En bra skola

Motion 1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m)

Innehåll 1

Inledning
2 2

Annas
skola 2 3

Våra
förslag 4 3.1

Likvärdig
utbildning 4 3.2

Kunskaper
och klara mål 4 3.3

Skilj
på omsorg och utbildning 4 3.4

En
skolförberedande förskola 5 3.5

Tidigare
skolstart 5 3.6

Rätt
att välja skola 5 3.7

Bidragen
följer eleven 6 3.8

Skolor
skall vara olika 6 3.9

Åldersblandade
klasser 6 3.10

Skolbarnomsorg
6 3.11

Läxor
7 3.12

Betyg
7 3.13

Mera
frihet -- färre regler 7 3.14

Valmöjligheter
och ämnen på högstadiet 8 3.15

Gymnasiet
-- en inriktning mot framtiden 8 3.16

Krav
på förkunskaper 8 3.17

Kunniga
lärare 8 3.18

Fristående
utvärdering 9

Hemställan 9

1 Inledning

Skolan skall utformas med utgångspunkt i elevernas
olika behov. Skolans huvuduppgift är att ge alla elever goda
kunskaper och färdigheter. Möjligheterna att välja skola
och påverka innehållet i utbildningen skall ökas. Det är en
klar skillnad mellan utbildning och barnomsorg.

2 Annas skola

Anna fyllde sex år i april. Det är höst och Anna skall
börja skolan. Redan tidigt i våras kom information om vilka
skolor som fanns att välja på och vad de olika skolorna
lägger särskild vikt vid. De olika skolorna hade då också
öppet hus där de visade vad de hade att erbjuda.

Anna har gått i en skolförberedande förskola. Hon kan
redan läsa litet och hon vill gärna lära sig att skriva flera ord.
Hon tycker om siffror och har ett starkt intresse för naturen.

Anna och hennes föräldrar väljer en skola där man ägnar
mycket tid åt naturstudier. Några av Annas kamrater väljer
andra skolor. En vill komma till en skola som lägger extra
vikt vid språkundervisningen. En annan av Annas kamrater
har konstnärlig läggning och väljer en skola där bild- och
dansgrupperna är mycket omtalade.

Anledningen till att välja en viss skola varierar. Många
väljer som Anna för att just den skolan är särskilt bra på
någonting. Många vill gå i den skola som ligger närmast,
men några föredrar skolor som ligger nära föräldrarnas
arbetsplatser.

När Anna kommer till sin klass finns där redan äldre
kamrater som går i tvåan eller trean. De kan rutinerna i
klassen och blir ett stöd för både läraren och sina yngre
kamrater. Anna har besökt sin klass redan på våren så hon
känner ganska många.

Första tiden prövar man sig fram. Arbetssättet liknar det
Anna är van vid från förskolan. Så småningom har läraren
en ganska klar bild av vad Anna kan och vad hon behöver
arbeta särskilt med. Tillsammans med föräldrarna gör
läraren upp en plan för hur Anna skall arbeta under det
närmaste halvåret.

Mycken tid ägnas läsning, skrivning och räkning. Man
har många utflykter i naturen. I skolan arbetar man vidare
med vad man funnit när man har varit ute tillsammans.

För Anna är det spännande att ha läxor redan från
början, att ha en egen skolväska och att hemma visa upp
vad hon lär sig.

Eleverna arbetar i olika grupper allt efter förkunskaper
och mognad. Några lär sig att läsa väldigt fort och arbetar
vidare med större och svårare böcker. Men en duktig
''läsare'' behöver inte ha nått lika långt i räkning och arbetar
därför tillsammans med andra kamrater i detta ämne.

Huvudsaken är att kunskaperna och färdigheterna blir
goda och att ingen elev arbetar vidare utan att ha lärt sig
behärska grunderna i det föregående avsnittet. Arbetet får
ta olika lång tid för olika elever. Målet är att ge alla så bra
förutsättningar som möjligt för att lära och utvecklas.

Mycket som skolan förut svarade för sköts efter skoltid i
föreningar eller på annat sätt. Det kan t.ex. vara trafiklek
eller extra undervisning i musik.

För alla skolor gäller en gemensam läroplan. Men hur
man når målen får varje skola avgöra. I läroplanen betonas
att skolan skall ge alla elever bra kunskaper och färdigheter.
Ett annat viktigt mål är att väcka intresset för fortsatta
studier.

Arbetet i lågstadiet följs upp med samtal mellan
föräldrar, elever och lärare. Där kontrollerar man hur Anna
uppfyller sina mål. Nya mål sätts upp efter hand. Ingen
lämnar lågstadiet utan att behärska grunderna.

Föräldrar och lärare deltar i skolans styrelse. Man har
ansvar för planering och budget. I andra skolor som är helt
privata anställer styrelsen också lärare och rektor.
Styrelsernas sammansättning varierar. I en
föräldrakooperativ skola är föräldrarna i majoritet. I en
skola som drivs av en grupp lärare har dessa också det
avgörande inflytandet över skolan.

Bidragen följer eleven till den skola eleven väljer och
ingen behöver därför betala extra för att gå i en viss skola.

Många väljer förstås populära skolor. Andra skolor visar
sig vara mindre intressanta. Det blir en signal till
förändringar vid dessa. Det leder ofta till att just en sådan
skola blir mycket bra. Bra skolor ger stimulans och blir
förebilder för utveckling.

När Anna slutar lågstadiet får hon sitt första riktiga
betyg. Betygen visar att Anna klarat de krav som ställts på
lågstadiet. I fortsättningen får Anna betyg vid slutet av
varje termin. Även om Anna inte når det högsta betyget
finns alltid möjlighet att bättra på resultatet.

På mellanstadiet ökar kraven efter hand. Mycket läses
gemensamt, men man arbetar också med ämnen som valts
efter eget intresse. Klassen är fortfarande liten så att läraren
kan hjälpa alla, även om de arbetar med olika saker.
Genom att skolan valt att göra klasserna små behövs inte så
mycket extra hjälp.

På högstadiet har klassen fortfarande många
gemensamma ämnen, men kamraterna växlar mer efter hur
långt man nått eller vilka kurser man valt. Kurserna följer
den välkända ämnesindelningen. Det finns möjligheter att
fördjupa sig i ett ämne eller att själv studera ett tema som
spänner över flera ämnen. Redan från början finns
information om vad man skall kunna om man vill läsa vidare
eller välja ett visst yrke.

Lärarna kan göra undervisningen intressant genom att
de har gedigna kunskaper i sina ämnen. Lärarna får, liksom
sina kolleger på lägre stadier, tillfälle att ta en paus i
skolarbetet och studera vidare vid universitetet, vilket ger
aktuella kunskaper och inspiration att utveckla arbetet i
skolan.

Inslagen av självstudier och eget ansvar ökar. Väljer
någon fel finns möjligheten att ta om ett avsnitt som man
missat tidigare.

Inför valet av gymnasielinje har alla fått en fast grund
av kunskaper och färdigheter. Gymnasiet erbjuder ett antal
valmöjligheter: humanistisk, samhällsvetenskaplig,
naturvetenskaplig eller teknisk inriktning. Där finns också
möjligheter att välja yrkesutbildning, antingen i form av ny
och modern lärlingsutbildning, eller en med skolförlagd
utbildning. I bägge fallen bedrivs en stor del av utbildningen
på arbetsplatser.

Den grundregel som studievägledaren ger är att välja det
som är intressant och som man tror sig klara av. Det finns
klart angivet vad man skall kunna för att välja en viss linje
på gymnasiet. Vid valet skapas inga återvändsgränder.

Om man ser tillbaka har skolan givit eleverna en bas av
kunskaper, men också en nyfikenhet och vilja att lära mer.
Anna känner sin förmåga och vet att kunskap föder
framgång, men att det inte kan ske utan ganska mycket
arbete.

För att alla skolor skall kunna vara som Annas måste
stora förändringar vidtas. Många av dessa innebär en
uppgörelse med det förlegade socialdemokratiska
tankegods som alltför länge präglat skolans verklighet.

3 Våra förslag

Våra förslag syftar till att ge varje elev bästa möjliga
förutsättningar att utvecklas maximalt efter sin förmåga.
Målet är att ge varje elev goda kunskaper och färdigheter
och ett stöd för utveckling av personligheten.

Socialdemokraterna vidhåller att skolan skall verka för
social utjämning och fortsätter att lägga förslag som syftar
till att använda skolan för en förändring av samhället i
socialistisk anda.

Nedan redovisas kortfattat våra förslag till hur Sverige
kan få en bra skola. De bildar tillsammans en helhet som
Moderata Samlingspartiet konsekvent driver som sitt
alternativ till den socialdemokratiska politiken.

I separata motioner redovisas utförligt våra argument
rörande:Läxor i grundskolanBetyg för bättre
kunskaper och en bättre skolaÖkad kvalitet genom
ämnesstudier och valfrihetEn gymnasieskola för
framtidenLäraren skall vara bäst i klassen
Utbildningens och forskningens frihet 3.1
Likvärdig utbildning

Begreppet likvärdig utbildning förekommer flitigt i
debatten om skolan. Detta utan att begreppet preciseras.
Likvärdig kan avse ''likadan'' eller ''samma möjligheter''.
Det talas ofta om likvärdig undervisning när man i själva
verket avser en undervisning med samma innehåll, dvs.
''lika åt alla'' eller rent av ''likriktning''.

Vi anser att begreppet likvärdig i detta sammanhang
skall avse individens möjlighet till optimal utveckling. En
likvärdig undervisning skall således syfta till att gälla
skolans skyldighet att så långt som möjligt medverka till att
varje elev utvecklas optimalt.

3.2 Kunskaper och klara mål

Moderata Samlingspartiet anser att det av läroplanen
skall framgå att skolans huvuduppgift -- överordnad andra
uppgifter -- skall vara att ge alla elever goda kunskaper och
färdigheter.

Vi anser att målen för skolan behöver en ny precisering
och att läroplanen måste göras tydlig för att skolans uppgift
skall bli möjlig att genomföra. Riksdagen skall besluta om
målen och om hur resultaten skall följas upp. Sedan får man
på skolorna välja hur man vill arbeta för att nå de
eftersträvade resultaten.

3.3 Skilj på omsorg och utbildning

I budgetpropositionen anger skolministern sin avsikt att
utarbeta ett gemensamt måldokument för barnomsorg och
skola. Detta skall innehålla mål för verksamheten samt
riktlinjer för verksamhetens genomförande. Det
gemensamma måldokumentet blir en följd av
skolministerns strävan att låta barnomsorg och skola växa
samman och finnas i en gemensam lokal organisation.

Enligt vår mening är det värdefullt med samverkan
mellan barnomsorg, förskola och skola. Det är dock helt
nödvändigt att varje verksamhet har sin klart definierade
uppgift, vilket även måste framgå av måldokumenten.
Moderata Samlingspartiet anser att det måldokument som
avser skolan skall lyfta fram den kunskapsförmedlande
uppgiften. Av dokumentet skall också klart framgå rätten
att välja skola. Vi kan för vår del inte se fördelarna med att
verksamhet inom omsorg och utbildning avhandlas i samma
måldokument.

3.4 En skolförberedande förskola

Barn behöver en pedagogisk, väl strukturerad och
systematisk träning som förberedelse för skolan. Deras
nyfikenhet och intresse av att lära måste tas tillvara och
stimuleras på ett helt annat sätt än i barnomsorgen -- hur
bra den än är.

Den allmänna förskolan för sexåringar har till viss del
haft som uppgift att förbereda skolstarten, men den
behöver utvecklas. Den skolförberedande träning som i dag
ges på daghemmen fungerar olika väl.

Vi föreslår att alla barn året före skolstarten skall
erbjudas en klart skolförberedande förskola. Denna skall
ses som grunden i skolsystemet och ge en målmedveten
förberedelse för skolan. Denna förskola -- i ordets egentliga
mening -- skall ha skolan som huvudman och skolan skall
ange dess mål och innehåll. Därigenom underlättas barnens
övergång från förskola till skola.

Alternativa skolförberedande förskolor skall
uppmuntras. De ger föräldrarna valfrihet. Samtidigt
vitaliserar de utbildningen, eftersom de arbetar med
speciella mål eller med en speciell pedagogik. Detta är av
värde för såväl barnens utveckling som skolsystemet.

3.5 Tidigare skolstart

Moderata Samlingspartiet har länge krävt att skolstarten
skall sänkas till sex års ålder. Det finns inga skäl som talar
för att barn i Sverige skulle vara senare i sin utveckling än
barn i andra länder. Barn skall få de utvecklingsmöjligheter
som skapas genom en individuellt strukturerad inlärning
och träning. Vårt motiv för tidigare skolstart är
pedagogiskt: Fler elever skall få mer och bättre kunskaper.
Sexåringarnas vetgirighet och läraktighet skall tas till vara.

Metodik och pedagogik skall anpassas till den nya
situationen och lärarna få möjlighet till fortbildning. En
tidigare skolstart kräver en översyn av lågstadiets
kursplaner och metoder.

3.6 Rätt att välja skola

Föräldrarna måste ges möjlighet att välja vilken skola
barnet skall gå i. Denna rätt bör avse val av såväl skola inom
det offentliga skolsystemet som fristående skola.

Rätten och möjligheten att välja skola är det viktigaste
instrumentet att vitalisera skolan. I och med valet skapas ett
engagemang hos såväl elever, föräldrar som personal. För
skolans huvudman uppstår ett incitament till förändring om
skolans popularitet sjunker.

Inget land utanför de totalitära systemen har så få
fristående skolor som Sverige. Trots att Sverige
undertecknat internationella konventioner om föräldrarnas
rätt att välja utbildning för sina barn betraktas fristående
skolor av socialdemokraterna närmast som ett undantag.

3.7 Bidragen följer eleven

För att friheten att välja skola skall bli reell krävs att
statsbidraget konstrueras så att det följer eleven till den
skola denne väljer att gå i. Samma bidrag skall utgå även för
de fristående skolorna. Rätten att välja skola skall gälla alla
och inte begränsas till dem som kan betala.

3.8 Skolor skall vara olika

Rätten att välja skola får sin särskilda mening när inte
alla skolor är lika. Givetvis skall alla skolor svara för att ge
samtliga elever en gemensam kärna av kunskaper och
färdigheter. Men därutöver bör alla skolor ha rätten och
möjligheten att skapa sig en egen profil.

Det bör vara möjligt att bilda skolor eller driva vissa
klasser med speciell inriktning. Det bör vara naturligt att
redan från början välja en skola som särskilt satsar på sitt
språkprogram, på humaniora eller naturvetenskap och
teknik. Inom det konstnärliga området finns en rad
specialiteter.

En skola med speciell inriktning kommer att locka både
elever och personal med ett gemensamt intresse. Otaliga
exempel finns på hur ett sådant intresse verkar
sammanhållande. Det medverkar till en god anda, som
därtill som regel har den effekten att den leder till
engagemang och goda prestationer.

Det faktum att utbudet och valmöjligheterna naturligen
begränsas på orter med litet befolkningsunderlag kan,
enligt vår mening, inte anföras som skäl mot rätten att välja
skola.

3.9 Åldersblandade klasser

Många skolproblem grundläggs redan i lågstadieåldern.
En orsak är att en del elever aldrig hinner befästa sina
kunskaper i ett moment innan det blir dags för nästa. Detta
kan i sin tur leda till ytterligare misslyckanden, som i senare
skolstadier kan leda till skolleda och även utslagning.

I dagens skola är nära hälften av alla elever i behov av
någon form av särskilt stöd. Arbetssituationen är ofta
splittrad. Skolan bör, enligt vår mening, ha en annan
organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad
studietakt. På lågstadiet bör undervisningen med fördel
bedrivas i åldersblandade klasser.

3.10 Skolbarnomsorg

Moderata Samlingspartiet anser att valfri
skolbarnomsorg i olika former är viktig särskilt för de yngre
skolbarnen. Hur skolbarnomsorgen organiseras och
utformas måste avgöras efter förutsättningarna i varje
kommun.

Föräldrar måste kunna välja den form av
skolbarnomsorg de anser bäst för sina barn. Alternativa
former av skolbarnomsorg måste ges med den offentliga
omsorgen likvärdiga villkor.

3.11 Läxor

Vi har i en separat motion föreslagit att det i den
kommande läroplanen klart skall framgå att läxor skall ingå
som ett reguljärt inslag i skolans arbete. Av skolforskningen
framgår att svenska skolbarn får läxor i långt mindre
utsträckning än barn i andra länder. De går därigenom
också enligt forskarna miste om åtskillig kunskap.

Läxor förekommer givetvis i skolan, framför allt på
högre stadier. Vi vill emellertid framhålla att hemuppgifter
redan från skolstarten grundlägger en vana och ger eleven
ett ansvar som är av värde för framtiden. Elevens
kunskaper och färdigheter blir bättre.

3.12 Betyg

Betyg är ett sätt att respektera kunskaper och kvittera
prestationer. Betyg ger information och stimulans. De
verkar uppfordrande och är ett sätt att utvärdera
undervisningen.

Vi föreslår att betyg sätts efter en tolvgradig betygsskala
och att betyg ges första gången när eleven lämnar lågstadiet.
Därefter skall betyg ges varje termin. Betygen skall visa
elevens kunskaper. Dagens relativa betygssystem avskaffas.
Informationen följs upp genom samtal mellan elever,
föräldrar och lärare. Betygen skall kunna kompletteras.

Tack vare antalet steg i betygsskalan blir
betygsgivningen mindre avgörande, samtidigt som det blir
lättare att sätta korrekta betyg. Eleven får större
möjligheter att påverka ett betyg. Skolan måste se som sin
uppgift att alla elever skall nå tillfredsställande resultat vad
gäller basfärdigheter. Därigenom blir betyget också ett sätt
att utvärdera skolans arbete.

Vi har i en särskild motion utförligt redovisat våra
förslag rörande betyg.

3.13 Mera frihet -- färre regler

De många regler som i dag styr skolan hindrar lokala
lösningar och motverkar kreativiteten. Med vårt
bidragssystem -- där de offentliga bidragen bildligt talat
ställs vid skolporten -- blir alla skolor i princip
självstyrande. Vid varje skola beslutar man själv om
inriktning, arbetsformer och hur man vill styra
verksamheten.

Vårt system öppnar möjligheter för
personalkooperativa, föräldrastyrda, organisationsdrivna
eller enskilt drivna skolor. Möjligheter skapas för personal
att öppna egna skolförberedande förskolor och skolor där
de kan använda sina kunskaper och erfarenheter till att
förverkliga sina visioner om en annorlunda metodik eller
organisation.

Vår utgångspunkt är att föräldrarnas och elevernas
önskemål skall vara avgörande för beslut om godkännande
av skola. Kommunerna skall därför ha skyldighet att
godkänna fristående skolor förutsatt att dessa kan bedriva
en undervisning som svarar mot läroplanens övergripande
krav. Endast i undantagsfall skall ett godkännande kunna
nekas. Vid sådant avslag skall beslutet kunna överklagas.

3.14 Valmöjligheter och ämnen på högstadiet

Vi har i en särskild motion föreslagit att elevernas
möjlighet att påverka innehållet i skolans undervisning
genom egna val gradvis bör öka ju längre upp i högstadiet
eleven når.

Vi föreslår också att undervisningen skall baseras på
ämnen. Den utslätning av ämnena som blir konsekvensen
av den allt mer utbredda blockläsningsprincipen kan vi inte
acceptera. De enskilda ämnenas ställning måste markeras
och stärkas. Ämnesstudier ger begrepp som blir redskap för
att förstå verkligheten. Lärarna skall ha utbildning i de
ämnen som de skall undervisa i.

3.15 Gymnasiet -- en inriktning mot framtiden

Vi har i en separat motion föreslagit att gymnasieskolans
olika linjer skall ha en tydlig inriktning. Detta gäller såväl
den studieförberedande som den yrkesförberedande
utbildningen. Vi anvisar således breda linjer med
gemensamt innehåll som leder till att gymnasiet i praktiken
blir en förlängd grundskola.

Yrkesutbildningen skall ha en klar och omfattande
anknytning till arbetslivet. Den bör därför organiseras som
en ny, modern lärlingsutbildning eller i form av mer
skolförlagd utbildning med omfattande inslag på
arbetsplatser.

3.16 Krav på förkunskaper

Tydliga krav på förkunskaper måste ställas för tillträde
till utbildningar såväl i gymnasieskolan som på
högskolenivå. I de fall urval mellan behöriga sökande måste
tillgripas skall de som har de bästa förutsättningarna att
klara en viss utbildning också antas till denna.

På alla nivåer skall finnas kompletteringsmöjligheter för
den som behöver höja ett betyg eller valt fel. För vissa
utbildningar där krav på speciella färdigheter kan ställas bör
intagning kunna ske på grundval av test eller på
bedömningar av den sökandes lämplighet.

3.17 Kunniga lärare

En bra utbildning kräver kunniga och väl utbildade
lärare. Dagens lärarutbildning förmår inte att leva upp till
detta krav. Vi föreslår i vår motion ''Läraren skall vara bäst
i klassen'' att det skapas en ny -- på ämnesstudier grundad --
utbildning för blivande lärare.

Ett nytt innehåll i och en ny organisation av arbetet på
lågstadiet kräver fortbildning av både förskollärare och
grundskollärare. Vi har föreslagit att alla lärare minst vart
tionde år, utöver den fortbildning som kontinuerligt måste
ges, skall få ett erbjudande om att genomgå en
sammanhängande, ämnesinriktad fortbildning om 20
poäng.

3.18 Fristående utvärdering

Riksdagen har beslutat att avskaffa skolöverstyrelsen
och länsskolnämnderna och i stället inrätta ett skolverk. Vi
har för vår del konsekvent hävdat att myndighetsuppgifter
och utvärdering inte bör bedrivas av samma myndighet.
Viss utvärdering ingår i all verksamhet och så skall ske
också i skolan.

Vi har därför föreslagit att det skapas en från skolan
fristående organisation för utvärdering. Som förebild har vi
visat på den fristående myndighet som finns i
Storbritannien.

Konkret förslag redovisas i annan motion.

Hemställan

nMed hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolans huvuduppgift --
överordnad andra uppgifter -- skall vara att ge alla elever
goda kunskaper och färdigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbildning som ger alla elever
möjlighet att utvecklas optimalt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om klara mål för skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att skilja på målen
för omsorg och utbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skolförberedande förskola,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tidigare skolstart,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att välja skola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bidragen skall följa eleven,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolor med egen profil,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åldersblandade klasser,

11. att riksdagen beslutar om godkännande av fristående
skola i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter till kompletterande
utbildning.

Stockholm den 23 januari 1991

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Anders Björck (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Clarkson (m)

Rolf Dahlberg (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Gunnar Hökmark (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

Arne Andersson (m)

Sonja Rembo (m)
i Ljung