det blev större siffror än ungefär 30 000 per år. Sist vi i Sverige klarade av att integrera människor som kom till det här landet i en omfattning av 30 000 per år var under 1950- och 60-talen. Det fungerade alldeles utmärkt, och det var för att de kom direkt ut i arbete, in på de svenska arbetsplatserna och in i det svenska samhället. De kom också från relativt närstående länder som hade ungefär samma syn på många av livets frågor och kunde därför integreras i det svenska samhället på ett annat sätt. Vi har en utmaning nu.

Om också Désirée Pethrus erkände att siffrorna även under alliansregeringen var alldeles för höga för att klara integrationen, för det var de - vad gör vi då när vi står inför att ta emot 30 000 även nu i den här situationen då vissa hävdar att vi har stängt gränserna? Det har ju visat sig vara för höga siffror för att vi ska klara av integrationen i Sverige. Vad gör vi då? Vad är Kristdemokraternas lösning på integrationsproblemen i den kontexten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag tror att vi kan göra väldigt mycket. Jag kan inte säga om 30 000 är den exakta summan, men jag tycker att Sverige har haft en förmåga att ta emot människor - vi har behövt arbetskraft, och vi kommer att behöva arbetskraft framöver - och därför vore det olyckligt om Sverigedemokraterna helt vill stänga Sveriges gränser. Jag tror att det är en mycket dålig politik.

Sven-Olof Sällström säger att 30 000 per år var en för hög siffra under tidigare regeringar. Jag tror inte det, utan problemet har varit att det har varit för få som kommit in i arbete. Arbetslösheten ligger på, som jag nämnde här, 3 procent för inrikes födda och 31 procent för dem som inte har någon utbildning och har kommit hit från ett annat land. Det är det gapet vi måste försöka åtgärda. Tyvärr stöder Sverigedemokraterna ofta Socialdemokraterna i en jobbfientlig politik. Det är det som är problemet, herr talman, och inte att det har kommit hit 30 000 personer per år.

Låt oss se till att vi har en jobbpolitik som fungerar och att vi reformerar både Arbetsförmedlingen och hela arbetsmarknadspolitiken för att göra det enklare att komma in i arbete. Det är så vi kristdemokrater försöker reformera och se vad vi behöver göra i den närmaste framtiden. Arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Vare sig vi vill det eller inte kommer vi att tvingas till det, och jag skulle önska att Sverigedemokraterna då också vill omfamna en ny, reformerad arbetsmarknadspolitik för att människor ska komma i arbete och på så sätt bryta utanförskapet som finns i dag.

Det är genom jobb, jobb och jobb som vi kan få in människor i det svenska samhället.

Herr talman! I dag debatterar vi AU1 om jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Jag kommer att använda min talartid till att tala lite grann om etableringsfrågorna, och senare i debatten kommer bland annat min kollega Anki Ahlberg att ta upp jämställdhetsfrågorna.

Herr talman! Det är ofta som vi väljer att prata om etableringen som en av vår tids största utmaningar. Ingen kan naturligtvis påstå att det inte finns utmaningar. Alla här inne och alla andra vet att vi har ett jobb att göra. Men de allra flesta, men inte alla, är överens om att det ger vårt land stora möjligheter.

Det är här i riksdagen som vi skapar förutsättningar för ett gott arbete. Det är här i riksdagen som vi kan skapa förutsättningar för en god etablering. Det är vårt ansvar, men det är ute i landet som jobbet görs. Det är på Arbetsförmedlingen, i kommunerna, på arbetsplatserna, på skolorna, på folkhögskolorna, i studieförbunden, i idrottsföreningarna och i mängder av ideella föreningar som jobbet görs.

Herr talman! Där jobbar man varje dag med etablering. Det är där resultaten kommer och där resultaten syns. Men vi skapar förutsättningar för arbetet.

Problem som jag kan möta när jag är ute i valkretsen kan vara praktiska saker som: Jag fick plats på sfi och kan starta min svenskundervisning, men vi har ingen barnomsorg. Eller så säger man: Vi har tomma platser på folkhögskolan, men det är kö på kommunens sfi. Många gånger beskriver man problemen som: Samverkan fungerar inte. Vi borde samarbeta bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Det kan egentligen tyckas som att problemen är ganska hanterbara. Jag ska inte säga att de är små, men de är ganska hanterbara. Genom att vi talar med varandra och kommunicerar löser vi en hel del av de svårigheter som man beskriver ute.

Det jag möter allra mest när jag är ute är ett engagemang, ett jäkla driv och en enorm vilja att lyckas. Den bilden tror jag att alla ni här som är ute och möter människor i etableringsuppdraget delar. Vi möter engagemang, driv och en vilja att lyckas.

I princip varje vecka på hemmaplan möter vi i dag människor som genom kommunikation och genom att bygga relationer mellan olika aktörer lyckas göra ett bättre jobb. Senast i måndags var jag i Svalöv. Där träffade jag Svalövs kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen. Vi var på Fridhems folkhögskola.

Den som inte tror på att vi kan lyckas med integrationen i vårt land lovar jag att ta med på besök av den typen som det jag hade på Fridhems folkhögskola i måndags. Jag är grymt imponerad av mycket av det goda arbete jag ser och mycket av det goda arbete som görs. Det finns all anledning att lyfta fram dem som gör en fantastisk insats för en god etablering i vårt samhälle.

Vi startar nu svenskundervisning och utbildning i samhällskunskap direkt. Vi använder tiden under asylprocessen. Det är riktigt bra. Vi stärker välfärden i kommuner och landsting med 10 miljarder. Det behövs verkligen. Ideella organisationer har under denna mycket ansträngda tid gjort en fantastisk insats och fortsätter att göra fantastiska insatser. Det är otroligt viktigt.

Den nya anvisningslagen kommer förhoppningsvis att leda till en jämnare fördelning av nyanlända mellan Sveriges alla kommuner. Det är helt, helt nödvändigt. Införandet av en ny placeringsform, stödboende, som komplement till HVB och familjehem kommer att minska kostnadsutvecklingen. Det är faktiskt helt rimligt.

När människor kommer till oss ska vi självklart ta vara på deras kunskaper och erfarenheter. Vi ska också komplettera med det som saknas. Vi ska ge alla det svenska språket och samhällskunskapsutbildning. När vi rustar människor med kunskap kommer vi att klara rekryteringen till våra bristyrken betydligt bättre.

Herr talman! Jag tror att vi med hjälp av våra nya svenskar får nya betongarbetare, nya bilmekaniker, nya CNC-operatörer, nya lärare, nya kockar, nya sjuksköterskor, nya undersköterskor, nya läkare och nya tandläkare. Listan kan göras lång.

Herr talman! Det är så människor blir etablerade. Det är när vi går till jobbet, när vi försörjer oss, när vi möts i föreningslivet, när ungarna går till skolan, när vi möter grannarna i kvarteret och när vi är en del av en gemenskap som vi kan säga att vi människor är etablerade.

Herr talman! Det är inte vi politiker som gör det praktiska jobbet, men vi skapar förutsättningar. Ute i samhället krokar aktörer arm för att lösa en stor utmaning. Låt oss här i riksdagens kammare göra detsamma. Låt oss kroka arm för en lyckad etablering. Det är faktiskt det som människor förväntar sig av oss. Det är en helt rimlig förväntan, eftersom det är just det vi förväntar oss av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

Herr talman! Det finns saker som jag och Annelie Karlsson delar uppfattning om, och det finns saker som vi inte delar uppfattning om. En av insatserna som startades för något år sedan har välkomnats av väldigt många. Det skulle vara intressant att höra hur det går. Jag tänker då på snabbspår. Hur många finns det i dag som har kommit in i de insatserna? Än viktigare är: Hur många är det av dem som kommit in i de insatserna som är i jobb?

Herr talman! Jag kan inte säga exakt hur många som har kommit i jobb via snabbspår. Men jag kan berätta goda exempel för Annika Qarlsson om snabbspår som har fungerat väldigt väl. Det är tekniker som i dag jobbar på Scania i Oskarshamn som via ett väldigt snabbt spår med Lernias hjälp kom i jobb, och där Oskarshamns kommun dessutom har fått nya kommuninvånare. Det är ett väldigt lyckat projekt.

I Skåne finns det flera exempel där man kör snabbspår för att förstärka omsorgen. Man utbildar kvinnor för vårdyrken, där det finns en stor brist. Det har gjorts i samråd med kommunen och de fackliga organisationerna. Det är väldigt lyckade spår.

Min erfarenhet är att av dem som går in i snabbspåret är det en väldigt hög andel som går ur. Poängen med snabbspår är att människor har ett jobb i sikte. Det är oftast därför som det är så lyckade projekt. Människor ser att de har jobbet inom räckhåll.

Hur många det är kan jag inte svara Annika Qarlsson på. Men snabbspår är fortfarande en modell som jag tror väldigt mycket på och som jag verkligen tycker att vi ska jobba vidare med, utveckla och se till att det kommer många fler till stånd.

Herr talman! Jag delar uppfattningen att snabbspår är en viktig insats och åtgärd och ett sätt för människor att snabbt komma i arbete. Men det har funnits en rätt kraftfull kritik mot hur det har fungerat och att man inte har lyckats, om det nu handlar om att få in rätt personer i insatsen eller om att få ut dem därifrån och i jobb.

Det blir lite konstigt att diskutera någonting när man sedan inte följer upp det. Man står fortfarande och säger att det är jättebra. Den granskning som gjordes under hösten visar på att det var väldigt få som omfattades av insatsen och åtgärden, men framför allt att det i många delar inte ledde till jobb över huvud taget.

Då måste man fundera på: Vad behövs för att det ska bli den effekt av insatserna som krävs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Det är kanske det som skiljer oppositionspolitiker och vi som jobbar med regeringsmakten. När jag är ute i valkretsen under mina måndagar och i viss mån fredagar är det i syfte att följa upp, precis som Annika Qarlsson säger. Vad är det som fungerar? Vad är det som inte fungerar?

Jag tror att varenda arbetsförmedlare i Skåne vet att när de hittar buggar i systemet eller någonting som inte fungerar ska de slå en signal eller skicka ett mejl. Det är av den anledningen, för att vi ska hitta problemen, som jag rör mig i valkretsen. Fungerar inte snabbspåret? Vad är det som inte fungerar? Vi försöker att lösa problemen.

Det är klart att om man har ambitionen att lösa problemen jobbar man på det sättet. Har man ambitionen att hitta problemen och belysa dem i riksdagens kammare jobbar man på ett annat sätt. Det är lite olika hur man angriper problemet. Jag tror att Annika Qarlsson och jag kan vara överens om att vi måste lösa de problem vi ser.

Jag är inte alls nöjd med snabbspåren. De skulle kunna vara betydligt fler. Men det betyder inte att jag inte tror på modellen. De hinder och problem vi ser försöker vi att lösa. Det är så vi försöker jobba och lösa de utmaningar vi har framför oss.

Herr talman! Tack, Annika Karlsson! Det var ett stort engagemang - det ska jag ge Annika Karlsson. Och det var väldigt många adjektiv.

(ANNELIE KARLSSON (S): Annelie.)

Förlåt, Annelie!

Det var väldigt många adjektiv. Det är förvånansvärt att man helt plötsligt kan bli så nöjd när problemen är större än någonsin. Jag sa i mitt anförande att vi har en uppgift och en utmaning framför oss som är den svåraste som vi någonsin har haft. Det finns inte ett uns av tecken på att du ser de problem som finns.

Du sa alldeles mot slutet av ditt inlägg: Vi ska försöka att lösa de problem som finns. Men du nämner inte ett enda problem. Det har kommit 100 000 personer om året i snitt till Sverige under de tre senaste åren. Jag sa tidigare att om vi gör på samma sätt som vi har gjort tidigare kommer det här att gå riktigt illa.

Vad är det då den här regeringen har gjort till skillnad mot tidigare? Det är snabbspår. Det är absolut en bra insats. Mindre än 4 procent av alla i etableringen deltar i snabbspåren. Min konkreta fråga måste då bli: Om du ändå har sett ett problem med snabbspår men inga problem med verkligheten - på vilket sätt ska då dessa problem lösas?

Jag har ytterligare en fråga. Du talade med Fredrik Malm tidigare om kollektivavtalens förträfflighet. Vi delar absolut den bilden. Men är det på allvar så att snabbspår och lite utbildning ska lösa den integrationsproblematik som vi ser framöver?

Vi fyra allianspartier har alla var sitt förslag om enklare vägar in på arbetsmarknaden. De liknar varandra. Vi har också en ny anställningsform. Hur kommer det sig att regeringen i de svåraste av tider som Sverige befinner sig i säger nej till alla goda förslag om hur människor ska komma snabbare i arbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Det är intressant att lyssna på Elisabeth Svantesson. Det är möjligt att jag uppfattas som väldigt nöjd. Jag är väldigt nöjd med det som görs ute i verkligheten. Jag är väldigt nöjd med det samarbete jag ser mellan Arbetsförmedlingen, folkhögskolor, vuxenutbildningen och alla aktörer. Jag är väldigt nöjd med den insats som studieförbunden gör i form av svenska från dag ett. Jag tycker att det finns anledning att vara nöjd med de insatser som görs.

Däremot har vi en lång väg kvar. Jag vet inte om jag var otydlig, men jag kan säga det igen: Vi har en väldigt lång väg kvar att gå innan vi har lyckats med etableringen. Men om jag nu uppfattas som nöjd uppfattas Elisabeth Svantesson som ganska missnöjd, herr talman. Det är också intressant, för jag tror inte att det kan uppfattas av någon som att det fanns problem innan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde. Elisabeth Svantesson får det att låta som att problemen uppstod precis den dag som Stefan Löfven bildade regering.

Det är lite intressant på många sätt om man jämför med andra områden. Om skolresultaten blir bättre är det visst den gamla regeringens förtjänst, och om arbetslösheten sjunker är det den gamla regeringens förtjänst. Men om etableringen inte fungerar är det i stället den nuvarande regeringens fel, och man menar att vi inte ser problemen.

Jag kan lova att vi både i den socialdemokratiska riksdagsgruppen och i den socialdemokratiskt ledda regeringen ser problemen och jobbar otroligt hårt med att lösa de problem som finns. Jag hade önskat att vi kunde kroka arm med oppositionen i vår tids största utmaning - att lösa etableringen - i stället för att ta debatten på det här sättet i kammaren. Låt oss sätta oss ned och tala om det nästa gång vi har sammanträde!

Herr talman! Man måste först dela problembild om man ska kunna kroka arm i vissa frågor. Jag kommer inte att använda en minut åt att göra som Annelie Karlsson nu gjorde och tala om de tidigare åtta åren. Jag har varit mycket självkritisk på många sätt, och jag tänker inte återupprepa det. Det sa jag också tidigare här i talarstolen.

Nu är det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som styr riket. Två år och två månader har gått. Vi står inför den största utmaningen någonsin. Förra året kom 163 000 människor. Tror ni på allvar att snabbspår ska lösa denna mycket stora utmaning? Tror ni att utbildning ensamt kommer att lösa detta? Nej, det kommer att behövas mycket mer.

Jag nämnde i mitt anförande flera delar. Två av dem var ökad anställbarhet och ökade krav på individer. Det nämner inte Annelie Karlsson ett ord om. Jag nämnde i mitt anförande fler vägar in till jobb och förenklade lönestöd. Det har regeringen inte gjort. Jag talade om den nya lärlingsformen. Där gör regeringen ingenting. Jag nämnde i mitt anförande att man ska låta det blir mer lönsamt att jobba så att man bryter bidragsberoendet. Dessa problem ser inte regeringen.

Du kan vara ute mycket i din valkrets; jag tycker att det är mycket bra. Men se då resultaten! Resultaten just nu är frustrerande dåliga. Och ja, jag är dyster, för Sverige är på väg åt fel håll på det här området. Om vi inte löser uppgiften - och det gör vi inte med bara snabbspår - kommer det att gå riktigt, riktigt illa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag tror att Elisabeth Svantesson får titta en gång till på det förslag som ligger. Snabbspår är en del. Det framstår här i debatten som att snabbspår är vår lösning på etableringen. Det är en del, och precis som jag sa tidigare tror jag absolut att den kan utvecklas.

Man kan fundera över att man måste vara överens om problembilden för att man ska kunna lösa saker tillsammans. Man måste vara överens om problembilden för att kroka arm. Det är klart att jag blir ganska dyster när jag står här i kammaren och lyssnar på oppositionen, för deras enda lösning på problemen är att sänka löner. Det handlar bara om att sänka trösklar, att sänka löner och att göra detta enklare.

Jag kan säga samma sak igen som jag sa i tidigare replikskifte: Vi är såklart inte förvånade över att höra det. Vi såg hur ni röstade förra veckan i kammaren. Ni ogillar ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Oppositionens lösning, herr talman, är sänkta löner och att vi ska ha en annan arbetsmarknad för dem som har kommit till vårt land. Det där kommer vi aldrig någonsin att kroka arm om. Vi tror fortfarande på att rusta människor för att vara en del av den svenska arbetsmarknaden på samma villkor och med samma regler som omfattar alla andra. Det är därför vi rustar människor med kunskap.

Detta kan också ses som en rent egoistisk anledning för Sverige, för vi har enormt många bristyrken som vi måste fylla. Jag räknade upp några av dem i mitt anförande. De människor som har kommit till vårt land kommer att hjälpa oss att se till att dessa bristyrken blir fyllda.

Låt oss vara överens om att vi inte kommer att kunna lösa arbetsmarknadens utmaningar med samma metod. Jag kommer aldrig någonsin att ställa mig bakom den lösning som Moderaterna ser - att vi ska sänka lönerna på svensk arbetsmarknad. Det är därför vi står upp för en annan modell.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har sett och ser ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Egentligen har det pågått ända sedan 2012, och nu tar det mer fart. Vi vet att det fortfarande är otillräckligt, men det byggs ändå väldigt mycket.

Jag sökte på ordet "byggboom" med Google. Rubrikerna var: svensk byggboom fortsätter, byggboom i Stockholms län, byggboom i Uppsala län, byggboom rullar in över Sverige och så vidare. Så har det sett ut under de senaste åren.

Samtidigt som vi har denna boom har vi många nyanlända som skulle kunna absorberas in i byggbranschen och byggsektorn. Om företagen inte kan tillgodose behovet av personal blir det ju annars bara mer utstationering, och det har jag förstått att er sida inte är särskilt entusiastisk inför.

Då är min fråga: Hur kommer det sig att de som mest av alla är emot snabbspår och att kunna underlätta för nyanlända att komma in är Byggnadsarbetareförbundet? Kan inte Annelie Karlsson förklara för oss hur det kommer sig att en del av den facklig-politiska samverkan, nämligen Byggnadsarbetareförbundet, som är ett av LO:s viktigaste förbund, med kraft motsätter sig att den största byggboom vi har sett på årtionden också ska komma en del nyanlända till del?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Tänk er en person som har kommit från Syrien och har varit i Sverige i två år och kan hjälpa till på en byggnadsarbetsplats och som kanske har jobbat med detta i hemlandet. Ska inte en sådan person få en fair chans att komma in? Hur kommer det sig att man för alla andra - tjänstemän, styckare, slaktare, förskollärare och alla andra - vill ha snabbspår men inte just i den bransch som har en chans och en möjlighet att absorbera mycket arbetskraft under de kommande åren? Vad beror det på?

Herr talman! Jag tror att Fredrik Malm måste göra besök på några byggarbetsplatser någon dag när inte riksdagen kallar. Då kommer han att upptäcka att hela byggbranschen är full av byggnadsarbetare som har ett annat ursprung. Det Byggnads slåss för är sina kollektivavtal. Om svenska byggnadsarbetare lyssnar på Fredrik Malm i debatten i dag kommer de att bli ännu mer övertygade om att de måste stå upp och slåss för sina svenska kollektivavtal.

Fredrik Malm gynnar inte diskussionen med tanke på att man gärna talar om att vi måste sänka löner och trösklar. När svenska byggnadsarbetare lyssnar på detta säger de sannolikt: Det är viktigt att vi står upp för våra avtal.

I dag är hela byggbranschen fylld av människor med annan bakgrund än den svenska och människor som inte är födda i Sverige. Det är så det ser ut i byggbranschen. Det byggnadsarbetare slåss för är sina kollektivavtal och sin ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det tycker jag är ganska rimligt. Det är svårt att säga till dem att de ska sluta att stå upp för den modell som jag står upp för och som jag trodde att också en liberal kunde stå upp för: den svenska modellen på svensk arbetsmarknad.

Snabbspår är inte till för att dumpa villkoren. Vad jag förstår är också Byggnads på väg fram med snabbspår, och industrin är på väg fram med att tillverka bostäder för att kunna rationalisera och göra det enklare.

Hur de resonerar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet får Fredrik Malm diskutera med dem. Men jag förstår verkligen om de efter att ha lyssnat på Fredrik Malm i debatten reagerar genom att ännu skarpare stå upp för sina kollektivavtal, med tanke på att det finns en majoritet i den här kammaren som ogillar svenska kollektivavtal.

Herr talman! Detta blir lite förvånande. Socialdemokraterna argumenterar ungefär som om det skulle hota kollektivavtalen att delta i snabbspåren. Det är givetvis inte så. Snarare är det så att det ska kunna ge människor en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Låt mig då, herr talman, konkretisera min fråga ännu tydligare. Anser Annelie Karlsson att det underlättar integrationen och etableringen i Sverige att Byggnadsarbetareförbundet inte deltar i snabbspåren? Underlättar det integration och etablering, eller kan det faktum att Byggnads inte ställer upp på snabbspåren ha en negativ effekt på integration och etablering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Om Fredrik Malms påstående att Byggnads inte ställer upp på snabbspår hade varit sant hade jag sagt: Nej, det underlättar inte. Men jag vet att det förekommer diskussioner - jag tror till och med att arbetsmarknadsministern kommer att kunna återkomma till det i sitt inlägg - med Svenska Byggnadsarbetareförbundet om hur man ska underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden via snabbspår och via andra åtgärder.

Snabbspår är inte det allenarådande. Snabbspår är en bra modell, men jag tror att den här retoriken är en annan. Man vill återigen peka på att det är svensk fackföreningsrörelse som är hindret. Jag säger det igen, herr talman, och jag tror att det tål att sägas: Den retorik som Liberalerna och andra borgerliga partier har om att vi måste sänka trösklar och sänka löner tror jag inte underlättar diskussionerna om hur man ska gå vidare med snabbspår. Jag tror att när man känner att det finns en majoritet i den här kammaren mot svenska kollektivavtal och för sänkta löner blir oron där ute ganska stor.

Herr talman! Annelie Karlsson inledde sitt anförande med att bjuda in till att åka till en folkhögskola och se hur den förträffliga socialdemokratiska integrationspolitiken fungerar. Jag antar inbjudan. Jag åker gärna och ser det, för det ska bli fantastiskt roligt att se. Jag åker gärna med dig, Annelie.

Jag vill anta en annan inbjudan. I replikskiftet med Fredrik Malm påstod du att på svenska byggarbetsplatser finns det jättemånga med utländsk bakgrund. Det stämmer - det är utstationerad personal från övriga Europa, framför allt Östeuropa, som ibland har bedrövliga förhållanden och löner. Men att det skulle vara så många som kommer som är asylsökande, det vill jag se. Jag följer gärna med dig också till en byggarbetsplats och tittar på detta. Är det så att du inte själv hittar någon sådan arbetsplats kanske din man, fackpamp i just Byggnads, kan hjälpa dig att hitta en sådan. Jag antar det också.

Sedan räknade Annelie upp en mängd yrkeskategorier som vi nu tillför det svenska samhället genom den stora asylinvandringen, bland annat läkare. Jag vet inte om Annelie är medveten om att vi har ungefär en läkare på 277 invånare i Sverige. Vi har en sjuksyster på 91 invånare. Av de 163 000 som kom i flyktingvågen i fjol behöver 588 vara läkare för att vi inte ska tappa läkartäthet i Sverige. Det är svårt att få fram exakta siffror, men ett gott år verkar ungefär 40 läkarlegitimerade i den gruppen valideras i Sverige. Ett gott år. Det motsäger ju det du säger.

Det är också precis som många fler här har sagt att i just den här flyktingvågen var det extremt låg utbildningsnivå jämfört med tidigare flyktingvågor, det vill säga att vi ser ännu värre problem framöver. Då måste vi mycket riktigt ta krafttag för att få ut människor på arbetsmarknaden.

Jag antar alltså dina inbjudningar, och sedan har jag en sista fråga. Ni totalsågar nystartsjobben i er egen budget. Det är undanträngningseffekter, och det är dödvikt. Men vad gör man då? Man lägger inte ned dem. Nej, man riktar bara om dem till nyanlända. Hur kommer det sig, Annelie?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag vill börja med att fråga talmannen om det är rimligt att vi hänvisar till ledamöters familjer och respektive och vilket arbete de har.

För det första skulle jag önska att vi kunde kalla anställda i svensk fackföreningsrörelse vid deras rätta titulatur. Jag skulle vilja att herr Sällström kallar anställda i svensk fackföreningsrörelse vid deras rätta titulatur. Är man ombudsman är man ombudsman. "Fackpamp" tycker jag inte är ett uttryck som är okej att använda i kammaren.

Det som är allra minst okej är att hänvisa till att en ledamot i Sveriges riksdag ska gå hem och kolla med sin respektive vad man tycker om någonting. Jag tycker faktiskt inte att det är okej.

Herr talman! Jag vill säga att det är trams som Sällström håller på med. Det är en retorik som inte hör hemma i den här kammaren.

För övrigt tycker jag att Sällström visar väldigt tydligt i det här replikskiftet vad det egentligen handlar om. Sällström är inte ett dugg intresserad av integration. Han är inte ett dugg intresserad av att få människor etablerade i samhället. Han vill beskriva att de som har kommit till vårt land inte kommer att duga till något.

Det är därför, Sällström, det finns ett helt paket med arbetsmarknadsåtgärder som vi i den socialdemokratiskt ledda regeringen har tillsatt. Det finns ett paket av utbildningsinsatser för att få människor att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Vi sorterar inte människor utifrån vilka kunskaper de har. Vi sorterar människor utifrån om de har ett skyddsbehov. De har ett behov av att komma till oss. Sedan är det en ren bonus att det kommer läkare, tandläkare, lärare och andra utbildade människor som kommer att förstärka. De som inte har kunskap ger vi kunskap, men de har inte kommit till vårt land för att de har kunskap. De har kommit till vårt land för att de har sökt asyl.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte fick ett enda svar på mina frågor.

Det är så att 40 validerade, det är inte ens i närheten av 588. Det vill säga att på många av de områden du räknade upp i ditt anförande försämrar vi Sveriges möjligheter.

Nystartsjobben fick jag inget svar om. Det finns en del i er regering och i partier som stöder er regering som tycker att nu när vi har stängt gränserna fungerar mottagningen och integrationen bra - nu kan vi öppna gränserna igen.

I år tar vi emot ungefär 30 000 asylsökande. De integrationsproblem vi har i dag härrör från tiden då vi hade ungefär 30 000 asylsökande eller mindre per år. Vad tycker du om det, Annelie Karlsson? Ska vi öka mottagningen igen, eller ska vi stänga gränserna och bara ta emot via UNHCR:s försorg? Tycker du att 30 000 per år är lagom?

En annan fråga jag har till Annelie Karlsson är vad ni ska göra åt de ca 317 000 - det är Migrationsverkets beräkningar - anhöriginvandrare som kommer fram till år 2020, enkom beroende på den flyktingkatastrof vi hade i fjol och den stora mottagning vi hade i Sverige. Hur ska ni lösa den situationen? Hur ska ni lösa den integrationen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Sällström har synpunkter på att jag inte svarar på hans frågor. Jag kommer inte att svara på en del av de här frågorna heller, för det är fel debatt. Sällström vill ha en migrationsdebatt. Vi har en integrationsdebatt. Det är stor skillnad på integrationsdebatt och migrationsdebatt. Migrationsdebatten var förra veckan, om jag minns rätt. Sällström deltog säkert också i den och ställde samma frågor.

I dag talar vi om integration. Det är därför vi socialdemokrater talar om hur vi ska ge människor kunskap, hur vi ska ge människor förutsättningar att bo, hur vi ska se till så att fler kommuner tar emot människor så att man får en bra etablering, hur ungarnas skolgång ska fungera bättre och hur vi ska se till så att vi rustar människor för att få ett bra liv i Sverige - på samma villkor som alla andra.

Men de frågor som vi diskuterar här är Sällström och Sverigedemokraterna inte intresserade av att diskutera. Sällström och hans parti är bara intresserade av att diskutera varför man kom, om det verkligen var rimligt att man kom, om det ska komma fler och att man inte har motsvarande utbildning.

Jag säger det igen: De har kommit till vårt land för att de har flytt hit. De har inte kommit hit för att förstärka vår arbetsmarknad. Men när de är här ska vi se till att de blir en del av samhället. Det blir man genom att gå till jobbet, genom att ungarna går till skolan och genom att man är en del av föreningslivet och det svenska samhället. Det är de frågorna vi diskuterar, men dem är Sällström tyvärr inte intresserad av att diskutera. Därför blir de här replikskiftena fullständigt meningslösa.

(Applåder)

Herr talman! Jag har sagt det förut, i en liknande integrationsdebatt för ett par år sedan: Varje gång man lyssnar är det något som skaver som en liten sten i skon.

Vi har hört ganska tydliga exempel på detta i dag. Den ena företrädaren efter den andra från borgerligt håll är uppe i talarstolen och talar om integrationens utmaningar. Vi hör samma gamla skåpmat om sänkta trösklar, som är en omskrivning för lägre löner och sämre villkor. Vi hör om skattesänkningar och sänkta bidrag, och vi hör om det så kallade utanförskapet.

För är det något borgerligheten älskar att tala om är det utanförskap, som de kallar det. Det de glömmer att berätta är att det så kallade utanförskapet är en direkt konsekvens av deras egen klasspolitik.

Den senaste tiden har framför allt moderata företrädare tävlat i att be om ursäkt för den flyktingpolitik som fördes under borgerlighetens tid vid makten. Samtidigt som vi alla dagligen ser tv-bilder på civila som slaktas i ruinernas Aleppo, massgravar som avtäcks i Mosul och terrordåd som skakar Kabul verkar Moderaterna tycka att medmänsklighet är ett omodernt sänke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Men, herr talman, det finns gott om saker som Moderaterna och borgerligheten i stället borde passa på att be om ursäkt för. Var är ursäkterna för att varje politiskt förslag de genomförde under sina åtta år vid makten handlade om att rigga systemet för dem som har mest och klarar sig bäst? Jag talar om skattesänkningarna på 140 miljarder, låglöneivern och de otrygga anställningarna, det bristande bostadsbyggandet, privatiseringarna, det fria skolvalet och den fria etableringsrätten som segregerar och sorterar och drivet att låta välfärdstjuvar sänka ned sina sugrör i vår välfärd för att göra vinst.

Var är ursäkterna för ett etableringssystem som slog sönder kommunernas etablering och i stället ersatte den med ett haveri av allra värsta sort, med skumma etableringslotsar och en väldigt oklar ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner?

Nej, det är påfallande tyst om borgerlighetens ansvar för ökande klassklyftor, segregation och bostadsbrist. I stället har de mage att peka på dem av oss som faller igenom trygghetssystemen, som inte får det stöd till utbildning som krävs eller som tvingas bo väldigt trångt på grund av bostadsbrist och säga att det nog är vi som är problemet.

De skyller på dem av oss som tvingas leva på botten av det orättvisa klassamhälle de varje dag gör sitt allra bästa för att fördjupa och bevara. Det är ett ganska välkänt gammalt klassförakt. Det nya är att det nu dessutom allt oftare förklaras med ursprung, födelseort eller religiös tillhörighet.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet är glada och stolta över den budget som vi lyckats åstadkomma tillsammans med regeringen. Den står på många sätt för en annan inriktning på politiken, med reformer som prioriterar och stärker välfärdssystemet och tar viktiga steg för att jämna ut levnadsvillkor. Vi lever i en tid när klass inte bara har kön utan även färg. Sveriges fattigaste är kvinnor och utlandsfödda.

Därför har det varit avgörande för Vänsterpartiet att den budget vi nu lägger på riksdagens bord just tar viktiga steg för att prioritera dem som har minst i vårt samhälle och för att stärka den välfärd som är helt avgörande för allas möjlighet till trygghet och bättre livsvillkor. 10 vänstermiljarder, steg för ett rättvisare skattesystem, investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror, satsningar på svenska under asyltiden, språkundervisning på folkhögskolor, fler behöriga sfi-lärare och stärkt validering är viktiga steg för just det område vi debatterar i dag.

Det betyder inte att vi inte har saker kvar att göra. Det finns väldigt stora orättvisor kvar i samhället, och det är inget som går att snabbt reparera; det har tagit lång tid att skapa klyftorna.

De förslag vi nu lägger fram kan hjälpa till att öppna dörrar för dem som står utanför arbetsmarknaden. Som Sandro Scocco konstaterat i magasinet Arena är det som krävs inte sänkta trösklar utan att dörrar öppnas - och det är ju arbetsgivaren som kan öppna dörrarna. Det kan ske antingen genom att man har den kompetens som behövs eller genom att den diskriminering som gör att dörren hålls stängd motverkas. Det är dessa två helt basala saker vi behöver göra.

Herr talman! Det som skaver som en sten i skon i dagens debatt är just detta: att borgerligheten omöjligen kan ha några lösningar för att minska det de kallar utanförskapet. Det är ju en direkt effekt av deras klasspolitik. Ett samhälle som verkligen skapar förutsättningar för inkludering, trygghet och sammanhållning kan bara byggas på en ekonomi och ett samhällsbygge som gynnar oss alla och inte bara de få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet inte står bakom vare sig de inskränkningar i flyktingpolitiken som ingicks i migrationsöverenskommelsen eller den tillfälliga lagen. Vi är nämligen helt övertygade om att trygghet är den bästa grunden att bygga en framtid på.

Nu när regeringen och stora delar av oppositionen har lagstiftat om att splittra familjer och slå sönder etablering och trygghet med tillfälliga uppehållstillstånd är ett av de viktigaste integrationspolitiska förslag man kan komma med i dag att återigen låta familjer återförenas och att låta permanenta uppehållstillstånd vara grunden i en framtid för dem som får skydd i Sverige.

Vänsterpartiet vill se en annan migrationspolitik, en politik som står upp för asylrätten och sätter de mänskliga rättigheterna i centrum. Vi vet att en stark och generell välfärd måste vara grunden för en fungerande etablering och ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Vi vet också att det kräver en ekonomisk politik som är till för oss alla och ett skattesystem som jämnar ut de klyftor som växt i Sverige under lång tid.

Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva på för att åstadkomma detta. Och därmed, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag noterar att ni i Vänsterpartiet går till storms mot den politik som man menar ska slå sönder en etablering, för att därefter avsluta anförandet med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det kanske ska poängteras för Christina Höj Larsen och Vänsterpartiet att ni deltar i budgetsamverkan med regeringen. Ni står bakom budgeten. Det betyder att ni står bakom att man nollar budgeten för familjeåterförening, till följd av den lagstiftning riksdagen antog den 20 juni.

Om ni i Vänsterpartiet ska stå här i talarstolen och säga att alla ska få permanenta uppehållstillstånd och att vi ska ha en helt annan migrationspolitik, varför sitter ni då i förhandlingar med regeringen om budgeten? Förklara gärna för mig hur det ska gå till! Ni är ju med på en statsbudget som innebär den hårdaste asyl- och flyktingpolitik Sverige någonsin har haft, i alla fall i modern tid.

Det andra, herr talman, är att Christina Höj Larsen säger att det som krävs inte är sänkta trösklar utan öppna dörrar. Men det är svårt att öppna en dörr om det är en tröskel i vägen, så att säga. Då kanske man behöver hyvla ned den tröskeln en aning.

Christina Höj Larsen säger i talarstolen att sänkta trösklar, som Alliansen ofta använder som vokabulär, är en omskrivning för lägre löner, men det behöver det inte alls vara. Det kan också handla om sådant som vi från det gemensamma subventionerar för att sänka trösklar, till exempel RUT-avdrag. Det är ett utmärkt sätt att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Men det innebär inte lägre lön för människor.

Jag har förstått att Vänsterpartiet till varje pris vill undvika en ökad lönespridning. Jag förstår er argumentation för detta även om jag inte delar den. Men jag kan för mitt liv inte förstå varför Vänsterpartiet motsätter sig sänkta trösklar som inte innebär lägre löner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Det är ganska intressant. Som Fredrik Malm säger finns det redan omfattande subventioner att få i form av olika typer av anställningsstöd. Ändå envisas Alliansens företrädare med att komma med förslag som handlar om att sänka lönerna ytterligare. Men om arbetsgivaren inte kan tänka sig att ens betala hälften av en vanlig lön, hur låg lön är det då man vill betala? Annelie Karlsson var inne på detta tidigare i ett replikskifte. Det är ju om detta hela vår konflikt handlar.

Vi tycker att människor ska kunna leva på sin lön. Man ska kunna leva på ett jobb, på en heltidslön. Det ni föreslår kommer att innebära det helt motsatta. Det är inte ett sådant samhälle vi vill ha.

Subventionerade anställningar är inget problem för Vänsterpartiet. Vi tycker att det är helt nödvändigt. Det finns en rad situationer där det är viktigt och bra.

När det gäller sänkta trösklar vet vi redan från en hel rad praktiska försök med sänkta lönekostnader att det inte ger de resultat ni hoppas på. Vi såg det med lönekostnaden för ungdomar och med restaurangmomsen - det gav inte den effekt som man hoppades på, och vi är inte beredda att använda våra skattepengar på det sättet. Vi vill göra något annat och skapa riktiga jobb.

Tittar vi på länder i Europa där det finns många låglönejobb kan vi inte se att de har en bra fungerande arbetsmarknad. Det är länder som Turkiet, Grekland och så vidare. Det finns jättemycket låglönejobb där. Är det bra? Nej, det är det faktiskt inte. Det är inte en bra arbetsmarknad för majoriteten.

Herr talman! Jag vet inte om vi ska jämföra oss med Grekland och Turkiet, men sanningen är att det finns väldigt många låglönejobb i Sverige också, i en ständigt växande svart sektor. Det är bara att titta i servicesektorn i Stockholm. Där kommer man sannolikt att hitta en hel del personer - det kan vara papperslösa, asylsökande, människor som har bott i Sverige i 20 år eller människor som är födda i Sverige - i en skuggtillvaro, i ett skuggsamhälle i Sverige. Som liberal menar jag att om vi ska kunna inkludera dem måste vi sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet argumenterar för att subventionerade anställningar är okej. Det innebär ju att man lägger hela subventionen på arbetsgivaren. Med RUT-avdrag lägger man inte subventionen på arbetsgivaren utan på konsumenten. Det är på samma sätt när man köper en miljöbil. Man får en subvention på den, och det slås ut på alla skattebetalare. Det är samma princip.

Ja, om vi ska kunna sänka trösklarna kommer vi fortsättningsvis att behöva subventionerade anställningar. Vi kommer också att behöva modeller där vi på olika sätt främjar nya och breda marknader genom att subventionera konsumenten, genom till exempel RUT-avdrag, ROT-avdrag och annat. Vi kommer också att behöva en del skattesänkningar, och vi kan också behöva lägre ingångslöner i vissa sektorer. Jag tror att vi behöver allt av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Jag noterar dock att det enda Vänsterpartiet ställer upp på är att lägga hela subventionen på arbetsgivaren. Det kanske är nutidens form av socialism, men jag vet inte om den nödvändigtvis hjälper dem som står längst bort från arbetsmarknaden.

Herr talman! I vanlig ordning vill Fredrik Malm alltid så mycket att det blir ganska yvigt och ganska många olika frågor och anslag på samma gång. Jag noterar att Liberalerna i sitt budgetförslag i vanlig ordning ger 80-90 procent av sina skattesänkningar till de allra rikaste. Det visar tydligt vem man tycker är viktig i samhället. Jag delar inte alls uppfattningen att det är de som behöver mest i vårt samhälle.

När det gäller detta med låglönejobb och lågkvalificerade jobb bedömer faktiskt Svenskt Näringsliv att ungefär hälften av arbetsstyrkan i Sverige är överkvalificerad för sitt arbete. Det ger något som kallas bumping down-effekt, det vill säga att de som inte har så bra kvalifikationer faktiskt pressas ut av människor som har bättre kvalifikationer. Det Sverige behöver är högkvalificerade arbeten, inte tvärtom. Detta är något ni aldrig pratar om, utan ni fortsätter att pressa ut dem som inte har förutsättningar på arbetsmarknaden. Det är inget jag ställer upp på.

Jag är helt övertygad om att det vi behöver göra är att rusta dem som behöver det med utbildning, så att dörren kan öppnas och så att också den som har en god utbildning får möjlighet att fortsätta sin jobbresa vidare i systemet. Det är vad Sverige har gjort historiskt, och det är vad vi behöver göra nu också. Det har ni varit emot, och det förvånar mig inte ett dugg. Det är klassisk borgerlig politik att motsätta sig utbildning för dem som behöver det och i stället säga att lägre löner och sämre villkor är vägen framåt. Så kommer det aldrig att vara för Vänsterpartiet.

När det gäller budgeten är det ingen hemlighet för någon i Sverige vad Vänsterpartiet tycker om den tillfälliga lagen. Det finns en rad andra grejer i budgeten som vi inte heller har förhandlat om, till exempel pensionssystem och annat, men det finns där.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att man har värderingar, och i politik ska man ha ideologiska glasögon. Vi ska ha en generös flyktingpolitik, men samtidigt måste vi ha en kontext av realism.

Christina Höj Larsen säger att det är fel att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Men om vi i stället hade sagt att det inte är fel att människor ska gå på bidrag? Vi försöker ju säga att vi måste försöka få in personer på arbetsmarknaden i stället för att de ska gå på bidrag. Det är ju på så sätt de kan arbeta sig vidare för högre löner.

En möjlighet är att man försöker skapa jobb enligt en gammal kommunistisk modell, där man hittar på olika jobb. Alternativet är att man faktiskt lyssnar på arbetsgivarna. Jag vet inte om Christina Höj Larsen och Vänsterpartiet har lyssnat på arbetsgivarna. De säger: Om det nu har kommit jättemånga personer som har väldigt låg utbildning kan vi inte anställa dem med de lönenivåer som är i dag. Då säger Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att man ska subventionera den första delen av lönen och låta dem gå på nystartsjobb, instegsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning. Men så fort den subventionen tas bort vill ju arbetsgivaren inte ha personen kvar, för man har inte råd att betala lönen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vad är då alternativet? Vi försöker hitta alternativ. Exempelvis föreslår vi i Kristdemokraterna introduktionsanställning, där man går in på lite lägre lön men senast efter fem år ska vara uppe i vanlig kollektivavtalsenlig lön. Vad är det för fel i att inte blanda in statliga subventioner och i stället låta arbetsgivare och arbetstagare själva sköta detta?

Herr talman! Nu är vi tillbaka i frågan hur låg lön ni egentligen vill att människor ska ha. Som jag sa förut finns det redan möjlighet till subventioner som omfattar halva lönen. Jag har väldigt svårt att se varför man skulle vilja sätta den ännu lägre.

När det gäller detta med att hitta på arbeten är det helt uppenbart att det får konsekvenser. Désirée Pethrus parti har varit del av en regering som under åtta år har sänkt skatterna med 140 miljarder. Tror ni att det inte märks? Det märks i varenda kommun och i vartenda landsting. De pengarna fattas. Dessutom har man tillåtit ett vinstuttag som är fullständigt hårresande. De pengarna fattas också.

Det finns en massa arbetsuppgifter. Jag rekommenderar Désirée Pethrus att gå ut och titta i äldreomsorgen eller i skolan. Det saknas inte arbetsuppgifter, så att man behöver hitta på dem. Det saknas lärare. Det saknas händer i äldreomsorgen. De saknas för att ni har prioriterat annorlunda.

Ni har valt att i stället prioritera RUT-avdrag till dem som redan har. Vi vill i stället prioritera det som är till för oss alla. Det är inga hittepåjobb. De är på riktigt. Jag kan försäkra att det inte finns något som är så på riktigt som just lärare i vår skola och medarbetare i äldreomsorg och vård.

Det vi behöver göra nu är precis det som vi har gjort historiskt. Det handlar om att investera i att bygga samhället större och att investera i de människor som lever här. Det är det vi behöver göra.

Herr talman! Men om vi ska ha råd med högre löner och bättre förutsättningar för lärare, poliser och personer som jobbar i vården måste vi få skatteintäkter - ja. Christina Höj Larsen pratade om de sänkta skatterna tidigare. Det låter som att det är några höginkomsttagare som har fått del av detta. Men en del handlade om att ge ROT- och RUT-avdrag, som skapade arbete. Flertalet av dem som kom in i de arbetena var personer som kom från långtidsarbetslöshet. Det var ett sätt att få in människor i arbete. Dessutom sänkte vi skatterna mest för dem som hade låga inkomster, eftersom det ska löna sig att arbeta. Men man ska också kunna leva på sin lön. Det är en självklarhet.

Men hur är det om man nu till slut ändå ska ställa frågorna till arbetsgivarna, de som ska skapa skatteintäkterna? Vilka är det som ska skapa skatteintäkterna? Ja, det är dessvärre inte den offentliga sektorn, utan det är andra som måste få in pengarna som ska räcka till den offentliga sektorn. Låt oss säga att de säger: Okej, vi kan ta emot en person om vi får en subvention. De gör det. Men när subventionen från staten försvinner har de inte råd att ha kvar personen. Då är det ett problem som vi måste lösa - eller hur?

Det är för höga ingångslöner, säger arbetsgivarna. Då måste vi försöka hitta sätt att förhålla oss till kollektivavtalen och kanske ha en lite mjukare ingång för dem som har väldigt låg utbildning. Är det inte rimligt? Eller måste staten subventionera? Det skapas inte långsiktiga arbeten på det sättet. Vi har kvar flera av de subventionerade anställningarna, men jag tror inte att lösningen är att bara skapa fler subventionerade anställningar. Så fort subventionerna försvinner så försvinner också arbetstillfällena för dessa personer. Det är inte så vi ska ha det. Vi måste hitta mer långsiktiga lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag har väldigt svårt att riktigt ta på allvar riksdagsledamöter som har ganska saftiga arvoden och som står här och rekommenderar att människor ska ha väldigt låga löner. Men om vi lämnar det därhän måste jag säga: Du, Désirée Pethrus, befinner dig naturligtvis i den ekonomiska tvångströja som er ekonomiska politik ger.

Ni har ständigt som syfte att sänka skatter för dem som redan har. Det är trots allt det som har hänt. Vi kan titta på OECD:s mätningar under den period när ni satt vid makten. Klyftorna ökade mer än någon annanstans bland OECD-länderna. Det är ganska allvarligt. Och det är ett resultat av kombinationen av era skattesänkningar och det som hände i transfereringssystemen. Det finns ingen annan förklaring. Det är inte ett sådant samhälle vi vill ha.

Ni valde att prioritera den privata konsumtionen av till exempel städtjänster i stället för den gemensamma konsumtionen, som handlar om saker som behöver göras och som måste göras. Det gäller städningen på sjukhusen, lärarna och allt det som händer i äldreomsorgen. Det var en medveten prioritering. Ni flyttade konsumtion från det offentliga till det privata. Det är inte så vi vill göra. Vi vill skapa fasta och stabila arbetstillfällen genom att göra tvärtom. Det har Sverige gjort förut, och det kan vi göra igen.

Herr talman! Förra året tog Sverige emot 163 000 asylsökande. Jag vet inte hur ni andra kände det under förra hösten. Men min känsla var att Sverige blev ensammare och ensammare i EU-gemenskapen. Land efter land svek sitt ansvar för flyktingkrisen.

Det blir naturligtvis ohållbart. Sverige ska ta ett stort ansvar, men Sverige kan självklart inte ta hela ansvaret. Detta har lett till att regeringen har skärpt asylreglerna till en nivå som är i överenstämmelse med andra EU-länder. Det var nödvändigt.

Vi tog förra året emot fler asylsökande än något annat OECD-land någonsin har gjort i förhållande till befolkningsstorleken. Det går knappast att överskatta de utmaningar som vi står inför och är mitt uppe i. Vår generation ska klara någonting som faktiskt ingen tidigare har gjort i vårt land.

Detta berör alla samhällsområden. Det kräver mycket av oss alla. Självklart ska man i första hand rikta kraven mot regeringen, som har det övergripande ansvaret. Men det är många andra som måste dela ansvaret om vi ska lyckas. Det är förstås alla partier i riksdagen, kommunerna, arbetsmarknadens parter, frivilligorganisationerna och väldigt många fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi har dessbättre en god arbetsmarknad. Jobb är en viktig väg, kanske den viktigaste, för att man ska kunna etablera sig i Sverige, bli en del av det svenska samhället, tjäna egna pengar, försörja sig själv och påbörja sin väg till att bli en fullvärdig deltagare i vårt samhälle med samma skyldigheter och samma rättigheter som alla andra.

Det är självklart ofta svårt för den som är ny i ett land att etablera sig på en ny arbetsmarknad, som kan skilja sig väldigt mycket från den man kom ifrån. Särskilt svårt är det naturligtvis för den som har en kompetensnivå som skiljer sig väsentligt från vad som normalt krävs för att komma in på svensk arbetsmarknad.

Vi har en grupp personer med kort utbildning. Andelen personer med kort utbildning har minskat, men antalet har ökat, eftersom vi tog emot väldigt många asylsökande förra året. Det finns de som kanske aldrig har fått gå i skola i sitt hemland för att de råkat vara flickor och som kommer till Sverige när de är 20 eller 25 eller kanske 30 år. Det är klart att det är en väldigt lång väg för dem. Där kommer det att krävas att vi tänker på nya sätt och skapar nya lösningar och nya vägar. Det är jag tydlig med. De befintliga vägarna kommer inte att räcka för att klara de personer som kommer hit med mycket kort utbildning.

Jag har försökt lyssna på era anföranden trots att jag, på grund av regeringssammanträde, kom lite sent till kammaren. Jag tror att nästan alla har tagit upp det mycket allvarliga problemet med hedersrelaterat våld. Jag delar uppfattningen att det är en otroligt viktig fråga att ta itu med. Och mer måste göras. Min kollega Åsa Regnér kommer att ta upp frågan i sitt anförande, så jag väljer att inte göra det nu.

Jag har också hört att de flesta av er har tagit upp behovet av nya och enklare vägar in på arbetsmarknaden. Jag delar den uppfattningen. Vi behöver nya och enklare vägar in på arbetsmarknaden för många av dem som står längst ifrån den, inte minst nyanlända. Men det finns människor som har levt hela sitt liv i Sverige och som också står långt ifrån arbetsmarknaden. Även om Sverige har den lägsta långtidsarbetslösheten i EU och även om Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i EU är vi inte nöjda. Vi måste göra mer för att de som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden ska göra det.

Jag har två kommentarer. Jag lyssnade på Elisabeth Svantesson, som lyckades säga att man ska öka kraven på individen när det gäller att komma in på arbetsmarknaden. Då har jag en fråga: Hur går det ihop med Moderaternas motion där ni, om jag har förstått den rätt, kräver att de som deltar i etableringsuppdraget ska kunna tjäna rätt mycket pengar inom ramen för etableringsuppdraget utan att de blir av med sin ersättning? Andra arbetslösa ställer vi andra typer av krav på. Där är det inte tal om att man både kan behålla a-kassan och ta ett arbete. Får man ett arbete, vilket vi förstås hoppas och vill att man ska få, påverkar det hur stor ersättning man kan få från arbetslöshetsförsäkringen.

Och hur säkerställer vi att det finns incitament att ta jobben? Jo, vi kräver det. Den som tackar nej till erbjudet arbete blir av med sin ersättning. Jag tycker att detta är rimligt. Jag tycker att det är rimligt att samma krav ska ställas på alla arbetslösa, oavsett om man är nyanländ i Sverige eller inte. Jag har väldigt svårt att förstå varför Moderaterna anser - om jag nu förstår Moderaternas motion rätt - att just nyanlända ska ha ett särskilt incitament att kombinera etableringsinsatserna med arbete, medan andra arbetslösa, förstås, påverkas av huruvida man får arbete och får en lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Jag har också en kommentar och en fråga till Fredrik Malm. Kommentaren är att jag kan berätta för Fredrik Malm att byggindustrin och Byggnadsarbetareförbundet, tillsammans med ytterligare parter, har kommit in med en ansökan om snabbspår. Arbetet med snabbspåren är igång, tillsammans med dessa parter.

Ansökningarna från olika parter har kommit in vid olika tidpunkter, och det tog lite längre tid för dem. Vad gäller några av de ansökningar där parterna var allra snabbast hängde kanske inte Arbetsförmedlingen med lika väl som man borde. För att uppbyggnaden av snabbspåren ska fungera på ett bra sätt krävs det att både parterna och Arbetsförmedlingen är redo.

Jag har också en fråga till Fredrik Malm. Du sa så här, om jag förstod dig rätt i replikskiftet: Det förekommer svartarbete och utnyttjande av människor i en grå sektor på arbetsmarknaden. Eftersom det gör det röstar Liberalerna nej till de konkreta förslagen, för att råda bot på detta och för att få ordning och reda, så att människor inte ska utnyttjas utan i stället få anständiga, kollektivavtalsenliga löner.

Om jag förstod dig rätt i replikskiftet här tidigare använder du det faktum att det finns svartarbete som ett skäl för att man också på den reguljära vita arbetsmarknaden ska ha dåliga löner. Eller var det någonting som jag inte förstod om hur det resonemanget hängde ihop?

Herr talman! Låt oss klara att ha två, eller kanske till och med fler, perspektiv samtidigt. Det handlar om så många människor, och det är en mycket stor utmaning för Sverige. Jag tror att vi måste klara att se att utmaningarna är mycket stora - det går knappast att överskatta dem. Bostadsbyggandet är en jättestor utmaning. Mottagandet i kommunerna är en jättestor utmaning. Skolan är en jättestor utmaning. Att få in kortutbildade på arbetsmarknaden är en jättestor utmaning.

Men även om utmaningarna är stora är inte allting mörkt. Det finns också saker som går i rätt riktning. Andelen som kommer i arbete eller börjar studera efter att ha ingått i etableringsuppdraget ökar. Snabbspåren är igång. Jag måste verkligen säga att arbetsgivare runt om i landet öppnar sina arbetsplatser, öppnar sina sinnen och välkomnar nya människor, nya talanger och nya sätt att rekrytera. De gör ett fantastiskt arbete och är en viktig del i detta.

En sak som däremot ännu inte går i rätt riktning är andelen som går vidare till utbildning.

Herr talman! Jag vill avsluta med att citera en krönika från min lokaltidning. Den är skriven av Zakaria Hamta. Han är en tonåring som förra året kom från Afghanistan. När han var barn brukade han fråga sin farfar om traditioner i Afghanistan. En sak han undrade var varför tjejer inte fick gå till skolan. "Det är vår tradition", svarade hans farfar och förklarade att Gud straffar dem om de inte är bra människor.

Sedan började farfar förklara många saker, som att flickor i Afghanistan måste gifta sig innan de blir arton år, för att religionen tvingar dem. Man får absolut inte lyssna på musik heller, för det är haram - förbjudet enligt Koranen.

Farfar sa att livet var sådant när han föddes, och han var helt säker på att livet skulle komma att fortsätta så. Fastän han var gammal var han inte sträng mot Zakaria när han undrade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Zakaria skriver vidare: "När jag kom till Sverige såg jag en annan värld, att tjejer går till skolan och att de kan umgås med killar". De flesta av hans lärare är kvinnor. En del kvinnor kör bil, buss och tåg, och de är ministrar.

Zakarias frågor till sin farfar har blivit fler och han har börjat undra alltmer varför det är så stor skillnad mellan Sverige och Afghanistan. Han fortsätter: "Med stor respekt för min farfar måste jag nog säga att de gamla människor som bor i Afghanistan inte hade rätt. Jag och några kompisar ska satsa på utbildning för att det ska hjälpa oss att bli något viktigt här i Sverige och i hela världen och på det sättet kan vi påverka vårt hemland på ett bra sätt."

Jag är glad att Zakaria finns hos oss.

(Applåder)

Herr talman! Detta var ett märkligt anförande. Inte nog med att ansvarigt statsråd - och ansvarig minister - inte har lyssnat på hela oppositionens anföranden utan påstår att hon har lyssnat på dem i efterhand. Hon har heller inte förberett ett anförande där hon redovisar regeringens politik, utan hon läser ur lokalpressen och startar ett replikskifte från talarstolen. Men okej - det är också ett sätt.

Jag tänkte drista mig till att läsa avslutningen på mitt eget anförande, så att jag kan ställa frågor utifrån detta.

Herr talman! Jag talar om uppförandet av det nya påfundet modulhus, så kallade trailer parks, i Sverige. Regeringen gör ingenting för att stoppa tokerierna. Den rödgröna regeringen återinför statarlängorna nästan ett sekel efter att de försvann. Förstår ni inte vidden av era beslut? Förstår ni inte klassmarkören? Förstår ni inte utsattheten?

Med regeringens modulhus och trailer parks kommer vi i framtiden att få se en segregation, misär och uppgivenhet som vi i detta land inte har kommit i kontakt med på över ett sekel. Tillfälliga är modeordet för dagen. Vi har inte råd och tid att bygga riktiga bostäder nu, i högkonjunktur, trots rekordhög statlig upplåning. Men sedan, i framtiden, ska vi få råd. Då ska vi ha tid att bygga.

Detta är ett fundamentalt svek utan motstycke. Naturligtvis kommer det varken att finnas resurser eller möjligheter att bygga riktiga, permanenta bostäder senare. Tvärtom pekar alla prognoser på att vi går mot mycket ansträngda förhållanden, både för det offentliga och för det privata.

De bostäder som var menade som en tillfällig lösning under några år för några av samhällets mest utsatta grupper kommer att finnas kvar inte bara om 10-20 år, utan de kommer att finnas kvar även om 30-40 år. Generationer av nya invånare kommer att växa upp i ett utanförskap som vi bara kan ana, och detta är ert fel. Jag tycker att ni ska skämmas.

Kan du förklara för mig när och hur vi ska ha tid och råd att bygga permanentboenden för att ersätta dessa tillfälliga boenden?

Herr talman! Sven-Olof Sällström började med att fråga om jag förstår vidden av regeringens politik. Jag skulle vilja returnera den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Har Sven-Olof Sällström sett rapporteringen från Aleppo i någon av nyhetssändningarna de senaste dagarna? Människorna där lever i ett formidabelt helvete. Förstår Sven-Olof Sällström vidden av en politik där man inte tar sin andel av världssamfundets ansvar för människor som utsätts för sådana fruktansvärda scener som vi nu kan se i Aleppo?

Modulhus är en bra lösning för att snabbt få fram bostäder. Bostadsbyggandet har ökat dramatiskt i Sverige. Vi är nu uppe i en bostadsproduktionstakt vad gäller lägenheter som är som i miljonprogrammets dagar. Det som tidigare ansågs som nästan omöjligt - att få upp bostadsbyggnadstakten - har vi lyckats med, och nu är bostadsbyggnadstakten hög.

Det finns ingenting som tyder på att detta inte kan fortsätta. Tvärtom ser vi att prognoserna pekar på en fortsatt mycket hög takt i byggandet i av permanentbostäder de kommande åren.

För att klara en tillfällig ansträngning, som det innebär när många nyanlända snabbt måste få en chans att bli en del av det svenska samhället och börja tjäna egna pengar, så att man kan försörja sig själv, måste man också ha någonstans att bo.

Jag är inte rädd för att också ta till tillfälliga lösningar. Det viktiga är att man får en politik så att man också bygger permanentbostäder, inte bara för nyanlända utan för alla dem som behöver en bostad i ett land som präglas av bostadsbrist och som har gjort det under många års tid.

(Applåder)

Herr talman! Ja, det som händer i Aleppo är naturligtvis fruktansvärt. Sverigedemokraternas politik är att hjälpa huvuddelen av dem som nu flyr från Aleppo och kommer att finnas i flyktingläger i närområdet, där det oftast inte finns mat, nödvändig sjukvårdsutrustning och medicin och inte heller möjlighet till skolgång för barnen.

Jag konstaterar att ministern anser att det är Sveriges ansvar att återigen gå i bräschen för flyktingmottagning i Sverige i stället för att flyktingarna ska kunna befinna sig någon annanstans, vilket är ganska anmärkningsvärt.

Efter ministerns anförande - tillåt mig att kalla det så - och den debatt som har varit här i dag får man intrycket att det är fjolårets 163 000 som är problemet med svensk integration. Men det är det ju långt ifrån - det är inte ens i närheten av sant.

Integrationsproblemen i dag härrör från tiden före eller kring tiden då vi hade ungefär samma mottagande som vi har i år, ungefär 30 000 asylsökande. Ungefär 2010-2011 hade vi den siffran, därefter har den varit betydligt högre. De integrationsproblem vi ser i svenska utanförskapsområden i det svenska samhället härrör från den tiden eller tidigare.

Det finns en del partier som stöder regeringens budget och tycker att vi i dag behöver öppna upp igen, att vi har för litet mottagande. Jag vill då ställa frågan om ministern delar uppfattningen att 30 000 är för lite eller om hon tycker att det är lagom. Delar ministern min uppfattning att huvuddelen av dem som flyr från Aleppo måste få sin hjälp i närområdet, gärna med svenska skattemedel och gärna via UNHCR, eller tycker hon att huvuddelen av dem ska söka sig till Sverige och söka asyl här?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag var mycket tydlig, hoppas jag, i mitt anförande med att Sverige ska ta sin andel av ansvaret för människor som är på flykt. Sverige kan på inget sätt ta hela ansvaret, men vi ska heller inte stänga våra gränser. Vi ska ta vår del av ansvaret, och det gör vi.

Många av dem som kom förra året och även nu, som får uppehållstillstånd, ska etablera sig och integreras i Sverige, kommer faktiskt just från Aleppo. Vi har många nya människor i Sverige just från Aleppo. Vad är Sven-Olof Sällströms svar till dem?

Ni har ingen politik över huvud taget för att människor som finns här, som har flytt från helveten, ska få en chans att börja sitt nya liv här. Med er politik för stängda gränser skulle vi inte klara att försörja välfärden eller oss den dagen vi blir gamla.

Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för anförandet! Jag har några frågor kopplade till detta.

Det finns ju mycket att tala om de här dagarna och många stora utmaningar, och jag är glad att ministern nämner att det finns problem.

Några av de problem som vi ser finns i en del stadsdelar i Sverige. Som jag nämnde i mitt anförande har vi 130 stadsdelar där färre än 50 procent arbetar. Det är ofta samma stadsdelar som polisen knappt kan åka in i längre. Det måste alltid vara två poliser, för den ena måste vakta polisbilen. Man möts ofta av stenkastning och annat. De flesta som bor där är hederliga medborgare som bara vill leva i trygghet, men de möts av en tuff vardag.

I regeringens budget finns det ett kapitel på två sidor med rubriken Åtgärder mot segregation. När jag läser det här avsnittet får det mig att tänka på en gammal psalm som heter Jag kan icke räkna dem alla. Det handlar om hur många delegationer, utredningar och samordnare den här regeringen har tillsatt. Jag tror att det är betydligt fler än politiska reformer.

Herr talman! Jag måste bara få läsa upp en mening i budgeten: Regeringen avser att tillsätta en delegation som bland annat ska arbeta för att skapa jobb, minska trångboddhet och med andra åtgärder för en förbättrad valfrihet. Vi kan glömma att det inte är riktigt korrekturläst, men det får mig att ställa en fråga. Under åtta år i opposition har ni haft stora möjligheter att ta fram kraftfulla reformer för att möta de många utmaningar och problem som finns i Sverige. Vad ska den här delegationen göra? Vore det inte bättre att lägga fram konkreta förslag på riksdagens bord om hur segregationen ska minska i de här områdena än att tillsätta ytterligare en delegation?

Herr talman! Jag håller med Elisabeth Svantesson om att det är bättre att lägga fram konkreta förslag. Det är också därför vi gör det och har gjort det hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi har lagt fram konkreta förslag och ser att arbetslösheten minskar. Vi har lagt fram konkreta förslag och ser att sysselsättningen ökar. Vi har lagt fram konkreta förslag och investeringarna i skolan och välfärden ökar.

Vi gör enormt stora investeringar i skolan, och skolresultaten vänder. Jag ska inte säga att det beror på våra investeringar, för jag tror att det kan vara investeringar lite längre tillbaka också. Men utvecklingen går äntligen lite grann åt rätt håll när det gäller skolan.

Bostadsbyggandet, en viktig fråga, har äntligen tagit fart ordentligt. Vi investerar i infrastruktur, och vi investerar i klimatomställning - klimatomställningen kanske inte direkt har att göra med de utsatta områdena. Men vi gör många av de viktiga investeringar som är nödvändiga och spelar roll. Fler poliser anställs.

Det är precis det här som måste göras för att bryta segregationen, så jag delar den uppfattningen.

Delegationens arbete får Ibrahim Baylan, som svarar för det, svara närmare på.

Jag kan också säga att jag delar uppfattningen att formuleringen i budgetpropositionen inte är särskilt lyckad.

Det är de konkreta förslagen som är de viktiga. Dock ser vi många gånger att olika delar av samhället som man rimligen tycker borde samarbeta ändå inte gör det. Därmed faller olika saker mellan stolarna, mellan stat och kommun, mellan kommun och den ideella sektorn eller mellan arbetsmarknaden och andra aktörer. Där behöver vi göra insatser för att stärka arbetet med att få de goda krafterna att samverka.

Jag vill ställa en fråga till Elisabeth Svantesson: Hur menar Moderaterna? Varför ska den som är nyanländ stimuleras till arbete genom att kunna ha dubbla ersättningar, både ersättning och lön, medan vi ställer krav på andra arbetslösa? Om de tackar nej till erbjudet arbete blir de av med sin ersättning. Varför behandla olika?

Herr talman! Den nöjda arbetsmarknadsministern kom tillbaka här för en stund när hon berättade om allt som går bra i Sverige. Jag delar bilden att det är väldigt mycket som går bra. Vi har högkonjunktur och arbetslösheten sjunker.

Jag vill bara påminna alla som lyssnar på debatten just nu att vi har haft ett år med den här regeringens budget. Man ska nog vara försiktig med att ta åt sig äran, för vilka reformer som den här regeringen har genomfört har lett till de här jobben?

Vi behöver nya och enkla vägar in på arbetsmarknaden, sa arbetsmarknadsministern tidigare. Då är min fråga: Vilka nya och enklare vägar? Jag ser inte att det finns just detta i budgeten. Vi har tidigare pratat snabbspår, och jag vill verkligen understryka att det är en bra insats. Även om det går långsamt är det en bra insats. Men det behövs betydligt mer i det här läget.

Jag kan bara lyfta fram två saker som regeringen kan genomföra i morgon. Slå ihop anställningsstöden från åtta till ett, så att det blir enklare att ta sig in! Inför en ny anställningsform, så att människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden enklare kommer i jobb! Vi vill ha en anställningsform i LAS. Man kan alltså leva på den lönen, för den är dessutom skattefri upp till 12 000 kronor.

Jag tycker att det är synd att en del företrädare här inne inte läser budgetar ordentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Slutligen jobbstimulans: Ja, jag är mycket väl medveten om att den här regeringen inte gillar att göra det mer lönsamt att gå från arbetslöshet till arbete. Alliansen införde en jobbstimulans, men regeringen tog bort den. Vi tror att man borde ställa krav, som jag pratade mycket om i mitt anförande, på individer att göra sig anställbara. Men människor behöver också stöd för att bli anställbara.

Vi behöver göra det mer lönsamt att bryta bidragsberoendet. Då måste det alltid löna sig bättre att ta ett jobb än att inte göra det.

Herr talman! När det gäller enklare vägar in på arbetsmarknaden finns det flera olika verktyg som man kan använda. Ett är subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen svarar för. Det är för många stödformer i dag, och det är inte säkert att de är optimalt utformade. De har spelat en viktig roll, gör det och kommer säkert att göra det också i framtiden, men vi ser över dem för att få dem bättre utformade och enklare att förstå och använda.

Det andra verktyget för att underlätta för människor att komma över tröskeln är att satsa på utbildning. Regeringen har satsat stora resurser på att bygga ut utbildningssystemet. Men jag ska ärligt säga att vi än så länge inte har sett någon ökad andel av de nyanlända som går in i utbildning. Efter etableringsuppdragets två år är det ungefär 5 procent som går vidare till reguljär utbildning. Jag tycker att det är mycket lågt, särskilt som jag vet att det är de högutbildade som är de 5 procenten, inte de lågutbildade.

Det sägs här ibland att utbildning inte är lösningen på alla problem, och det är det inte, men det är en lösning på en hel del problem. 5 procent är ruskigt lågt. Kanske kommer siffran upp till 6 eller 7 procent, men det är fortfarande väldigt lågt. Utbildning är en viktig väg för att komma över trösklar men som ännu inte utnyttjas, måste jag faktiskt säga.

Det tredje är det traditionella sättet i Sverige. Det är att parterna kommer överens om att den som ännu inte kan jobbet har en lägre lön och en upplärning i arbetet. Sådana system har vi, och de fungerar väl.

Nu har vi en ny utmaning. Nu kommer det personer som ännu inte är upplärda och som står längre från arbetsmarknaden än de som systemen är byggda för. De kanske är av annat kön och annan ålder än vad man vanligtvis tar emot. Det är en stor utmaning för parterna som jag räknar med att parterna klarar av att hantera. Det måste byggas nya vägar där man lönesätter och utbildar utifrån de förutsättningar människor har att lära sig jobbet och klara jobbet.

Herr talman! Det är trevligt att ha statsråden med i debatten.

Kristdemokraterna har två förslag vad gäller integration. Det ena är asylprogrammet, som jag återkommer till. Det andra är introduktionsanställningar för att snabba på för den grupp som har lönenivåer under 22 000. Här finns enligt Konjunkturinstitutet alla som har arbete utan krav på gymnasieutbildning.

I dag finns snabbspår, traineetjänster, 100-klubben och nystartsjobb. Men många utvärderingar visar att varken Arbetsförmedlingen eller de enskilda arbetsgivarna orkar hålla på med allt regelkrångel. Arbetsförmedlingen sa i tv häromdagen att det inte var en enda anvisad till traineetjänsterna i Södertälje. Vad beror det på? Det måste ju finnas en anledning. Antingen vill vård och omsorg inte ta emot eller så är konstruktionen krånglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

En annan åtgärd är yrkesintroduktionsanställningar. På Arbetsförmedlingens hemsida står det: Du får en lön som motsvarar 75 procent av lönen i kollektivavtalet, beroende på hur stor del av arbetstiden som är handledning och utbildning. Du får en lön för att lära dig ett yrke.

Det är jättebra. Problemet är bara att det är en massa krångel med åldersgränser, hur länge man ska ha varit arbetslös och så vidare.

Kristdemokraternas förslag är att arbetsgivare och arbetstagare själva får bestämma. Man kan börja på 75 procent av lönen och introduceras under en period. I regeringens åtgärd är man undantagen från LAS, men i vårt förslag går man in i LAS direkt och blir inlasad. Vad är egentligen den stora skillnaden?

Herr talman! Jag håller med Désirée Pethrus om att det är viktigt med insatser under asyltiden. Men vi måste också se med öppna ögon vad det är som händer. Nu kortas asyltiden rätt kraftigt. Migrationsverket jobbar på som bara den, och väntetiderna och tiderna i asylsystemet minskar dramatiskt. Det är förstås bra, men det betyder att vi inom kort kommer att ha ganska få asylsökande men många som har fått uppehållstillstånd och väntar på att få en placering i en kommun.

Nu bör fokus flyttas från asyltiden till mottagandet. Hur vill Kristdemokraterna hjälpa till så att fler kommuner snabbare kan ta emot nyanlända som har fått sina uppehållstillstånd så att de kan påbörja sfi och allt annat som är viktigt för etableringen?

Jag vet inte om jag förstod Désirée Pethrus rätt. Yrkesintroduktionsanställningar är avtalade anställningar där det finns möjlighet till subvention via Arbetsförmedlingen. Vi har utökat subventionen så att den inte följer några åldersgränser utan också gäller andra. Nu kommer allt fler avtalsområden in och tecknar nya avtal. Senast ut var industrin, som öppnar sina yrkesintroduktionsanställningar utan åldersbegränsningar.

Jag tror att yrkesintroduktionsanställningar är en bra modell. Det kommer nog att växa. Många av dess former tar lite tid på sig att växa till sig, men jag tror att det är ett bra sätt att bygga på. Vi kommer att behöva se fler lösningar av denna karaktär, där man kombinerar anställning med lärande. Det påverkar förstås lönenivån hur stor andel av tiden man faktiskt utför ett arbete.

Herr talman! Vårt förslag handlar inte bara om asylsökande utan om alla som har låg utbildning. Det är en stor utmaning hur vi snabbt ska få dem i arbete. Vi ser introduktionsanställning som en möjlighet.

Introduktionsanställningen liknar yrkesintroduktionsanställningen.

Flera har tidigare frågat: Hur låg lön kan man ha? På yrkesintroduktionsanställning kan man uppenbarligen ha 75 procent av kollektivavtalsenlig lön.

När det gäller den outbildade gruppen skulle arbetsgivare och arbetstagare kunna lösa detta själva. Vi föreslår att man inte ens behöver gå in med subventioner till arbetsgivarna, vilket görs i regeringens program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Jag tycker att regeringen ska titta på vårt förslag och allvarligt överväga det. Det är inte så stor skillnad, men det tar bort allt regelkrångel.

Vårt andra förslag är asylprogrammet. Ska man verkligen börja med regelrätt sfi, samhällsorientering och någon typ av sysselsättning under asyltiden? Ja, vi tycker att det är rimligt att folk inte bara går och väntar på att få sina uppehållstillstånd utan börjar dag ett.

Det har varit så att Röda Korset har hållit i sfi, och snabbspåren har kommit till. Men vi menar att när man kommer till Sverige ska man ha en sexmånadersintroduktion till det svenska samhället. Det ska handla om svenska värderingar, om det svenska samhället och övrigt som man behöver introduceras i. Man får samhällsorientering men också sysselsättning från dag ett så att man inte blir passiviserad. Det går fort att bli passiviserad. Det ser vi när långtidssjuka ska hjälpas tillbaka i arbete.

Vad säger ministern om ett asylprogram där man från dag ett börjar på sfi, har någon typ av sysselsättning och deltar i ett samhällsorienteringsprogram under sex månader?

Herr talman! Hur låg lön kan man ha, frågar Désirée Pethrus. Jag tror att det finns ett grundläggande missförstånd. Lön är det man får för utfört arbete. Vilken lön man får ut har att göra med hur mycket produktivt arbete man har utfört. Har man till exempel haft en stor andel utbildning under sin anställningstid är det inte självklart att man har lön. Få LO-medlemmar är bortskämda med att ha lön under utbildningstiden. Det är snarast andra grupper som har lite mer förmånliga förutsättningar att studera med bibehållen lön.

Detta blandas ibland ihop i debatten. En anställning som i väsentlig del består av utbildning ger självklart inte samma lön som om man har utfört ett arbete till 100 procent. Lönen är kopplad till vilket arbete man utför. Men det arbete man utför ska man ha en anständig lön för. Det är en viktig princip för regeringen.

Det är denna regering som har infört tidiga insatser under asyltiden. Det fanns inte tidigare. Vi har satsat på svenska från dag ett och på stora resurser till frivilligsamhället. I budgeten ligger nya stora resurser till tidiga insatser, för vi tycker att det är viktigt med insatser redan under asyltiden.

Jag säger dock nej till ett sexmånadersprogram under asyltiden, för vi ska inte ha några asyltider på sex månader. Vi kommer nu snabbt ned i kortare handläggningstider och hoppas snart vara nere på nivåer som är väsentligt lägre än sex månader. Det är bra för alla.

Herr talman! Det är välkommet att ministern är här när vi debatterar budgetfrågorna.

Ett antal insatser och åtgärder är vidtagna och på rull. Det finns kompetenskartläggning, validering och snabbspår. Subventionerade anställningar och liknande finns tillgängligt för att man ska få hjälp och stöd att så fort som möjligt ta sig ut på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Ministern har satt som mål att det ska ta högst två år att ta sig ut på arbetsmarknaden. I dag tar det i snitt 3-5 år för män och det dubbla för kvinnor, så precis som ministern beskriver är det en jättestor utmaning.

Jag hörde inga svar om ministern och regeringen anser att det man nu har infört faktiskt svarar upp mot den utmaning som målas upp. Om vi tittar på snabbspåren ser vi att det har varit många bekymmer och problem, trots att företagen och branscherna har varit väldigt måna om att vara med och utveckla det hela så att det leder till jobb.

I många av undersökningarna kan vi se att man inte når ända fram. Min fråga till ministern är: Är det nog med insatser? Annars skulle det behövas mer i budgeten än vad vi ser i dag för att nå målsättningen att korta tiden för etablering.

Herr talman! Snittiden för att komma i arbete är relativt hög. Det tar uppemot åtta år innan man når en sysselsättningsgrad som är i närheten av den infödda befolkningens. Det kan ses på två olika sätt: Är glaset halvfullt eller halvtomt? Vi står oss väl i EU-jämförelse och internationell jämförelse när det gäller möjligheten att komma ut i arbete. Vi klarar oss bra i jämförelse med andra länder, faktiskt bättre än många andra, vilket jag måste säga till och med har överraskat mig.

Jag nöjer mig dock inte med att vi ska vara ett medelmåttigt land eller ens lite bättre än medel. Jag vill att vi ska vara väldigt mycket bättre än andra länder på att få ut människor i arbete, inte minst mot bakgrund av vi har en mycket högre sysselsättningsgrad än de flesta andra länder. Därför vill jag att vi ska prestera oerhört mycket mer.

Svaret på frågan är: Ja, det kommer att behövas fler insatser. Alldeles självklart är det så; det har varit tydligt hela tiden. För att bekämpa arbetslösheten måste man göra flera olika insatser. Man måste vara beredd att ändra sig därför att arbetsmarknaden ändrar sig. Det betyder att det som fungerade under en viss tid kanske inte fungerar i en annan. De behov som fanns vid ett visst tillfälle ser annorlunda vid ett annat.

Det klassiska problemet i arbetsmarknadspolitik är att man inte är tillräckligt lyhörd för de förändringar som finns i behov och förutsättningar utan ligger kvar med samma politik oavsett verkligheten. Därför måste man hela tiden komma med nya förslag och kanske backa från andra som inte längre är relevanta. Det kommer regeringen att fortsätta att göra. Inte minst när det gäller nyanlända är det alldeles uppenbart att vi behöver göra detta.

Vi har redan pekat ut var behoven är störst, och det är bland kortutbildade nyanlända. I den gruppen är en stor majoritet kvinnor. Det är kvinnor som aldrig fick chansen därför att de föddes till flickor, men de ska få chansen här och nu.

(Applåder)

Herr talman! Det är bra att sätta upp höga mål och ha höga ambitioner. Det välkomnar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi kan konstatera att om vi jämför med resten av EU finns det en sak där Sverige skiljer ut sig: Vi har en tudelad arbetsmarknad och väldigt få enkla jobb. Vi diskuterade detta här tidigare. Vi har lite olika uppfattning och ingångar, men jag tror att man i det här häradet behöver fundera på vad man kan göra, åt vilket håll man kan gå och vad man kan införa som skulle öppna upp för fler att komma in på arbetsmarknaden.

Om det är positivt att arbetsmarknadsministern och regeringen har höga ambitioner om att vara bäst är det precis lika sorgligt att vi har en regering som har valt att vara sämst när det handlar om möjligheten till återförening för familjer och möjligheten för ensamkommande barn och unga att efter tre år få fortsätta sina liv här. Nu flygs de tillbaka till Afghanistan, där de inte har någon som välkomnar eller tar emot dem. Det är ett väldigt osäkert läge.

Arbetsmarknadsministern kanske läste krönikan om Mustafa Naubi och blev glad över att han fanns kvar. Jag har en artikel här om honom. I förrgår kväll flögs han hem till Afghanistan. Han hade bokat tid med sin svenska mamma, men han fick inte ens träffa henne en sista gång för att ge henne en kram innan han flögs ut. Någonstans kan man känna: Var finns ambitionerna på detta område när det gäller att inte välja att bli sämst och värst i vår europeiska gemenskap i dessa frågor?

Herr talman! Jag tror att Annika Qarlsson känner mig så pass väl att hon vet att jag inte har någon som helst ambition att Sverige ska vara sämst eller värst. Tvärtom har regeringen från första dagen lagt allt krut på att vi ska ha en solidarisk fördelning och ett ansvar inom EU. Om vi har det klarar Europa att ta ett stort ansvar.

Det vi såg under förra hösten var att land efter land svek. Jag tror att det gjorde lika ont i Annika Qarlsson som i mig att vi hamnade i en situation där Sverige blev nästan ensamt kvar. Det var inte hållbart. Då tvingades man att strama åt politiken därför att situationen höll på att bli alldeles ohållbar. Jag försvarar den politiken - den var helt nödvändig.

Det finns inget egenintresse i att ha den sämsta politiken. Tvärtom arbetar vi fortfarande mycket hårt för att vi ska ta ett gemensamt ansvar inom EU. Det är sorgligt att se att vissa medlemsländer flagrant sviker det gemensamma ansvar och den gemensamma solidaritet som jag menar är en nödvändighet i en gemensam förening som Europeiska unionen.

Herr talman! Sverige har en lägre andel jobb med låga kvalifikationskrav än andra länder. För en person med kort utbildning och låga kvalifikationer är sannolikheten för att personen har jobb väldigt mycket större i Sverige än i de andra EU-länderna. Man kan välja att se det på två olika sätt, som man så ofta kan.

Sverige lyckas alltså bättre än andra länder med att få in människor med kort utbildning och låga kvalifikationer på arbetsmarknaden. Det betyder inte att vi har gjort tillräckligt när det gäller de utmaningar vi nu står inför. Vi kommer att behöva göra mer, men några saker gör vi redan rätt.

Herr talman! Vad bra! Det är jättebra att statsrådet klargör att Byggnadsarbetareförbundet har skickat in en ansökan om att delta i snabbspår. Denna goda nyhet hade undgått alla här inne. Men jag har tittat efter, och det stämmer. Det skedde i slutet av november. Man har inte talat så högt om det, men det är väldigt positivt. Förmågan att ändra åsikt skiljer den vise från den envise, finns det ett talesätt som lyder. Det passar bra här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! I statsrådets anförande, som verkade handla mer om att ställa frågor till mig än om att berätta om regeringens politik, frågade hon lite retoriskt om det var något i mitt resonemang om svartjobb som hon inte hade förstått. Ja, det är det. Om man har för höga trösklar in till arbetsmarknaden, för många regleringar och för höga skatter kommer det att skapa en grogrund för en växande svart sektor i samhället. Det är marknadens logik.

Problemet är att vi har många människor i Sverige som inte kommer in på den ordinarie arbetsmarknaden och måste klara livhanken på andra sätt. Det är problematiskt. RUT-avdraget och andra typer av reformer syftar till att göra en del av jobben vita.

Vi i Liberalerna är väldigt positiva till att på olika sätt försöka få människor att gå från svartjobb och otrygga anställningar, där man inte betalar skatt, där man inte omfattas av rättigheter eller av fackets engagemang och där man riskerar att utnyttjas systematiskt av hänsynslösa arbetsgivare, till riktiga jobb där man betalar skatt, får pensionspoäng och så vidare.

Regeringen gör närmast sitt yttersta för att förhindra denna utveckling genom att ha högre trösklar, vilket är beklagligt.

Herr talman! Det är sant, och det ska man ge en eloge till den tidigare regeringen för, att RUT-avdraget har bidragit till att göra svarta jobb vita. Den utvecklingen har vi kunnat se, och den har varit positiv och bra. Det är ett av skälen till att vi har kvar RUT-avdraget och dessutom utvidgar det till fler områden. Det är en modell som man kan använda för att underlätta för fler enkla vägar in på arbetsmarknaden. Det är så det fungerar.

Däremot menar jag att man ändå måste våga se att det finns skrupelfria skurkar där ute, som utnyttjar människor på ett helt ohemult sätt. Det gäller undermåliga arbetsvillkor, undermålig arbetsmiljö och undermåliga löner.

Det viktigaste svaret till människor eller företag som begår brott är inte sänkt skatt utan repressalier och att det vidtas åtgärder mot dem. Man måste göra det allt svårare att begå dessa brott eller att leva i denna grå sektor.

Jag menar att Liberalerna där blir svaret skyldiga. Vad vill ni göra, utöver att sänka skatten, för att vi faktiskt ska komma till rätta med de allvarliga problem som finns på svensk arbetsmarknad? Det handlar om vissa sektorer där man kan säga att frånvaron av ordning och reda är betydande. I byggsektorn, transportsektorn och hotell- och restaurangsektorn ser vi att det finns en ganska stor omfattning av grå företag.

Herr talman! Men, kära nån! Sverige är en rättsstat. Det är väl ingen som ifrågasätter detta? Att utnyttja människor i strid med lagen är förstås olagligt, och det ska stävjas. Därom har vi nog inte olika uppfattningar. Därför förstår jag inte riktigt detta resonemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Statsrådet säger: Vi breddar RUT-avdraget.

Det är en sanning med modifikation. Det är en följd av migrationsöverenskommelsen.

Statsrådet sa också tidigare här: Vi införde svenskundervisning under asyltiden.

Det är också en del av migrationsöverenskommelsen. Det är vi alla från Alliansen och från regeringen överens om.

Jag måste bara notera hur Ylva Johansson närmast tårdrypande och med oerhörd emfas argumenterade i tidigare replikskifte om barnen i Aleppo. Detta kommer från en regering som för bara några månader sedan drev igenom en lagstiftning som innebär att ett barn i Aleppo som har anhöriga i Sverige inte ska få återförenas med dem.

Det är lite svårt att förstå att man lägger fram en lagstiftning som innebär att barnen inte får komma hit och att de som lyckas komma till Sverige ska få bara 13 månaders tillfälliga uppehållstillstånd, vilket gör integrationen mycket svår, samtidigt som statsrådet har detta oerhört stora emotionella engagemang för syrierna. Ni har ju stängt dörren för väldigt många av dem. Det är det som är sanningen. Och de som får komma in får problem med sin integration.

Min avslutningsfråga till statsrådet blir: Kan statsrådet förklara på vilket sätt 13 månaders tillfälliga uppehållstillstånd är bättre för integrationen än till exempel tre års tillfälliga uppehållstillstånd?

Vi har från vårt partis sida accepterat förekomsten av tillfälliga uppehållstillstånd som den övergripande principen för asylpolitiken. Vi accepterar det. Men vi tycker att 13 månader är en för kort tid för tillfälliga uppehållstillstånd för att man ska få en lyckad integration.

Herr talman! När det gäller att stävja svartarbete och utnyttjande av människor på arbetsmarknaden måste man också vara beredd att stifta de lagar som gör det möjligt att komma åt dessa personer.

Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss för att riva upp lex Laval, så att vi i framtiden ska kunna leva upp till kommissionens och EU:s krav på att Sverige ska kunna skydda utstationerad arbetskraft.

Utstationeringsdirektivet är ett skyddsdirektiv. Det innebär att Sverige som land är skyldigt att säkerställa att utstationerad arbetskraft får minimilön när man arbetar här.

Med den nuvarande lex Laval är detta inte möjligt att uppnå med den svenska arbetsmarknadsmodellen, utan det förutsätter att man i så fall lagstiftar om minimilön och inför arbetsinspektörer.

Detta är exempel på sådant som man måste göra om man också menar allvar med att man vill komma till rätta med den grå sektorn, skuggsamhället och svartarbete.

Jag hoppas att Fredrik Malm och Liberalerna ska överväga dessa frågor noga. Vi kommer nämligen att behöva göra många insatser för att få ordning och reda på arbetsmarknaden. RUT-avdraget är en, men det behövs också skarpare instrument för att komma till rätta med dem som utnyttjar människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag ska avslöja en sak för Fredrik Malm. Det är möjligt att ha ett mycket stort känslomässigt engagemang för människor som lever i helvetet i Aleppo och önska sig en generösare asylpolitik men också inse att Sverige, med den utveckling som vi har och med tanke på de övriga medlemsländerna i EU, inte ensamt kan stå upp för en asylpolitik som i väsentliga delar skiljer sig från resten av EU. Det är insikt som vi kom fram till förra hösten och som jag står upp för. Men visst gör det ont att se människor i Syrien. Därför måste vi varje dag arbeta för att hela världssamfundet ska ta ett större ansvar för flyktingsituationen.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har en feministisk regering. Genom vår politik vill vi göra skillnad i människors liv. Politik ska leda till positiv förändring i människors vardag, och våra prioriteringar, vägval och tilldelning av resurser ska bidra till målet att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringens samlade politik ska leda till jämställdhet därför att det är rätt och smart. Jämställdhet leder till ekonomisk tillväxt och till ett mer jämlikt samhälle också.

Jag möter många kvinnor nästan varje dag som arbetar i äldreomsorg och socialtjänst - ofta hårt arbetande kvinnor. Vi menar verkligen allvar när vi vänder oss till kvinnor inom offentlig och privat sektor, som bär upp en stor del av vårt samhälle och vår välfärd.

Därför har vi sedan vi tillträdde fattat en lång rad beslut som leder till ökad jämställdhet och som förbättrar villkoren på riktigt. Vi kommer att fortsätta med det, eftersom detta är en viktig del av den svenska modellen och vår samhällsmodell.

Vi menar allvar med att vi vill engagera pojkar och män i jämställdhetsarbetet. Jämställdhetspolitik är till också för pojkar och män. Jämställdhetspolitiken måste alltså få genomslag på riktigt i människors liv, och satsade resurser ska ge resultat.

Behovet av en jämställdhetsmyndighet är väl underbyggt i en rad utredningar. Men trots det har vi här hört bland andra moderata företrädare ifrågasätta myndigheten. Det har också hänt att man har gjort sig lustig över den här i kammaren, detta trots att den förra regeringen satsade ganska stora resurser på jämställdhet. Men vi kan inte se något bestående resultat av den här politiken på lång sikt. Vi kan inte mäta det. Det var dessutom den förra regeringen som beställde dessa underlag.

Att skratta åt jämställdhetspolitiska förslag har en lång patriarkal och konservativ tradition. Man kan se det bland annat i tv-serien Fröken Frimans krig.

Elisabeth Svantesson talade här tidigare om historien. Jag har tänkt mycket på det när man samtidigt i nutid från många håll vill stå upp för svenska värderingar i debatten och gör en direkt koppling till jämställdhet. Jag har förstås ingenting emot det. Men historien har visat att det faktiskt var vissa partier, bland annat mitt eget parti, som tillsammans med kvinnorörelsen lade fram jämställdhetsförslag och som mötte hårt motstånd. Det handlade om sådant som de flesta i Sverige i dag tar som självklarheter. Särbeskattning och aborträtt har i själva verket motarbetats av flera partier här i kammaren. Sverigedemokraterna är fortfarande emot när det gäller flera av dessa frågor. Man måste vilja någonting på jämställdhetsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. Kvinnors sysselsättningsgrad ökar just nu, och möjligheterna till tryggare anställningar ökar också. Heltid ska vara norm, och vi har på senare tid sett avtal om detta mellan parterna på arbetsmarknaden.

Den snabbaste ökningstakten när det gäller sysselsättning ser vi just nu bland utrikes födda kvinnor, men det är från för låga nivåer. Men det är ändå glädjande att kvinnor, liksom män, oavsett bakgrund förvärvsarbetar mer än någonsin just nu.

Lönekartläggningar för jämställda löner kommer från årsskiftet att genomföras varje år. Arbetsgivarnas skyldighet att genom olika åtgärder främja jämn könsfördelning på ledande positioner tydliggörs också. Löneskillnader minskar just nu, men det går för långsamt.

Regeringen har öronmärkt ytterligare en månad i föräldraförsäkringen och - lyckligtvis - tagit bort vårdnadsbidraget. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att motarbeta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

I skrivelsen Makt, mål och myndighet föreslår regeringen två nya delmål för jämställdhetspolitiken: jämställd hälsa och jämställd utbildning. De övriga fyra delmålen kvarstår. De gäller

jämn fördelning av makt och inflytande

ekonomisk jämställdhet

obetalt hem- och omsorgsarbete

att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Denna politik omfattar förstås och tar hänsyn även till andra maktordningar. Till exempel inbegriper politiken ett tydligt hbt-perspektiv.

Områdena hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel lyfts särskilt fram. Vi fokuserar på mäns ansvar för och delaktighet i jämställdhetsarbetet, liksom det förebyggande arbetet för att förhindra ojämställdhet och våld mot kvinnor. Sverige har en feministisk regering, och det märks. I den strategi mot våld mot kvinnor vi lägger fram har vi ett antal skarpa förslag, och jag ska nämna några.

Vi kommer att ändra examensbeskrivningarna för relevanta utbildningar så att kunskapen om våld mot kvinnor ökar. Vi har insatser som riktas till män som utövar våld mot kvinnor för att förebygga våld, och det gäller även våld i hederns namn. Vi har tillsatt en utredning om barns rättsliga ställning i skyddade boenden, och vi satsar på information om jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter till nyanlända asylsökande unga.

Vi kommer att kartlägga det hedersrelaterade våldet, och vi kommer att utvärdera lagstiftningen om barnäktenskap. Vi kommer också att titta på om hedersmotiv kan vara grund för straffskärpning. Jämställdhet ska gälla alla. Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Jag kommer inom kort att bjuda in till en nationell samling mot hedersrelaterat våld och förtryck med relevanta aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Avslutningsvis: Många människor, både kvinnor och män, ser med oro på mycket som händer i världen i dag. Frågor som handlar om mänskliga rättigheter och jämställdhet är inte alltid högst på den globala agendan. Särskilt unga flickors och kvinnors rättigheter ifrågasätts i många sammanhang. Många ser på Sverige i dessa tider, och vad vi gör på jämställdhetsområdet har betydelse också i världen.

Jag har personligen arbetat med jämställdhetsfrågor i hela mitt vuxna liv, och jag och regeringen kommer att fortsätta att intensivt motarbeta de djupa orättvisor som ojämställdhet faktiskt innebär. Jämställdhet är ett frihetsprojekt, i Sverige och i världen, och många - äldre och unga, av alla kön - längtar efter den friheten. Jag hoppas att vi kan vända oro till framtidstro genom ett intensivt jämställdhetsarbete - gärna tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för att hon deltar i debatten; det är alltid väldigt välkommet.

Jag tror att detta är en av de frågor där vi i kammaren står varandra nära på många sätt. Vi har väldigt lika målsättningar men ibland lite olika vägar för att nå målen. Jag tänker inte tala om det vi är överens om - för vi är överens om väldigt mycket - utan nämna några frågor jag funderar på.

I mitt anförande nämnde jag min mormor Fanny och min farmor Matilda. De föddes i en tid då kvinnor inte hade rösträtt. Det dröjde tills min mormor var 29 år innan hon fick rösta. Många segrar har vunnits sedan dess, vilket statsrådet nämnde, och många har gått före. Många segrar har också vunnits bara under den tid jag har levt, vilket är snart 50 år. Jag är tacksam mot alla som har gått före i olika partier och, naturligtvis, inom arbetarrörelsen. Det är mycket gott som har gjorts.

Vi lever dock här och nu, 2016. Jag oroar mig ibland över debatten - på goda grunder, tycker jag såklart själv. Kvotering till bolagsstyrelser och en jämställdhetsmyndighet har lyfts fram som det primära, och min fundering och det jag skulle vilja höra statsrådet lägga ut texten lite kring är vilka som är de största utmaningarna. Vilken är nästa seger att vinna, och vilken är den viktigaste segern att vinna? Eller handlar det om, vilket jag tror, att de segrar som har vunnits ska komma alla till del?

Det finns många kvinnor i Sverige som inte alls får ta del av de vinster som många av oss andra, både män och kvinnor, har fått ta del av. Jag ser att många kvinnor jag möter lever långt ifrån den jämställdhet de har rätt till. De lever långt ifrån de rättigheter de har. Det handlar oftast om kvinnor, och de begränsas av män i olika typer av strukturer. Ibland är förtrycket våldsamt, och ibland är det en annan typ av förtryck. Jag ser att detta är den största jämställdhetsutmaningen, och jag vill höra från statsrådet vad som nu är den viktigaste segern att vinna. Eller handlar det om att jämställdheten ska komma alla till del?

Herr talman! Att kvotering till bolagsstyrelser skulle vara regeringens viktigaste förslag är det du som säger, Elisabeth Svantesson. Fredrik Malm har också sagt att det är en väldigt viktig fråga för regeringen.

Det är ett förslag vi lägger fram på jämställdhetsområdet, och vi gör det just mot bakgrund av att man behöver ha förslag på jämställdhetsområdet. Jämställdhet kommer inte av sig självt. Detta löser sig inte av sig självt, och ser man att det går för långsamt - och att det faktum att det går för långsamt drabbar den demokrati vi har - behöver politiken göra någonting. Det är min bestämda uppfattning, och mot den bakgrunden har vi bland annat lagt fram förslag om kvotering till bolagsstyrelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Jag som har jobbat länge med detta vet att allt hänger ihop, men om jag måste välja en fråga som jag tror är den allra viktigaste är det kvinnors - och mäns - villkor i kvinnodominerade sektorer på arbetsmarknaden. Därför har regeringen också försökt stötta i den modell vi har, där arbetsmarknadens parter till exempel sätter löner, genom att avsätta 2 miljarder till äldreomsorgen. Det är den största satsningen någonsin på bemanning i äldreomsorgen. Det handlar om att man ska kunna organisera arbetet på ett annat sätt, att det ska finnas mindre stress och att man ska kunna stödja äldre på ett bättre sätt. De rapporter jag får visar också att det faktiskt leder till det.

Vi har dessutom avsatt 1 miljard till socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården. Det var ett väldigt eftersatt område när vi tillträdde. Det är en kvinnodominerad sektor på arbetsmarknaden, och jag tror att dessa medel är oerhört viktiga för att kvinnor - som det ofta är, men gärna också män - ska välja att arbeta och stanna kvar där. Vi har också ökat underhållsstödet och bostadstillägget och på många olika sätt stöttat sektorer i samhället och på arbetsmarknaden där många av de kvinnor med sämst villkor finns. Det tycker jag är en otroligt viktig fråga.

(Applåder)

Herr talman! Jag delar jämställdhetsministerns bild att det är en viktig fråga. Om man måste rangordna skulle jag sätta den på delad förstaplats eller andraplats.

Jag vill ändå nämna varför jag tycker att frågan om utrikes födda kvinnor är så viktig. De har nämligen ingen röst. De har inget fackförbund och ingen som talar för dem. De isolerade kvinnor jag möter har ibland till slut - efter sju, åtta, nio eller tio år - hamnat i en sfi-klass. De kan knappt prata svenska, och det är få som ser dem. Det är få som för deras talan. Det är få som för de unga tjejers talan som blir bortgifta under sommarlovet. Därför tycker jag att den frågan är så viktig.

Jag ska ge några praktiska exempel. Jag tycker att vi ska införa en på riktigt obligatorisk samhällsinformation för alla som kommer nya till Sverige. Många deltar inte i den i dag. Inte för att jag tror att alla blir jämställda för att de deltar i den, men man får reda på vad som gäller och vilka rättigheter man har som kvinna.

Myndigheterna har en väldigt viktig uppgift att behandla kvinnor och män lika; Arbetsförmedlingen har haft den uppgiften i många, många år. Det är inget nytt - men de gör ju inte det. Vad tänker ministern göra åt det? I Migrationsverkets egna rapporter säger man att myndigheten behandlar män och kvinnor olika. Man skriver det själv! Männen kallas till asylsamtal före kvinnor, männen får ofta ha hand om ekonomin och så vidare. Staten bidrar till en ojämställdhet som jag tror är olycklig.

Om jag nu ska säga någonting om kvinnor och arbetsmiljö är jag helt övertygad om att det, precis som ministern säger, är viktigt. Vi satsar väldigt mycket pengar på det i vårt budgetförslag. Det kanske chockar många på den andra sidan att vi sammanlagt lägger mer pengar än regeringen på till exempel Arbetsmiljöverket, och vi gör det med särskilt fokus på kvinnors arbetsmiljö. Sjukskrivningarna bland kvinnor ökar nämligen, och den sociala ohälsan ökar. Många kvinnor bär ett enormt tungt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Här måste mer göras, inte bara ur ett arbetsgivarperspektiv. De fackliga parterna har ett jättestort ansvar. Här måste vi sätta ett ökat fokus. Jag tycker att det är synd att regeringen har avslutat den viktiga uppgiften att sätta fokus på kvinnors arbetsmiljö som vi gav Arbetsmiljöverket, för det arbetet tror jag skulle behöva fortsätta.

Herr talman! Jämställdhet ska självklart gälla alla, vilket jag också sa i min inledning - även utrikes födda, nyanlända och personer som har bott här länge.

Jag vänder mig dock mot antydan om att förklaringen skulle vara att majoritetssamhället skulle vara klart när det gäller jämställdhet, men att det skulle finnas andra som behöver jämställdhet. Så är det inte! Det finns inga underlag som visar att det skulle vara på det sättet. Därför måste vi ha generella åtgärder och specifika åtgärder. Därför har vi till exempel ett program nu för att nå nyanlända med kunskap om jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter i Sverige, som jag nämnde.

Jag håller helt med om att utrikes födda kvinnors integrering på arbetsmarknaden är oerhört viktig. Därför ser jag med oro på att utrikes födda kvinnor ligger långt efter. Men det är bra att de introduceras.

Jag tar gärna med mig jämställdhetshistorien. Den är nämligen viktig för att förstå hur Sverige ser ut i dag. Jämställdhetspolitiken bygger mycket på att kvinnor liksom män har egen inkomst och eget arbete. Vi glömmer ibland bort det i debatten.

När det gäller mina egna system, till exempel ekonomiskt stöd inom socialtjänsten, vill jag inte se någon sorts förståelse för att tradition hos personer med utländsk bakgrund skulle innebära att kvinnor till skillnad mot män behöver vara hemma och inte förvärvsarbeta eller sådant. Jag håller helt med om att det är viktigt att föra den dialogen. Jag vet att arbetsmarknadsministern också gör det med Arbetsförmedlingen. Det har jag också själv gjort när jag har besökt arbetsförmedlingar i landet.

När det gäller myndigheter har vi utökat uppdraget om jämställdhetsintegrering. Det är nu över 40 myndigheter som jobbar med de frågorna, bland annat Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Och de har själva gjort analysen att de behöver göra mer.

Det är viktigt att vi behandlar kvinnor och män, kvinnor och kvinnor, män och män lika.

(Applåder)

Herr talman! Johan, Lars, Patrik, Torbjörn, Jan, Jim, Joakim, Jonas, Kenneth, Kim, Lars, Magnus, Morgan, Thomas, Tomas och Fredrik - det är förnamnen på de som sitter i Byggnads förbundsstyrelse. Min enkla fråga är: Varför vill inte regeringen att den ska kvoteras? Kan jämställdhetsministern svara på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Vi liberaler argumenterade kraftigt för att alliansregeringen skulle tillsätta en jämställdhetsutredning. Det gjordes. Utredningen har föreslagit att en jämställdhetsmyndighet ska inrättas. Det välkomnar vi. Vi betraktar oss som ett feministiskt parti. Vi anser att det finns behov av en samlad myndighet, inte minst för analysarbete och en del annat. Vi välkomnar alltså det.

I den skrivelse som har kommit kan vi däremot inte förstå varför regeringen vill flytta uppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck från Länsstyrelsen i Östergötland till den nya myndigheten. Det finns flera orsaker till att vi inte kan förstå det.

Till att börja med är hedersfrågorna inte enbart en jämställdhetsfråga. Det är mer tvärsektionellt än så. Det finns en hbtq-dimension i detta. Det finns en dimension mellan föräldrakollektiv och barn och så vidare. Det är inte enbart en jämställdhetsfråga.

En myndighet ska framför allt vara mer inriktad på analys, statistik och den typen av övergripande frågor och ska kanske inte ta hand om frågor av mer operativ och delvis också polisiär karaktär, med koppling till socialtjänst och annat. Risken är att man splittrar upp och skadar den verksamhet som har byggts upp.

Herr talman! Jag tycker naturligtvis inte att det är bra med mansdominans och eventuella patriarkala strukturer, varken i fackliga eller andra organisationer.

Varför tycker du, Fredrik Malm, att det är bra att män kvoteras informellt och icke-transparent till bolagsstyrelser - som det är i dag - om du tycker att det är fel att ha formell och transparent kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser? Det vill jag höra din syn på.

När det gäller myndigheten finns det väldigt mycket underlag. Du sa själv att ni beställde en utredning. Riksrevisionen granskade också er jämställdhetspolitik och fann att ni hade satt igång många bra saker och att det hade bidragit till en debatt. Det är viktigt.

De fann däremot att det inte blev något långsiktigt genomslag, bland annat när det gäller våld mot kvinnor. Ni satsade ganska mycket pengar på arbetet mot det. Därför har vi gått på bland annat utredningens förslag. Det finns uppenbarligen ett behov av mer professionell styrning på jämställdhetsområdet.

I alla underlagen sägs det att arbetet, i brist på en myndighet, har lagts ut på många aktörer. Det har förstås gagnat Sverige. Vi har en hög nivå av jämställdhet jämfört med många andra länder. Det görs alltså ett bra och professionellt arbete ute i landet, på många olika ställen. Du nämnde själv exempel på det. Vår ambition är förstås att förstärka det, vilket också föreslås i underlagen, genom att samla och samordna och därigenom få ett mycket mindre splittrat jämställdhetspolitiskt genomförande än i dag. Det är själva idén med detta.

Herr talman! Det är djupt besvärande att Sverige fortfarande har stora problem med ojämställdhet. Det finns någon sorts reproduktion av könsstereotypa eller enkönade styrelser. Det är definitivt ett stort problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Men även om man vrider och vänder på detta är frågan ändå om det är aktieägarna eller Åsa Regnér som ska bestämma över styrelserna. Är det Byggnads medlemmar eller Åsa Regnér som ska bestämma över styrelsen? Min och Liberalernas uppfattning är att vi säger nej till kvotering i bolagsstyrelser.

Vi kan däremot inte förstå varför man inte ska ha kvotering i de fackliga styrelserna om det nu är så viktigt att ha kvotering i bolagsstyrelser. Kan Åsa Regnér förklara varför man ska ha kvotering i ett privat bolag men inte i Byggnads? Vad är det för logik? Varför ska Byggnads ha 14-0 till männen år efter år, men alla andra ska tryckas dit genom lagstiftning för att ändra sig?

När det gäller jämställdhetsmyndigheten är vårt förslag, vilket jag tror är bättre, att man ska inrätta en permanent och nationell samordning av frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Då definieras det inte enbart som en jämställdhetsfråga. Det finns andra perspektiv - barnperspektiv, hbtq-perspektiv och så vidare. Det blir bredare. Därtill riskerar inte den kompetens som har byggts upp att splittras.

Jag läser det här snarare som att Åsa Regnér har problem att få finansiering för myndigheten. Då tar man lite från länsstyrelsen och lite från några universitet där det finns olika projekt och slår ihop det till en myndighet. Men risken är att man slår sönder fungerande verksamheter. Det är vår kritik.

Herr talman! Utländska delegationer som frågar om Sveriges jämställdhetspolitik tror att Sverige har en tradition av lagstiftning när det gäller kvotering. Det har vi ju inte. Vi har ingen lagstiftning om kvotering.

Vi har det man kan kalla frivillig kvotering, till exempel i politiken. Jag noterade förut att Fredrik Malms eget parti har en mansdominans just nu. Jag antar att ni vidtar åtgärder eller funderar över det. Det är så man jobbar i vanliga fall när det gäller de här frågorna, i riksdagsgrupper och på andra ställen.

Vi har inga tankar om att införa politisk kvotering. Det finns länder som har det, för att få in fler kvinnor på beslutsfattande positioner.

Vi vill ha ett förslag om fler kvinnor i bolagsstyrelser eftersom det fattas stora beslut där. Det är beslut som får konsekvenser till exempel för miljöfrågor, konsumentfrågor eller vad det nu kan vara. Trots att kvinnor är i stor majoritet bland dem som går ut högskolan med akademisk examen är kvinnor i minoritet, vilket beror på ojämställdhet. En tredjedel av alla chefer i Sverige är kvinnor. Trots detta tycker man att man inte kan hitta några kvinnor när man ska rekrytera till bolagsstyrelserna.

Det är ett problem. Man har känt till debatten länge. Man säger sig vilja göra någonting. Men det går för långsamt.

Då tycker vi att det är en viktig fråga att vi som i andra länder - bland annat i Tyskland - kommer med ett sådant här förslag. Det här är ett demokratiskt problem som återstår.

När det gäller myndigheten tror jag inte att du har läst på. Själva grejen med myndigheten är just att förstärka det arbete som görs i Sverige. Arbetet på jämställdhetspolitikens område är splittrat. Det finns många bra delar, ett bra arbete och många kompetenta människor, och vi vill föra samman detta för att få en samlad större effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon är här. Det har varit en lång förmiddag i kammaren. Jag kan konstatera att av 54 anmälda minuter har vi nu debatterat i tre timmar och 20 minuter, men vi har en liten stund kvar innan vi är färdiga.

När det gäller jämställdhet gjordes det under alliansregeringsåren stora satsningar på kvinnors företagande. Vi vidtog främjandeåtgärder för att skapa förutsättningar för att fler kvinnor skulle våga att ta steget. Men det handlade också om ett antal reformer där vi öppnade upp sektorer där majoriteten av dem som arbetar är kvinnor. Därigenom skulle kvinnor få möjlighet att starta och driva företag.

Vi satsade på Vinnova, Almi, ambassadörsnätverk, RUT, LOV, styrelsekraftsutbildningar och många andra olika typer av insatser och åtgärder. Det gav också resultat, för det var många kvinnor som vågade ta steget under de här åren.

Men nuvarande regering har systematiskt med kirurgisk precision lyckats att operera bort varenda liten insats och åtgärd som finns i främjandedelen för att öka kvinnors företagande. Man ger sig också på de grundläggande förutsättningarna för att kunna starta och driva företag inom dessa sektorer. Då tänker jag på den utredning som Ilmar Reepalu presenterade för ett litet tag sedan.

Statsrådet Åsa Regnér säger: Det löser sig inte av sig självt. Att tro att kvinnors företagande ska lösa sig av sig självt och inte inse vilka enorma insatser som krävs för att ändra den typen av saker gör mig lite bekymrad. Jag skulle vilja höra vad statsrådet har för syn på regeringens systematik när det gäller att missgynna kvinnors företagande.

Herr talman! Jag tycker förstås att det är roligt att debattera, och det är viktigt att man gör det.

Jag kan inte svara på den frågan, för vi har ingen sådan systematik för att nedmontera kvinnors företagande. Varför skulle vi ha det?

Att kvinnor, liksom män, förvärvsarbetar och tjänar egna pengar i Sverige är oerhört viktigt. Vill och kan man göra det genom eget företagande är det bara bra. Det är vår inställning.

Jag är glad över många av de insatser som den tidigare regeringen gjorde på det här området. Den förra regeringen gjorde mycket på jämställdhetsområdet. Flera av dessa satsningar fortsätter, och vi kommer att fortsätta att arbeta med den frågan. Jag har inte så mycket mer att säga om det.

Herr talman! Det stämmer inte. Ni fortsätter inte. En sådan lysande satsning som till exempel styrelsekraftsutbildning är borta. Uppdragen och initiativen är borta.

Någonstans blir jag ännu mer bekymrad när statsrådet säger: Nej, det har vi inte gjort. Vi avser ingenting. Det tyder på en okunskap.

Många gånger anklagar man andra för att inte ha rätt glasögon på sig, att man inte ser och inte förstår, och det hör jag också från statsrådet. Det gör mig bekymrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

En annan sak som jag vill ta upp när jag har chans och möjlighet är kopplad till den skrivelse som kom häromveckan med satsningar dels på en utökning av målen, vilket vi välkomnar, dels på strategin. Men man ska också skapa en ny myndighet. Från Centerpartiet har vi länge sagt att vi ser att det finns ett stort behov av att se till att det finns stöd till metodutveckling, erfarenhetsutbyte, måluppfyllelse och uppföljning på jämställdhetsområdet. Vi vill gärna se att en myndighet får det ansvaret, men vi vill inte skapa en ny myndighet som ska bli den ledande myndigheten på det området. Det är oerhört viktigt att respektive myndighet har sitt uppdrag och sitt ansvar så att man inte ska kunna gömma sig bakom någonting annat.

Det som också finns beskrivet i skrivelsen handlar om att de institutioner, nätverk och miljöer som har byggts upp under lång tid, inte bara under alliansregeringens tid, ska splittras upp. NCK i Uppsala bildades 1994. År 2007 var hela kammaren överens om ge NCK ett riksuppdrag. Att plocka delar från de här för att fylla på i en ny myndighet skulle slå sönder strukturer och föra arbetet tillbaka, vilket jag tycker skulle vara olyckligt. I stället borde man fortsätta att arbeta med de strukturer som redan finns uppbyggda i dag.

Herr talman! Jag vidhåller att vi tycker att kvinnor, liksom män, ska starta företag. Kvinnor är i minoritet bland företagarna. Det är ett problem som det gäller att jobba mer med. Det måste jag och näringsministern göra. Vi har inte olika uppfattningar om detta.

När det gäller myndigheten ska andra myndigheter och länsstyrelser fortfarande ha ett jämställdhetsuppdrag. Vi har ju förstärkt JIM-uppdraget, Jämställdhetsintegrering i myndigheter, till över 40 myndigheter. De ska ha kvar dessa arbetsuppgifter.

Såvitt jag vet är jämställdhetspolitiken det enda område som inte har en genomförande och uppföljande myndighet för politikområdet. I brist på det har man lagt ut frågor på många andra områden. Det är precis det som man vill råda bot på.

När man har utvärderat er jämställdhetspolitik har man sett att ni satte igång mycket. Om jag inte missminner mig satsade ni 2,1 miljarder under en åttaårsperiod. Av dessa pengar gick ungefär hälften till våld mot kvinnor, men man kan inte se någon effekt. Våldet mot kvinnor har inte minskat. Man kan inte se en långsiktig effekt av jämställdhetspolitiken. Det måste vara ett problem.

I de underlag som vi har sägs det att en myndighet som genomför, som följer upp, som håller ihop, som har det uppdraget för sig och som samlar den goda kompetens som vi har i Sverige kommer att förbättra jämställdhetsarbetet. Det tror jag på, det tror också kvinnorörelsen på och det tror professionen på.

Jag tror att det här är vad vi behöver för att förstärka och professionalisera genomförandet av jämställdhetspolitiken.

(Applåder)

Herr talman! Tack för att statsrådet är här för att delta i debatten, trots att den har dragit ut så långt på tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Till att börja med tänker jag ägna mig åt frågan om hedersrelaterat våld. Det gläder mig att statsrådet tänker göra en mer samlad insats på det området. Alliansregeringen tog ju fram en särskild nationell handlingsplan, vilket vi hade krävt tidigare.

Nyligen fick jag på Twitter kontakt med en kvinna från ett asylboende i Blekinge. Hon säger: Kvinnorna är instängda, männen går ut. Men kvinnorna sitter kvar inne. Vad gör ni? Sverige är förmodligen världens mest jämställda land. Hur kan detta få fortgå?

Min fråga till statsrådet är: Vad gör statsrådet för att alla kvinnor ska få del av de jämställdhetssatsningar som vi så vackert talar om här? Och hur ska vi förebygga att detta inte fortsätter i det svenska samhället?

I en tidigare undersökning säger 70 000 att man inte får gifta sig med vem man vill. Med det stora inflödet av nyanlända personer kommer det att öka ännu mer. Så får det ju inte vara.

Som jag har nämnt här i dag har vi haft ett förslag om en särskild enhet, lik den brittiska, som jobbar mot hedersvåld och mot framför allt tvångsäktenskap. Man har olika typer av domstolsorder för att kunna hämta hem bortförda flickor från andra länder, men också för att kunna agera mot föräldrar som tillåter att flickor förs bort.

Jag vill för det första fråga statsrådet: Hur ska man få kunskap om sina rättigheter på ett asylboende? För det andra undrar jag: Är hon positiv till en sådan här forced marriage unit?

Herr talman! Jag delar uppfattningen om att frågan om hedersrelaterat våld är väldigt viktig. Därför har vi också en betoning på detta i den strategi mot våld mot kvinnor som vi lägger fram. Det här är dock inte det enda problem vi har i Sverige; vi har våldsnivåer som vi över huvud taget inte har rått på under de senaste tio åren. Jag tycker att det är viktigt att påminna om att våld mot kvinnor förekommer i Sverige.

Hedersrelaterat våld är en stor fråga. Jag möter ofta kvinnoorganisationer och personer från Flickaplattformen, och jag har också ansträngt mig för att träffa dem inför framtagandet av den här strategin. De berättar för mig om asylboenden, som även Désirée Pethrus tog upp, och om bostadsområden där det hedersrelaterade våldet kan förekomma inomhus, vilket vi kanske mest har talat om förut. Det finns dock även män där som anser att de kan tala om för kvinnor huruvida de ska få åka in till stan sent på kvällen eller om de får sitta på ett kafé eller inte.

Vi måste vidta fler åtgärder, vilket jag redogjorde för tidigare, och jag kommer att kalla aktörer i hela landet för att tala med dem om hur vi ska gå vidare. En del av att inrätta en jämställdhetsmyndighet är att förstärka och bygga på arbetet inom detta område. Jag utesluter inte att vi behöver göra mer, men det är samtidigt ett viktigt steg att samla frågorna på den nya myndigheten och förstärka arbetet där.

Asylboenden är Migrationsverkets ansvar, och verket ska utbilda dem som driver och leder dessa boenden och ska också se till att alla behandlas lika. Svenska värderingar ska följas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi har en satsning om information till nyanlända som handlar om jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa. Jag tror att man behöver förstärka detta, och därför är vi i färd med att göra just det.

Jag kommer också att kartlägga det hedersrelaterade våldet, eftersom många har pekat på att det är något som vi behöver veta mer om.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag skulle vilja att samhällsorienteringsprogrammen var obligatoriska på asylboendena. I dag handlar det mycket om frivillighet i olika delar av samhällsorienteringen. Man är inte tvungen att delta. Jag tror att vi skulle behöva ett obligatorium för dem som kommer hit.

Därför talar vi om ett asylprogram, som skulle vara något som man måste gå igenom. Detta bör ske från dag ett. Ett år kan vara för lång tid. Efter så lång tid kanske man som kvinna har börjat acceptera att man tydligen ska bli behandlad annorlunda än vad svenska kvinnor i det övriga samhället blir. Det här får inte ske. Jag skulle verkligen vilja att statsrådet inriktar sig särskilt mot asyltiden för att tidigt stävja dessa tendenser.

Vad gäller den nya jämställdhetsmyndigheten är vi oroliga för att man lägger ned det som även andra tagit upp, till exempel Östergötlands länsstyrelse och arbetet som görs där. Det är väldigt professionellt och har blivit som ett kompetenscenter. Vi är rädda att man tappar mainstreamningsidén. Med en enda myndighet finns en risk att man tänker att det är den och inga andra som ska lösa allting, och andra myndigheter börjar slappna av vilket vore allvarligt.

Vi skulle även tappa många av de myndigheter och de verksamheter som finns i dag och som på olika sätt utför ett konkret arbete med jämställdhetsfrågor. Allt detta förs nu in i den nya myndigheten, och risken är att hela arbetet dör i en myndighetsstruktur som kanske ändå inte kommer att ligga nära verksamheten så som fallet har varit i Uppsala, Östergötland och den universitetsanknutna verksamheten i Göteborg.

Herr talman! En länsstyrelse är en myndighet. Vi har alltså redan myndigheter som har detta ansvar. Vi talar med Länsstyrelsen i Östergötland åtminstone varje vecka eftersom den är regeringens och statens kompetensteam när det gäller hedersrelaterat våld. Anledningen till att deras arbete ska användas i den nya myndigheten för att förstärka den är att vi har underlag som visar att vi behöver göra en förstärkning. I dag är det för splittrat.

Jag kan inte tolka Désirée Pethrus på annat sätt än att hon tycker att det är bra med myndigheter, men bara de som redan finns. Vi ska inte göra något nytt, även om vi har underlag som visar att vi behöver något nytt. Det här är inte helt logiskt för mig.

Jag förstår dock och delar hennes omsorg om kompetensen och engagemanget liksom om erfarenheterna som finns på olika ställen i Sverige. Vi har förlagt expertkunskap om jämställdhetsfrågor som delar av regeringens arbete på olika ställen i brist på en samlande myndighet. Vår ambition är att följa upp och säkerställa att kvaliteten förstärks, inte minskar.

Frågan om asyltiden är ett ansvarsområde som jag naturligtvis delar med migrationsministern. Jag vet att han för samtal med Migrationsverket om dessa frågor, och jag har själv gjort det. Som jag sa kommer vi att förstärka insatserna när det gäller information till nyanlända. Jag delar uppfattningen att detta är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Jag har talat en hel del om svenska värderingar, och jag tycker och tror att jämställdhetsfrågorna är en del av det vi kan kalla svenska värderingar. Min erfarenhet av jämställdhetsarbete i världen visar dock lyckligtvis att detta är värderingar som många frihetskämpar, kvinnor och några män, delar i hela världen. Då ska vi inte svika dem som kommer hit.

(Applåder)

Herr talman! Vi har nu debatterat ärendet i ganska många timmar, och jag hade också gärna tagit replik på statsrådet men det var inte möjligt eftersom jag var uppsatt efter henne på talarlistan. Men vi kan säkert talas vid en annan gång.

Betänkandet om jämställdhet och nyanlända invandrares etablering handlar om viktiga områden. De har blivit alltmer aktuella, och det finns mycket att göra här. Under dagens debatt har vi hittills fått en hyggligt bra bild av vad de olika partierna står för. Vi har talat om Moderaternas och Alliansens konkreta politik och förslag. Det har även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gjort. Det handlade väldigt mycket om vad Alliansen gjorde liksom en del om vad vi vill göra.

I övrigt har det i debatten kommit upp ganska få konkreta förslag om hur integrationen ska bli bättre och hur jobben ska bli fler. Det är bra att vi debatterar, och jag hoppas att vi kan fortsätta att ha en bra och bred debatt där vi väver in många av de frågor som är viktiga för att integrationen ska bli bättre.

När det gäller integration och en bra etablering i vårt land är jag helt övertygad om att utbildning och arbete är oerhört viktiga delar. Och en viktig del för arbete är givetvis företagande och entreprenörskap. Det är också en logisk konsekvens att integration hänger ihop med och påverkas av migrationen.

Min partikollega Elisabeth Svantesson redogjorde tidigare för många av de förslag som vi moderater har på området om vad vi vill göra för att förbättra integrationen. Vi har varit tydliga med att vi ser över vår politik och utvecklar den. Vi ser tillbaka på vad vi har gjort, vad vi gjorde bra, vad vi kunde ha gjort bättre och vad borde vi ha gjort som vi inte gjorde.

Självklart har vi även gjort en omvärldsanalys, för i omvärlden och i Sverige ser det i dag inte ut som det gjorde 2005 eller 2010. Mycket har hänt, inte minst under de senaste ett och ett halvt åren, vad gäller migrationsströmmar.

Jag tänkte inte beröra samtliga områden i mitt anförande utan ska försöka lägga störst fokus på jobb och företagande som en viktig del av integration. De är även viktiga delar för jämställdheten.

En av de åtgärder - utöver viktiga reformer som nystartsjobb, instegsjobb och andra delar som gjordes under alliansregeringen - var den framgångsrika RUT-reformen som även arbetsmarknadsministern tog upp i sitt anförande. Det är en insats som har skapat många nya jobb och företag. Dessutom har många som tidigare aldrig har haft ett jobb nu fått det. Även sådana som har stått långt ifrån arbetsmarknaden under längre tid har genom detta kommit in i jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Det var många unga personer, många nyanlända personer och många kvinnor. Inte sällan var det en kombination: unga kvinnor som var nya i Sverige och inte hade haft något jobb i vårt land tidigare. Vi har också sett att det har skapats många nya företag som leds och drivs av framgångsrika kvinnor, vilket givetvis är jättebra och jätteglädjande.

Samtidigt ser vi att regeringen tycker att det här är bra och framgångsrikt och därför skär ned på det. Det är faktiskt det man gör. Man minskar möjligheterna att använda det, och vi ser också för första gången att ökningen av användningen av RUT-avdraget planar ut. Det är en negativ trend. Det är bara att fråga dem som är i branschen.

Vi moderater vill i stället tredubbla RUT-avdraget, för vi ser att det fungerar. Det skapar jobb, integration och nya företag. Det tycker vi är bra.

Vi har många konkreta förslag för hur jobben ska bli fler och för hur integrationen ska förbättras. Förstajobbetanställningar har nämnts, liksom förenklade lönestöd. Vi vill göra det lönsammare att jobba. Vi vill införa ett bidragstak. Vi vill ha en utbildningsplikt. Vi vill att det ska bli fler enkla jobb, något som regeringen uppenbarligen är kritisk till. LO, det socialdemokratiska fackförbundet, säger blankt nej.

Låt oss återgå till RUT-avdraget. Vi har en minister som inte är kvar här i rummet men som just stod här och talade väldigt mycket om att vi har en feministisk regering. Det kan hända att regeringen är feministisk, men deras politik är inte speciellt feministisk. Man riktar nämligen i många lägen udden just mot branscher och områden där många kvinnor befinner sig, mot kvinnodominerade yrken. Det gäller välfärdsföretagande i allmänhet och sedan just RUT-reformen. Där vet vi att det finns många kvinnor, både som anställda och som företagare.

Regeringen pratar som sagt mycket och gärna om Moderaternas och Alliansens politik, men det levereras få förslag. Vi har all-time-high - eller all-time-low, kanske man ska säga - i genomförda utskottsmöten, och det beror på att vi har väldigt lite att ta ställning till.

Jobbskapande och jobbskapare, det vill säga företagen, är en viktig del i stärkandet av integrationen. Jag har givetvis läst igenom hela betänkandet, men jag roade mig lite med att fokusera särskilt på företagande, entreprenörskap, jobb och så vidare. Ordet "företagande" förekommer noll gånger i betänkandet, "entreprenörskap" likaså. Företag nämns, men det handlar mycket om företags ansvar och inte så mycket om jobbskapande. När man söker på ordet "jobb" hittar man nystartsjobb, instegsjobb och jobb- och utvecklingsgarantin - alliansreformer som var bra och som finns kvar. En gång nämns traineejobb och att de kan anpassas till att omfatta etableringen. Men det är väldigt lite fokus på jobb och företagande.

RUT-avdraget nämns dock inte en enda gång i ett betänkande som handlar om både jämställdhet och integration. Jag tycker att det är under all kritik. Utan fokus på att fler jobb ska komma till kommer vi inte att kunna lösa integrationen.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation nr 1.

Jag vill säga något om vår syn på riktade satsningar mot hedersvåld och kvinnoförtryck. Bristande resurser innebär att många kvinnojourer ibland tvingas neka våldsutsatta kvinnor plats. Denna situation är inte hållbar. Den är ovärdig ett land som Sverige. Givetvis välkomnar vi den satsning på ökat stöd till de ideella tjej- och kvinnojourerna som regeringen budgeterat för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Men till skillnad från regeringen och Vänsterpartiet vill vi vika 50 miljoner till specifikt arbete med jourer för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vi väljer också att tillföra anslaget ytterligare 50 miljoner kronor ämnade för särskilda satsningar för kvinnofrid, för att man i varje kommun ska kunna säkerställa att man upprättar handlingsplaner och åtgärdsprogram speciellt framtagna för arbete mot hedersförtryck. Vi anser också att man bör öka och förlänga länsstyrelsernas uppdrag att främja och stödja insatser mot hedersrelaterat våld.

Herr talman! Till skillnad från regeringen och Vänsterpartiet ser Sverigedemokraterna främst två kritiskt viktiga saker när det kommer till att över huvud taget kunna förstå olikheterna gällande mäns våld mot kvinnor.

Först och främst är det ingen hemlighet att hederskulturer skiljer sig på många plan när det kommer till hantering, kompetens och identifiering av problematiken.

Herr talman! Att Sverige likt övriga världen i alla år levt med mäns våld mot kvinnor är ingenting nytt. Däremot är hederskulturer, förtryck och könsstympningar relativt nya företeelser i Sverige, som helt och hållet är ett resultat av en oansvarig invandringspolitik där man inte ställt några krav på integration och assimilering till det svenska samhället. Där bär nuvarande regering med stöd av Vänsterpartiet en del av ansvaret, då man driver samma ansvarslösa politik på området som den förra borgerliga regeringen gjorde. Man blundar för bekymren.

I dag ser vi hur problemen ökar när det gäller hedersvåld i samhället. Samtidigt har vi en regering som utger sig för att vara världens första feministiska regering och utser sig till jämställdhetens soldater. Man anser det största hotet vara att pojkar i skolan målar med färgen blå och flickor med färgen rosa - i stället för att fokusera på de riktiga problemen.

Herr talman! När de politiska rösterna från förorterna började höjas och det varnades för det eskalerande problemet tystades kritikerna ned. Man spelade rasistkortet och försökte sopa problemen under mattan för att inte ge kritikerna till mångkulturens negativa sidor rätt.

I dag kan vi se resultatet. Vi har gått från 3 utanförskapsområden för 16 år sedan till strax över 200 i dag. Ett antal av dem har parallella samhällsstrukturer med värderingskonflikter gentemot Sverige och det svenska samhället. Enligt min mening är det en skrämmande utveckling vi har framför oss.

Herr talman! Kvar finns det växande förtrycket, liksom värderingsskillnaderna. Den ökande intoleransen och lidandet fortsätter för alla dessa unga flickor och pojkar. Detta är en kultur vi sverigedemokrater inte kommer att låta fortsätta växa. Vi kommer aldrig att tillåta den att vara en del av vårt samhälle.

Herr talman! Inom alla utgiftsområden måste en jämställdhetsanalys göras, oavsett om det gäller jobben, välfärden, vägbyggen, bostäder eller något annat. Om man ska prata om jämställdhet blir det därför inte rättvist att bara titta på budgetsatsningarna inom utgiftsområde 13, som vi ska debattera i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Politik gör skillnad, och på jämställdhetsområdet blir det väldigt tydligt. Den förra regeringen prioriterade skattesänkningar för redan rika, oftast män. Vi satsar på skola, vård och omsorg som är bra för alla. Den förra regeringen prioriterade ökade möjligheter till visstidsanställningar. Vi satsar på heltid och på att ta bort delade turer. Den förra regeringen satsade på vårdnadsbidrag. Vi socialdemokrater satsar mer resurser till förskolan, även för kvällar och helger. Den förra regeringen prioriterade föräldrabonus. Vi delar föräldraförsäkringen mer lika. Den förra regeringen utförsäkrade och jagade sjuka. Vi satsar på fler anställda i äldreomsorgen. Den förra regeringen försämrade a-kassan. Vi satsar på jobb, utbildning och ett nytt kunskapslyft. Den förra regeringen kämpade för lägre löner. Vi kämpar för krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Herr talman! Listan kan göras mycket längre, men summeringen blir att den förra regeringen satsade på redan rika - oftast män. Vi socialdemokrater satsar på dem som behöver politiken allra bäst. Det handlar ofta om barn, ungdomar, kvinnor och lågavlönade män.

Nu levererar vi socialdemokrater, och inte bara med utredningar som den förra regeringen gjorde. Det räcker faktiskt med den hög på 63 centimeter som redan finns på departementet. Tillräcklig kunskap finns; det är förändringar som måste göras.

Många välkomnar en jämställdhetsmyndighet för att driva på det arbete som vår regering har aviserat ska bli av och som många har tagit upp. Många är väldigt positiva till en myndighet och vill att den ska placeras i den egna kommunen.

Nyss lämnade regeringen skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Den innehåller fakta, vad vi vill och vad som bör göras. I början på nästa år får vi möjlighet att debattera denna, och det välkomnar jag och ser fram emot.

Herr talman! Det blir tydligt att det finns starka känslor och kanske rädslor när man pratar om jämställdhet och en myndighet. Det kanske är någon som är rädd för att förlora sin egen makt eller sin egen maktposition. Detta blir extra tydligt när Moderaterna genom Ulf Kristersson raljerar här i kammaren om jämställdhetsmyndigheten och bland annat kallar det för symbolpolitik.

Det visar tydligt hur man från Moderaterna och flera andra borgerliga partier ser på jämställdhetsarbetet och hur känslor påverkas.

För oss socialdemokrater handlar det om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska få samma möjlighet till makt och inflytande att påverka samhället och sina egna liv. Det handlar om att få möjlighet att kunna jobba och försörja sig.

Vi socialdemokrater tycker inte att det är okej att kvinnor förlorar 3,6 miljoner i lön under sitt arbetsliv.

Vi tycker inte att det är okej att kvinnor har mer deltider och sämre arbetsvillkor än män.

Vi tycker inte att det är okej att kvinnor efter ett långt arbetsliv inte får en pension som går att leva på.

Vi tycker inte att det är okej att ca 150 000, oftast kvinnor, tvingas gå ned i arbetstid eller lämnar arbetslivet för att man inte litar på den vård och omsorg som finns för ens nära och kära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi socialdemokrater tycker inte att det är okej att kvinnor har en sämre arbetsmiljö så att de blir sjuka av jobbet.

Vi tycker inte att det är okej att män utsätter kvinnor för våld och hot.

Vi tycker inte att det är okej att kvinnor tar mer ansvar för det obetalda hemarbetet.

Det är därför vi socialdemokrater vill förändra och gå från ord till handling. Jag förstår att det retar upp de flesta borgerliga partier, även om det kanske välkomnas av Liberalerna som inte verkar vara i kammaren just nu.

Det är med politiska beslut som vi gör skillnad på jämställdhetsområdet. Det handlar om heltid, årliga lönekartläggningar på fler företag, begränsning av visstidsanställningarna, satsningar på äldreomsorgen och välfärden, satsningar på arbetsmiljöområdet, en jämställdhetsmyndighet, förebyggande arbete för att förhindra mäns våld mot kvinnor, årliga satsningar på kvinnojourer, förändringar i föräldraförsäkringen med mera.

Det här är beslut som gör skillnad och som driver på arbetet för jämställdhet i rätt riktning och skapar framtidstro och möjligheter för oss alla.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Detta inlägg handlade mycket om Alliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet, och det var väl lite lätt historierevisionistiskt vad gäller resultaten. Skattesänkningarna är ett mörkt spöke för socialdemokratin och även om det inte är detta debatten handlar om så var de stora skattesänkningarna som Alliansen gjorde jobbskatteavdragen - fem steg, fem gånger. Det var en skattesänkning som gav en extra månadslön varje år till dem med de lägsta inkomsterna.

Dessa jobbskatteavdrag har nuvarande regering valt att behålla, eftersom man inser att de var bra, att de skapade jobb och att de ledde till förbättrade livssituationer för svenska folket. Det är också viktigt att belysa.

Det talas mycket om att regeringen är en feministisk regering. Som sagt, regeringen kanske anser sig vara feminister, men politiken är inte speciellt jämställd på alla områden.

Därför vill jag direkt till Ann-Christin Ahlberg ställa frågan: När det gäller RUT-avdraget, som Ylva Johansson tidigare i talarstolen sa var en framgång, vad är det, mer än samarbetet med Vänsterpartiet, som gör att Socialdemokraterna ändå trycker ned detta och minskar utrymmet?

Vi moderater säger att det fungerar så bra att vi vill utöka det. Regeringen säger det motsatta: Det fungerar så bra att vi vill halvera det. Vad är anledningen?

Herr talman! Moderaterna står här och säger att vi inte gör tillräckligt mycket på jämställdhetsområdet, och då vill jag hänvisa till ett pressmeddelande från Sveriges kvinnolobby. Jag tror att Christian Holm Barenfeld vet vad det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

De skriver i ett pressmeddelande om budgeten 2017 att den har fler jämställdhetsanalyser än tidigare och att de välkomnar regeringens satsning när det gäller mäns våld mot kvinnor, jämställdhetsmyndighet och medel till kvinnodominerade sektorer såsom skola, vård och omsorg.

Sveriges kvinnolobby är en väldigt stor opolitisk paraplyorganisation som jobbar för att kvinnor och män ska få samma möjligheter. Jag tycker därför att Christian Holm Barenfeld får fundera lite på om det inte stämmer väldigt väl som vi säger, alltså att den nuvarande regeringen är den första feministiska regering som svenska folket har röstat fram.

Ylva Johansson hade ett inlägg om RUT-avdraget. Detta avdrag innebär att man har 25 000 kronor var att anlita städhjälp för. Om man är två i ett hushåll handlar det om 50 000 kronor. Den prioritering som vi har gjort är att det bör räcka. Jag vet inte hur många det är som utnyttjar detta fullt ut, för den siffran har jag inte kollat upp, men jag tror inte att det är så många.

Vi vill hellre satsa de pengarna på vård, skola och omsorg. Det behöver städas även på våra sjukhus, i barnomsorgen och i äldreomsorgen. Det är en prioritering vi gör.

Herr talman! Vi ser att regeringens politik leder till att antalet RUT-företag och antalet användare av RUT-avdragen planar ut och ser ut att minska på grund av det regeringen gör. Det är också så att RUT och ROT samlokaliseras, vilket gör att man inte minst den här tiden på året oroar sig för om man ska komma över gränsen så att det blir mycket dyrare. Detta får en effekt.

Vi hade ett seminarium med tjänsteföretagen här i riksdagen för bara någon vecka sedan, där även socialdemokratiska ledamöter var med. Där visades det konkret på effekterna, och de var inte bra.

När det gäller feminism och huruvida regeringen är feministisk kan det hända att det finns någon organisation som tycker att vissa förslag är bra. Jag tycker att det är bra om kvinnor får jobb i större utsträckning, givetvis med samma villkor som män, och att lönerna går upp.

Vi vet att det finns områden som är mer kvinnodominerade. Det är områden där lönerna är lägre, sjuktalen är högre och arbetsgivaren i stor utsträckning är offentlig. Det finns några privata delar. Det är i stället dem regeringen ger sig på. Där finns Reepaluutredningen och så vidare.

Om det nu fungerar så bra med RUT-avdraget - om en bransch har gått från att vara i stort sett svart till att bli vit, till att växa med nya företag, nya anställda, många nyanlända som får jobb snabbt, ett steg in på arbetsmarknaden - vad är det som gör att man, när man ser resultatet, ändå inte tycker att avdraget är rimligt, med undantag av att man samarbetar med Vänsterpartiet?

Herr talman! Det blir tydligt var Moderaterna står i jämställdhetsarbetet. RUT-avdraget är den stora jämställdhetsåtgärden för Moderaterna. Det är tydligt i detta replikskifte.

RUT-avdraget finns. Vi socialdemokrater har sänkt det något. För oss handlar det om att de personer som ofta anlitar RUT-avdraget är högavlönade. Jag känner inte många kommunalare eller hotell- och restauranganställda som anlitar den tjänsten och får RUT-avdraget. Men jag känner till många högavlönade som gör det, och de kanske har råd att betala ur egen ficka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Vi tycker att det är oerhört viktigt att satsa på att kvinnor får jobb med sjysta villkor, bra anställningsformer och löner som de kan leva på. Det är vår stora grej. Då behövs barnomsorg och äldreomsorg. Vid offentliga upphandlingar måste det vara möjligt att ställa krav. Men detta har Christian Holm Barenfelds parti Moderaterna röstat emot i kammaren.

Å ena sidan säger man att man ska värna dem som jobbar i offentliga sektorn med sjysta villkor, och å andra sidan ska inte krav på kollektivavtal ställas vid upphandlingar med offentliga medel.

Jämställdhet för oss socialdemokrater handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att försörja sig själva, påverka sina egna liv samt ha makt över samhället och det egna livet. Det handlar inte bara om RUT-avdrag eller skattesänkningar. Det handlar om mycket mer för oss.

Herr talman! Inledningsvis vill jag påpeka att Fredrik Malm från Liberalerna och Annika Qarlsson från Centerpartiet gärna får skynda sig tillbaka till kammaren för att förklara ett och annat när det gäller bristerna i deras jämställdhetspolitik. Jag återkommer till de frågorna.

Herr talman! Jag är stolt över att representera Miljöpartiet när partiet för första gången ingår i en regering - världens första feministiska regering. Det är fantastiskt, inte minst i dessa tider när vi ser hur kvinnofientlig retorik flyttar in i världens mäktigaste finrum! Vi levererar resultat.

Regeringen presenterade nyligen en ny jämställdhetspolitik med fler mål på fler områden, bland annat en tioårig handlingsplan för att få bukt med mäns våld mot kvinnor. Där ingår bland annat hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel. Fokus är för första gången på att förebygga våldet, att se till att våldtäkten inte sker, att slaget inte utdelas - som vår eminenta jämställdhetsminister sa när hon presenterade satsningen.

Det är viktigt att vi satsar på att förebygga våldet. Tio år av politisk enighet om att vi ska få bukt med mäns våld mot kvinnor har inte varit tillräckligt. Det behövs också konkreta åtgärder för att uppnå jämställdhetspolitiska mål.

Detta för mig till något som Moderaternas Elisabeth Svantesson sa i ett replikskifte tidigare. Hon sa att vi är överens i sak men oense om medlen för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Men, herr talman, det jag ser är att det inte finns några medel för att nå de jämställdhetspolitiska målen hos vissa av de borgerliga partierna. Till exempel pratade Moderaterna i dag en del om hedersrelaterat våld och förtryck - det är mycket viktiga frågor - och en del om företagande. Men man sa ingenting om jämställda löner, där regeringen nu aviserar en handlingsplan, och ingenting om hur vi får ett jämnt uttag av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, där de borgerliga partierna med Moderaterna i spetsen höll fast vid vårdnadsbidraget, vilket ökar ojämställdheten på området.

Herr talman! Detta tydliggör skillnaden i svensk jämställdhetspolitik. Är man villig att komma med konkreta, verkningsfulla lösningar för att möta jämställdhetsutmaningen brett eller inte? Centerpartiet pratar om att jämställdhet är viktigt, men man tänker inte betala för det. Annika Qarlsson sa tidigare att man tänker skära bort 90 miljoner från den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor och ersätta den med vackra ord. Det är vad som finns i utgiftsområde 4 Rättsväsendet, som klubbades för en vecka sedan i kammaren, och jag var med och debatterade området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Centerpartiet har flera punkter där man vill utreda lagförslag som även vi från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och regeringen har aviserat, men inte en krona till att faktiskt arbeta förebyggande mot våld i hederns namn. Det är verkligheten när Centerpartiet talar.

Samma sak gäller utvärdering av några av de viktigaste verktygen i verktygslådan för att uppnå jämställdhet i staten, nämligen utvärderingen av jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. Där skär man också bort pengar. Det ska klaras inom befintliga ramar. Med andra ord är frågan viktig, men jämställdheten får inte kosta.

Liberalerna har i dag talat mycket om vad de inte vill. Det gäller flera partier, men jag vill veta vad Liberalerna vill göra för att uppnå jämställd representation, jämställd makt och jämställt inflytande i samhället. Regeringen har konstaterat att frivilliga åtgärder inte räcker. Därför finns ett förslag om kvotering i börsbolagsstyrelser, inte för att det är den viktigaste jämställdhetsåtgärden men för att jämställdhet är viktigt också i näringslivet.

Herr talman! Vi har talat mycket om våld i hederns namn. Jag vill understryka att jag delar den bild som har framkommit från flera debattörer om att det här är en otroligt viktig fråga. Jag träffar företrädare i kommunerna. Jag träffar lärare som inte får stöd av sina rektorer när de ställer krav på att alla barn har rätt att delta i sex- och samlevnadsundervisningen i svensk skola. Jag ser att vi fortfarande misslyckas med att skydda flickor mot några av de yttersta övergrepp som en människa kan utsättas för. Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld i Östergötland har redogjort för 65 fall där olika kommunala eller andra myndigheter känt till risken för bortgifte, och flickorna är ändå i dag förda ut ur landet - mot sin vilja. Dessa stora utmaningar tar regeringen på stort allvar i handlingsplanen - den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor - och i aviserade utredningar.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet i jämställdhetsdelen. Men jag vill också ställa ytterligare en fråga.

Det har inte talats så mycket om diskriminering i dag, trots att vi har debatterat i många timmar. Moderaterna skär ned med 19 miljoner kronor. Sverigedemokraterna vill lägga ned Diskrimineringsombudsmannen. Centern skär ned med 28 miljoner, och Liberalerna och KD tycker inte att det finns utrymme för lönehöjningar för dem som jobbar mot diskriminering.

Vilka är det som vi inte längre ska skydda mot diskriminering? Det är frågan till oppositionspartierna.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska inte kommentera alla delar som Annika Hirvonen Falk tog upp i sitt anförande, men när det gäller jämställdhet finns det en lång rad förslag från allianspartierna - jag kan såklart främst prata för Moderaterna. Därtill, vilket jag tror att Annika Hirvonen Falk är medveten om, är Moderaterna mycket aktiva när det gäller våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Den här debatten handlar både om jämställdhet och integration, och jag vill välkomna Miljöpartiet till debatten, för det har inte varit någon företrädare för partiet med tidigare under dagen. När det gäller integrationen införde alliansregeringen i samarbete med Miljöpartiet en mycket bra lagstiftning om arbetskraftsinvandring.

Vi behöver fler som jobbar i Sverige, och vi har stora utmaningar med integrationen. Det är det ingen tvekan om. Vägen från att komma till Sverige till att ha ett arbete och kunna försörja sig själv är alldeles för lång. Samtidigt finns det folk som är här och jobbar och som utvisas.

Danyar Mohammed har bott i Jokkmokk i sju år och jobbar på en pizzeria. Han ska utvisas för att en arbetsgivare missade höjningen av ett kollektivavtal, och det går inte att korrigera. Tayyab Shabab är programmerare och ska utvisas för att en tidigare arbetsgivare hade betalat ut för lite i pensionsförsäkring. Syed Latif sökte jobb och fick det via Linked In och inte via Arbetsförmedlingen, vilket gjorde att Migrationsverket beslöt att han skulle tillbaka till Bangladesh. Det tyckte regeringen var bra.

Alliansen har ett utskottsinitiativ på det här området för att vi tycker att det är rimligt att man får stanna. LO och Socialdemokraterna tycker inte att det är bra. Hur kan du som miljöpartist försvara att vi skickar ut personer som är här och har ett arbete?

Herr talman! Till att börja med vill jag erinra om att jag i mitt anförande erkände att Moderaterna har talat en hel del om arbetet mot våld i hederns namn. Det jag undrar är: Vad vill Moderaterna göra för att minska den ojämställda fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete? Det enda vi har hört hittills under åren sedan maktskiftet är att Moderaterna vill hålla fast vid vårdnadsbidraget och inte vill införa ytterligare reserverade månader i föräldraförsäkringen.

Vad vill Moderaterna göra för att vi ska få jämställda löner? Det vi har sett är att Moderaterna inte vill ha årliga lönekartläggningar. Vi har inte sett några åtgärder från Moderaternas sida för att komma till rätta med några av de viktigaste frågorna när det gäller den ekonomiska ojämställdheten i Sverige.

Vad gäller frågan om arbetskraftsinvandring vet också Christian Holm Barenfeld att Miljöpartiet och Moderaterna samarbetade kring detta. Miljöpartiet står fast vid de överenskommelser som vi gjorde. Det har däremot Moderaterna de senaste dagarna med all önskvärd tydlighet visat att de inte längre gör. Frågan är vad Moderaterna egentligen driver för politik på migrationsområdet. Jag tror på ett Sverige som är öppet både för talanger och för människor som söker skydd. Moderaterna tycks backa från den linjen.

Herr talman! Det har nog inte gått någon förbi att vi har en situation när det gäller migration och flyktingströmmar som är oerhört sorglig och beklaglig på många sätt. Sverige har tagit ett stort ansvar under många år, inte minst de senaste åren, men vi kan inte göra detta själva. Därför behöver vi samarbeta med andra. Vi är medlemmar i Europeiska unionen och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

När det gäller arbetskraftsinvandringen har vi få integrationsproblem med dem som kommer hit och jobbar. Vi har ännu mindre integrationsproblem med dem som faktiskt är här och jobbar och har haft ett jobb under lång tid. Det finns som sagt ett utskottsinitiativ från Alliansen när det gäller det här. Det är i grunden bara för Miljöpartiet att säga att de gärna ansluter till och stöder detta initiativ, och så kan de vara med och påverka. Ni sitter ju faktiskt i regeringen och har möjlighet att påverka utfallet. Men i det här läget förefaller det som att det är LO som genom Socialdemokraterna har fått sin röst hörd.

Vad är då Annika Hirvonen Falks synpunkter på det? Om man nu hedrar överenskommelsen och tycker att det här med arbetskraftsinvandring är en bra del undrar jag om Annika Hirvonen Falk tycker att det är rimligt att en person utvisas bara på grund av att en arbetsgivare, som senare har korrigerat misstaget, råkade missa en förändring i kollektivavtalet eller betalade ut för liten procent i pensionsförsäkring, eller för att personen har varit driftig och faktiskt har fått ett jobb utan att besöka Arbetsförmedlingen och få en jobbcoach där utan i stället har använt moderna verktyg såsom Linked In.

Herr talman! Jag konstaterar inledningsvis att Moderaterna fortsätter att vidhålla linjen att ekonomisk jämställdhet inte är så intressant att prata om och inte vill svara på frågor om vad de vill göra för att få en jämställd arbetsmarknad, ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen och bättre jämställdhet när det gäller annat omsorgsarbete i hemmet.

Vad gäller frågan som Christian Holm Barenfeld däremot vill diskutera, huruvida det är rimligt att små misstag får konsekvensen att en hel familj utvisas, är det naturligtvis någonting som även jag tycker är mycket olyckligt. Miljöpartiet sitter i regering, och vi lägger fram förslag gemensamt genom regeringen i första hand.

Jag skulle också vilja kommentera någonting som Christian Holm Barenfeld sa, nämligen att vi ska fortsätta att ha många som kommer hit som arbetskraftsinvandrare därför att de inte har olika integrationsproblem. Det jag hör i det här - det kanske är en feltolkning, och jag hoppas nästan det - är en retorik som säger att vi är glada om det kommer hit människor som är högutbildade och duktiga men att vi helst inte vill ha hit folk som kommer av asylskäl. Den retoriken vill jag verkligen varna för och värja mig emot. Asylrätten är otroligt viktig och måste värnas oavsett vilken kompetens som människor som söker skydd har, vilket arbetsmarknadsministern var tydlig med.

Arbetskraftsinvandringen är någonting som Miljöpartiet och Moderaterna har varit överens om är bra för Sverige. Detta bör inte blandas ihop till något slags plocka-russinen-ur-kakan-politik.

Herr talman! Ibland när jämställdhet diskuteras kan man lätt få för sig att det är en svensk uppfinning och att vi är bäst i världen, men så är det ju inte. Och vi har långt kvar.

Sedan 1974 har män kunnat ta ut föräldraledighet. Ändå väljer män att bara ta ut knappt en fjärdedel av föräldradagarna. När barnen är sjuka är pappan hemma i fyra fall av tio. Under 15 år har männens andel endast ökat med fyra procentenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Sett till hela arbetsmarknaden tjänar kvinnor 86 procent av mäns löner. Siffran har bara ökat med några procentenheter sedan mitten av 90-talet. Med andra ord arbetar kvinnor gratis ungefär från början av november och året ut. Dessutom ser vi stora skillnader i lön i privat och offentlig sektor. De som arbetar i privat sektor tjänar tusenlappar mindre än de som arbetar i offentlig sektor.

Kvinnor tar medicin på grund av psykisk ohälsa i större omfattning än män.

Den vanligaste dödsorsaken bland unga män är självmord. En stor anledning till det är den maskulinitetsnorm som råder och som inte tillåter män att må dåligt eller att tala om sina känslor. Det här är den yttersta konsekvensen av ojämställdhet.

Män står för 98 procent av våldet mot kvinnor.

I privata bolag sitter män på fler än fyra av fem stolar. Nära hälften saknar kvinnliga ledamöter helt. I kommunala bolag är 71 procent män och 29 procent kvinnor.

Under åren med den borgerliga regeringen halkade Sverige ned från första till fjärde plats i World Economic Forums rankning över världens mest jämställda länder. Inkomstklyftorna mellan män och kvinnor ökade också under de borgerliga mandatperioderna. Det som påverkade mest var jobbskatteavdragen, som främst gynnande högavlönade män.

Problemet är inte tjocka män, håriga män, långa män eller invandrade män. Problemet är patriarkatet.

Herr talman! Det finns något djupt tragiskt i att vi 2016 debatterar saker som borde vara självklara, som att kvinnor och män fortfarande inte får lika lön för likvärdigt arbete. Kvinnor arbetar gratis en timme och tre minuter varje dag. I den takt som löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat kommer det att ta 53 år innan vi uppnår jämställda löner. Det innebär att de tjejer som i dag går ut på arbetsmarknaden inte kommer att uppleva jämställda löner under hela sin arbetsföra livstid. Var kommer vi att befinna oss om 53 år? I bästa fall är jag 95 år gammal.

Det är tydligt att detta inte är något som marknaden löser själv, utan det behövs en aktiv och medveten politik.

Budgetpropositionen innehåller reformer från Vänsterpartiet på ca 12 miljarder kronor per år de närmaste åren. Vårt fokus har legat på reformer för välfärd och ekonomisk jämlikhet - feministiska reformer.

Kvinnor är överrepresenterade bland låginkomsttagare och män bland höginkomsttagare. När vi förbättrar villkoren för låginkomsttagare innebär det också att Sverige blir mer jämställt. Våra reformer lyfter kvinnors ekonomiska situation, något som ger oss mer makt över våra egna liv.

Med den budget som vi lagt fram tillsammans med regeringen har vi lagt lite av grunden för ett jämlikare samhälle. Ensamstående föräldrar, låginkomsttagare och alla som någon gång använder välfärden är vinnare. Nu satsar vi på de grupper som lämnades efter under den borgerliga regeringens tid.

Reformerna som Vänsterpartiet har fått igenom i förhandlingarna gör stor skillnad för de människor som berörs. Men regeringen Reinfeldt riggade skatterna för att gynna de rika, så det skulle behövas ett större grepp om ojämlikheten. Tyvärr har vi inte fått med oss regeringen för att ta det greppet i den här vändan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Några av de reformer som Vänsterpartiet har fått igenom i budgetpropositionen och som är viktiga på det här området är höjt underhållsstöd, höjt flerbarnstillägg för tredje barnet, höjd garantiersättning i sjukförsäkringen, utökad rätt till deltidsstämpling och sänkt skatt för de fattigaste pensionärerna.

Herr talman! För att få fokus på jämställdheten och kunna leverera konkreta resultat har vi länge velat inrätta en jämställdhetsmyndighet med ansvar att styra Sverige mot jämställdhet igen. Nedläggningen av JämO som självständig myndighet var ett rejält misslyckande för jämställdheten. Allt förebyggande arbete har lagts i träda.

År 2005 föreslog Gertrud Åström i sin utredning en jämställdhetsmyndighet. Det blev inte så, för sedan tillträdde som bekant regeringen Reinfeldt. Men nu ska den äntligen inrättas.

Det är viktigt att faktiskt belägga hur verkligheten ser ut. Det finns stora behov av underlag, relevanta studier och forskning. Men det handlar också om styrningen av samhällets jämställdhetssträvanden. En jämställdhetsmyndighet ska vara närvarande inom alla samhällssektorer och påverka både statsförvaltningen, de kommunala organen och landstingen.

Jämställdhet och feminism, eller bristen på det, påverkar alla områden, såsom hälsa, välfärd, arbetsmarknad, pensioner, rättsväsen och klimat. För att kvinnor och män verkligen ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv måste patriarkatet förgöras.

Herr talman! Mina partikamrater har talat om jämställdhet, etablering och integration. Jag tänkte hålla mig till ämnet som har med diskriminering och rasism att göra. Jag yrkar bifall till förslaget och avslag på de reservationer som finns.

Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle präglat av mångfald med respekt för individens mänskliga fri- och rättigheter, och alla människors lika värde ska respekteras. Ändå kan vi i dag se hur människor dagligen möts av fördomar och därmed riskerar att diskrimineras. Det kan handla om exempelvis arbetsgivares fördomar om personers ursprung, funktionsnedsättning, ålder eller sexuella läggning som gör att den som är bäst lämpad för ett jobb ändå inte anställs. Det kan handla om att en elev blir diskriminerad på grund av etniskt ursprung eller kön.

Strax före midsommar fattade vi i riksdagen beslut om förändringar i diskrimineringslagen som innebär att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet ska omfatta samma sju diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbuden och att en förklaring av uttrycket aktiva åtgärder införs i lagen: "Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder."

Denna förändring träder i kraft den 1 januari nästa år och kommer att vara en av flera komponenter för att motverka diskriminering. DO, Diskrimineringsombudsmannen, ska utöva tillsyn så att lagen följs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Herr talman! Antalet anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen har ökat kontinuerligt de senaste åren, och den diskrimineringsgrund som ökat mest sedan 2013 är funktionsnedsättning.

En anmälan som just nu är föremål för rättsprocess rör en döv arbetstagare som sökte en tjänst på Södertörns högskola. Trots att personen ansågs vara den mest meriterade för tjänsten avbröts rekryteringsprocessen därför att högskolan ansåg att kostnaderna för anpassningsåtgärderna var alltför höga för att de skulle anses skäliga. Det är en väldigt dålig signal till alla Sveriges döva och teckenspråkiga. Vi vill att alla människor oavsett funktionsnedsättning ska kunna finnas på arbetsmarknaden och jobba utifrån sin egen förmåga.

Enligt uppgifter är detta det enda ärendet i år där DO väckt talan när det gäller skäliga tillgänglighetsåtgärder, trots att flera anmälningar har gjorts på detta område. För mig är det självklart att en person som har en funktionsnedsättning och som upplever diskriminering i arbetslivet också ska kunna få sin sak prövad av ansvarig myndighet. Jag utgår från att DO kommer att sköta det jobbet på ett lite mer aktivt sätt.

Jag välkomnar dessutom regeringens besked att man fortsätter att arbeta för att stärka skyddet mot diskriminering bland annat när det gäller bristande tillgänglighet.

Herr talman! När jag läser oppositionens budgetförslag på detta område undrar jag hur man har tänkt. Har man tänkt? SD, med Magnus Persson och Sven-Olof Sällström, vill lägga ned Diskrimineringsombudsmannen. Det är oklart varför, mer än att man menar att myndigheten bedriver opinionsarbete i syfte att motverka diskriminering. Är det dåligt att motverka diskriminering? Eller är det så att SD inte tycker att det finns någon diskriminering? Om frågan besvaras med ja, borde man inte vara intresserad av att diskrimineringen minskar? Om svaret är nej, att det förekommer diskriminering men att man inte vill göra någonting åt det, vilken planet lever ni på?

Herr talman! Jag konstaterar dessvärre att både Moderaterna och Centerpartiet väljer att spara på en annan del. Det gäller åtgärder mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans. Det är något som jag bara kan beklaga.

Om det är något som har visat sig vara viktigt i samhället, speciellt under detta år, är det att försvara alla människors lika rätt och lika värde. När nazister och andra främlingsfientliga krafter sprider hat och hot mot romer, judar, muslimer, flyktingar, kommunpolitiker, journalister, homosexuella, feminister och antirasister - ja, kort sagt alla som inte delar deras skeva bild av människovärdet - behövs alla goda motkrafter för att stärka vårt samhälle. De behövs för tolerans och humanism, mot diskriminering och rasism och för demokratins skull.

Slutligen skulle jag vilja ställa en fråga till Moderaterna och Centerpartiet. Tyvärr har de nu lämnat kammaren; jag vet inte om de trodde att debatten var slut. Vad är det för signaler som Moderaterna och Centerpartiet vill skicka med sin besparing på området? Handlar det om att diskriminering och rasism inte behöver bekämpas?

Jag tycker i alla fall att detta är ett viktigt område, och jag är nöjd med att regeringen har satsat extra mycket pengar på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

(Applåder)

Herr talman! När kammaren fortsätter att debattera jämställdhet, nyanländas etablering, diskriminering och segregation ser vi att det är tomt från Alliansen. De har lämnat kammaren, vilket jag tycker är lite dåligt. Mina kamrater har som sagt fokuserat på etablering, jämställdhet och diskriminering. Jag tänkte också säga någonting om segregation.

Herr talman! Klassklyftorna har ökat markant i vårt land, något som bland andra OECD och IMF varnar för. Ojämlikhet och ökade klyftor är djupt skadligt för både individer och samhället. Vårt viktigaste uppdrag är att bryta den växande ojämlikheten i Sverige. Ojämlikheten är på liv och död. Det skiljer nästan 20 år i förväntad livslängd mellan Danderyd och Vårby i Stockholm. Denna utveckling måste brytas. Därför behövs en seriös analys av, en diskussion om och åtgärder mot den ökade ojämlikheten och de växande socioekonomiska klyftorna i vårt samhälle.

Ta till exempel mitt eget bostadsområde, Fittja. Det är ett interkulturellt område, där vi talar över 100 språk och kommer från alla världens håll. Jag landade där som tioåring, och jag bor fortfarande där. Fittja är ett område som byggdes upp under 1960- och 1970-talet när bostadsbristen som en följd av urbaniseringen var mycket hög. Redan tidigt blev Fittja och många andra förorter med liknande utveckling klassmässigt segregerade.

Till Fittja kom de med relativt låga inkomster och de nyanlända invandrarna. De stora invandrargrupperna var arbetskraftsinvandrare från Turkiet, Grekland och före detta Jugoslavien. Att det bodde många invandrare där var ingen laddad fråga då.

Herr talman! När jag gick i grundskolan i slutet av 80-talet hade jag många klasskamrater med etniskt svensk bakgrund. I början av 90-talet lämnade många etniska svenskar Fittja och miljonprogramsområdena när en omläggning av bostadspolitiken gjorde det lättare för normalinkomsttagare att köpa ett radhus eller en villa. Den ekonomiska segregationen utvecklades undan för undan till en ekonomisk och etnisk segregation.

I dag står många av våra förorter inför stora utmaningar. Även om det går bra för många i vårt land går det inte bra för alla. Arbetslösheten är fortfarande hög. Skolresultaten dalar. Barnfattigdomen ökar, och otryggheten växer.

Herr talman! Därför behöver vi en konkret, långsiktig plan för framtiden i dessa områden. Det som behövs är en nationell strategi för förorten. Det handlar bland annat om att alla ungdomar i förorten ska ha ett jobb att gå till, en skola som ger en bra utbildning och en möjlighet att flytta hemifrån till en egen bostad.

Därför välkomnar jag regeringens reformplan för minskad segregation. Den är ett steg åt rätt håll. Det handlar om att samordna insatser mot segregation och att hålla ihop politiken genom att komma till rätta med de sociala orättvisorna, den ojämlika hälsan och fattigdomen. Det är en viktig uppgift som går ut på att ta sig an problemet på allvar. Men självklart behövs mer.

År 2006 gick de borgerliga partierna till val på att bryta det så kallade utanförskapet. Men med facit i hand ser vi att man snarare har cementerat utanförskapet och segregationen. Nu försöker de borgerliga partierna att slå ifrån sig ansvaret. Under åtta år hade man chansen att vända utvecklingen. Under dessa åtta år sänkte man skatterna med 140 miljarder kronor. Det är pengar som i stället kunde ha gått till fler lärare i förorten, fler platser på komvux, fler utbildningsmöjligheter för unga, resurser till de elever som har störst behov, renovering av miljonprogramsområden, byggande av fler bostäder, pengar till kommunerna som skulle ha kunnat anställa mer personal i välfärden, anställning av fler poliser och så vidare. Det är pengar som kunde ha gått till att minska klyftorna i vårt samhälle.

Jämställdhet och ny-anlända invandrares etablering

Men då var det viktigare att sänka skatten än att satsa på de områden som har störst behov. Man blundade för den ökade segregationen, klyftorna i skolan, de arbetslösa ungdomarna, fritidsgårdar som inte hade resurser, de sunkiga bostäderna, trångboddheten, diskrimineringen på arbets- och bostadsmarknaden, den ökade rasismen och den växande barnfattigdomen. Man såg helt enkelt inte de socioekonomiska utmaningarna och segregationen, och det gör man inte heller i dag.

Avslutningsvis, herr talman: Det som behövs är en ny färdväg, konkreta, långsiktiga planer för förorterna och en helt ny inkluderandepolitik med fokus på jämlikhet. Vi behöver inge hopp och framtidstro till alla de ungdomar som växer upp i fattigdom. Det gäller dem som står utanför arbetsmarknaden och som på grund av trångsynthet utestängs från bostäder och utbildning. Vi måste på allvar bekämpa diskrimineringen och rasismen i samhället och på arbetsmarknaden. Lösningen är därför inte sänkta skatter eller låga löner.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)