Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Arbetsförmedlingen är ju en väldigt dåligt fungerande myndighet. Vi har de senaste veckorna fått rapporter om att miljontals kronor rinner ut i sanden när man gör mycket dåliga upphandlingar. Vi har fått rapporter om att arbetsförmedlare diskriminerar utrikes födda. Den senaste veckan har vi fått rapporter om att lönestöd används för att snedvrida konkurrens, och Arbetsförmedlingen gör ingenting åt detta.

Så min fråga till Ylva Johansson är egentligen ganska enkel och rak: Vad tänker arbetsmarknadsministern göra för att koppla greppet om denna myndighet?

Herr talman! Det är en riktig problembeskrivning som Elisabeth Svantesson gör. Vi tog över en myndighet med mycket stora problem, nästan i kris. Utvecklingen vänds nu inom Arbetsförmedlingen. Det är en stor myndighet, men vi har till exempel via Statskontoret fått besked om att den är på rätt väg.

När det gäller att använda lönestöd på rätt sätt har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att de enda lönestöd som i dag inte kräver kollektivavtalsenliga villkor i fortsättningen kommer att göra det; det gäller nystartsjobben.

När det gäller de mycket upprörande uppgifterna om att arbetsförmedlare har agerat diskriminerande hänför de sig företrädesvis till tiden fram till 2014, då Elisabeth Svantesson var ansvarig för myndigheten. Detta är dock frågor som jag tar på mycket stort allvar, och jag har försäkrat mig om att Arbetsförmedlingens generaldirektör också prioriterar dem.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är uppenbart en rätt så nöjd arbetsmarknadsminister vi hör här i rummet. Det är väldigt mycket som inte fungerar. Jag vet att ministrar ofta vill tala om alliansåren. Låt mig vara tydlig med att vi tillsatte en mycket stor utredning för att reformera Arbetsförmedlingen. Den valde ministern att kasta i papperskorgen det första hon gjorde när hon tillträdde. Denna myndighet kräver nu styrning; den kan inte ges fria tyglar. Detta måste fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är problematiskt att skriva sitt inlägg innan man har hört svaret. Jag tycker att jag var ganska tydlig med att tala om hur allvarligt jag ser på de stora problem som Arbetsförmedlingen har. Men det sker faktiskt en förändring, och Statskontorets granskning visar att myndigheten är på rätt väg.

Tvivelsutan behövs dock en stor reformering av Arbetsförmedlingen. Vi måste fokusera mer på att jobba mot arbetsgivarnas behov, jobba mer med utbildning och jobba mer flexibelt. Mer detaljreglering är dock inte vad myndigheten behöver.

Herr talman! Min fråga går till it-minister Peter Eriksson.

Att ha tillgång till snabbt bredband framstår som en självklarhet i storstaden, men för Sveriges landsbygder ser det annorlunda ut. I budgetförhandlingarna med regeringen fick Vänsterpartiet igenom 850 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden. I veckan nåddes vi av nyheten att regeringen hittat ytterligare 150 miljoner kronor. Detta är väldigt positivt - en bredbandsmiljard till Sveriges landsbygder.

I dag är målet för bredbandsutbyggnaden 90 procent av befolkningen senast 2020. Det fungerar väl, och målsättningen ser ut att nås. Trots fel och brister är Sverige ett land där utbyggnaden går snabbt.

Men för de sista 10 procenten av befolkningen finns det ingen politisk målsättning om tillgång till bredband. Därför har Vänsterpartiet föreslagit ett mål på 100 procent bredband, det vill säga till hela befolkningen, senast 2025. Detta har också en enig landsbygdskommitté instämt i.

Varför har it-ministern inte gjort något för att sätta upp ett nytt bredbandsmål på 100 procent av befolkningen senast 2025?

Herr talman! Tack för frågan!

Jag tycker att det mål vi har i dag, att 90 procent av befolkningen ska ha 100 megabit till 2020, är för svagt. Jag avser att inom kort lägga fram en ny bredbandsstrategi, där vi kraftigt höjer ambitionerna. Jag tror att det är helt nödvändigt. I en situation där digitaliseringen transformerar samhället i den omfattning som sker måste hela landet vara med i förändringen så att alla, även de som bor på landsbygden eller i glesbygden, har möjlighet att delta i det nya samhälle som håller på att skapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det tycker jag låter bra! Det jag tycker brister är att det tar över åtta månader att bereda Landsbygdskommitténs förslag. Jag tycker att it-ministern tillsammans med landsbygdsministern måste snabba på, skärpa sig och lägga fram förslag, när det finns en enighet i riksdagen om att vi behöver ett nytt it-mål. Då är det dags att man snabbar på. Vi behöver en bra planeringshorisont, så att alla parter kan se framför sig hur utbyggnaden ska se ut efter 2020.

Herr talman! Det är inte Landsbygdskommitténs förslag vi bereder; vi bereder en ny bredbandsstrategi för hela Sverige. I den ingår högre ambitioner, och det gäller hela Sverige. Där ingår naturligtvis landsbygden och glesbygden som en väldigt viktig del för framtiden. Jag hoppas att vi ska kunna presentera strategin före jul, men det beror på vad som händer de här sista dagarna. Vi är dock väldigt nära att vara färdiga med en ny bredbandsstrategi.

Herr talman! Anders Ygeman har nu varit inrikesminister i två år, och under den tiden har Sverigedemokraterna motionerat om att skärpa straffen för vapenbrott så att exempelvis den som blir gripen med vapen på allmän plats inte ska släppas fri samma dag, i väntan på fällande dom.

Vi har även föreslagit andra åtgärder för att komma åt illegala vapen och skärpa konsekvenserna i det sammanhanget. Våra motioner på området har röstats ned av regeringspartierna men även av allianspartierna, som menat att dagens lagstiftning på området är tillräcklig.

Det är min uppfattning att det ute i landet endast är de kriminella som håller med regeringen om att våra lagar har fungerat bra som de är.

I söndagens Agenda lovade dock Ygeman att ny lagstiftning ska komma på plats, och min fråga är: Kan inrikesministern här i kammaren bekräfta att regeringen denna mandatperiod avser att genomföra något av de förslag till skärpt lagstiftning för vapenbrott som Sverigedemokraterna efterfrågat i flera år?

Herr talman! Jag har inte detaljkännedom om Sverigedemokraternas förslag, men jag vet att Sveriges riksdag nyligen fördubblade straffen för vapenbrott och grovt vapenbrott, på förslag av den moderatledda regeringen. Jag vet att den här regeringen, så sent som vid dagens regeringssammanträde, beslutade att fördubbla straffen för olaglig hantering av handgranater och explosivvaror. Jag vet också att målet med dessa lagstiftningsskärpningar naturligtvis är att ingen som blir gripen för dessa brott ska släppas ut på gatan.

Om någon, trots de krav som finns för häktning, skulle släppas ut på gatan går vår strategi ut på att få till stånd snabbare lagföring och jourdomstolar. Såvitt jag har förstått finns det också ett brett stöd för en sådan ordning här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi får hoppas att regeringen inte nöjer sig med att göra ingenting eller att göra för lite, om ni lyckas göra någonting alls. Varningslamporna har som sagt blinkat sedan dag ett under inrikesministern ansvar, och nu har halva mandatperioden gått. Skottlossningar och mord har avlöst varandra. Polisen har efterfrågat strängare åtgärder. Sverigedemokraterna har lagt förslag på bordet, men ingenting har hänt. Jag ser fram emot lite handling på området så att politiken börjar matcha verkligheten.

Herr talman! Som Adam Marttinen mycket väl vet har regeringen lagt fram 72 propositioner från Justitiedepartementet till riksdagen sedan jag blev inrikesminister. Riksdagen har ställt sig bakom alla dessa propositioner, bland annat ett tjugotal förslag för att skärpa arbetet mot organiserad brottslighet. Jag ser fram emot att lägga fram ytterligare sådana förslag och hoppas att de kommer att få ett lika brett stöd i Sveriges riksdag.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Bolund.

När IMF lämnade sin rapport om Sverige pekade man på viktiga steg som regeringen har tagit för att stärka den finansiella stabiliteten. Det handlar om ett finansiellt stabilitetsråd, ökade resurser till Finansinspektionen och nya regelverk. Samtidigt lyfter IMF fram hushållens skuldsättning som bekymmersam.

I Finansinspektionens stabilitetsrapport, som kom i dag, pekar man på samma risker som IMF pekar på i sin rapport om Sverige. Det handlar, enligt Finansinspektionens pressmeddelande, om tydliga utmaningar kopplade till bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning.

Med anledning av det vill jag fråga statsrådet Per Bolund hur han ser på hushållens skuldsättning, och om regeringen är beredd är beredd att vidta ytterligare åtgärder om så skulle vara nödvändigt.

Herr talman! Det är en mycket viktig fråga som Niklas Karlsson lyfter fram. Självklart är det avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling att vi kan förhindra framtida finansiella kriser. Därför har regeringen varit mycket aktiv och tagit initiativ på detta område. Nu senast handlade det om amorteringskravet som riksdagen fattade beslut om i somras och som nu, enligt Finansinspektionens rapport, redan har gett en dämpande effekt på bostadsprisutvecklingen och på hushållens skuldsättning. Detta är glädjande.

Självklart kommer vi fortsatt att följa utvecklingen. Vi har också tagit initiativ till breda samtal i Sveriges riksdag och fått en stor samsyn om att Finansinspektionen nu ska få ett brett mandat för sitt arbete att minska de risker som finns förknippade med hushållens skuldsättning. Det är en lagstiftning som vi nu håller på att genomföra. Jag är glad över att det har funnits en stor samsyn och en möjlighet till stor enighet i politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har egentligen ingen följdfråga utan är ganska nöjd med det svar som statsrådet har lämnat.

Jag noterar att det är viktigt att man trycker på samsynen, och då inte bara över de politiska blockgränserna. Det är också viktigt att det finns en bra diskussion mellan regeringen och riksdagens finansutskott, så att man följer denna utveckling noga.

Herr talman! Jag instämmer i att det är viktigt med en bred samsyn och en kontinuitet över mandatperioder när det gäller dessa frågor. Ser man tillbaka några år har det vidtagits många åtgärder, exempelvis ökade kapitaltäckningskrav för svenska banker, bolånegolv och amorteringskrav. Detta är en process som vi vill fortsätta med och i dialog med Sveriges riksdag.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva Johansson om vad som händer med fas 3. Vi har talat om det tidigare, men jag återkommer till det.

Den rödgröna regeringen sa redan 2014 att man ska arbeta för att avskaffa sysselsättningsfasen som Alliansen införde och ersätta den med traineejobb och extratjänster inom välfärdssektorn. Men det har inte blivit så många sådana jobb.

Arbetsförmedlingen hade en prognos om att 28 000 skulle vara kvar i sysselsättningsfasen i oktober, men det är bara 14 000. Vi förstår att regeringen nu gör en snabbavveckling. Nu går dessa människor i stället hemma i passivitet. De får inga aktiviteter. De kallas för internplaceringar, alltså att de sitter hemma och väntar. Arbetsförmedlingen prioriterar inte denna grupp. Det är personer som är långtidsarbetslösa och som inte får stöd och hjälp.

Min fråga till statsrådet är: Var det så här ni tänkte er att stödja långtidsarbetslösa - att de ska sitta hemma i passivitet och isolering?

Herr talman! Självklart är ingen hjälpt av att sitta hemma. Det är en aktiv arbetsmarknadspolitik som behövs.

Regeringen har, jämfört med den tidigare regeringen, gjort en förändring. Fas 3 infördes därför att de som placerades där inte längre skulle ha tillgång till aktiva åtgärder från Arbetsförmedlingen utan bara få en sysselsättning. Jag anser att det är en återvändsgränd.

Vi får aldrig ge upp hoppet om en enda människa som kan komma tillbaka till arbete. Därför har denna regering ändrat regelverket, så att de personer som tidigare befann sig i fas 3 nu har tillgång till Arbetsförmedlingens hela arsenal av insatser. Vi har också gjort riktade insatser, speciellt för de personer som behöver stora utbildningssatsningar. De får möjlighet att studera ett år med bibehållen ersättning. Vi gör också ett stort arbete när det gäller att få fram andra insatser, till exempel extratjänster, som nu växer fram i ganska bra takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tror säkert att Ylva Johansson vill göra någonting för de långtidsarbetslösa. Men det som vi ser i verkligheten - jag har exempelvis ringt runt till de sociala företag som har hjälpt dessa människor att komma in i aktivitet och gemenskap - är att dessa människor i dag sitter hemma ensamma i isolering och i passivitet.

Blåeld, som ni känner till, har fått ett avtal med Arbetsförmedlingen som gäller 80 platser. De har fått en anvisning. Människor sitter i dag hemma och kallas för internplacerade.

Är det verkligen på detta sätt som ministern tänker sig framtiden för dessa personer?

Herr talman! Jag vet att Désirée Pethrus har ett stort, ärligt och gott engagemang när det gäller arbetsintegrerande sociala företag, vilket jag har stor respekt för.

Det är min uppfattning att Arbetsförmedlingen måste göra mer när det gäller att samarbeta med arbetsintegrerande sociala företag. Det är en mycket viktig aktör, som i dag inte utnyttjas till fullo med tanke på den kapacitet och den potential som denna sektor har, inte minst när det gäller att hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka till arbete.

Herr talman! Jag riktar min fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Det stora antalet dödsskjutningar har tagit stora resurser i anspråk för polisen. I Malmö tar det numera 372 dagar från att en polisanmälan görs till dess att åklagaren kan fatta beslut om målet.

Det är uppenbart att det saknas ett stort antal utredare i Malmö. Polisorganisationen och polischeferna verkar ha tappat kontrollen. Om detta kaotiska och oacceptabla tillstånd vittnar även chefsåklagaren i Malmö i en intervju i Sydsvenskan i veckan.

Därför vill jag ställa följande fråga till Anders Ygeman: Kommer regeringen att säkerställa att polisen i Malmö får de resurser och de utredare som krävs för att det inte ska ta över ett år att utreda brott av denna karaktär?

Herr talman! Ja, det är en orimlig tid, vilket Anders Hansson ger uttryck för. Man kan jämföra den tiden med motsvarande utredningstider i Göteborg och i Stockholm som ligger väsentligt lägre. Det ankommer nu på polisledningen i regionen att kraftfullt minska dessa tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man har sökt och fått förstärkning från andra polisregioner, och regeringen har skjutit till över 2 miljarder kronor till polisen de närmaste åren för att det ska kunna anställas fler poliser och fler civila utredare. Redan i år har över 600 civilanställda utredare kunnat anställas, vilket ska kunna lätta trycket väsentligt både i Region Syd och i andra polisregioner.

Herr talman! Det skjuts till pengar den närmaste tiden, men det är nu som vi har den stora puckeln med utredningar som tar tid. Flertalet poliser och, inte minst, alla invånare i Malmö och Skåne, väntar på resultat. Regeringen har under ungefär två år sagt att man ska följa denna fråga. Inrikesministern har tidigare sagt att utredningsresultatet ska vända före nyår - det är om ca 30 dagar.

Kommer inrikesministern att hålla sitt ord och vidta kraftfulla åtgärder om vi inte ser förbättrade resultat till nyår?

Herr talman! Ja, självklart kommer jag att göra det. Det är inte en acceptabel utredningstid som Anders Hansson ger uttryck för. Det måste bli en förbättring, och utredningstiderna måste minska.

Vi ser nu i ett antal län att utredningstiderna har minskat, men inte i Malmö. Då måste det vidtas åtgärder från polisen där.

Herr talman! 3,6 miljoner kronor är i snitt skillnaden i inkomst under ett arbetsliv mellan kvinnor och män i Sverige. Enligt statistik från World Economic Forum 2015 minskar dessutom lönegapet mellan kvinnor och män mycket långsamt i Sverige jämfört med både jämförbara länder och andra länder som vi normalt inte brukar jämföra oss med i fråga om jämställdhetsstatistiken. I Island minskar det med 10 procentenheter, i Sverige med bara 1 procentenhet. Mer behöver uppenbarligen göras för att uppnå jämställda löner.

Därför vill jag fråga ansvarig minister för arbetsmarknad i världens första feministiska regering: Vad gör Ylva Johansson för att se till att vi får jämställda löner för kvinnor och män?

Herr talman! Detta är en extremt viktig fråga, och det är ett mycket upprörande faktum att kvinnor tjänar så otroligt mycket mindre pengar än män över en livscykel. Det är en väldigt prioriterad fråga för regeringen.

Lönebildningen är inte regeringens fråga, men det finns många saker som påverkar lönerna och som regeringen kan påverka. En sådan sak är diskriminering på arbetsmarknaden. Därför har regeringen lagt fram förslag om årliga lönekartläggningar och krav på alla arbetsgivare om aktiva insatser mot diskriminering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller otrygga visstidsanställningar. Därför har regeringen lagt fram förslag - och riksdagen har beslutat - om ny lagstiftning där man kan förhindra stapling av visstidsanställningar. De övergår i stället till fast tjänst.

Hur länge man är på jobbet spelar stor roll. Därför har regeringen lagt fram förslag om ett jämnare föräldraansvar när det gäller ett avskaffat vårdnadsbidrag och ytterligare en kvoterad månad i föräldraförsäkringen.

Regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder.

Herr talman! Jag välkomnar den aktiva politik regeringen för på många områden för att komma åt problemen med ojämställdhet. I den skrivelse där regeringens nya jämställdhetspolitik presenterades för två veckor sedan aviserades också en handlingsplan för jämställda löner. Vilka ytterligare åtgärder avser regeringen att presentera i handlingsplanen, och hur snabbt kan vi hoppas på att den finns på plats?

Herr talman! Det är självklart så att innehållet i handlingsplanen kommer när handlingsplanen är klar, men låt mig ändå peka på några områden.

Det handlar till exempel om att kvinnor är sjuka mer än män, det vill säga är mindre på jobbet, vilket påverkar löneutvecklingen. Jag menar att det finns mer att göra när det gäller att få ett mer jämställt uttag och en mer jämställd fördelning av ansvaret för familj och barn. Det finns också mer att göra när det gäller det faktum att kvinnor i stor utsträckning jobbar i offentlig sektor. Min kollega Ardalan Shekarabi jobbar hårt med att få dessa yrken uppvärderade - låt proffsen vara proffs - så att man kan få utvecklas i sitt yrke.

Herr talman! Liberalerna har en fråga till statsrådet Anders Ygeman.

I dag kom det ytterligare en mätning, denna gång av förtroendet för svensk polis - som tyvärr faller. Det är väldigt bekymmersamt. Polisen är en av de mest grundläggande och viktigaste myndigheterna i vår demokrati. Det är inte heller bara förtroendet för polisen som faller; sedan inrikesministern tillträdde har vi fått färre poliser. Vi har fått färre poliser i yttre tjänst, och polisen har kommit allt längre ifrån medborgarna.

Utifrån dessa uppgifter och indikationer vill jag fråga regeringen och inrikesministern vilka slutsatser statsrådet drar av att förtroendet fortsätter att falla för både polisen och rikspolischefen.

Herr talman! Svensk polis har befunnit och befinner sig i en ansträngd situation. På initiativ av Roger Haddads regering gjordes den största omorganisationen någonsin, vilket alla partier i Sveriges riksdag ställde sig bakom. Vi har ett förhöjt terrorhot, det största asylmottagandet sedan andra världskriget och den första gränskontrollen på 20 år. Mot bakgrund av dessa samlade ansträngningar är det inte konstigt med de skriverier som har varit och att förtroendet har sjunkit något. Men jag noterar samtidigt att förtroendet för polisen fortfarande är högt och att det är betydligt högre än för många andra myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är uppenbart att inrikesministern och regeringen saknar krisinsikt när det gäller svensk polis. Vi har fått färre poliser sedan regeringen tillträdde. Det är färre poliser nära medborgarna. Även om dagens mätning är en av flera mätningar visar den att det bara är 1 procent som hyser förtroende för rikspolischefen. Jag beklagar att regeringen är passiv i den här frågan. Tror Ygeman fortfarande att rikspolischefen ska vända utvecklingen på fyra till sex veckor?

Herr talman! Det är kanske läge att påminna Roger Haddad om att vi har fler polisanställda i Sverige än någonsin och att vi lägger mer pengar på polisen än vad någon regering där Liberalerna, tidigare Folkpartiet, har varit medlem någonsin har gjort. Det är naturligtvis min förhoppning att detta ska leda till en bättre resultatutveckling.

Herr talman! Krisen på den svenska bostadsmarknaden griper omkring sig och spiller över på i stort sett alla övriga samhällsområden. Den drabbar alla övriga delar av Sverige, och framför allt drabbar den fler människor som bor i Sverige. Därför är det ganska anmärkningsvärt, herr talman, att trots den värsta krisen på 50 år på den svenska bostadsmarknaden är det ingen regering sedan 1970-talet som har levererat så få förslag för att göra det lättare att bygga bostäder i Sverige som den nuvarande.

Min enkla fråga till bostadsminister Peter Eriksson är: Varför levererar man inte fler förslag för att kunna öka bostadsbyggandet i Sverige? Man hade kunnat få igenom vilken förenkling som helst i riksdagen, redan i morgon, om bara viljan och förmågan hade funnits. Varför levererar man inte, och varför sviker man de kommuner som nu har enorma utmaningar just vad gäller bostadsfrågan?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det kan vara lämpligt att berätta för dem som inte verkar känna till det att vi nu producerar fler bostäder än vad vi har gjort på flera decennier - sedan miljonprogrammets dagar. Sverige fungerar. När jag tillträdde för ett halvår sedan var det många som sa att vi inte kan producera mer än 40 000 bostäder om året. Prognosen just nu är 64 000 påbörjade i år och 67 000 påbörjade nästa år.

Vi har en bredare bostadspolitik än Sverige har haft på flera decennier. Tre veckor efter att jag tillträdde tillsatte vi ett 22-punktsprogram som finansministern och jag presenterade och som innebär en lång rad förändringar och förenklingar. De skyndar på beslutsprocessen när det gäller bygglov och gör att det ska kunna gå att bygga mer. Vi har nu dessutom 6 miljarder i budget varje år för att investera mer och satsa mer på svenskt byggande. Det är lite förvånande att inte alla har upptäckt det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är korrekt att det byggs väldigt mycket i Sverige nu, men det är också en effekt av den förenklingsresa Alliansen genomförde under åtta år. Sedan är det naturligtvis inte nog, utan det måste bli oerhört mycket bättre. Men fortfarande är det ett beklämmande faktum att regeringen levererar alltför få förslag. Ygeman kunde presentera 74 propositioner, och på bostadspolitikens område har vi fått nöja oss med mindre än en tiondel av det. Det är inte acceptabelt, herr talman, och särskilt inte i den situation Sverige befinner sig i just nu.

Herr talman! Vi har som sagt en bredare och starkare bostadspolitik i Sverige än på många decennier. Dessutom är det så, vilket jag oroar mig mer över, att oppositionen - inte minst Moderaterna - lägger fram en politik som skulle ta bort en stor del av de insatser som nu görs, minska bostadsproduktionen i Sverige och öka bostadsbristen. Den skulle skapa ännu mer obalanser på bostadsmarknaden, höja priserna på bostadsrätter och villor samt skapa ännu mer risker i samhällsekonomin. Jag tycker att det är förvånande att ni vågar göra det, Mats Green.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson. Vi är många små, och ibland ganska fattiga, kommuner som under de senaste åren har tagit ett stort ansvar när historiskt många människor har sökt skydd i vårt land. Vi är oerhört stolta över det arbete som personalen, och många gånger även civilsamhället, har gjort.

Nu när även glesbygdskommuner har bostadsbrist kan flyktingar som har rotat sig i våra kommuner och fått uppehållstillstånd tyvärr inte bo kvar, för det finns helt enkelt inga lediga lägenheter. De hyrs nämligen många gånger av Migrationsverket. Min första fråga till statsrådet Johansson är därför om regeringen kan tänka sig att ge Migrationsverket i uppdrag att överlåta lägenheter åt kommuner så att de som har fått uppehållstillstånd kan bo kvar.

Den andra frågan gäller de rika moderatstyrda kommuner som nu deklarerar att de inte tänker följa anvisningslagen. Tänker regeringen införa något slags sanktioner mot detta?

Herr talman! Låt mig först rikta ett stort tack till de kommuner som Åsa Eriksson här tar upp. Utan deras ovärderliga insatser hade vi inte klarat den stora ansträngning som Sverige utsattes för under förra hösten, då vi hade ett enormt stort flyktingmottagande. Ansträngningen är stor även fortsättningsvis. Jag vill tacka alla de kommuner som har ställt upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Migrationsverket lämnar nu många av sina tillfälliga boenden och kontaktar då kommunerna för att ta reda på om de är intresserade av att ta över kontraktet. Exakt vilka boenden som Migrationsverket lämnar blir en sak för Migrationsverket att självt ta ställning till, men det blir i alla fall färre tillfälliga boenden i Migrationsverkets regi.

När det gäller anvisningslagen är ju ordningen sådan att regeringen lägger fram förslag, riksdagen stiftar lagar och domstolar prövar. Det finns inte - som vissa kommuner tycks tro - någon instans som man kan vända sig till i hopp om att man ska slippa att följa lagen.

Herr talman! Det är i dag svårt med bostäder över hela Sverige, oavsett om man är en liten eller stor kommun och oavsett om det är rött eller blått styre. Där sitter vi alla, på något vis, i samma båt. Det som förvånar mig är att det nu finns kommuner som inte ens försöker. Har regeringen några idéer om vad man kan göra för att få alla kommuner att anstränga sig och försöka att följa anvisningslagen?

Herr talman! Läget är ansträngt i alla landets kommuner. Nästan alla kommuner har bostadsbrist. Detta är en mycket stor utmaning, och regeringen gör omfattande insatser för att hjälpa kommunerna i fråga om bostadsbyggande, regelförenklingar och mycket annat.

Jag vill också säga att det inte är något fritt valt arbete att följa lagar. Det är någonting som alla kommuner har att göra, och det är oerhört viktigt att alla kommuner ställer upp. Regeringen kommer att återkomma med de förslag som krävs för att säkerställa att alla kommuner följer anvisningslagen, som måste följas precis som alla andra lagar.

Herr talman! I våras - jag tror att det var den 14 april - fattade vi här i kammaren ett gemensamt beslut. Samtliga partier var eniga om att kravet på så kallat danstillstånd skulle avskaffas. Regeringen ombads i och med detta att ombesörja nödvändiga lagändringar för att så ska ske.

Bakgrunden var att det fanns ett stort antal enskilda motioner från flera olika år som adresserade just den här frågan. Jag tror att motionerna kom från nästan alla riksdagspartier.

I samband med att vi i Alliansen drev på för en renodling av polisens arbetsuppgifter, någonting som vi också fick till ett tillkännagivande om, lyfte vi också upp frågan om danstillstånd. När man pratar med människor som berörs tycks det föreligga en del missförstånd om detta. Många verkar tro att kravet på danstillstånd avskaffades när vi fattade det här beslutet, men så är inte fallet. Regeringen måste bereda denna förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag blev lite förvånad över att inte hitta någonting om detta i budgeten eller listan över propositioner. Min fråga går till ansvarigt statsråd, Anders Ygeman. Vad händer?

Herr talman! Jag tackar Johan Hedin för frågan.

Renodlingsarbetet inom polisen fortskrider. Vi har lagt fram ett antal konkreta förslag. Just beredningen av danstillstånd har kanske inte varit det mest arbetsbetungande för polisen. Men, nevertheless, beredning pågår. Förslaget kommer att utredas, och sedan kommer vi att återkomma till riksdagen, helt i enlighet med riksdagens önskan.

Herr talman! Människor hör av sig till mig, och säkert även till inrikesministern, och berättar om hur de har suttit i timmar i telefonkö för att komma fram till polisen. Utredningsresultaten talar sitt tydliga språk, och det är inga vackra klanger. Poliserna själva vittnar om stora problem med ledningskulturen. Precis alla talar om resursbrist.

Vore det då inte en god idé att så skyndsamt som möjligt se till att polisen slipper uppgifter som att avgöra om folk ska få dansa eller inte, så att polisen kan fokusera på att få brottslingar bakom lås och bom? Finns det någon tidsplan för arbetet?

Herr talman! Svaret på Johan Hedins aningen ledande fråga är naturligtvis: ja! Men vi har valt att i det arbetet prioritera de frågor som är mest betungande för polisen. Därför började vi med att befria polisen från djurhållningsuppgifter. Vi gick vidare med att befria polisen från transport- och handräckningsuppgifter, som har tagit upp en betydande del av polisens tid. Som tur är tar inte behandlingen av danstillstånd en speciellt stor del av polisens tid i anspråk.

Herr talman! Min fråga går till bostadsministern. Regeringen tvingar sedan den 1 mars kommunerna att ta emot en viss andel personer med uppehållstillstånd, enligt en kvot som fördelas över landet. Detta baseras på den invandringspolitik som regeringen för. Ansvaret för att lösa boendesituationen lämpar man över på kommunerna. Där ställer regeringen inte upp över huvud taget.

Ekot rapporterade häromdagen att 57 procent av dem som behöver boende har fått ett boende, men övriga har inte fått det. Svaret till de kommuner som inte ordnar boende är att man ska införa sanktioner.

Vilket ansvar anser bostadsministern att regeringen har för den uppkomna situationen, och hur tänkte regeringen när man införde detta system?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är jag som är ansvarig för anvisningslagen.

Det finns ingen annanstans man kan bo i Sverige än i en kommun. Vi har under många års tid haft en extremt sned fördelning av nyanlända, där vissa kommuner har tagit ett enormt stort ansvar. Södertälje kommun blev känd när man tog emot fler irakier än vad USA hade gjort.

Den här regeringen vill ha ett jämnt och solidariskt ansvar för att ta emot nyanlända och ge människor som får uppehållstillstånd en möjlighet att börja sitt nya liv i Sverige.

Glädjande nog har den nya lagstiftningen fått ett brett stöd i Sveriges riksdag. Jag tror att detta beror på insikten om att vi dels inom EU måste fördela ansvaret så att alla medlemsstater i EU tar sin del av ansvaret för flyktingar och mottagandet av dessa, dels att alla kommuner i Sverige måste ta sin del av ansvaret för att ge nya svenskar en chans att börja sitt nya liv i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Sverige hade under förra året en situation med ett extremt stort antal asylsökande. Regeringen införde, extremt sent, gränskontroller. Är det inte dags att regeringen vaknar upp och avskaffar EBO-lagen? Man skulle genom detta motverka den trångboddhet som vi ser ute i kommunerna och svårigheten för kommunerna att ordna boende. I stället kunde man se till att de nyanlända blir kvar på Migrationsverkets boenden till dess det finns boenden åt dem i kommunerna.

Herr talman! Jag vet inte om jag förstår riksdagsledamoten rätt. Är förslaget att människor aldrig ska få bosätta sig i Sverige utan bo evighetslänge på Migrationsverkets anläggningsboenden, i något slags getto? Skulle det vara en bra utveckling för Sverige? Skulle det leda till bättre möjligheter att bygga ett starkt och tryggt land? Nej, jag tror inte det.

Människor som får uppehållstillstånd måste få en chans att börja ett nytt liv och bidra till Sveriges utveckling.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär, och jag vänder mig till Ylva Johansson.

I september frågade min kollega Olof Lavesson kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke hur hon ser på riksdagens beslutandemakt och den demokratiska processen här.

Den senaste tiden har vi fått höra att den ansvariga utredaren för Kulturskoleutredningen vägrar att komma till riksdagens kulturutskott för att redogöra för utredningens förslag.

Häromveckan lät kultur- och demokratiministern meddela att regeringen med anledning av Medieutredningen inte avser att invänta synpunkter från berörda remissinstanser. Här är det bara att tuta och köra!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är: Hur ser ministern på riksdagens inflytande, och hur ser ministern på den demokratiska beredningsprocess som regeringens arbete ska omfattas av?

Herr talman! Låt mig först säga att jag tyvärr inte har detaljkunskap om utredaren av kulturskolor och kommunikationen mellan den personen och riksdagen. Men generellt är det naturligtvis önskvärt att utredningar jobbar brett, ibland med referensgrupper från olika politiska partier eller med uppdrag att rådgöra med andra aktörer i samhället.

När det gäller beredning i Regeringskansliet är det reglerat i grundlagen. Vi har ett beredningstvång. Det upprör ofta riksdagsledamöter när ministrar säger att frågan bereds, och man tycker ibland att det tar väldigt lång tid. Vi har en i jämförelse med andra länder ganska långsam lagstiftningsprocess.

Om man tycker att regeringen inte uppfyller beredningstvånget finns det en möjlighet att granska regeringen, och det är riksdagen som gör det via konstitutionsutskottet.

Herr talman! Tack för svaret! Jag har en följdfråga. Kultur- och demokratiministern har utsett Berit Högman att leda samtalen med riksdagens partier med anledning av Medieutredningen.

Då är min fråga: Vilket mandat har hon egentligen från regeringen, och vilken betydelse kommer synpunkterna från riksdagspartierna att ha för regeringens fortsatta beredning?

Herr talman! Jag beklagar, men detta är detaljkunskaper som jag inte har, så det kan jag inte svara på i dag.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Eriksson.

Det har flera gånger nu under den här frågestunden diskuterats om vikten av fler bostäder i Sverige och en bättre bostadsmarknad. Jag tycker att det är otroligt roligt att vi faktiskt får fler bostäder här i landet nu, att det byggs som aldrig förr. Men vi har lite orättvisor på bostadsmarknaden.

Äganderätten är den mest gynnade upplåtelseformen och den kommunala hyresrätten den mest missgynnade upplåtelseformen, som det ser ut i dag. Den som äger sin bostad har rätt till ränteavdrag och avdrag för ROT-tjänster och har en rätt förmånlig beskattning. Hyresgästen har ingenting. De som bor i kommunal hyresrätt får dessutom betala lite extra skatt genom att kommunerna tar ut vinster från bolagen - vinster som ju kommer från hyresgästernas hyror. Dessutom vill en del införa marknadshyror.

Jag skulle vilja fråga bostadsministern hur han ställer sig till marknadshyror och utdelningar från de kommunala bostadsbolagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tycker att ett av de stora problemen på den svenska bostadsmarknaden är att vi har för lite hyresbostäder i dag. Vi behöver bygga betydligt fler. Det är också skälet till att regeringen har tagit några initiativ, dels till ett investeringsstöd för att bygga fler hyresbostäder till rimliga priser, dels till att tillsätta en utredning som ska se över systemet med hyressättning när det gäller presumtionshyror.

Vår politik innebär däremot inga planer på att gå över till marknadshyror. Det finns en del inom oppositionen som pratar en hel del om det, men i regeringen har vi inte alls några sådana förslag. Jag tror att vi tvärtom behöver förbättra det system vi har i dag, som är ett mer reglerat system.

Herr talman! Frågan gällde också utdelningarna från de kommunala bolagen. Man skulle faktiskt kunna förbättra möjligheterna att bygga billiga hyresrätter som folk har råd att flytta till när de till exempel söker jobb eller behöver en bostad för att flytta hemifrån, i stället för att ta ut vinster som går till kommunerna och in i kommunbudgetarna.

Herr talman! Det finns flera olika möjligheter för kommunerna att se till att det blir lättare att både bygga och bygga billigare hyreslägenheter. Ett sätt är naturligtvis att inte ta ut pengarna från bostadsbolagen utan se till att de används till att bygga nya bostäder och renovera dem som finns.

Sett i backspegeln hade det varit väldigt bra om man hade tänkt så under en längre tid i till exempel Stockholm, för då hade vi haft betydligt bättre ställt med hyresbostäder.

Herr talman! Flygskatt, finansskatt, kilometerskatt, entreprenörsskatt -listan över regeringen skattehöjningar kan bli både lång och oroande. När det gäller skatten på tobak och alkohol används den ju för att begränsa användningen. Samtidigt vet vi att fyra av fem jobb skapas i småföretagen. Mot den bakgrunden är det märkligt att regeringen så tydligt väljer att beskatta dem som skapar jobben.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson: Hur många jobb kommer att försvinna som ett resultat av dessa skattehöjningar på jobb och företagande?

Herr talman! Det är alltid intressant med Moderaternas nästan osunda fixering vid skattepolitiken som både lösningen på alla problem och hinder för all positiv utveckling.

Vi prövade under åtta års tid en politik som var starkt präglad av stora ofinansierade skattesänkningar och privatiseringar. Det var en politik som misslyckades, särskilt när det gäller jobben. Det var ett av skälen till att den regeringen inte fick fortsätta. Det valdes en ny regering just för att ni misslyckades med jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi lyckas bättre med jobben. Jobben växer till och arbetslösheten sjunker. Vi har rekordmånga lediga jobb i Sverige just nu. Uppenbarligen är effekten av regeringens politik sådan att jobben växer till.

Herr talman! Jag noterar att jag över huvud taget inte fick svar på min fråga. Det är märkligt eftersom statsminister Löfven har sagt att han alltid ska fråga statsråden hur mycket jobb reformerna skapar.

Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Hur menar regeringen att man ska nå det målet genom att höja skatten för dem som skapar jobben?

Herr talman! Det är alltid en grannlaga uppgift att avväga vilka skatter och hur höga skatter som ger den bästa balansen.

Det är naturligtvis inte ett önskeläge att ha noll skatteintäkter, för då har man inga pengar som man kan investera i infrastruktur, utbildning, bostadsbyggande och mycket annat som är nödvändigt för jobbens tillväxt. Samtidigt kan man självklart inte ha hur högt skatteuttag som helst utan att det också kan få negativa konsekvenser.

Uppenbarligen är regeringens avvägning sådan att jobben växer till.

Herr talman! Det har gått lite mer än ett år sedan de fruktansvärda terrordåden ägde rum i Paris. Det var ett samordnat attentat med skottlossningar och explosioner på sex olika platser i staden. En av platserna för attentaten minns vi särskilt och det är konsertlokalen Bataclan, känd för att vara Paris progressiva hjärta.

Gårdagens Uppdrag granskning kunde avslöja attentatens kopplingar till Sverige. Tillgången till ett medlemsregister från terrororganisationen Daishs egen säkerhetstjänst visar olika kretsars närvaro i Sverige. Vissa av personerna som programmet hänger ut är inte dömda, och det är av vikt att vi inte heller agerar som den dömande makten. Däremot pekar programmet på att det finns grund för finansiering och rekrytering i Sverige.

Min fråga till inrikesministern är: Vad görs för att stoppa finansieringen till terroristorganisationer, och vad görs för att stoppa den här rekryteringen?

Herr talman! Tack för frågan! Regeringen har tagit fram en ny nationell strategi mot terrorism. Efter det att den tagits fram gjorde regeringen en överenskommelse med de borgerliga partierna i riksdagen om 21 konkreta åtgärder mot terrorism, inklusive mot finansieringen av och rekryteringarna till terrorism.

Jag vill gärna ta tillfället i akt att berömma oppositionen i riksdagen för att man varit med och bidragit till en effektiv terrorbekämpning, för jag tror att förslagen både blev bättre och kunde genomföras snabbare än om vi inte hade fått det stöd som vi fick av den borgerliga oppositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Där finns en lång rad av åtgärder som vi nu betar av. Vi har stoppat missbruket av svenska pass, vi har kriminaliserat terrorkrigsresor och vi har gett speciella myndighetsuppdrag vad gäller finansieringen. På regeringssammanträdet i dag beslutade vi att fördubbla straffen för olaglig hantering av handgranater.

Det kommer snart ett antal andra förslag som blir verklighet just för att säkerställa detta arbete.

Herr talman! Av lika betydande vikt som att bekämpa och kriminalisera terrorism är att ställa sig frågan "Varför?". Vad är det som gör att unga människor dras till ideologier som handlar om att störta det öppna och demokratiska samhälle vi lever i?

Extremisternas ideologi grundar sig att mörda de människor som står upp för mångfaldssamhället. Det kan vi se i deras agerande i Irak och Syrien med attentat mot kristna, kurder och andra minoriteter, men även i den högerextrema ideologin här hemma i Sverige.

Vad görs för att bekämpa deras ideologi?

Herr talman! Det förebyggande arbetet är ett av benen i regeringens nya nationella strategi mot terrorism, som vi också har fått brett stöd för i riksdagen.

Vi har en nationell samordnare för demokrati och mot våldsbejakande extremism. Vi har samordnare i Sveriges samtliga kommuner och handlingsplaner i de flesta kommuner. Vi har gett ett antal myndighetsuppdrag som handlar om att bekämpa rekryteringen till dessa organisationer och bekämpa den förvridna världsbild som dessa organisationer ger uttryck för. Det handlar också om att hindra det ekonomiska stödet till organisationerna.

Herr talman! Flera gånger har vi hört arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson säga att alla nyanlända ska vara i jobb inom två år i etableringsfasen. Senare har det ändrats till att de ska vara i jobb eller utbildning inom två år.

Statistiken visar att det är endast 27 procent som har någon form av jobb, och oftast med stora lönestöd. Det är bara 5 procent som går en reguljär utbildning, och arbetslösheten är över 22 procent. Nästa år kommer utmaningen att vara ännu större då antalet i etableringsfasen ökar från 65 000 till 80 000.

De åtgärder för fler i jobb som regeringen har utlovat går mycket trögt. Vad tänker ministern göra för att fler nyanlända ska komma i jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är en viktig fråga som Katarina Brännström tar upp.

Etableringsperioden är normalt två år. När jag tillträdde var det 27 procent som var i arbete eller studier efter den tvåårsperioden. Det är bedrövligt dåligt.

Det är rimligt att ha som mål att man i normalfallet ska komma i arbete eller utbildning under den etableringsperiod som staten, i ganska bred enighet i Sveriges riksdag, har satt upp.

Det är självklart en stor utmaning, särskilt som antalet i etableringsuppdraget ökar kraftigt. Trots det har vi kunnat se en förbättring. Förra året var vi uppe på 31 procent, mot tidigare 27 procent, och jag räknar med att det kommer att öka också under innevarande år.

Mitt fokus med arbetet är att steg för steg förbättra så att allt fler kan komma i arbete eller utbildning under etableringsperioden. En viktig del i att lyckas med det är den reformering av etableringsreformen som regeringen arbetar med och som just nu är ute på remiss.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag delar ministerns uppfattning i fråga om mål. Det är klart att vi måste ha som mål att få fler människor i arbete.

Regeringen har ansvaret och makten att göra något åt det, och problemen växer. Allt fler kommer in i kön till Arbetsförmedlingen, en arbetsförmedling som inte fungerar särskilt bra. 80 000 kommer att finnas i etableringsfasen, och vi är nu i halvtid.

Var är de nya reformerna från regeringen för att man ska lyckas med de mål man har satt upp?

Herr talman! En viktig del är att förändra och modernisera etableringsreformen. Det förslag som regeringen har skickat ut på remiss, och som jag räknar med att komma tillbaka till riksdagen med inom kort, handlar om att man ska kunna ställa tydligare krav på nyanlända. Det ska vara samma krav som vi ställer på alla andra arbetslösa. Man ska ha tillgång till och kunna styra över insatserna för nyanlända på samma sätt som man ställer krav och kan styra över insatserna för alla andra arbetslösa.

Herr talman! Att nyanlända får arbete med lönestöd är inte ett misslyckande utan precis vad lönestöden är till för. De är till för att hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden att få sitt första jobb i Sverige. Det ska vi fortsätta med.

Herr talman! Min fråga går till Per Bolund.

Vilseledande marknadsföring innebär att konsumenter luras in i avtal som framställs som mer fördelaktiga än de sedan visar sig vara. Det kan röra sig om rent bedrägeri där konsumenten luras in i ett mycket ofördelaktigt avtal som är svårt eller omöjligt att ta sig ur.

Det finns exempel där förpackningen är dubbelt så stor som innehållet. Det finns också mer allvarliga exempel, där det kan få långtgående konsekvenser för konsumenten. Det kan vara abonnemang där man blir bunden under lång tid till en hög kostnad och där den höga kostnaden och långa bindningstiden inte har framgått. Det finns exempel där man har sagt att man ska "ta snacket med banken", alltså göra avtal med banken gällande bolån, vilket man inte alls har befogenhet att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur bedriver regeringen sitt arbete på detta område?

Herr talman! Jag tackar Hillevi Larsson för en viktig fråga.

Vi är alla konsumenter och vet därmed hur svårt det kan vara att agera på ibland väldigt komplexa marknader. Konsumentmarknaderna är också i snabb förändring, inte minst på grund av digitaliseringen och globaliseringen.

Detta gör att regeringen måste ha en aktiv konsumentpolitik och hela tiden komma med nya åtgärder för att möta de problem som konsumenter ställs inför.

Vi har till exempel gett nya sanktionsmöjligheter till Konsumentombudsmannen. Nu kan man omedelbart gå in och stoppa vilseledande marknadsföringskampanjer i stället för att som i tidigare ordning tvingas gå till domstol och invänta ett domstolsutslag. Det kunde ju ta flera år, och då var det risk att kampanjen var avslutad och att konsumenterna redan hamnat i klistret.

Vi jobbar konsekvent med att förbättra konsumentskyddet på alla olika områden. Vi skjuter också till extra pengar till Konsumentverket och Konsumentombudsmannen för att de ska kunna bedriva ett aktivt arbete. Det gör vi även till andra myndigheter som har att följa de konsumentmarknader som finns. Det här är ett mycket viktigt och prioriterat område för regeringen.

Herr talman! Det är viktigt att man ger myndigheterna verktyg och resurser att bekämpa detta. Konsumenten är den svagare parten, och man kan inte lägga hela ansvaret på konsumenten. Denne kanske inte alltid vet sina rättigheter. Men det är såklart viktigt med konsumentinformation också.

Det är viktigt att man kan gå in direkt och stoppa vilseledande reklam, för en domstolsprocess kan som sagt ta månader eller år. Det är också ett viktigt sätt att visa att detta inte är ett bra sätt att tjäna pengar.

Herr talman! Jag delar uppfattningen att det är ett viktigt område och att myndigheterna både måste ha de regelverk de behöver för att kunna gå till handling och de resurser de behöver.

Därför har vi i den budget som ligger på riksdagens bord lagt till extra resurser till Konsumentombudsmannen och Konsumentverket. Vi har dessutom under ett antal år stärkt budgeten för Finansinspektionen, som har att följa konsumentskyddet på de finansiella marknaderna.

Detta kommer vi att fortsätta med för att se till att svenskarna har ett gott konsumentskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansmarknadsministern tillika biträdande finansminister.

I regeringsförklaringen står bland annat att läsa att Sverige ska hålla ihop och att Sverige ska utvecklas genom samhällsbygge och samarbete.

Om regeringen menar allvar med att Sverige ska hålla ihop även geografiskt, hur är planerna på kilometerskatt, flygskatt och höjd skatt på drivmedel förenliga med en politik för hela Sverige och för de företag och konsumenter och den samhällsservice som finns även långt från storstadsområdet?

Herr talman! Vi ska självklart ha väl fungerande samhällen runt om i hela Sverige, och det ska vara möjligt att bo och verka i hela Sverige. Därför har regeringen en aktiv regionalpolitik och vidtar åtgärder. Inte minst gäller det på transportområdet, där vi har planer på att kraftigt öka insatserna för att bygga infrastruktur runt om i hela Sverige.

Det är felaktigt att titta på bara en del av den ekonomiska politiken. Man måste titta på helheten.

Det är nog en felaktig slutsats att tro att till exempel en flygskatt måste få negativa konsekvenser. Utredningen, som precis kommit, konstaterar att de regionalpolitiska konsekvenserna skulle vara små, och de kan också mötas med åtgärder.

Det är också farligt att tro att man kan stå stilla och inte vidta åtgärder för att möta den klimatutmaning som vi tydligt ser, till exempel i form av 20 grader varmare temperatur än normalt i Arktis och snabbt smältande polarisar. Jag tror att svenska folket förväntar sig att en regering ska komma med en aktiv politik för att möta detta. Att passivt stå och titta på är inte acceptabelt.

Herr talman! Skatt på avstånd slår direkt mot företag och konsumenter som bor långt från storstadsområden. Vilken analys gör ministern av detta, alltså skatt på avstånd?

Herr talman! Jag anser att begreppet är direkt felaktigt. Det är inte vad det handlar om, utan det handlar det som riksdagen i bred samsyn har ställt sig bakom, nämligen att alla transportslag ska bära de kostnader de orsakar för samhället i form av lokal miljöpåverkan men också påverkan på den globala klimatutvecklingen.

Vi vet alla att det finns olika former av kilometerskatt i ett stort antal länder runt om i Europa och världen. De har inte fått den typen av konsekvenser som Lotta Finstorp pekar på. Jag tycker att det är tidigt att dra slutsatser redan nu, innan utredningen ens har kommit med ett förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt oss avvakta och göra analyser senare.

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär och går till statsrådet Ylva Johansson.

Vi lever i en orolig värld där vi bland annat kan konstatera att en hel del oroande saker och trender uppenbarar sig. Senast var det Turkiets president Erdogan, som har börjat ifrågasätta Lausannefreden. Denna överenskommelse undertecknades i juli 1923, varvid Turkiets moderna gränser fastställdes.

Att såväl Turkiets president som, nu senast, landets utrikesminister Mevlüt Çavusoglu ifrågasätter Lausanneöverenskommelsen är som dynamit för klimatet i området.

Vilken är den svenska regeringens ställningstagande och position i detta?

Herr talman! Det är rätt som Sotiris Delis tar upp att det finns många oroväckande tecken i vår nära omvärld som regeringen har anledning att följa mycket noga.

Även om det finns många tecken där man har anledning att höja ett varningens finger och bli alltmer orolig är det viktigt att ta fasta på de goda relationer som också finns.

Jag har inte kompetens nog att svara konkret på Sotiris Delis aktuella fråga. Jag vill dock säga att regeringen har förbindelser, men är oroad över utvecklingen i Turkiet, och att vi följer utvecklingen mycket noga.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag har ett önskemål, nämligen att Sverige, som numera sitter i FN:s säkerhetsråd, använder sin position och försöker påverka. Det är många som oroar sig över den turkiska regeringens och ledningens provokationer mot sina grannar.

Herr talman! Som jag sa tidigare följer Sverige utvecklingen i Turkiet nära, och det finns flera oroande tecken.

Den 1 januari kliver vi in i FN:s säkerhetsråd, och det innebär självfallet ett mycket stort och bredare ansvar i utrikespolitiken. Sverige ser fram emot att ta detta stora ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Endast 50 av landets 290 kommuner prognosticeras klara de anvisningskvoter som den nya anvisningslagen tvingar dem till. Gympahallar, tillfälliga barackgetton och till och med hotellrum har börjat bokas upp för att klara detta. Det är knappast bra och långsiktiga lösningar.

Endast 1 000 av 2 500 av den kvot som rödgröna Stockholms stad har fått har man klarat av att placera hittills, nu i december. Socialdemokratiskt styrda Mölndal har sagt att de inte kan ta emot fler nyanlända nu.

Anser Ylva Johansson att det är hederligt att peka på några enskilda moderatstyrda kommuner och bristen på vilja när detta är ett rikstäckande problem?

Herr talman! Hanif Bali har uppenbarligen kunskap som jag inte har. Jag känner inte till att det existerar några prognoser över mottagandet ute i kommunerna, men det är spännande att Hanif Bali har tillgång till sådana. Jag vet heller inte varifrån Hanif Bali har fått att jag skulle ha pekat ut några särskilda moderatledda kommuner.

Jag ser ett läge där vi har mycket stor bostadsbrist i nästan hela Sverige och ett ovanligt stort mottagande av många nyanlända som har fått uppehållstillstånd. Det är en väldigt svår situation i nästan alla kommuner när det gäller att klara av detta. Det är en mycket stor ansträngning för Sverige.

I detta läge måste regeringen göra allt för att hjälpa kommunerna. Det gör vi också genom många insatser för bostadsbyggande. I går presenterade jag förslag där regeringen ger vissa lättnader för tillfället för att underlätta de anvisningar som ska ske i år. Man får längre tid på sig att ta emot, och vi kommer att sänka länstalen för 2017 för att underlätta kommunernas mottagande.

Herr talman! Att skjuta problem framför sig som regeringen nu har öppnat för att göra kan man säga är en väldigt tillfällig lösning.

De åtgärder som regeringen presenterar för att få till stånd bostadsbyggande är långt ifrån tillräckliga. Det erkänner alla experter.

Om det är så att vi inte ska peka ut enskilda kommuner eller enskild brist på vilja blir frågan: Vad mer är regeringen redo att göra? Är regeringen redo för de handlingar som krävs för att få till stånd bostadsbyggande?

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att regeringen gör det som krävs för att få till stånd bostadsbyggande. Vi har inte sedan miljonprogrammets dagar haft ett sådant byggande av lägenheter som vi har just nu. Ökningstakten är enorm och slår alla tidigare prognoser, som bostadsministern visade nyss.

Att detta rekordhöga byggande inte räcker beror på att vi under många års tid har haft på tok för lågt byggande. Det tar tid att bygga i kapp, men regeringens politik levererar när det gäller bostadsbyggande.

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Gång efter annan får vi vittnesmål och rapporter om att personer som inte ska göra det erhåller bidrag från staten. Detta urholkar förtroendet hos dem som betalar skatt och dem som erhåller bidrag. Jag tänker på islamister och våldsbejakande grupper.

Min fråga till statsrådet är: Hur tänker han ingripa för att säkerställa att islamistiska och våldsbejakande grupper inte kan finansieras med hjälp av statsbidrag?

Herr talman! Jag ska för tydlighetens skull säga att detta faller under kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes ansvarsområde och ingår i den gemensamma uppgörelse med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som jag var med om att träffa.

Efter det att vi gjorde den gemensamma överenskommelsen har kultur- och demokratiministern vidtagit ett antal olika åtgärder. Bland annat har hon tillsatt en speciell utredare för att se över alla former av bidragsgivning, inte bara inom staten utan även andra delar av den offentliga sektorn, för att säkerställa att inte en krona av våra gemensamma skattemedel går till organisationer som inte ställer upp på den gemensamma demokratiska värdegrunden.