med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90

Motion 1989/90:Sk108 av Carl Bildt m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk 108

av Carl Bildt m.fl. (m)

v ’ Mot.

med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90

Reformerad mervärdeskatt Skl08

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning 1

2. Inledning 2

3. De indirekta skatternas roll 3

4. Mervärdeskattesystemet 3

4.1 Principer för uttag av mervärdeskatt 3

4.2 Anpassning till EG-regler 4

5. Effekter av regeringens förslag om basbreddning 5

5.1 Bostäder 5

5.2 Hotell- och restaurangverksamhet 5

5.3 Persontransporter 6

5.4 Kultur och nöjen 6

5.5 Massmedia 6

5.6 Vård och omsorg 7

5.7 Utbildning 7

6. Tekniska förändringar av mervärdeskatten 7

7. Offentlig upphandling 7

8. Importbeskattning 8

8.1 ”Taxfreeförsäljning” av vissa tjänster 9

9. Beskattning av fartyg och flygplan 9

10. Energibeskattning 10

10.1 Koldioxidskatt 10

10.2 Beskattningsbara emissioner 10

10.3 Uttag av skatten 11

11. Svavelavgift 12

12. Skatten på omsättning av vissa värdepapper 13

13. Hemställan 14

1. Sammanfattning

Moderata samlingspartiet avvisar den i propositionen föreslagna breddningen
av mervärdeskattebasen, som skulle innebära ett kraftigt höjt skatteuttag.
Samtidigt ökar den redan alltför höga inflationstakten ytterligare.

Det är inte uteslutet att en nödvändig anpassning till EGs inre marknad
medför ett behov av harmonisering av mervärdeskattebasen till vad som gäl- 1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Skl08

ler inom gemenskapen. Innan beslut tas om detta bör emellertid EGs egna
beslut avvaktas.

I det fall en kommande breddning av mervärdeskattebasen leder till ökade
skatteintäkter bör detta utnyttjas till att sänka skattesatsen till i storleksordningen
19—20%.

Genom att den föreslagna momsbreddningen avvisas drabbas inte idrottsrörelsen
och andra ideella organisationer av de stora kostnadsökningar som
exempelvis den nya momsen på resor innebär.

I motionen föreslås vidare åtgärder som syftar till att skapa ett helt konkurrensneutralt
mervärdeskattesystem. Vi föreslår förenklingar genom att
tullens hantering av importmomsen i allt väsentligt upphör. Tidigare gällande
reduceringsregler avseende hotell- och restaurangbranschen bör återinföras
så att Sverige inte ytterligare försämrar sin konkurrenskraft mot omvärlden.

Moderata samlingspartiet har länge föreslagit införande av en koldioxidskatt
samtidigt som de flesta nuvarande punktskatter inom energiområdet
avskaffas. I motionen föreslås att en koldioxidskatt införs med 46 öre/kg
emitterad koldioxid. Samtidigt föreslås alla nuvarande punktskatter inom
energiområdet (inklusive elskatten och den nuvarande särskilda skatten på
oljeprodukter, kol och bensin) i sin helhet avskaffas, med undantag för en
del av bensinskatten. Den senare sänks med 0,68 kr./l, vilket betyder att
skattebelastningen inte ökar.

I motionen föreslås vidare att intäkterna av den svavelavgift som bör införas
skall återföras till miljöförbättrande åtgärder. Beloppet bör således
inte som föreslås i propositionen gå in i statskassan som en ren skatt. En
särskild fond kan införas i syfte att administrera intäkterna från denna typ
av avgifter. Fondmedlen från svavelavgiften bör i första hand användas för
kalkning av skogsmark och forskning.

I motionen föreslås också skatten på omsättning av aktier och vissa andra
värdepapper slopas från den 1 juli 1990.

2. Inledning

Sverige har världens högsta skattetryck. De negativa effekterna av det
svenska skattesystemet har blivit uppenbara för praktiskt taget alla. Det är
positivt att regeringen föreslår minskade marginalskatter. Det av regeringen,
med stöd av folkpartiet, framlagda förslaget kan emellertid knappast betecknas
som århundradets skattereform i den betydelsen att det skulle representera
ett klart trendbrott i förhållande till de senaste sextio årens skattepolitik.
Förslaget uppvisar ett stort antal brister.

Det grundläggande felet med förslaget är att skatte- och utgiftstrycket
ökar. Moderata samlingspartiet förordar en skattereform som utgår från att
statsmakternas andel av den totala ekonomin kan minska. Det skulle medföra
sänkt skattetryck, vilket ger ökade inkomster för hushållen och förutsättningar
för förstärkt tillväxt och utveckling.

Moderata samlingspartiets syn på inkomstbeskattningen redovisas i en
särskild partimotion med anledning av proposition 1989/90:110.1 denna presenterar
vi även våra övergripande principer för beskattningens omfattning
och utformning.

Mot. 1989/90

Skl08

2

3. De indirekta skatternas roll

Regeringen och folkpartiet har för att sänka marginalskatterna lagt förslag
om betydande ökningar av de indirekta skatterna. Regeringens förslag innebär
att en lång rad varor och tjänster som för närvarande inte omfattas av
mervärdeskattesystemet i forsättningen kommer att bli föremål för beskattning.

Sverige har världens högsta mervärdeskatt. Under hösten kommer skatten
som ett resultat av den senaste uppgörelsen mellan socialdemokraterna
och folkpartiet att uppgå tili en femtedel av en varas pris.

Moderata samlingspartiet kommer att avvisa förslaget om en s.k. tillfällig
höjning av mervärdeskatten.

Vi avvisar också förslagen om att utöka mervärdebeskattningen till nya
områden. Den föreslagna basbreddningen i kombination med slopande av
gällande reduceringsregler avseende fastighetsområdet kommer att leda till
väsentligt ökad skattebelastning för många medborgare. Förslagen kommer
att ge kännbara negativa samhällsekonomiska effekter.

Konsumentprisindex stiger till följd av regeringens förslag om en höjning
av indirekta skatter. En extra prishöjning på ca 3,5 procentenheter under
1991 blir följden.

I det ekonomiska läge som vårt land befinner sig i är det oansvarigt att öka
inflationen genom att utöka omfattningen av de indirekta skatterna.

Riksdagens beslut om att slopa reduceringsreglerna avseende hotell- och
restaurangnäringen den 1 januari i år har inneburit stigande kostnader för
allmänheten och därmed en minskad efterfrågan. Regeringens förslag om
en ytterligare, som tillfällig rubricerad, höjning av mervärdeskatten kommer
allvarligt att förstärka dessa negativa effekter.

4. Mervärdeskattesystemet

4.1 Principer för uttag av mervärdeskatt

Debatten kring skatternas snedvridande effekter har koncentrerats till de direkta
skatterna, och främst inkomstskatten. Det är naturligt i ett land med
så höga inkomstskattesatser som i Sverige. Detta leder emellertid ofta till att
man bortser från att även den indirekta beskattningen i Sverige är extremt
hög och att detta orsakar problem.

Uttag av mervärdeskatt har många rent tekniska fördelar i jämförelse med
andra skatteformer. Det är en konsumtionsskatt som belastar den slutlige
användaren av en vara eller tjänst. För företag och näringsidkare påverkar
inte skatten deras inbördes förhållanden eller konkurrensen mellan svenska
och utländska företag.

Allt fler länder har upptäckt att en låg mervärdeskatt är en lämplig skatteform.
Men i Sverige är inte mervärdeskatteuttaget lågt. Ett högt uttag av
indirekta skatter leder till att landets invånare försöker finna medel att
undgå även mervärdebeskattningen. Regeringens förslag att utöka det antal
tjänster riktade till allmänheten som omfattas av beskattningen kommer sannolikt
att leda till att en ökad andel av tjänsteproduktionen inte kommer att
skatteredovisas.

Mot. 1989/90

Skl08

3

Den indirekta beskattningen har nått en nivå där det inte längre är möjligt
att omfördela skattebördan från direkt inkomstbeskattning till indirekt konumtionsbeskattning.

4.2 Anpassning till GG-regler

Moderata samlingspartiet anser att Sverige fullt ut bör deltaga i den Europeiska
gemenskapen. Inom EG skapas för närvarande en gemensam inre
marknad. 1993 är det meningen att varken konsumenter eller producenter
skall besväras av gränshinder mellan medlemsländerna. Inom Gemenskapen
har man ännu inte bestämt sig för hur en slutlig harntonisering av den indirekta
beskattningen skall ske. Just nu har de olika länderna möjlighet att
tillämpa olika skattesatser, men eftersom konsumenter kommer att ha frihet
att inköpa en vara var som helst inom EG kommer det att uppstå ett behov
att utjämna mervärdeskatteuttaget i de olika länderna. Hur detta kommer
att ske är ännu oklart.

Mervärdeskattebasen är betydelsefull inom EG eftersom skatteuttaget för
gemensamma ändamål inom EG beräknas på denna bas. För närvarande
finns det vissa direktiv om på vilket sätt en framtida mervärdeskattebas skall
utformas.

I de nu pågående diskussionerna om att skapa EES (European Economic
Space) mellan EFTA-länderna och EG ingår inte en harmonisering av mervärdeskattens
bas.

Detta kommer senare att bli aktuellt - senast i samband med en svensk
medlemsanslutning till EG. Då kommer en basbreddning av mervärdeskatteuttaget
att bli nödvändig för att möjliggöra ett deltagande i den gemensamma
marknaden.

Det råder emellertid fortfarande stor osäkerhet om hur den framtida indirekta
beskattningen inom EG skall gestalta sig. Sverige bör därför avvakta
en basbreddning till dess att EG har tagit slutlig ställning till den harmonisering
av de indirekta skatterna som enligt planerna skall genomföras den 1
januari 1993.

De ökade skatteintäkter som blir följden av en EG-konform basbreddning
av mervärdeskatten bör enligt moderata samlingspartiet användas för att
sänka den nuvarande mervärdeskattesatsen.

Då skulle basbreddningen kunna ske utan att hushållens skattebelastning
från mervärdeskatten ökar. En sådan åtgärd skulle inte heller få någon
nämnvärd effekt på konsumentprisindex. Minskningen av försäljningsvolymen
i de branscher som blir utsatta för en nypåförd eller höjd skatt skulle
mildras. En allmän sänkning av mervärdeskattenivån är från konkurrenssynpunkt
nödvändig i samband med ett svenskt deltagande i EG.

Mot denna bakgrund kunde vi inte ställa oss bakom riksdagens beslut om
att den 1 januari i år slopa reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet
och att införa mervärdeskatt vid tillhandahållande av vatten
samt för tjänster avseende avloppsrening och sophämtning. En breddning av
den s.k. mervärdeskattebasen och slopande av reduceringsreglerna innebär
att Sverige i de aktuella branscherna applicerar en mervärdeskattesats som
vida överstiger vad som är vanligt inom EG. Därmed bidrar denna basbredd

Mot. 1989/90

Sk 108

4

ning till att Sverige i praktiskt hänseende fjärmar sig än mer från förhållandena
inom de olika EG-länderna.

Vi avvisar därmed också huvuddelen av de förslag regeringen lägger i propositionen
beträffande en breddning av basen för uttag av mervärdeskatt. Vi
finner det dock motiverat att genomföra vissa tekniska förändringar inom
mervärdeskattesystemet som syftar till att skapa rättvisare konkurrensvillkor
samt förenkla handläggningen av skatterna.

Med hänsyn till att den på punktskatter baserade energibeskattningen
medförde många problem, och inte minst med tanke på att energibeskattningen
saknar ordentlig koppling till miljöfrågorna, är det motiverat att redan
före ett avtal med EG genomföra en genomgripande reformering av
energibeskattningen. Ett inslag bör därvid vara energibeskattningens inordnande
i mervärdeskattesystemet. Ett annat bör vara en koldioxidskatt. Vårt
förslag i detta avseende återfinns i avsnitt 10 nedan.

5. Effekter av regeringens förslag om basbreddning

5.1 Bostäder

Regeringens förslag innebär att de nuvarande reduceringsreglerna för byggnadsverksamhet,
den s.k. byggmomsen, avskaffas. Detta är ett av flera inslag
i uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet som innebär
att skattebelastningen på boendet ökar. Att avskaffa byggmomsen leder till
att kostnaderna för nyproduktion av småhus och lägenheter ökar och även
att underhållskostnaderna stiger.

Som ovan understrukits bör en generell breddning av mervärdeskattebasen
inte nu genomföras. Vi avvisar därför slopandet av de nu gällande reduceringsreglerna
avseende fastighetsområdet.

På så sätt undviks en omfattande skattehöjning avseende bostadsmarknaden.
Det nya statliga investeringsbidrag som regeringen vill införa för att
lindra effekterna av regeringens eget förslag behövs inte heller.

Uttagsbeskattning av tjänsteprestationer avseende fastighetsunderhåll behöver
inte införas.

5.2 Hotell- och restaurangverksamhet

De tidigare begränsningsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet avskaffades
vid årsskiftet. Detta beslut, som vi motsatte oss, har fått olyckliga
konsekvenser. Redan nu har omsättningen sjunkit med ca 8 procent jämfört
med föregående år.

Att öka skatteuttaget inom hotell- och restaurangverksamhet ökar kostnaderna
för utländska turister i Sverige. Prisstrukturen i Sverige är sådan att
många utländska turister redan förut uppfattat Sverige som ett dyrt land att
besöka. De nu genomförda skattehöjningarna kommer avsevärt att öka
kostnaderna för både utländska och svenska turister i Sverige. Resultatet
kan förväntas bli att färre utländska turister besöker Sverige och att fler
svenskar väljer att förlägga sin semester utanför Sverige.

I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser beträffande
hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt
lägre nivå än den svenska.

Mot. 1989/90

Sk 108

5

Mot bakgrund härav föreslår vi att de före den 1 januari 1990 gällande
reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet återinförs
fr.o.m. den 1 juli 1990.

Uttagsbeskattning av tjänsteprestationer avseende serveringstjänster bör
inte införas mot bakgrund av att vi vill återinföra reduceringsreglerna beträffande
hotell- och restaurangverksamhet.

5.3 Persontransporter

Regeringens förslag innebär att all inländsk personbefordran skall belastas
med mervärdeskatt. Denna del av regeringens förslag har väckt förvånande
liten uppmärksamhet.

Det blir dyrare att utnyttja kollektivtrafiken. I ett slag kommer kostnaden
att åka tåg, buss, flyg eller taxi att stiga med mellan 15 och 20 procent. En
järnvägsbiljett mellan Stockholm och Malmö höjs med 65 kr.

Vi avvisar, som nämnts, förslagen även i denna del.

5.4 Kultur och nöjen

I propositionen har regeringen reviderat reglerna för skattebeläggningen av
kultur och nöjen. Det är uppenbart att regeringen av fruktan för en opinion
bland kulturskapare gjort avsteg från utgångspunkten att mervärdeskattebasen
i princip skall omfatta alla varor och tjänster.

Inom kultur- och nöjesområdet kommer gränsdragningen mellan skattepliktig
och skattebefriad verksamhet att vara mycket svår att följa. Om lagstiftningen
skulle följa förslaget i propositionen kommer teater- och biografföreställningar
att vara undantagna från mervärdeskatt medan däremot konserter
och cirkusföreställningar skall beläggas med skatt. Det är svårt att förstå
bevekelsegrunderna för regeringens förslag. Varför en biljett till en rockfilm
skulle vara mera berättigad till befrielse än en konsert med Göteborgsfilharmonikerna
kommer säkerligen att vara svårt att förstå både för kulturskapare
och kulturkonsumenter.

Vi avvisar överenskommelsen mellan regeringen och folkpartiet även vad
gäller mervärdebeskattningen på kultur- och nöjesområdet.

5.5 Massmedia

Även inom massmediaområdet återfinns ett antal märkliga gränsdragningar.
Förslaget innebär att dagstidningar skall vara befriade från mervärdeskatt
medan kabel-tv skall belastas med skatt. Sveriges Radios verksamhet undantas
på grund av företagets public service-roll, men samtidigt konstateras i
prospositionen att mervärdeskatt skall utgå för Televerkets programinsamling
och programdistribution.

Det innebär således att TV-licensen måste höjas i motsvarande grad. Eftersom
regeringen vidare i propositionen konstaterar att närradioverksamheten,
som ju på grund av regeringens politik inte får sälja reklamtid, inte
skall räknas som yrkesmässig verksamhet medför förslaget att närradioföreningarna
kommer att drabbas av ökade kostnader.

Mot. 1989/90

Skl08

6

5.6 Vård och omsorg

Effekterna av regeringens förslag innebär en utvidgning av beskattningsområdet
inom vård och omsorg. Enligt nuvarande regler är dessa områden helt
undantagna från mervärdeskatt. Förslaget kommer att medföra ökade kostnader
för många människor. Konkurrenssnedvridande effekter uppkommer.

Alternativmedicinsk behandling, friskvård och fotvård är exempel på behandlingsformer
inom vårdområdet som kan bli föremål för mervärdebeskattning
enligt förslaget. Konkurrenssnedvridning kan också uppkomma
beroende på vem det är som utför tjänsten.

5.7 Utbildning

Inom utbildningsområdet kommer också problem att uppstå. Så kallade kumulativa
skatteeffekter kan uppkomma. Det beror till stor del på att det
föreslagna undantaget avser den som direkt tillhandahåller utbildningen åt
elever.

Det får till följd att ett företag som bedriver mervärdeskattefri utbildning
och som upphandlar lärarkompetens från andra utbildningsföretag eller från
konsulter drabbas av en ingående skatt som inte är avdragsgill.

6. Tekniska förändringar av mervärdeskatten

I syfte att undvika konkurrenssnedvridningar och för att stärka industrins
konkurrensförmåga vill vi redan i dagsläget göra vissa förändringar i mervärdeskattesystemet.
Dessutom vill vi av förenklingsskäl till väsentlig del avveckla
tullens nuvarande hantering av den s.k. importmomsen.

De av regeringen föreslagna förändringarna avseende redovisning av mervärdeskatt,
konstitutionella frågor och en anpassning av beskattningsvärdet
till ett internationellt synsätt bör också enligt vår uppfattning genomföras
redan nu.

Likaså instämmer vi i regeringens förslag om att undantaga vissa kassettidningar
och tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel från skatteplikt.

7. Offentlig upphandling

I det nuvarande mervärdeskattesystemet förekommer en konkurrenssnedvridning
mellan offentlig egenregiverksamhet och upphandling. Denna
snedvridning är ett allvarligt problem för många som försöker etablera företag
inom sektorer som domineras av statlig eller kommunal verksamhet.
Från moderat håll har vi ett stort antal gånger framhållit att detta ensidiga
gynnande av offentlig verksamhet inte är acceptabelt. Det är nödvändigt att
snarast åstadkomma sådana förändringar som tar bort dessa negativa effekter.
I princip delar vi därför regeringens uppfattning i denna fråga. Det av
regeringen föreslagna systemet med avdragsrätt för statliga myndigheters
och kommuners kostnader för mervärdeskatt är baserat på ett system som
med goda erfarenheter införts i Danmark.

Vi biträder regeringens förslag i denna del.

Detta löser de flesta problemen på området. En av effekterna är att alla

Mot. 1989/90

Sk 108

7

inköp till en kommun i princip måste räknas exklusive mervärdeskatt. I vissa
speciella situationer medför detta en komplikation. Skattefria tjänster som
exempelvis sjukvård och utbildning som bedrivs i privat regi kommer enligt
regeringens förslag även i fortsättningen att vara undantagna från mervärdeskatteplikt.
Det innebär att ett privat sjukhem som säljer sina tjänster till
ett landsting inte debiterar någon mervärdeskatt. Samtidigt är en del av de
varor och tjänster som vårdhemmet köper belagd med mervärdeskatt. Då
kan ett enskilt vårdhem för det upphandlande landstinget framstå som dyrare
än egenregiverksamhet eftersom landstingets egen verksamhet inte belastas
med mervärdeskatt för upphandlade varor och tjänster.

Regeringen föreslår därför att kommunerna kompenseras genom ett särskilt
statsbidrag vid upphandling av skattefria tjänster hos vissa näringsidkare.
Denna åtgärd löser emellertid inte alla problem. I den mån en privat
näringsidkare bedriver en skattefri verksamhet av angivet slag direkt mot
konsument uppkommer en konkurrenssnedvridning. Statsbidraget måste
därför utformas på så sätt att den skattefria verksamheten förblir konkurrensneutral
oavsett på vilket sätt den bedrivs.

Det kanske säkraste sättet att få en lösning på detta problem är att införa
s.k. teknisk mervärdeskattskyldighet.

Regeringen bör återkomma med förslag i denna fråga som skapar den
konkurrensneutralitet som vi efterlyser.

När det gäller kommunernas anskaffning av varor och tjänster kan man
befara att det kommer att föreligga ett visst köpmotstånd från kommuner
och landsting fram till den 1 juli 1991. Det kan få negativa konsekvenser för
många företag som har en stor andel av sin försäljning riktad mot kommunsektorn.

Regeringens förslag gynnar däremot förvärv av byggnadstjänst. Kommunerna
kan skjuta på slutbesiktning av pågående byggnadsprojekt till efter
den 1 juli 1991 och därmed uppnå stora skattefördelar av engångskaraktär.

Regeringen bör även i detta hänseende återkomma med förslag om övergångsregler
som inte skapar negativa konsekvenser på marknaden.

8. Importbeskattning

Regeringens förslag att införa importbeskattning av vissa importerade tjänster
bör accepteras. De nuvarande problemen med konkurrenssnedvridningar
gentemot i utlandet bedriven verksamhet begränsas därmed.

Enligt förslaget skall mervärdeskatt vid import av tjänster erläggas av dem
som inte bedriver en yrkesmässig verksamhet. Redovisning skall göras direkt
till skattemyndigheterna. Tullen kommer inte att belastas med denna
uppgift. Administrationen förenklas därmed. Tillvägagångssättet står i överensstämmelse
med vad som gäller inom EG.

Regeringen borde emellertid även ha föreslagit förändringar avseende importbeskattningen
av varor.

Under hela den tid mervärdeskatten varit i kraft i vårt land har man diskuterat
möjligheten att slopa importbeskattning som berör personer som är registrerade
till mervärdeskatt. Enligt nuvarande ordning erlägger importören
mervärdeskatt till tullverket i samband med import av varor. Denna skatt

Mot. 1989/90

Sk 108

8

utlöser direkt en avdragsgill ingående mervärdeskatt hos importören. Det
till tullen inbetalade beloppet utlöser således automatiskt ett krav hos länsskattemyndigheten.

Vi föreslår, i enlighet med vad som framkommit i utredningen om indirekta
skatter, att importbeskattning av varor bör slopas för hos länsskattemyndigheten
mervärdeskatteregistrerade skattskyldiga som också är registrerade
som kreditimportörer hos tullverket. Denna uppfattning har också
framförts av flera remissinstanser.

En sådan åtgärd får till följd att mellan 85 och 90 procent av varuimporten
till vårt land inte blir föremål för någon importbeskattning.

En betydande samhällsekonomisk vinst kan därmed åstadkommas. Tullverket
kan använda sin personal effektivare. Näringslivet gör administrativa
vinster. De ofta förekommande bekymren med tulltillägg elimineras. Det är
också ett första steg i en anpassning till ett kommande EG-avtal utan gränskontroll.

Denna förändring bör genomföras med verkan från den 1 januari 1991.

8.1 ”Taxfreeförsäljning” av vissa tjänster

I samband härmed bör man också skapa förutsättning för en s.k. taxfreeförsäljning
av vissa tjänster.

Det händer att utländska bil- och båtägare drabbas av olika missöden som
får till följd att bilen eller båten måste repareras vid besöket i Sverige.

Det finns ett mindre antal båtvarv på västkusten som har specialiserat sig
på vinterunderhåll av norska fritidsbåtar.

När dessa tjänster utförs i Sverige utgår svensk mervärdeskatt. När utlänningen
kommer tillbaka till sitt hemland med bilen eller båten kan denne
också få erlägga mervärdeskatt i sitt hemland. Denna form av dubbelbeskattning
hör inte hemma i ett modernt mervärdeskattesystem. I avvaktan
på ett samarbetsavtal med EG och de nordiska länderna bör åtgärder vidtagas
så att ifrågavarande tjänst beskattas där den i huvudsak skall konsumeras,
således i hemlandet.

9. Beskattning av fartyg och flygplan

Fartyg och flygplan är för närvarande befriade från mervärdeskatt. Med hänsyn
till att vi vill slopa importbeskattningen av varor är det nödvändigt att
avvakta slopandet av skattefriheten beträffande fartyg och luftfartyg tills ett
samarbete med EG är etablerat.

Det finns ytterligare ett skäl till denna ståndpunkt. Eftersom många av
våra konkurrentländer tillämpar motsvarande skattefrihet som vi f.n. gör
skulle konkurrenssnedvridande effekter uppkomma med regeringens förslag.
Visserligen torde huvuddelen av dem som inför fartyg eller flygplan bedriva
mervärdeskattepliktig verksamhet, men eftersom dessa drabbas av en
likviditetsförlust i samband med att de måste erlägga mervärdeskatt finns det
risk att ett ensidigt borttagande av skattefriheten från svensk sida kan få till
följd att färre fartyg och flygplan införs till landet. Verksamhet kan i ökad
omfattning förläggas till utlandet.

Mot. 1989/90

Skl08

9

Ett redan ansträngt svenskt fiske kommer också att drabbas av negativa
effekter av denna åtgärd, eftersom deras kostnader stiger.

Vi avvisar således förslaget att nu slopa skattefriheten för fartyg och luftfartyg.

10. Energibeskattning

Det nuvarande systemet för energibeskattning motsvarar inte tidens krav.
Energi har i Sverige traditionellt varit föremål för särskild beskattning. Orsaken
har varit att energi uppfattas som ett lämpligt beskattningsobjekt. Men
beskattning av energi kan inte längre betraktas som en huvudsakligen skatteteknisk
fråga.

Grunden för ett modernt energibeskattningssystem måste vara att skatten
skall ha en miljöstyrande effekt. Moderata samlingpartiet har sedan flera år
förespråkat miljöavgifter. Den miljöinriktade energibeskattning som vi förordar
har samma syfte - att minska de negativa miljöeffekterna.

I samband med utredningen om indirekta skatter presenterade den moderate
ledamoten ett energibeskattningssystem som grundas på en koldioxidrelaterad
beskattning.

De globala klimatfrågorna är de troligen allvarligaste miljöproblem som
hotar vår planet. Det finns omfattande vetenskapliga indicier som pekar på
att den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer att leda till höjd temperatur
vilket kan komma att ge upphov till svåra klimatstörningar.

Sveriges riksdag beslutade den 6 juni 1988 om ett koldioxidtak. Socialdemokraterna
motsatte sig detta beslut och försöker för närvarande att få riksdagspartierna
att ändra uppfattning om principbeslutet.

Beslutet om ett koldioxidtak måste följas av aktiva åtgärder för att påverka
val av energiformer. Därigenom kan Sverige vara ett trovärdigt föregångsland
i den globala kampen för att rädda jordens klimatbalans.

Moderata samlingspartiet står i princip bakom beslutet om att införa mervärdeskatt
inom energiområdet, för att inte hämma en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad
upprepar vi vårt krav att skattesatsen avseende tillhandahållande
av värme fastställs till noll procent, det kommer att få en väsentlig betydelse
för en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen och därmed bidraga till miljöförbättringar.

10.1 Koldioxidskatt

Grunden för den svenska energibeskattningen bör vara en skatt på emissioner
av koldioxid. Därtill bör energisektorn inordnas i mervärdeskattesystemet.

De nuvarande punktskatterna inom energiområdet (inklusive elskatten
och den nuvarande särskilda skatten för oljeprodukter, kol och bensin) bör
i sin helhet avskaffas, med undantag för en del av bensinskatten.
Koldioxidskatten bör utgå med 46 öre per kg emitterad koldioxid.

10.2 Beskattningsbara emissioner

Koldioxidskatter bör omfatta alla koldioxidemissioner från fossila bränslen.
Det innebär att även rå- och spillolja bör beskattas.

Mot. 1989/90

Skl08

10

Det finns enligt vår mening ingen anledning att ta ut skatt på koldioxid
från icke-fossila bränslen. För närvarande är det bara aktuellt med inhemska
icke-fossila bränslen eller sådana bränslen som importeras från våra närmaste
grannländer. I Sverige liksom i dessa länder kommer framställning av
biobränslen endast att accepteras om återväxten motsvarar avverkningen.
På så sätt kommer inte koldioxid att tillföras atmosfären.

Ett särfall utgör torvbränslen. Torv kan i strikt mening inte betraktas som
ett fossilt bränsle, men det finns många likheter. Visserligen kan man hävda
att det vid måttliga uttag av torv ändå sker en nettotillväxt av torvtillgångarna
i Sverige. Man kan också hävda att torvbrytning kan skapa förutsättningar
för senare skogsplantering.

Men med hänsyn till de stora miljövärden som många torvmossar har anser
vi att det finns anledning att ha en försiktig inställning till omfattande
exploatering av de svenska torvtillgångarna. Regeringen bör ta initiativ till
en fortsatt utredning angående en framtida koldioxidbaserad beskattning avseende
torv.

Etanol och metanol kan i Sverige förväntas framställas huvudsakligen från
icke-fossila råvaror. I den mån fossila råvaror helt eller delvis används måste
koldioxidskatt erläggas.

Inga kategorier av förbränningsanläggningar bör undantas från skatten.

10.3 Uttag av skatten

Av praktiska skäl bör skatten tas ut vid försäljning av bränsle på samma sätt
som nu sker med punktskatterna på energi.

Möjligheterna att rena bort koldioxid genom att binda det till någon bestående
substans är ännu mycket begränsade. Skattesystemet bör dock ta
hänsyn till dessa möjligheter. De regler för återbetalning av koldioxidskatten
som regeringen föreslår bör kunna tillämpas även för den av oss föreslagna
formen för koldioxidbeskattning.

Inom vissa industriella processer, t.ex. stål- och cementframställning, är
det nödvändigt att använda bränslen för att utnyttja kolet i dessa. I vissa industriella
processer binds kolet till det framställda ämnet - då kan återbetalningsreglerna
vara tillämpliga. Även i andra fall bör koldioxidskatten kunna
reduceras om det för den industriella processen är nödvändigt att specifikt
nyttja grundämnet kol.

Några andra reducerings- eller nedsättningsregler bör inte finnas. Det innebär
att den nuvarande spärregeln som gör att allmän energiskatt inte behöver
överstiga 1,7 procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde
bör avskaffas i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen
för energibeskattning.

Det kan emellertid i vissa branscher föreligga svårigheter att anpassa
bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför finnas möjlighet att under
en övergångstid åtnjuta en viss nedsättning. Etablerad gasolanvändning
inom vissa industrier och yrkesmässig växthusodling kan vara exempel på
näringsgrenar där en sådan övergångsperiod måste aktualiseras.

Bränsle för utrikes sjö- eller flygfart bör inte belastas med koldioxidskatt.
För inrikes flygtrafik bör gälla en schablonmässigt beräknad koldioxidskatt

Mot. 1989/90

Sk 108

11

som motsvarar 46 öre per utsläppt kg koldioxid. Anledningen till att vi liksom
regeringen förordar en schablonmässig beräkning beror på de praktiska
svårigheterna att beskatta inhemskt flygbränsle för maskiner som trafikerar
både Sverige och andra länder. Den schablonmässiga beräkningen bör dock
så nära som möjligt följa den verkliga bränsleförbrukningen för den aktuella
plantypen.

De i propositionen angivna genomsnittliga utsläppen av koldioxid från
olika bränslen bör i övriga fall kunna ligga till grund för beräkningen av skatten.

Eldningsolja av olika klasser ger upphov till olika stora koldioxidutsläpp.
Detta bör avspeglas i beskattningen.

Koldioxidskatten för bensin kommer enligt vårt förslag att uppgå till 1,26
kr/l, vilket skulle innebära en ökning med 68 öre/l. Eftersom skattebelastningen
på bensin inte ska öka måste bensinskatten sänkas med motsvarande
belopp eller med 0,68 kr/l.

I syfte att förstärka miljöeffekterna vill vi stimulera till användning av
bättre brännoljekvaliteter. Moderata samlingspartiet förordar i likhet med
regeringen att brännolja indelas i miljöklasser.

Någon nedsättning av punktskatterna på mindre miljöskadlig brännolja är
emellertid inte möjlig, eftersom vi föreslår att alla punktskatter på energi
avskaffas i sin helhet.

1 stället föreslår vi om de i propositionen angivna villkoren uppfylls att ett
stimulansavdrag lämnas. För miljöklass 1 bör stödet utgå med 350 kronor
per m3 och för miljöklass 2 med 150 kronor per m3.

11. Svavelavgift

Svavel förekommer i de flesta eldningsoljor och kol. Vid förbränningen frigörs
svavel som sedan faller ner i form av svavelsyrlighet. De första skadorna
av svavelnedfall märktes redan tidigt under 1960-talet. Trots att svavelhalterna
i de eldningsoljor som används i Sverige successivt har sänkts har försurningsskadorna
blivit allvarligare. Inte bara insjöar är påverkade. Grundvattnet
i delar av vårt land har blivit betydligt surare. Det finns indikationer
på att försurat brunnsvatten orsakar skador och sjukdomar. I delar av Sverige
är försurningsskadade skogsbestånd vanliga. Skogstillväxten försämras
och på sikt hotar hela det ekologiska systemet att bryta ihop.

Om inte försurningsskadorna kan motverkas kommer viktiga delar av natur-
och odlingslandskapet att förstöras.

En stor del av nedfallet av försurande ämnen kommer från emissioner i
andra länder. Det gäller i hög grad svavelnedfall. Internationella överenskommelser
måste leda till att andra länder i Europa vidtar åtgärder mot svavelutsläppen.
Dessvärre kommer det att ta ett antal år innan de östeuropeiska
länderna har möjlighet att minska svavelemissionerna.

Trots att Sverige har kommit längre än de flesta andra länder är det motiverat
att ytterligare minska de inhemska svavelutsläppen.

Försurningsskadorna är omfattande. Det enda sättet att helt undvika skador
är att minska luftföroreningar. I det korta perspektivet är det dock möjligt
att vidta åtgärder som minskar skadeverkningarna av försurande nedfall

Mot. 1989/90

Skl08

12

och som delvis återställer skadade områden eller objekt. Sådana åtgärder,
till exempel kalkning av sjöar, förekommer redan.

Ytterligare åtgärder kommer att krävas i framtiden. Kostnaden för dessa
åtgärder bör vila på dem som släpper ut försurande ämnen.

Regeringen har föreslagit att en svavelskatt på 30 kronor/kg svavel skall
införas. Denna svavelskatt kommer visserligen att ha en styrande effekt,
men de medel sorn inflyter kommer att tillfalla statskassan.

I stället för en svavelskatt bör därför, enligt vår mening, en svavelavgift
tas ut. Intäkterna från denna avgift bör återföras till miljöförbättrande åtgärder.
De av regeringen föreslagna reglerna för uttag av svavelskatt bör i huvudsak
kunna appliceras även på en svavelavgift.

En särskild fond bör skapas för att administrera influtna medel. Naturvårdsverket
bör vara huvudman för denna fond. Fonden bör inte ackumulera
kapital.

De årligen influtna fondmedlen bör i första hand användas för sjö- och
skogsmarkskalkning, åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i försurningsskadade
vattentäkter samt forskning.

12. Skatten på omsättning av vissa värdepapper

I propositionen föreslår regeringen att skatten på aktier och vissa andra värdepapper
halveras.

Den 1 januari 1984 infördes en enprocentig omsättningsskatt på handeln
med aktier och vissa andra värdepapper. I juli 1986 fördubblades skatten.
Motivet angavs i båda propositionerna vara dels statsfinansiellt, dels fördelningspolitiskt.
Därutöver åberopade regeringen den mycket kraftiga kursuppgången
på Stockholms fondbörs. Ingen av de båda propositionerna hade
föregåtts av utredning, remissbehandling eller lagrådsgranskning, vilket dels
upprörde aktörerna på de aktuella marknaderna, dels ledde till mycket
skarp kritik från främst moderata samlingspartiets företrädare i samband
med riksdagsbehandlingen.

Under den tidsperiod då omsättningsskatten införts och utvidgats har utländska
aktiemarknader vidtagit ett flertal åtgärder för att sänka sina transaktionskostnader.
I exempelvis London genomfördes i detta syfte en viktig
avreglering 1986 som kallades ”The Big Bang". Förändringar i omvärlden
innebär att transaktionskostnaderna i Sverige nu är tre gånger så höga som
i exempelvis London och New York.

Kritiken mot omsättningsskatten har under årens lopp hårdnat och blivit
mer och mer utbredd. Förra hösten krävde en enhällig börsstyrelse ett omedelbart
slopande av skatten särskilt med hänsyn till att en mycket stor del av
omsättningen av svenska aktier nu sker utomlands.

Nedanstående tabell visar hur omsättningen på svenska aktier har utvecklats
på Stockholms Fondbörs respektive på utländska börser.

Mot. 1989/90

Skl08

13

Tabell (miljarder kronor)

Mot. 1989/90

	Omsättningen av svenska aktier 1986 1987 1988	1989
Stockholms Fondbörs	141	125	116	108
Utländska börser	20	30	50	75
(uppskattning)

Källa: Aktiefrämjandet

Om man tar hänsyn till kursuppgången på aktierna har omsättningen på
Stockholms Fondbörs under dessa fyra år reellt minskat med mer än 50 procent.

Enligt Aktiefrämjandet har den minskade omsättningen 1989 fått till följd
att bolagsskatter på fondhandeln och reavinstskatter fallit med cirka 3 miljarder
kronor jämfört med första halvåret 1986. Omsättningsskatten ger en
bruttointäkt på endast 2,2 miljarder kronor. Nettoförlusten för staten uppgår
således till cirka 800 miljoner kronor.

Ett av de viktigaste skälen till att införa omsättningsskatten på aktiehandel
sades vara det statsfinansiella. Det har nu visat sig att skatten leder till ett
nettounderskott för statskassan.

Den minskade omsättningen leder vidare till att försörjningen av riskkapital
för mindre och medelstora företag försämras.

EG kommer i samband med pågående harmonisering att utveckla en fri
kapitalmarknad utan transaktionsskatter. Det är ytterligare ett skäl till att
avveckla denna konkurrenssnedvridande skatt.

Moderata samlingspartiet föreslår därför att skatten på omsättning av
vissa värdepapper avskaffas med verkan från den 1 juli 1990.

Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.

13. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en anpassning av mervärdeskatteuttaget till de regler
som kommer att gälla inom EG,

2. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser en generell
mervärdebeskattning av varor och tjänster,

3. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande
av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet,

4. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning
av vissa fastighetsarbeten i egen regi,

5. att riksdagen beslutar att återinföra reduceringsreglerna för hotell-
och restaurangverksamhet fr.o.m. den 1 juli 1990,

6. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning
av serveringstjänster,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika villkor för verksamhet inom kultur- och nöjesområdet
liksom för massmedia,

Skl08

14

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig
verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergångsregler i samband med att offentlig sektor
inte skall belastas med mervärdeskatt,

10. att riksdagen beslutar att tullens hantering av importbeskattning
av varor avvecklas i enlighet med vad som i motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”taxfreeförsäljning" av tjänster,

12. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett slopande
av skattefriheten avseende fartyg och flygplan,

13. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten skall vara 0% vid
tillhandahållande av värme,

14. att riksdagen beslutar att införa en koldixodutsläppsrelaterad
punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt inte skall utgå för vissa
industriella processer i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att den s.k. 1,7-procentsregeln skall upphöra
att gälla i samband med övergången till den av oss föreslagna nya
formen för energibeskattning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anpassningen av bränslevalet efter nya förhållanden
i vissa branscher,

18. att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart
inte skall belastas med koldioxidskatt,

19. att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt
pä bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar att sänka bensinskatten med 68 öre per
liter i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att införa stimulansavdrag avseende
brännolja i miljöklass 1 med 350 kr. per m3 och i miljöklass 2 med 150
kr. per m3 i enlighet med vad som i motionen anförts,

22. att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med
vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att administrera
influtna svavelavgifter,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fondmedlens användningssätt,

25. att riksdagen beslutar att skatten på omsättning av vissa värdepapper
skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1990.

Mot. 1989/90

Sk 108

15

Stockholm den 2 maj 1990
Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Anders Björck (m)

Rolf Clarkson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Gullan Lindblad (m)

Sonja Rembo (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Dahlberg (m)

Gunnar Hökmark (m)

Bo Lundgren (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Mot. 1989/90

Skl08

gotab 96605, Slockholm 1990