En bättre miljö

Motion 1990/91:Jo733 av Carl Bildt m.fl. (m)

Innehåll 1.

Sammanfattning 2 2.

Utvecklingen under 1980-talet 2 3.

Regeringens uppgifter 3 4.

Miljöpolitikens uppgift 4 5.

Förbättra miljön 5 5.1

Skapa förutsättningar för ökad miljöhänsyn 5 5.2

Stärk miljöskyddet 6 5.3

Utveckla effektiva ekonomiska styrmedel 7 6.

Miljöarbetet i Europa 8 7.

Miljöarbetet i världen 9

Hemställan10

1. Sammanfattning

Att skydda och förbättra miljön är en av vår tids
viktigaste uppgifter. Under 1990-talet måste miljöarbetet
intensifieras. I första hand handlar det om att ta tillvara och
utveckla den miljöhänsyn som finns i samhället. Enskilda
individer, företag och organisationer måste få möjlighet att
agera miljövänligt. De politiska besluten måste skapa
förutsättningar för ökad miljöhänsyn. Detta går inte att
uppnå genom politisk detaljreglering eller olika förbud.

Sverige behöver inte mer miljöpolitik. Sverige behöver
en bättre miljöpolitik. Regeringen och riksdagen måste
fastställa tydliga spelregler på miljöområdet.
Myndigheterna skall kontrollera att reglerna efterlevs. Vid
brott mot reglerna skall kännbara straff utmätas.

En rad viktiga uppgifter på miljöområdet måste
ofördröjligen utföras. Miljölagstiftningen måste
moderniseras. Verksamma ekonomiska styrmedel måste
utvecklas. Eftersom miljöinsatser ofta är kostnadskrävande
måste kräftgången i svensk ekonomi brytas. I annat fall
kommer nödvändiga insatser på miljöområdet att
äventyras. En svensk klimatvårdsstrategi måste utarbetas.
Det internationella miljövårdsarbetet måste intensifieras.

1990-talet bjuder på många intressanta möjligheter. Ett
svenskt inträde i EG kommer att skapa nya möjligheter.
Sverige kommer genom medlemskapet att kunna utöva ett
aktivt inflytande på EG:s miljövårdsarbete.

Regeringen kommer senare i vår att presentera sin
miljöpolitiska proposition. Vi har därför valt att i denna
motion presentera vår principiella syn på den svenska
miljöpolitiken. I särskilda motioner redogör vi för vår
klimatvårdsstrategi samt lägger förslag i syfte att förbättra
naturvården. Övriga och mer detaljerade förslag kommer
att återfinnas i den motion som väcks med anledning av
regeringens aviserade proposition.

2. Utvecklingen under 1980-talet

Vissa hävdar att 1980-talet var ett förlorat årtionde från
miljösynpunkt. Detta är både rätt och fel.
Miljöengagemanget stärktes under 1980-talet.
Miljöhänsynen har ökat. En stor del av framstegen på
miljöområdet har skett på frivillig basis och har således inte
varit ett resultat av politisk reglering, utan är främst ett
uttryck för samhällets kontinuerliga utveckling.

Den som lyssnat till miljöministerns uttalanden kan lätt
förledas att tro att regeringen för en offensiv miljöpolitik.
Det är fel. Den socialdemokratiska regeringens politik har
präglats av obeslutsamhet. Regeringen har inte haft någon
stark och tydlig vision på miljöområdet. Utredningarna har
avlöst varandra. Regeringspartiet har inte förmått att gå
från ord till handling. De insatser som gjorts har främst varit
ett resultat av en målmedveten opposition.

Först 1988 accepterade socialdemokraterna att
miljöavgifter skulle användas för att förbättra miljön.
Oppositionen hade dessförinnan krävt detta under flera års
tid. Miljömärkning, skärpta miljökrav för
förbränningsanläggningar och miljöinriktat bistånd har
också tillkommit efter initiativ från oppositionen.

Socialdemokraterna har aktivt motverkat vissa åtgärder
på miljöområdet. De sade, som exempel, nej till
koldioxidtaket, som riksdagen införde på framför allt
moderat initiativ 1988. Regeringen har generellt sett
behandlat klimatvårdsfrågorna styvmoderligt.
Miljöminister Dahl menar att koldioxidtaket är ''stolligt''.
Hon har till och med sagt att hon kan acceptera ökade
koldioxidutsläpp. Enligt miljöministern handlar det om
''ökningar på marginalen, kanske en eller några miljoner
ton''.

I och med den nyligen slutna energipolitiska
överenskommelsen med folkpartiet och centerpartiet tycks
socialdemokraterna definitivt ha övergivit koldioxidtaket.
Överenskommelsen innebär därmed ett steg tillbaka.
Numera verkar taket ha ersatts med ett luddigt tal om
''stabilisering av klimatgaserna''. Det är olyckligt. Sverige
tappar därmed sin tätposition på klimatvårdsområdet. Nu
mer än tidigare vore det väsentligt att med kraft hävda och
försvara det beslut om begränsning av koldioxidutsläppen
som riksdagen tidigare tagit. Energiöverenskommelsen är
en förlust för den som värnar om miljön.

Vi har från moderat sida verkat för ett förstärkt
miljöskydd. Vi har bl.a. krävt att
miljökonsekvensbedömningar och väl definierade normer
för luft- och vattenkvalitet skall införas. Mycket tyder på att
dessa krav nu håller på att vinna acceptans även inom
socialdemokratin.

Socialdemokraternas miljöpolitik kan inte lyckas. De
tycks tro att de genom hård politisk reglering och
detaljstyrning kan driva på utvecklingen i miljövänlig
riktning. Även andra partier, framför allt Miljöpartiet och
Vänsterpartiet, har samma trångsynta inställning. Dessa
partier har försökt att legitimera långtgående politiska
ingrepp genom att hänvisa till miljöproblemen.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är i vissa avseenden
direkt utvecklingsfientliga. Även inom det
socialdemokratiska partiet finns liknande tendenser.
Utvecklingsfientligheten är ett resultat av ett statiskt
betraktelsesätt. I stället för att gå framåt -- till mer modern
och miljömässigt bättre teknik -- väljer de
utvecklingsfientliga att gå bakåt -- till enklare och många
gånger miljömässigt sämre teknik.

Erfarenheterna från bland annat Östeuropa visar tydligt
att förbud, regleringar och centralstyrning inte bidrar till att
förbättra miljön.

3. Regeringens uppgifter

Under 1990-talet måste miljöarbetet intensifieras. Det
förutsätter en regering som kan gå från ord till handling. Vi
har från moderat sida identifierat en rad angelägna
uppgifter på miljöområdet. Vi menar att miljöskyddet
måste förbättras och därför måste följande åtgärder
prioriteras under 1990-talets första hälft:

En svensk klimatvårdsstrategi måste utarbetas
Sverige måste sträva efter att uppfylla Torontokonferensens
rekommendationer om en 20-procentig minskning av
koldioxidutsläppen till år 2005Koldioxidbeskattningen
måste skärpasTrafikbeskattningen måste få en tydligare
miljöprofil

Miljölagstiftningen måste moderniseras
Lagstiftningen måste bli tydlig och överskådligEn
särskild miljöbalk bör upprättas
Miljökonsekvensbedömningar måste införas
Kvalitetsnormer för luft- och vatten måste utarbetas

Effektiva ekonomiska styrmedel måste
utarbetasFungerande miljöavgifter måste
användasNya styrmedel -- exempelvis överlåtelsebara
utsläppstillstånd -- måste utvecklasPanter bör användas
för exempelvis miljöfarliga batterier

Utöva inflytande i det europeiska
miljövårdsarbetetSverige bör -- i avvaktan på ett
svenskt EG-medlemskap -- söka inträde i EG:s
miljövårdande organ European Environment Agency
Sverige bör i EG prioritera klimatvårdsfrågorSverige bör
inom ramen för ett kommande EG-inträde prioritera
insatser som kan påskynda demokratiseringsprocessen i
Östeuropa och Sovjetunionen, eftersom den även är
betydelsefull från miljösynpunkt

Det internationella miljövårdsarbetet måste
intensifierasSverige måste spela en aktiv roll i de
kommande internationella klimatvårdsförhandlingarna,
bl.a. genom att agera som ett föredöme i det internationella
klimatvårdsarbetetSverige måste inom ramen för det
internationella miljövårdsarbetet och genom egna
biståndsprojekt prioritera skyddet av den biologiska
mångfalden

Det svenska miljöarbetet måste drivas på olika nivåer
och på olika fronter. Den svenska miljöpolitiken skall syfta
till att skapa förutsättningar för en utveckling i miljövänlig
riktning i Sverige, Europa och andra delar av världen.

4. Miljöpolitikens uppgift

''Skall vi låta etablerade lösningar bestämma vilka
problem vi skall angripa eller skall de problem som vi har
bestämma vilka lösningar vi använder oss av?'' Denna
berättigade fråga ställs i Medborgarnas miljömanifest,
MOU 1990:2, som innehåller en rad tankeväckande idéer.
Medborgarnas miljömanifest är ett led i projektet ''Den nya
välfärden''.

Medborgarnas miljömanifest efterlyser ett nytänkande
på miljöområdet. Man menar däri bl.a. att riksdag och
regering skall ha ett övergripande ansvar för att miljön
skyddas. Manifestet slår fast att detta inte innebär att allt
skall göras i egen regi eller att det allmänna i varje detalj
skall föreskriva hur en uppgift skall genomföras. ''Att ha det
övergripande ansvaret betyder att sätta målen och se till att
de blir uppfyllda.'' Den traditionella reglerings- och
förbudspolitiken har spelat ut sin roll. Miljöpolitiken skall i
stället syfta till att skapa utrymme för en utveckling i
miljövänlig riktning.

För att miljön skall kunna skyddas och förbättras måste
de politiska besluten skapa förutsättningar för en utveckling
i miljövänlig riktning.

Den svenska miljöpolitiken har i alltför stor utsträckning
kommit att bli kvantitativt inriktad, i stället för kvalitativt.
Litet förenklat uttryckt har det funnits en tendens att kräva
fler politiska ingripanden på miljöområdet, i stället för att
analysera effekterna av de politiska regleringarna. Den
socialdemokratiska politiken har ofta utmynnat i
detaljreglering, som hotar att hämma utvecklingen.
Miljölagstiftningen har därigenom blivit allt mer
svåröverskådlig.

Det finns i dag minst ett halvdussin metoder för att
minska svavelutsläppen från förbränning av olja och kol.
Medborgarnas Miljömanifest konstaterar, som exempel,
att: ''Om den tekniska metoden som kom först hade blivit
inskriven i regelsystemet skulle de övriga inte utvecklats.
Konkurrensen mellan olika lösningar hade hämmats och
den tekniska utvecklingen för miljöns bästa hållits tillbaka.''

Miljölagstiftningen bör enligt vår mening inte bygga på
ett stort antal punktinsatser -- speciella förbud och selektiva
regleringar. Reglerna bör så långt möjligt vara
övergripande.

Dagens miljölagstiftning är emellertid alltför godtycklig,
när det gäller de generella stadgandena. Det är svårt att
förutsäga vilka regler som gäller i ett speciellt fall.

Riksdagen skall enligt vår mening ställa upp tydliga och
klara regler på miljöområdet, när specificerade regler är
nödvändiga. Myndigheterna skall kontrollera att reglerna
efterlevs. Vid brott mot reglerna skall kännbara straff
utmätas. Ekonomiska styrmedel bör också användas för att
driva på utvecklingen i miljövänlig riktning.

5. Förbättra miljön 5.1
Skapa förutsättningar för ökad miljöhänsyn

Miljöfrågorna har avgörande betydelse för framtiden.
Att skydda och förbättra miljön är en av vår tids viktigaste
uppgifter. Livsvillkoren för kommande generationer
bestäms i stor utsträckning av hur vi handlar i dag.

Hoten mot miljön är omfattande. Ökad kunskap och
teknisk utveckling kan ge ny och miljömässigt bättre teknik.
För att den nya tekniken skall kunna utvecklas fordras
ekonomisk tillväxt. Därtill är det nödvändigt med en ökad
miljömedvetenhet och förbättrade kunskaper. Utan
kunskap kan vi inte bedöma vilka hot som är allvarliga.
Utan kunskap kan vi inte avgöra hur miljöhoten skall kunna
bemästras.

För att öka kunskapen om miljön fordras ett bättre
utbildningssystem och avancerad naturvetenskaplig och
teknisk forskning. Slutligen krävs att forskarnas
information når beslutsfattare och enskilda individer.

Miljöfrågorna kräver moraliska överväganden av
enskilda individer, företag, myndigheter och politiker.
Grunden för att komma till rätta med miljöproblemen
ligger i de enskilda människornas reaktioner. Vi har alla ett
obestridligt ansvar för miljön.

En fungerande marknadsekonomi skapar
förutsättningar för att miljöproblemen skall kunna
bemästras. Effektiv resurshushållning kan endast
åstadkommas genom marknadsekonomi. En fri ekonomi
genererar nya resurser -- resurser som kan användas för att
förbättra miljön.

Ett spritt enskilt ägande ger ökat ansvar. Det man äger
vårdar man. Erfarenheten visar att miljöförstöringen är
störst när staten äger eller där ingen äger. I socialistiska och
andra statsstyrda system är miljöförstöringen mycket
omfattande.

I en marknadsekonomi utövar konsumenten genom sitt
val ett reellt inflytande över produktionen. Under de
senaste åren har efterfrågan på mer miljöanpassade
produkter ökat kraftigt. Naturskyddsföreningen har, som
exempel, gett ut en miljöguide som skall underlätta för
konsumenterna att göra miljömässigt bättre val.
Miljömärkning underlättar konsumenternas val och driver
utvecklingen i miljövänlig riktning.

En annan förutsättning för effektivt miljöarbete är
demokrati. I en demokrati måste politikerna vara lyhörda
för medborgarnas synpunkter. Den fria opinionsbildningen
spelar också en betydelsefull roll för överföring av kunskap
och information.

5.2 Stärk miljöskyddet

Sverige halkar efter mer och mer. Det gäller även på
miljöområdet. Den svenska miljölagstiftningen uppvisar
betydande brister.

Lagarna har tillkommit vid olika tidpunkter, med vitt
skilda syften och med olika krav på den miljöstörande
verksamheten. Olika författningar kan överlappa varandra
och skapar osäkerhet om vilka regler som skall tillämpas.
Miljömålen är ofta komplicerade och ställer stora krav på
specialkompetens samt bereder ofta åklagarna stora
svårigheter av både teoretiskt och praktiskt slag. Det är
därför knappast förvånande att åklagarna ofta avskriver
ärenden angående miljöbrott. Antalet fällande domar på
miljöområdet är lågt och de påföljder som utdöms är i regel
blygsamma.

Det är enligt vår mening nödvändigt att förstärka
riksåklagarens kompetens på miljöområdet. Det kan
exempelvis ske genom att minst en åklagare i varje region
erhåller särskild utbildning och genom att särskilda medel
ställs till förfogande för att täcka kostnader för experthjälp.

Mycket tyder på att de miljörättsliga frågornas betydelse
kommer att öka. Vi anser därför att en professur i miljörätt
skall inrättas. På sikt måste de gränsöverskridande luft- och
vattenföroreningarna komma under ökad rättslig reglering,
vilket kräver ökad kunskapsuppbyggnad kring
internationell miljörätt.

Det straffrättsliga regelsystemet på miljöområdet måste
ses över. Lagstiftningen måste moderniseras. Straffskalorna
måste ses över och lagstiftningen göras tydligare och
effektivare. En särskild miljöbalk bör upprättas.

Även tillståndsgivningssystemet uppvisar brister. Vid
koncessionsförfarandet skall hänsyn tas till en rad olika
faktorer. Miljöhänsynen skall sammanvägas med bland
annat samhällsekonomiska och sysselsättningsmässiga
aspekter. Lagstiftningen i allmänhet och
koncessionsförfarandet i synnerhet tenderar mer och mer
att betona de offentliga organen på bekostnad av den
enskilde och företagen.

I tillståndsgivningen sker en sammanvägning mellan en
rad -- ibland direkt motstridiga -- krav. Sammanvägningen
sker redan i ett tidigt skede av tillståndsgivningsprocessen,
vilket många gånger urvattnar miljöskyddet.
Koncessionsvillkoren är i dag ofta utformade på ett sådant
sätt att tolkningsproblem uppstår. I praktiken kan olika
regler gälla för olika företag. Det är ett hot mot
rättssäkerheten. Koncessionsvillkoren måste formuleras på
ett sådant sätt att spelreglerna framgår tydligt. Det vore en
fördel om miljöprövningen kunde renodlas.

Medborgarnas miljömanifest drar följande slutsatser:
''Vi behöver ett nytt system som ersätter
koncessionssystemet, ett system som reducerar de politiska
insatserna till vad som föreskrivs i grundlagen och som utgår
från att medborgarna är kompetenta och villiga att försvara
sina intressen på det sätt som är normalt i rättsstater.
Framtidens miljöpolitik bör därför innefatta en övergång
från koncessionssystemet till domstolssystemet.''

Det är troligt att miljöhänsynen skulle kunna stärkas
genom att dagens koncessionssystem till stor del ersätts med
väl definierade normer för luft och vattenkvalitet,
kombinerade med miljökonsekvensbedömningar samt
verksamma ekonomiska styrmedel.

Miljökonsekvensbedömningar bör enligt vår mening
införas även i Sverige. Verksamhet som kan påverka miljön
skall då analyseras noggrant från miljösynpunkt och
alternativa lösningar undersökas. Avsikten med
miljökonsekvensbedömningen är att finna bästa tillgängliga
teknik som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Även den så
kallade substitutionsprincipen bör tillämpas i större
utsträckning. Den innebär att miljöskadliga ämnen eller
processer bör ersättas med mer miljövänliga alternativ.

De medborgare som på olika sätt drabbas av
miljöskadlig verksamhet bör enligt vår mening få otvetydig
talerätt. Talerätten bör därför utvidgas. Miljöskyddslagens
talerättsregler bör därför förtydligas och göras mer
generösa.

Dagens lagstiftning ger i praktiken små möjligheter att
utkräva skadestånd. En stärkt skadeståndsrätt skulle
troligtvis frammana ett större ansvar hos dem som förorenar
och därigenom kunna förebygga att miljöskador
uppkommer. Staten bör dock åläggas ett ansvar för sådana
skador som uppstått då lagstiftningen var annorlunda och
då det är oklart om vem som bär ansvaret för skadan.

5.3 Utveckla effektiva ekonomiska styrmedel

Den svenska miljöpolitiken har länge baserats på olika
typer av regleringar och förbud. Miljöproblemens art ställer
dock nya krav på miljöpolitiken. Avfallet från närmare fyra
miljoner hushåll och utsläpp från drygt tre miljoner bilar
svarar för en allt större andel av de totala
miljöpåfrestningarna. Nya metoder måste utvecklas för att
påskynda utvecklingen i miljövänlig riktning.

Ekonomiska styrmedel skall enligt vår mening användas
som ett komplement till miljölagstiftningen. Dessa kan
utformas på olika sätt. Det primära är att de utformas så att
det verkligen får styrande effekt. Detta borde vara en
självklarhet, men så är inte alltid fallet. De miljöavgifter
som hitintills har använts i Sverige har i första hand varit av
rent statsfinansiell karaktär.

Miljöavgifterna -- eller utsläppsavgifterna -- bör uppfylla
följande kriterier:Avgiftssystemet måste utformas på ett
sådant sätt att det får ordentligt styrande effektAvgiften
bör stå i proportion till utsläppens skadeverkningar
Avgiftssystemet måste få en rättvis utformning
Avgiftssystemet måste i den mån det är möjligt inkludera
alla som i någon betydande omfattning förorenar miljön
Avgiftsuttaget bör inte riktas selektivt mot vissa
näringsgrenarAvgiftsintäkterna bör användas till
miljöförbättrande åtgärder, exempelvis utveckling av ny,
mer miljövänlig teknik, kalkningsinsatser etc.

Socialdemokraterna har tyvärr sett miljöavgifterna --
eller rättare sagt miljöskatterna -- som en ny lukrativ
inkomstkälla för staten. Ett exempel är den svavelskatt som
nyligen införts. Den var ett led i finansieringen av
skatteomläggningen. Statskassan kommer att tillföras 250
miljoner kronor i svavelskatt -- pengar som enligt vår
mening i stället bör användas för olika typer av
miljöförbättrande åtgärder.

Utöver miljöavgifterna kan andra ekonomiska
styrmedel användas. Skatterabatter fungerar bra i vissa
sammanhang. Införandet av katalytisk avgasrening
påskyndades som exempel av den skatterabatt som infördes
efter moderat initiativ.

Energi- och trafikbeskattning kan också relateras till
miljöeffekter. Låg miljöpåverkan ger då en låg
skattebelastning och vice versa.

Olika pantsystem kan användas för att stimulera
återvinning och återanvändning. Vi förordar till exempel att
miljöfarliga batterier beläggs med pant.

Särskilda utsläppstillstånd kan därutöver vara en
tänkbar möjlighet. Högsta tillåtna utsläppsmängd fastställs
för utsläpp inom ett geografiskt begränsat område, en så
kallad utsläppsbubbla. Utsläppsnivåerna bör utgå från vad
naturen tål och helst sättas lägre än detta. För att över
huvud taget få göra utsläpp inom regionen fordras ett
utsläppstillstånd som begränsar utsläppen till en viss
kvantitet. Ett lämnat utsläppstillstånd kan säljas och köpas.

De högst tillåtna totala utsläppsmängderna inom
bubblan skall gradvis sänkas. Det sker genom att varje
tillstånd successivt berättigar till lägre utsläpp.
Bubbeltekniken syftar till att miljöförbättrande åtgärder
sätts in där de får störst effekt. Miljövårdsinsatserna kan då
intensifieras på ett kostnadseffektivt sätt. Enskilda
personer, organisationer och föreningar kan köpa tillstånd
även i syfte att blockera möjligheterna till utsläpp. Till
skillnad från andra ekonomiska styrmedel sätts ett bestämt
tak för utsläppen.

Vi menar att ett system med överlåtelsebara
utsläppstillstånd bör prövas även i Sverige.

6. Miljöarbetet i Europa

Miljöfrågorna blev stadgemässigt en EG-fråga så sent
som 1987. Sedan dess har det skett en snabb och dynamisk
utveckling mot ökad miljöhänsyn. Trots olikheterna mellan
de olika medlemsländerna -- både avseende
miljöproblemens art och omfattning, men även då det gäller
synen på miljöfrågorna -- har betydande framsteg gjorts. De
normer som utarbetats och utarbetas, innebär att
ambitionsnivån gradvis höjs.

Miljöskyddet inom EG stärks genom en rad olika
åtgärder:Obligatoriska miljökonsekvensbedömningar
har införtsGränsvärdena för utsläpp och andra
miljöstörningar -- exempelvis buller -- skärpsIndustriell
verksamhet underställs allt hårdare miljökravVäl
definierade kvalitetsnormer för luft och vatten skall säkra
att olika utsläpp understiger den kritiska
belastningsgränsen, det vill säga de utsläpp naturen tål
Det är betydligt enklare att överklaga miljöbeslut i EG än i
SverigeEG avser även att införa miljömärkning av olika
konsumentprodukter. Det är inte uteslutet att EG:s
märkningssystem kommer att införas innan det svenska.

EG:s styrka ligger i det faktum att miljöåtagandena är
bindande. Miljöskyddet i medlemsländerna får inte vara
svagare än de regler EG har antagit. Däremot får
medlemsländerna införa strängare regler än vad som
föreskrivs av gemenskapen. EG får därför, till skillnad från
andra internationella samarbetsorgan på miljöområdet,
betydande handlingskraft.

EG har nyligen bildat en miljövårdsbyrå -- European
Environment Agency. Avsikten var från början att
miljövårdsbyrån skulle inrikta sitt arbete på insamling av
miljödata samt kunskaps- och teknikutbyte. Efter hand har
röster höjts för att EG:s miljövårdsorgan skall få utökade
befogenheter, bland annat kontroll av att gällande
miljöbestämmelser efterlevs. Sverige bör enligt vår mening
snarast söka inträde i denna europeiska
miljövårdsorganisation.

EG:s miljövårdsarbete spelar en betydelsefull roll för
miljön inom EG. Den förbättrade miljösituationen, bland
annat i form av minskade utsläpp, kommer även att leda till
att miljön i resten av Europa förbättras. Om EG-ländernas
gränsöverskridande föroreningar minskas kommer detta att
återspeglas positivt även i Sverige. EG kommer dessutom
att lägga stora resurser på att förbättra miljösituationen
inom Östeuropa och Sovjetunionen.

EG har påbörjat ett arbete som syftar till att
medlemsländerna skall tvingas att uppfylla ingångna
internationella avtal på miljöområdet. EG håller därför på
att utarbeta direktiv som följer upp kraven i olika
internationella konventioner. EG kommer då i kraft av sin
överstatlighet att tvinga medlemsländerna att gå från ord till
handling. EG kommer därför i praktiken att kunna
överbrygga de svagheter som i dag finns då det gäller
efterlevnaden av olika internationella avtal.

Det kan vara värt att notera att Sverige har kritiserats för
att inte följa upp de internationella
miljööverenskommelserna genom inhemsk lagstiftning. Ett
EG-medlemskap skulle således leda till att även Sverige
skulle tvingas följa de internationella avtal som
undertecknats.

Sverige bör enligt vår mening prioritera följande
områden inom ramen för vårt framtida miljövårdsarbete
inom EG:Klimatvård inklusive luftvårdUppföljning
av ingångna internationella avtal på miljöområdetStöd
till demokratiseringsprocessen i Östeuropa och
Sovjetunionen.

7. Miljöarbetet i världen

Utsläpp i hav, vattendrag och luft kan spridas långa
sträckor. Atmosfären som omger vår värld och
vattenmassorna på vår jord bör ses som ett slutet system.
Den luft vi andas och det vatten vi dricker påverkas av
sådant som sker i vår omvärld. Sverige kan inte ensamt
bekämpa de långväga gränsöverskridande föroreningarna.
Den enda möjligheten ligger i att kraftfullt driva på det
internationella miljövårdsarbetet.

Det internationella miljövårdsarbetet måste bedrivas på
flera fronter. För det första är det viktigt att skapa
förutsättningar för ett konstruktivt och effektivt
miljövårdsarbete runt om på jorden. För det andra är det
viktigt att uppnå långtgående överenskommelser på
exempelvis klimatvårdsområdet.

1992 anordnas en världsmiljökonferens i Brasilien.
Moderata Samlingspartiet anser att Sverige vid denna
konferens skall prioritera klimatvårdsfrågor samt frågor
som rör skyddet av den biologiska mångfalden.

Det är ett obestridligt faktum att marknadsekonomi och
politisk pluralism utgör grund för ett framgångsrikt
miljövårdsarbete. Marknadsekonomin möjliggör, till
skillnad från socialistiska ekonomiska system, en långsiktig
hushållning med naturresurserna. På en fri marknad kan
nya, miljövänligare tekniker utvecklas.

Den fria opinionsbildningen spelar också en viktig roll.
Ökad kunskap om miljöproblemen har medfört att fler och
fler aktivt vill ta ett personligt ansvar för vår gemensamma
miljö. Medborgarna i den fria världen har under det senaste
årtiondet manifesterat ett starkt miljöengagemang.
Lagstiftningen har förbättrats och miljön har fått ett
starkare skydd. Miljövänligare produkter efterfrågas och
produktionen har successivt anpassats till de nya kraven.

Det är ingen tillfällighet att miljöhänsynen är störst i
länder med fri ekonomi och politisk pluralism. Det är inte
heller en tillfällighet att miljöförstöringen har gått längst i
diktaturländer med stelbenta kommandoekonomier.
Miljöförstöringen i Östeuropa och Sovjetunionen saknar
motstycke; i vissa regioner har miljöförstöringen gått så
långt att den ekologiska katastrofen är ett faktum. Den
socialistiska kommandoekonomin har varit -- och är
fortfarande -- hänsynslös i sin framfart.

Stora insatser kommer att krävas för att reparera de
miljöskador som följt i de dogmatiska femårsplanernas
spår. I det korta perspektivet kommer massiva insatser att
krävas för att reparera de stora skadorna. Parallellt måste
stora insatser göras för att säkra övergången till
marknadsekonomi och politisk pluralism, eftersom denna
omvandling är nödvändig för att på sikt åstadkomma ökad
miljöhänsyn i Östeuropa och Sovjetunionen.

Sverige måste spela en aktiv roll i detta arbete.
Kunskapsoch tekniköverföring måste prioriteras. Svenska
företags möjligheter att bidra till en positiv utveckling på
miljöområdet i våra östliga grannländer bör undersökas.
Sverige bör inom forskning och högre utbildning bereda
utrymme för studenter och forskarstuderande från
Östeuropa och Sovjetunionen. Det är framför allt angeläget
att förmedla kunskap om teknik, ekonomi, juridik och
naturvetenskap.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utarbetande av en svensk
klimatvårdsstrategi,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad miljökompetens inom
riksåklagarämbetet,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljölagstiftningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av
miljökonsekvensbedömningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utarbetande av kvalitetsnormer
för luft och vatten,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skadeståndsmöjligheter,2]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad talerätt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
pantsystem för miljöfarliga batterier,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär
att överlåtelsebara utsläppsrätter prövas även i Sverige,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svavelskatten,3]

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inträde i EGs miljövårdsorgan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de miljöfrågor som Sverige bör
prioritera inom ramen för ett framtida EG-medlemskap,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de frågor som Sverige bör
prioritera vid FN-konferensen om miljö och utveckling i
Brasilien 1992.4]

Stockholm den 18 januari 1991

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Anders Björck (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Clarkson (m)

Rolf Dahlberg (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Gunnar Hökmark (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

pArne Andersson (m)
i Ljung

Sonja Rembo (m)

1 1990/91:Ju301
2 1990/91:L609
3 1990/91:Sk628
4 1990/91:U604