Fri radio och TV
Motion 1990/91:K404 av Carl Bildt m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1991-01-25
- Bordläggning
- 1991-02-05
- Hänvisning
- 1991-02-06
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Innehåll 1.
Sammanfattning5 2.
Staten kränker yttrandefriheten6 3.
Europa får fria media6 4.
Stärk yttrandefriheten8 5.
Etableringsfrihet för radio och TV9 6.
Tillåt fri finansiering10 7.
Sveriges Radios organisation12
Hemställan13 1. Sammanfattning
Närradiolagens utformning, som är grunden för närradionämndens försök att tysta Radio Nova i Vagnhärad, är stötande från yttrandefrihetssynpunkt. Det visar än en gång att Sverige blir allt mer isolerat i ett Europa där utvecklingen går mot ökad frihet och mångfald i etern.
I både Öst- och Västeuropa pågår en snabb utveckling mot fria etermedier. I Albanien tyder åtskilligt på att den politiska utvecklingen leder till en etablering av fria medier.
Det är bra att etermediepolitiken efter ett decennium av politisk handlingsförlamning nu utreds av en parlamentarisk beredning. Målet för beredningens arbete bör vara att det svenska radio- och TV-monopolet avskaffas. I princip skall endast tekniska begränsningar tillåtas inskränka etableringsfriheten för radio- och TV- sändningar.
I motionen föreslås att de två kvarvarande frekvenserna för markbundna TV-kanaler skall upplåtas till fristående ägare med koncessioner på högst tio år. När nya fristående kanaler etablerats bör en av Sveriges Radios två TV-kanaler säljas till fristående intressenter. För radion bör gälla att koncession skall kunna beviljas varje fysisk eller juridisk person så länge de tekniska förutsättningarna så tillåter.
Alla koncessionsärenden skall handläggas av en statlig koncessionsgivande myndighet, varför kabelnämnden och närradionämnden kan läggas ned.
Förbudet mot kommersiell reklam i radio och TV bör upphävas, för att möjliggöra finansiering av fristående kanaler. Reklamsändningar bör dock inte tillåtas i Sveriges Radios kanaler, eftersom företaget har ensamrätt till licensintäkterna.
Även Sveriges Radios organisation är föremål för den parlamentariska beredningens arbete. I motionen avvisas koncernledningens försök att centralisera makten till moderbolaget. I stället föreslås att moderbolaget avskaffas, och två separata programbolag inrättas -- ett för radio och ett för TV -- med var sitt avtal med staten.
2. Staten kränker yttrandefriheten
Hösten 1990 knackade kriminalpolisen på hos moderaternas och folkpartiets föreningsordförande i Trosa- Vagnhärad. Syftet var att anställa förhör om närradiostationen Radio Novas sändningar.
Sedan den 20 juni 1990 sänder Radio Nova reklam i strid med närradiolagens reklamförbud. Sedan dess har medlemsföreningarna i Östra Sörmlands Närradioförening fått sina sändningstillstånd indragna. Bland annat har närradionämnden tystat sändningarna för moderaterna, folkpartiet och centern! Nämnden har överlämnat ''fallet'' till allmän åklagare för att utröna vem som brutit mot radiolagen. Och företrädare för moderaternas och folkpartiets respektive lokalorganisationer får besök av polisen.
Förvisso innebär Radio Novas reklamsändningar ett brott mot närradiolagens reklamförbud. Icke desto mindre ställer Radio Nova dagens etermediepolitiska situation på sin spets.
Närradiolagens utformning, som är grunden för försöken att tysta Radio Nova, är stötande från yttrandefrihetssynpunkt. Det är ett exempel på hur socialdemokraternas handlingsförlamning i etermediepolitiken gör Sverige till ett radio- och TV- monopolets reservat i ett Europa som i övrigt präglas av ökad yttrandefrihet och växande mångfald i etern.
3. Europa får fria media
Den tekniska utvecklingen och demokratiseringen av Östeuropa har förändrat synen på etermedias rätt till frihet i nästan hela Europa. En omfattande avreglering och ett införande av etableringsfrihet skapar möjligheter till fri opinionsbildning. De statskontrollerade monopolen blir allt färre.
I de tidigare kommunistdiktaturerna i Östeuropa har fria radiostationer gjort entré. De betraktas som viktiga förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Människorna i dessa länder har bittra erfarenheter av statskontrollerad nyhetsförmedling.
I början av år 1990 startade den första icke-statliga, kommersiella radiostationen i Baltikum. Från Litauens huvudstad Vilnius började radiostationen M 1 sända till invånarna. Det dröjde inte länge förrän M 1 fick sällskap i etern av ytterligare en fristående station, Radiocentras, som vänder sig till en något äldre publik. Dessa kanaler både kompletterar och konkurrerar med varandra. Varubristen gör det visserligen svårt att sälja reklam, men utländska företag bistår genom att köpa reklamtid.
Den kommunistiska partikongressen i Sovjetunionen sommaren 1990 var mer liberal än vad de svenska socialdemokraterna ansåg sig kunna vara några månader senare. Det sovjetiska kommunistpartiet beslöt att bryta upp statsmonopolet för etermedier. Nu är det tillåtet att etablera både privat och kommersiell radio i Sovjetunionen.
Under september 1990 inledde den första sovjetiska kommersiella radiostationen, Eko Moskva, sina sändningar från Moskva. Det är fakulteten för journalistik vid universitetet i Moskva som tillsammans med veckotidningen Ogonjok och staden Moskva för första gången gett den sovjetiska radion, Gosteleradion, konkurrens.
Redan i oktober i fjol fick den ryska huvudstaden sin andra fria radiostation, Radio Roks, som till följd av brist på tekniker och studiolokaler sänder per satellit från Oslo.
I de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa har frihet i etern etablerats. Invånarna i det tidigare DDR har efter återföreningen fått möjligheter att sända reklamfinansierad regionalradio.
I Rumänien etablerades med fransk hjälp en fristående radiostation i Bukarest, FUN-Radio, redan någon vecka efter diktatorn Ceaucescus fall. Det var franska ungdomar som med sin erfarenhet från fristående franska radiostationer på detta sätt bistod studenterna i Bukarest.
I Polen förbereds en ny radiolagstiftning som väntas innehålla regler för koncession för nya programbolag och tilldelning av sändningsfrekvenser.
Den ungerska regeringen har lagt en proposition om etableringsfrihet. Den behandlas för närvarande i parlamentet och ett beslut väntas under våren. Redan nu har ett 60-tal koncessionsansökningar kommit in och de första fristående stationerna väntas inleda sina sändningar i år. Men redan nu finns ett litet antal små privata och kommersiella radiostationer som har planer på att expandera när etableringsfriheten vidgas.
Inom Radio Hungary finns två reklamfinansierade radiokanaler, Radio Danobius och Radio Calypso, som med största sannolikhet blir självständiga stationer senare i år.
Utöver de två statliga TV-kanalerna finns det i Ungern en fristående reklamfinansierad TV-station, Nap, som hyr sändningstid från den statliga televisionen.
Till och med i Albanien, Europas sista kommunistiska fäste, tycks en utveckling mot fria etermedia nu vara förestående. Försök har utförts av privatpersoner i huvudstaden Tirana att sända fri radio. Även om demokratiseringsprocessen befinner sig i sin inledande fas finns indikationer på att fria etermedia kan bli verklighet även för albanerna.
Denna utveckling mot yttrandefrihet och konkurrens i de gamla diktaturstaterna är naturligtvis oerhört glädjande. Dessutom har man i Västeuropa under de senaste åren tagit ytterligare stora steg för att möjliggöra fria etermedia.
I Italien uttalade författningsdomstolen år 1974 att det statliga monopolet var oförenligt med grundlagens stadgande om yttrandefrihet. Monopolet upphävdes, och som en följd därav rådde i praktiken etableringsfrihet både i radio och TV. Någon lagstiftning på området infördes inte förrän 1988. I Frankrike skapades etableringsfrihet för privata kommersiella radiostationer 1983. Där har också statsmonopolet för TV-sändningar upphävts.
På andra sidan Atlanten har USA en lång tradition av fria etermedia. Enbart i New York finns nästan 40 TV- kanaler och landet har minst 10 000 fristående radiostationer, som tillfredsställer olika önskemål och smakriktningar hos sina lyssnare. Det skapar verklig mångfald i etern.
I Storbritannien beslöt parlamentet nyligen att anta en ny radiolagstiftning som kommer att ge flera nationella fristående radiokanaler. Samtidigt avskaffas tidsbegränsningarna för reklam i lokala radiostationer. För närradion blir reklam en möjlig finansieringskälla.
I samtliga våra nordiska grannländer har liberaliseringar skett av radiolagstiftningen. Reklamfinansierad radio finns i Danmark, Finland, Island och Norge. Längst har Island kommit som för fyra år sedan definitivt avskaffade radio- och TV-monopolet. Nu finns det en landsomfattande och tre regionala fristående TV-stationer, samt nio permanenta och 34 s.k. tillfälliga radiosändare. Det gör Island med sina 245 000 invånare till det land som har flest radio- och TV- stationer per invånare i världen.
Alla nordiska länder, med undantag för Norge och Sverige, har nu, liksom de flesta andra europeiska länder, minst en TV-kanal som är fristående från den statliga televisionen. I Norge förbereds en andra kanal som kommer att ligga utanför NRK.
Till denna utveckling kommer det europeiska samarbetet för att stärka yttrandefriheten. Bland Europarådets medlemmar är det endast Sverige och Österrike som förbjuder reklamfinansiering av närradio. I Österrike har dock den nytillträdda regeringen uttalat att fri etableringsrätt i etern skall vara verklighet inom en tvåårsperiod. Det är främst tidningarna i Österrike som fört kampen om fri etableringsrätt i radion. De österrikiska radio- och TV-sändningarna är redan delvis reklamfinansierade.
Samtidigt som denna positiva utveckling har tagit fart i vår omvärld slår socialdemokraterna vakt om etermediemonopolet i Sverige. Den förda etermediapolitiken har mer gemensamt med utvecklingen i Sydafrika -- där regimen slår vakt om radio- och TV- monopolet -- än med utvecklingen i vår egen världsdel.
4. Stärk yttrandefriheten
Rätten till yttrande- och informationsfrihet slås fast i 2
kap. 1
§ regeringsformen:
Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad a) yttrandefrihet; frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
b) informationsfrihet; frihet att inhämta och mottaga upplysningar, samt att i övrigt taga del av andras yttranden.
Även i Europarådskonventionen om de mänskliga rättigheterna, som Sverige undertecknade på 1950-talet, är skyddet för yttrandefriheten starkt. Följande sägs i konventionens tionde artikel:
1. Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar icke en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.
De allra flesta betraktar denna yttrandefrihet som det fria samhällets grund.
Den som säger sig förespråka det fria och öppna samhället kan därför inte med trovärdighet försvara radio- och TV-monopolet. Det är endast i totalitära stater som informationsförmedlingen är en statlig angelägenhet. Därför bör etableringsfrihet råda för etermedia, inte bara för det tryckta ordet.
5. Etableringsfrihet för radio och TV
Grundprincipen bör enligt vår mening vara att endast tekniska begränsningar skall tillåtas inskränka den fria etableringsrätten.
Denna uppfattning ges stöd i ett domslut i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. I fallet ''Case of Groppera Radio AG and Others'' slår domstolen fast att begränsningar av yttrandefriheten i princip endast skall vara inriktade på att reglera radioverksamhetens tekniska aspekter. Lagstiftningen får inte användas för att hindra yttrandefriheten som sådan, utan regler för koncessionsgivning skall syfta till att reglera fördelning av frekvenser.
Det innebär att varje fysisk eller juridisk person, så länge teknikens begränsningar så tillåter, skall kunna beviljas koncession för radio- eller TV-sändningar.
All handläggning av koncessioner för radio- och TV- sändningar bör skötas av en statlig koncessionsgivande myndighet. Därför bör närradionämnden och kabelnämnden avvecklas.
De två kvarvarande frekvenserna för markbundna TV- kanaler bör säljas ut till fristående intressenter, med koncession för högst tio år. Sändningarna skall kunna finansieras med reklam. Sändningarna skall påbörjas senast sex månader efter det att koncession beviljats. Det betyder att alla svenskar inom tre år kan se fristående markbundna TV-sändningar!
Public service syftar till att tillgodose intressen som annars anses kunna komma till korta. Enligt vår mening tillgodoses behovet av TV ''i allmänhetens tjänst'' väl av en SR-kanal. Därför kan en av Sveriges Radios TV-kanaler -- när de fristående TV-kanalerna väl etablerats -- med fördel säljas ut till fristående intressenter. På detta sätt ökar mångfald och yttrandefrihet ytterligare i etern.
Radio är ett billigt och enkelt medium. Fri radio skulle kunna innebära hundratals nya radiostationer i Sverige. De 24 lokalradiostationerna bör ombildas till fristående kommersiella radiostationer. Koncession bör, så länge de tekniska förutsättningarna så tillåter, kunna tilldelas varje fysisk eller juridisk person. De fria radiostationerna skall kunna finansieras med reklam.
De krafter som fortfarande försvarar Sveriges Radios monopol har i allmänhet svårt att avfärda resonemanget om ökad yttrandefrihet. I stället argumenterar de utifrån påståendet att etableringsfrihet och konkurrens skulle innebära ett likriktat radio- och TV-utbud, sämre program och en förflackning av lyssnar- och tittarvanor.
Detta synsätt är ingenting annat än förmynderi. Med ''sämre program'' avser monopolanhängarna naturligtvis program som inte faller den politiska överheten i smaken. Sällan sägs detta rent ut -- förmynderiet döljs bakom paroller som 'kvalitet'' och ''smala program''.
1980-talet har inneburit en revolutionerande utveckling på etermedieområdet. För inte så länge sedan hade de allra flesta svenskar bara tillgång till två TV-kanaler. I dag finns kabel- och satellit-TV, med tiotals kanaler att välja mellan, i 1,2 miljoner svenska hushåll. TV-reklam -- som för bara några år sedan var tämligen exotiskt -- är i dag ett naturligt inslag i hundratusentals svenska vardagsrum.
Att lagstiftning och politisk reglering av etermedia släpar efter den tekniska utvecklingen beror inte enbart på att socialdemokraterna haft huvudansvaret för dessa frågor. Statligt reglerade etermediemonopol är helt enkelt en i grund och botten förlegad tanke.
Därför blev 1980-talet ett förlorat årtionde på detta område. Samtidigt som den tekniska utvecklingen accelererade, försökte främst socialdemokraterna slå vakt om det monopol vars dagar nu är räknade. Det egentliga syftet bakom kabellagens förbud mot reklam som enbart riktar sig till svensk publik var att omöjliggöra TV- sändningar utanför monopolets ram. Denna ambition sattes dock snabbt ur spel av den tekniska utvecklingen.
Samtidigt bör påpekas att regeringspartiet ingalunda har varit ensamt i försvaret för Sveriges Radios monopol. Så sent som vid 1980-talets början stod Moderata Samlingspartiet ensamt i förordet för fria etermedia. I dag har långt fler accepterat denna tanke.
Trots det väntar frågan fortfarande på ett avgörande. I Sverige har riksdagen i många frågor fått sitta och vänta på voteringsutslagen från den socialdemokratiska partikongressen, så även i denna. Men radio- och TV- politiken var ingalunda avgjord i och med att (s)-kongressen accepterade reklam i TV. Ombuden tog inte ställning till reklamens placering. Inte heller riksdagsgruppen kunde enas i frågan, varför den nu hänskjutits till en parlamentarisk beredning. Varken kongress eller riksdagsgrupp tog ställning i den grundläggande frågan: etableringsfrihet diskuterades över huvud taget inte.
Det är bra att en parlamentarisk beredning nu får se över etermediepolitiken i dess helhet. Arbetet måste, enligt vår mening, bringas till ett skyndsamt resultat.
6. Tillåt fri finansiering
Ofta framställs frågan om TV-reklam som etermediepolitikens avgörande huvudfråga. Så är det inte. Reklam i TV och radio är inte ett ändamål i sig.
Det innebär emellertid inte att frågan om reklam i radio och TV saknar intresse. Att reklamfinansiering tillåts, och att detta sker i lämpliga former, är avgörande för möjligheterna att uppnå mångfald och konkurrens i etern.
Sedan den socialdemokratiska partikongressen hösten 1990 föreligger en bred politisk majoritet för att reklam bör tillåtas i svenska markdistribuerade etermedia. Det är naturligtvis inte heller meningsfullt att upprätthålla reklamförbudet då över en miljon hushåll redan kan se TV- reklam via kabel- och satellit-TV.
Moderata Samlingspartiet menar att reklamens syfte skall vara att finansiera fristående radio- och TV-kanaler, och därmed vara ett medel för att uppnå konkurrens, yttrandefrihet och valfrihet. Det innebär att rätten till reklamfinansiering skall förbehållas fristående sändare utanför Sveriges Radio.
Vi menar att det vore mycket olyckligt om reklamsändningar även tilläts i Sveriges Radios kanaler. Det finns främst två skäl till detta:
För det första skulle Sveriges Radio ges en otillbörlig konkurrensfördel gentemot andra etermedieföretag. Sveriges Radio äger den exklusiva rätten till de licensmedel som uttaxeras av samtliga TV-innehavare. Dessa medel uppgår i dag till över tre miljarder kronor. Om företaget dessutom skulle konkurrera om reklammarknaden med de kanaler som är helt beroende av att människor väljer att se på dem skulle dess monopolställning cementeras ytterligare. Detta kan aldrig vara målet för en ny svensk TV-politik.
För det andra skulle reklamsändningar inte gagna Sveriges Radios möjligheter att uppfylla det uppdrag att producera radio och TV ''i allmänhetens tjänst'' som företaget ålagts av staten. Sveriges Radios uppgift är att tillhandahålla program som inte produceras av de kommersiella radio- och TV-företagen. Det är grunden för public service-uppdraget och det innebär att Sveriges Radios roll aldrig kan vara att konkurrera med de fristående företagen genom att efterlikna dem. Varför skall det annars över huvud taget finnas ett public service-företag?
Reklamsändningar i en eller flera av SR-kanalerna skulle förvandla Sveriges Radio från ett renodlat public service-företag till ett halvkommersiellt mellanting med en helt dominerande ställning på marknaden.
Public service-uppdraget kan också ifrågasättas om Sveriges Radio förverkligar planerna på att introducera en så kallad beställ-TV-kanal. Beställ-TV innebär att tittaren enbart betalar för de program han eller hon väljer att se, och kan knappast vara förenligt med uppdraget att producera program för alla. Projektet innebär icke desto mindre att stora summor av licensbetalarnas pengar satsas i ett riskfyllt projekt på en osäker mediemarknad.
Att reklamsändningar tillåts i marksänd TV innebär också att reklamförbudet för kabel- och satellit-TV måste upphävas. Syftet bakom denna lagstiftning har karaktären av censur, och det hindrar inte minst utvecklingen av lokala och regionala TV-program.
Vad som ovan anförts beträffande reklam i TV gäller i minst lika hög grad radioreklamen. Moderata Samlingspartiet menar att reklam inte skall få förekomma i Riksradions sändningar, utan ge möjligheter till finansiering av fristående kanaler.
Lokalradiostationerna kan säljas ut till fristående ägare och finansieras med reklam. Radion är ett lokalt medium, som kan ge stora möjligheter för lokala näringsidkare att marknadsföra produkter och tjänster.
När fri radio tillåts kommer en del av de föreningar som i dag sänder närradio att etablera egna stationer. Det är väsentligt att dagens närradio också fortsättningsvis ges med i dag likvärdiga tekniska och ekonomiska förutsättningar att sända. Reklamfinansiering bör enligt vår mening tillåtas utan att behöva inskränkas av en mängd restriktioner. Nationella regleringar skall inte behövas utöver bestämmelser i marknadsföringslagstiftning och motsvarande. Internationella överenskommelser skall självfallet följas.
7. Sveriges Radios organisation 1924 fick dåvarande Radiotjänst ensamrätt till radiosändningar i Sverige. Monopolet motiverades med att frekvensbrist förelåg. Radiotjänst skulle efter brittisk förebild göra radio ''i hela allmänhetens tjänst''.
När Sverige fick TV år 1956 fick Radiotjänst, som 1957 bytte namn till Sveriges Radio, monopol på TV- sändningarna. Tekniska och ekonomiska etableringshinder låg bakom monopolet.
Så sent som för tio år sedan svarade Sveriges Radio för samtliga radio- och TV-sändningar i Sverige. I dag är situationen helt annorlunda, inte minst inom TV-mediet. Tiotals kabel- och satellitkanaler konkurrerar med de två marksända. Närradio, som innebär en begränsad form av etableringsfrihet, ger lokal konkurrens. Det är inte längre meningsfullt att tala om ett etermediemonopol. Om bara den politiska viljan finns kan Sverige på kort tid få två nya TV-kanaler och hundratals nya radiostationer.
Trots denna snabba utveckling talar allt för att Sveriges Radio även i fortsättningen kommer att spela en betydelsefull roll i den svenska etermediemiljön. Därför är frågorna om Sveriges Radios organisation och verksamhet mycket viktiga för den framtida etermediepolitiken.
Sveriges Radio är i formell mening fristående från staten. Företagets ägare utgörs av olika intresseorganisationer som företräder press, näringsliv och de så kallade folkrörelserna. I motsats till de allra flesta aktiebolag förutsätts ägarna inte utöva något aktivt inflytande över hur verksamheten bedrivs.
Sveriges Radio är ett så kallat public service-företag. Det betyder att företaget åläggs att sända radio- och TV- program i enlighet med de mål för massmediepolitiken som riksdagen fastställt: geografisk rättvisa, redaktionellt oberoende, mångfald, ett omväxlande programutbud av god kvalitet och finansiering genom avgifter.
För att kunna fullgöra sitt uppdrag har Sveriges Radio exklusiv tillgång till de licenser som uttaxeras av TV- innehavarna. Licensen har karaktären av skatt på TV- innehav, eftersom även de TV-tittare som aldrig ser på public service-kanalerna tvingas betala den.
Sveriges Radio är i dag organiserat som en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag: Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Monopolföretaget har haft svårigheter att hävda sig i den nya konkurrenssituationen i etern. Som ett sätt att möta den nya situationen försöker koncernledningen att stärka moderbolaget och koncentrera makten till detta. Bland annat vill man att moderbolaget skall utse styrelserna i dotterbolagen, och att hela Sveriges Radio-koncernen skall sluta ett enda avtal med staten.
Att öka moderbolagets makt på bekostnad av dotterföretagens självständighet skulle inte gagna Sveriges Radios möjligheter att uppfylla sitt public service-uppdrag. Sveriges Radios största problem är inte bristen på byråkratisering och maktkoncentration, snarare tvärtom.
Koncernledningen hävdar att dessa åtgärder skulle ge en mer företagsmässig styrning av Sveriges Radio. Men, som bl.a. har påpekats av styrelsen för Sveriges Television, det går inte att okritiskt överföra ledningsmodeller från näringslivet. I SR-koncernen finns inte de traditionella förutsättningarna för koncernbildning. Ingen samlande affärsidé, inga tekniska synergieffekter och företagen arbetar inte i olika ekonomiska cykler. Detta förslag har också mött stark kritik från styrelser och anställda i programbolagen.
Förhållandena inom Sveriges Radio talar tvärtom för att moderbolaget bör avskaffas och att programverksamheten samlas i ett radio- och ett TV-bolag. Dessa bolag bör ha separata avtal med staten vilket motiveras inte minst av att radiooch TV-verksamheterna utvecklas mer och mer olika. Ökad centralisering och byråkratisering kommer inte att öka Sveriges Radios förmåga att möta konkurrens utifrån.
Ledningen för Sveriges Radio har också begärt att få ökad handlingsfrihet gentemot statsmakterna för att ''själv under avtalsperioden anpassa organisationen''. Förslaget innebär att Sveriges Radio-koncernen skulle ges möjligheten att slå samman dotterbolag, avskaffa programbolag och starta nya verksamheter under löpande avtalsperiod.
Sveriges Radios uppgift är att fullgöra sitt public service- uppdrag, inte ägna sig åt omformuleringar av detta. Uppdraget innebär att avtalspartnern, staten, skall ha ett avgörande inflytande över koncernens organisation och inriktning. Därför kan Sveriges Radio-ledningens förslag om 'ökad handlingsfrihet'' inte accepteras. Riksdagen måste också i fortsättningen ta ställning till koncernens organisation och verkamhetsinriktning.
Den parlamentariska beredningen om etermediepolitiken har fått i uppgift att se över Sveriges Radios organisation. Beredningen bör föreslå att moderbolaget Sveriges Radio AB avskaffas och att programverksamheten samlas i ett radio- och ett TV-bolag.
Dessutom bör man börja arbetet med att se över Sveriges Radios ägarkonstruktion och utreda om den motsvarar de krav som situationen på dagens mediemarknad ställer.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yttrande- och informationsfriheten,
2. att riksdagen beslutar att koncessioner för de tredje och fjärde markbundna TV-kanalerna skall erbjudas fristående intressenter i enlighet med vad som i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar upphäva Sveriges Radios monopol för radiosändningar och tillåta etablering av alternativa radiosändningar i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot kommersiell reklam i radio och TV i enlighet med vad som i motionen anförts,
[att riksdagen beslutar att kommersiell reklam även framdeles inte skall vara tillåten i Sveriges Radios radio- och TV-sändningar,1]
5. att riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot kommersiell reklam i lag (1985:677) om lokala kabelsändningar i enlighet med vad som i motionen anförts,
6. att riksdagen beslutar avveckla kabelnämnden i enlighet med vad som i motionen anförts,
[att riksdagen beslutar avveckla närradionänden i enlighet med vad som i motionen anförts,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det fortsatta beredningsarbetet beträffande Sveriges Radios organisation och ställning inriktas mot att koncernens moderbolag avskaffas och separata programbolag inrättas i enlighet med vad som i motionen anförts.1]
Stockholm den 14 januari 1991 Carl Bildt (m) Lars Tobisson (m) Ingegerd Troedsson (m) Anders Björck (m) Görel Bohlin (m) Rolf Clarkson (m) Rolf Dahlberg (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m) Gullan Lindblad (m) Bo Lundgren (m) Arne Andersson (m) Sonja Rembo i Ljung
1 1990/91:Kr215
Yrkanden (12)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yttrande- och informationsfriheten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yttrande- och informationsfriheten
- Behandlas i
- 2att riksdagen beslutar att koncessioner för de tredje och fjärde markbundna TV-kanalerna skall erbjudas fristående intressenter i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 2att riksdagen beslutar att koncessioner för de tredje och fjärde markbundna TV-kanalerna skall erbjudas fristående intressenter i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslsutar upphäva Sveriges Radios monopol för radiosändningar och tillåta etablering av alternativa radiosändningar i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslsutar upphäva Sveriges Radios monopol för radiosändningar och tillåta etablering av alternativa radiosändningar i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 4att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot kommersiell reklam i radio och TV i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 4att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot kommersiell reklam i radio och TV i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar att uppphäva förbudet mot kommersiell reklam i lag (1985:677) om lokala kabelsändningar i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar att uppphäva förbudet mot kommersiell reklam i lag (1985:677) om lokala kabelsändningar i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar avveckla kabelnämnden i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar avveckla kabelnämnden i enlighet med vad som i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.