Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2022/23:JuU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 december 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

68 miljarder till rättsväsendet samt en stärkt brottsofferfond (JuU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden - dit vissa brottsdömda betalar en avgift - ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Riksdagen sa ja till lagändringen med ändringen att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-12-08
Justering: 2022-12-13
Trycklov: 2022-12-13
Betänkande 2022/23:JuU1

Alla beredningar i utskottet

2022-12-01, 2022-12-08

68 miljarder till rättsväsendet samt en stärkt brottsofferfond (JuU1)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden - dit vissa brottsdömda betalar en avgift - ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till lagändringen men att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-12-16
Debatt i kammaren: 2022-12-17
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:JuU1, Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Debatt om förslag 2022/23:JuU1

Webb-tv: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! De flesta partier verkar i dag vara ganska överens om att Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge när det gäller gängkriminaliteten och den grova brottsligheten. Så har det i själva verket sett ut i flera år nu. Trots det har situationen inte blivit bättre. Det är precis tvärtom.

Det räcker alltså inte med att vara överens om att situationen är allvarlig. Relevant är också varför det ser ut som det gör, alltså förklaringen till hur det kan ha gått så här långt och hur det kan ha gått så här fel. Den insikten är naturligtvis av största betydelse när vi diskuterar hur vi ska göra, alltså vad vi måste göra för att på allvar hantera problemen och den väldigt allvarliga situationen.

Med det sagt ska jag börja med att kommentera Socialdemokraternas särskilda yttrande. I detta står följande att läsa: "Vi måste stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten." Det låter väl bra. Men är det trovärdigt?

Under sin tid som statsminister deklarerade Stefan Löfven vid flera tillfällen att regeringen skulle krossa gängkriminaliteten. Under sin tid som justitieminister kunde vi höra Morgan Johansson upprepa samma tomma fras. Vid minst ett tillfälle sa han dessutom, på fullt allvar: Vi är på väg att knäcka den organiserade brottsligheten.

Fru talman! Så blev det inte. Vi vet alla att det bara har blivit värre. Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten med sina ständigt återkommande skjutningar, sprängningar och uppgörelser är i dag värre än någonsin tidigare. Vi ser hur otryggheten breder ut sig i kommun efter kommun som en direkt följd av detta. Vi ser också hur helt oskyldiga människor hamnar i skottlinjen när dessa grovt kriminella gör upp. Morgan Johanssons uttalande om att det är liten risk att oskyldiga drabbas både smakar och luktar riktigt illa.

Komiskt blir det när Socialdemokraterna vidare skriver att de är kritiska till "ensidiga satsningar på straffskärpningar", varpå man talar sig varm för brottsförebyggande arbete. Jag tänker så här: Det finns inget parti som har styrt Sverige under så lång tid som just Socialdemokraterna. De har dessutom suttit vid regeringsmakten de två senaste mandatperioderna. De har haft all tid i världen att arbeta med just dessa förebyggande insatser. Trots det är situationen värre och allvarligare än någonsin tidigare. Det är ett misslyckande.

Fru talman! Jag håller i och för sig med om att förebyggande insatser är viktiga - givetvis, och vi pekar även på detta i Tidöavtalet. Där lyfter vi fram behovet av en reformerad socialtjänstlag, inrättande av en nationell social insatsstyrka, en reformerad socionomutbildning och så vidare. Men även om det förebyggande arbetet kan bli bättre är det knappast där det har brustit.

En majoritet av dem som ligger bakom gängkriminaliteten och den grova organiserade brottsligheten, med sina skjutningar och sprängningar men också fenomen som förnedringsrån, överfalls- och gruppvåldtäkter med mera, har annan bakgrund. De kommer inte minst från länder i Mellanöstern och Afrika och har många gånger kommit till Sverige från väldigt dysfunktionella länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Väl på plats här har de fått tak över huvudet, livslång bidragsförsörjning och tillgång till - trots dess brister - ett av världens bästa välfärdssamhällen. De har fått tillgång till skola, tandvård, sjukvård, äldreomsorg och så vidare. Trots det väljer alltför många att bedriva vad som kan liknas vid ett lågintensivt krig, även mot det omgivande samhället. Då har jag inte ens börjat prata om islamiseringen och hur islamisterna, för övrigt med Socialdemokraternas goda vilja, arbetar med att nedmontera vårt öppna, jämställda och demokratiska samhälle.

Den tidigare socialdemokratiska regeringens totala haveri, vilket givetvis även inkluderar de partier som har sprungit i deras ledband, och misslyckandet med att krossa de kriminella gängen och den organiserade brottsligheten beror på att de helt enkelt inte förstod, eller förstår, varför det ser ut som det gör eller att huvudförklaringen till att det ser ut som det gör de facto är en direkt följd av den politik de själva har fört - men också en direkt följd av mångkulturalism och massinvandring. Det här är en politik som har skapat utanförskap, segregation, våld och otrygghet.

Om man saknar denna förståelse är det av förklarliga skäl svårt att lösa situationen, och den som tror att mer av socialdemokratisk politik är lösningen på de problem som inte minst Socialdemokraterna själva har skapat har inte förstått situationens allvar eller vad den beror på.

Fru talman! Tidöavtalet är ett försök att på riktigt och för första gången på allvar hantera de problem Sverige brottas med i dag. Tidöavtalets avsnitt om kriminalpolitik är för övrigt ett av de viktigaste och därmed mest omfattande. Det handlar om krafttag mot ungdomsbrottsligheten och om en lång rad mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen. Vi pekar exempelvis på behovet av att införa ett system med tidsbegränsade visitationszoner och att den som döms för brott ska kunna meddelas ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område.

Det handlar också om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel med målet att upptäcka och förhindra brottslig verksamhet i kriminella nätverk. Vi pekar även på behovet av dubbla straff för gängkriminella och av kriminalisering av deltagande i sådana gäng.

Det handlar dessutom om en fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen där straffen för exempelvis våldsbrott, sexualbrott, angrepp mot poliser och annan brottslig verksamhet som hotar rättsstatens och samhällets fundament ska skärpas. Vi pekar också på behovet av ett stärkt straffrättsligt skydd för poliser och på att straffen för våld mot tjänsteman ska skärpas. Detsamma gäller straffet för blåljussabotage.

Fru talman! Det sistnämnda är viktigt och intressant, och det för mig in på frågan om utvisning, som jag påstår är central i Tidöavtalet. Det är i själva verket avgörande om vi på allvar ska kunna lösa problemet med gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten - detta eftersom det till stor del är ett importerat problem.

Om vi tittar på de uppmärksammade påskupploppen, eller korankravallerna som jag med flera föredrar att kalla dem, som skakade Sverige under flera dagar i våras, ser vi att samtliga dömda har annan bakgrund. Men ingen av de 30 personer som så här långt har dömts kommer att utvisas efter avtjänat straff - detta trots att en majoritet av dem är utländska medborgare och har dömts till fleråriga fängelsestraff för grovt blåljussabotage. Flera av dem är råbarkade islamister som dessutom är dömda sedan tidigare. Det handlar om allt från narkotikabrott till sexualbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Detta är anmärkningsvärt, och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att få till stånd en förändring i utvisningsfrågan. Människor av det här slaget, oavsett bakgrund, har ingenting i Sverige att göra.

Just frågan om utvisning är central om vi ska kunna komma till rätta med den allt grövre organiserade brottsligheten. Att det till stor del rör sig om ett importerat problem förstärks inte minst av att drygt en tredjedel av dem som avtjänar straff i svenska fängelser saknar svenskt medborgarskap.

Fru talman! Det är uppenbart att vi nu, vilket Gunnar Strömmer och Moderaterna samt de andra regeringspartierna också har konstaterat, ser början på ett paradigmskifte i rättspolitiken och inte minst den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten. Och för första gången ser jag faktiskt med tillförsikt på framtiden.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 2 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Inledningsvis kan jag konstatera att Richard Jomshof lade en inte obetydlig del av sitt anförande på attacker på Socialdemokraterna, och till och med på enskilda företrädare. När han nu hade möjlighet att prata om den politik som de vill genomföra väljer han i stället att prata om Socialdemokraterna.

Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar svagheter som finns. Faktum är att när de kriminella gängen sätter skräck i våra bostadsområden och städer är det någonting som hotar tryggheten för oss alla. Det handlar om tilliten i ett samhälle, en tillit som undergrävs när vi dras isär i stället för att komma samman för att tillsammans bygga samhället starkt.

Som socialdemokrater har vi de senaste åren satsat allt på att vända denna utveckling. Det har varit en absolut huvudprioritering för oss under de år som vi nu har regerat Sverige.

Polismyndigheten är väldigt tydlig med att det är otroligt viktigt att vi satsar på alla delar i rättskedjan. Vi behöver naturligtvis fler uniformerade poliser närvarande ute i de områden som är hårt drabbade. Men vi behöver också mer av förebyggande arbete och socialt arbete för att alla de människor med annan etnisk bakgrund, eller för den delen med svensk bakgrund, som bor i dessa områden ska kunna känna trygghet och tillit till att samhället fungerar också för dem. Icke att förglömma när man lyssnar på Richard Jomshof, som naturligtvis som vanligt etnifierar alla samhällsproblem, är att det också är otroligt viktigt att understryka att vi har 2 miljoner människor i Sverige med annan etnisk bakgrund. Den absoluta majoriteten av dem går upp varje morgon, går till sitt arbete, ser till att den svenska välfärden är stark och ser till att vårt samhälle fungerar. Det hör man aldrig någon sverigedemokrat stå och prata om.

Vi socialdemokrater har under vår regeringsperiod haft två huvudsakliga prioriteringar för kriminalpolitiken. Det handlar naturligtvis om att knäcka gängkriminaliteten, och jag kommer snart att säga mer om det. Men det handlar också om arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor, någonting som lyste med sin frånvaro under Richard Jomshofs anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Men kriminalpolitiken kan aldrig bära hela lösningen. Lika viktigt som det är med hårdare straff och fler poliser, lika viktigt är det brottsförebyggande arbetet. Då krävs det en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn, en arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla som kan jobba också ska jobba, en kultur- och idrottspolitik för hela landet, en socialpolitik som bygger trygghet lika för alla och sociala insatser som snabbt fångar upp de barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet.

Denna insikt gjorde att vi socialdemokrater i valrörelsen lovade att för varje krona som vi satsar på polisen ska minst lika mycket satsas på det förebyggande arbetet. Det är satsningar som finns på andra utgiftsområden än det som vi nu diskuterar. Men trots det är detta helt avgörande om vi ska kunna vända utvecklingen och få stopp på kriminaliteten.

För en effektiv kriminalpolitik krävs det naturligtvis också att de rättsvårdande myndigheterna har tillräckliga resurser. Det gäller inte minst Polismyndigheten. I regeringsställning satte vi upp ett mål om 10 000 fler polisanställda till 2024. Det ser nu ut att kunna nås. Därför anser vi också att det är hög tid att ta nästa steg. Vi gick därför till val på att Polismyndigheten till 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 poliser.

Det är klart att det är oroande att regeringen inte tycks vara särskilt intresserad av hur Polismyndigheten ska utvecklas efter att målet om 10 000 fler anställda är uppnått. Det behöver bli fler poliser och andra anställda på myndigheten, och de behöver få bättre villkor och fler verktyg. Men satsningarna på Polismyndigheten måste också följas upp med satsningar på andra rättsvårdande myndigheter. Inte minst Kriminalvården står inför stora utmaningar.

Om förslagen i Tidöavtalet ska genomföras kommer det att kraftigt öka behovet av platser på häkten och på anstalter. Det är såklart oroande att regeringen inte verkar ha en klar uppfattning om hur många fler platser som kommer att behövas och hur denna utbyggnad ska gå till. Av erfarenhet vet vi att utbyggnad tar tid, både själva byggandet och i minst lika hög grad rekrytering och utbildning av personal. Regeringen borde ha presenterat en plan för eller åtminstone en tanke om denna utbyggnad som kommer att krävas om Tidöavtalet ska genomföras.

Vi tycker förstås att det är glädjande att regeringen nu fortsätter med de offensiva satsningar för att bryta kriminaliteten som vi genomförde i regeringsställning. Det är väl känt att ett flertal utredningar är tillsatta. Några av dem har nyligen kommit med sina betänkanden. Det handlar om preventiv avlyssning, kriminalisering av psykiskt våld, Gängbrottsutredningen och utredningen om flerfaldig brottslighet. Vi förväntar oss att regeringen håller den höga takt i lagstiftningsarbetet som man inte minst i opposition hänvisade till hela tiden.

Kriminalpolitiken måste naturligtvis vara såväl rättssäker som effektiv. Och som Richard Jomshof nämnde är en del av förslagen i Tidöavtalet minst sagt osäkra när det gäller precis detta. Man kan ta till exempel visitationszonerna. I bästa fall kanske de riskerar att vara rättsosäkra. I sämsta fall kan de vara direkt kontraproduktiva. Om polisen får rätt att visitera människor, inte beroende på att det finns en misstanke mot dem utan bara utifrån var de råkar bo, ser vi hur ett förtroende som behöver stärkas, inte minst bland dessa medborgare i vårt land, i stället riskerar att minska. Det kommer förmodligen att göra att människor i mindre utsträckning än i dag kommer att kunna se till att polisen får den information som behövs för att kunna klara upp brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Låt mig dock ta upp någonting mer. Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott. Detta är våld som orsakar stort lidande. Det kränker och begränsar den våldsutsattas grundläggande fri och rättigheter. Men våldet drabbar också de barn som tvingas bevittna övergreppen. Att som barn falla offer för våld i hemmet kan även leda till att man i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir ett offer.

Detta är förövare som finns i alla samhällsgrupper och har alla olika bakgrunder, och det är våld som har förekommit i alla tider. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar tryggheten och friheten även för de kvinnor som inte utsätts själva. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. Vi kommer att vända på varenda sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor.

Vi ser att samarbetet mellan de inblandade myndigheterna måste bli mycket bättre. Kvinnor som utsätts för brott ska få den hjälp de behöver, och de män som begår brotten ska straffas. Den sociala och fysiska tryggheten för dem som anmäler den här typen av brott måste stärkas, och samhället ska finnas med hela vägen.

I regeringsställning tog vi socialdemokrater fram ett 99-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det innehåller förslag på många olika områden, och det måste genomföras i sin helhet samtidigt som nya åtgärder behöver tillkomma.

Trots de allvarliga brott som begås osynliggörs ofta mäns våld mot kvinnor. Som politiker har vi ett ansvar att lyfta upp och synliggöra dessa frågor även när medieförfrågningarna lyser med sin frånvaro. Jag förväntar mig att justitieministern ägnar de här frågorna minst lika mycket uppmärksamhet som han ägnar det gängrelaterade våldet. Sverige behöver ha en nollvision när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Att utsättas för brott är en kränkning som sätter djupa spår, och brottsoffer måste kunna känna förtroende för rättsväsendet. Då krävs det att alla aktörer som möter brottsoffer och vittnen har kunskap om deras rättigheter och vilket stöd och skydd samhället kan erbjuda.

Polismyndigheten är ofta den första verksamhet ett brottsoffer kommer i kontakt med, och därför är det extra viktigt att den kontakten fungerar. Men även kommuner och regioner har ett stort ansvar att se till att människor får den hjälp och det stöd som behövs. Vi vet också att de ideella organisationer som gör insatser är mycket värdefulla och måste ges ett fortsatt stöd. Brottsoffermyndigheten ger förutom stöd till ideella organisationer även information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter. Också detta arbete måste fortsätta och utvecklas. Det är dags att utreda en särskild brottsofferlag.

Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och har i stället lagt fram ett särskilt yttrande om den socialdemokratiska politiken på detta utgiftsområde.

(Applåder)


Anf. 3 Louise Meijer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Jag tackar Annika Strandhäll för hennes anförande, och då kanske särskilt för att hon lyfte mäns våld mot kvinnor. Jag instämmer i det Annika sa om att vi politiker har ett ansvar att ta upp den frågan även när medieintresset är svalt.

Med det sagt har jag några frågor om den socialdemokratiska rättspolitiken. Jag tycker först och främst att alla här inne, alla som lyssnar och alla som har ett intresse för lag och ordning här i Sverige ska notera att det från Socialdemokraternas sida inte finns något annat förslag till budget på utgiftsområde 4, det vill säga det budgetområde som behandlar rättsväsendet och kriminalpolitiken.

Socialdemokraterna instämmer alltså i regeringens och samarbetspartiernas förslag gällande hur pengarna till rättsväsendet ska disponeras kommande år. Det är ju mycket glädjande, men samtidigt uppstår vissa frågor med anledning av detta. Socialdemokraterna säger att de har satsat allt och vänt på varje sten. Detta är dock det blodigaste året Sverige har sett, med 60 personer dödade hittills. Man vill knäcka gängen, men utvecklingen har gått åt precis motsatt håll.

Därför måste jag ställa en fråga till Socialdemokraterna. Utöver att man håller med oss om vårt budgetanslag undrar jag om det i Socialdemokraternas budgetmotion finns ett enda förslag på kriminalpolitikens område som Moderaterna och samarbetspartierna inte redan har lagt fram. Finns det något förslag på kriminalpolitikens område som Socialdemokraterna är ensamt om och som alltså inte delas av Moderaterna och samarbetspartierna?


Anf. 4 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Tack för det stora engagemanget, Louise Meijer, och för din fråga!

I det anförande jag precis höll var jag väldigt tydlig när det gäller Socialdemokraternas syn på rättspolitiken, det vill säga att det är en sammanhållen politik. Om vi ska kunna komma till rätta med de bekymmer vi i dag ser ute i många av våra utsatta områden - om vi på riktigt ska kunna vända utvecklingen - måste det göras insatser på många olika områden. Jag räknade upp dem i mitt anförande.

Det gäller inte minst det sociala området. Det handlar om att bygga möjligheter för människor att bryta segregationen och komma i arbete. Det handlar om att få en skolpolitik som gör att man ska kunna förvänta sig en trygg, säker och likvärdig skolgång oavsett var i vårt land man växer upp. Moderaterna känner mycket väl till att vi exempelvis vill stoppa vinstjakten i den svenska skolan. Den har tyvärr bidragit till att vårt skolsystem har dragits isär, vilket har inneburit betygsinflation och en alltmer ojämlik skola. Detta bidrar till att barn inte får likvärdiga förutsättningar.

Den här inställningen är också någonting som delas av de rättsvårdande myndigheterna, det vill säga att det förebyggande arbetet måste prioriteras på ett helt annat sätt.


Anf. 5 Louise Meijer (M)

Fru talman! Jag hörde inget svar på frågan.

Jag har läst igenom Socialdemokraternas 72 olika förslag gällande rättsväsendet i partiets budgetmotion, det vill säga den kriminalpolitik som Socialdemokraterna vill föra de kommande fyra åren, och jag kan inte hitta ett enda förslag som inte redan lagts fram av Moderaterna och samarbetspartierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Annika Strandhäll valde att säga att det inte är där konflikten ligger utan att den i stället ligger på välfärdsområdet. Den debatten kan vi mycket väl ha, men det är inte den debatt vi ska ha här i dag. I dag diskuterar vi nämligen utgiftsområde 4 med tillhörande politik.

Jag undrar återigen: Är det ett enda av dessa 72 förslag som Socialdemokraterna avser att driva som sin politik under de kommande fyra åren som Moderaterna och samarbetspartierna inte redan har lagt fram? Jag kan nämligen inte hitta något.

För mig innebär detta att Socialdemokraterna har kapitulerat i kriminalpolitiken. Socialdemokraterna tycker ingenting om kriminalpolitik längre. Det är ju toppen för oss att höra att den politik som finns i Tidöavtalet har ett väldigt stort stöd i Sveriges riksdag, vilket för mig till nästa fråga.

Jag kan alltså inte hitta några förslag som är Socialdemokraternas egna. Är det därmed så att Socialdemokraterna kommer att säga ja till de viktigaste förslagen i Tidöavtalet? Det handlar om dubbla straff för gängkriminella, anonyma vittnen, kriminalisering av deltagande i gäng, vistelseförbud, förverkande av kriminellas tillgångar med omvänd bevisbörda, ungdomsfängelser, fler anstaltsplatser, utökat kontaktförbud och utvisning av gängmedlemmar. Säger Socialdemokraterna ja till dessa förslag, som finns i Tidöavtalet?


Anf. 6 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Jag blir lite häpen över Louise Meijers tolkning av detta. Det är naturligtvis inte så detta ska läsas. När det gäller de krafttag som behöver tas på det kriminalpolitiska området för att komma till rätta med den organiserade kriminaliteten kan vi väl däremot konstatera att det finns en bredd i Sveriges riksdag som är överens om delar av kriminalpolitiken och den bild som gör att man behöver ta krafttag. Det är väl för guds skull någonting som är positivt!

Man skulle kunna läsa detta som att den kriminalpolitik som Socialdemokraterna har drivit under de senaste åtta åren i mångt och mycket har kopierats av den tidigare opposition som nu sitter i regeringsställning. Utöver det har vi varit väldigt tydliga med att det finns delar av Tidöavtalet som vi anser är minst sagt rättsosäkra och problematiska. Vi kommer naturligtvis att fortsätta jaga er med blåslampa på det området i form av opposition.

Det som är häpnadsväckande är att Moderaterna uppenbarligen fortfarande inte ser att det är mycket mer politik än krafttag mot gängen som krävs om man ska kunna vända utvecklingen och minska nyrekryteringen, även om sådana krafttag naturligtvis också behövs.

(Applåder)


Anf. 7 Louise Meijer (M)

Fru talman!

Jag slåss och håller kroppen varmEn dröm om mammas ömma famnEn utomjordings kärlekstörstEn undran vem som svek vem förstOch jag blir gärna en martyrVi behöver nog en ny

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

För exakt 20 år sedan släppte Kent sitt album Vapen och ammunition. Jag tror knappast att de själva visste hur träffande deras beskrivning av verkligheten skulle vara för många, särskilt för unga killar i utanförskapsområden, 20 år senare.

Fru talman! Låt mig börja detta budgetanförande med det viktigaste: Unga killar dör och dödar i mängder i Sverige. Inget annat land i Europa är nära den utveckling som vi ser här i Sverige. Man pratar om det svenska tillståndet, och man ser på oss med skräck.

Den största och viktigaste frågan är naturligtvis hur vi stoppar utvecklingen. Hur ser vi till att vartenda barn i det här landet väljer en framtid med skolgång och arbete i stället för snabba pengar, droger och vapen?

Vi vet att många av de unga gängkriminella kommer från dysfunktionella familjer. Det kan handla om en pappa som lämnat familjen eller en mamma med många barn. Inte sällan förekommer misshandel, och ibland handlar det om psykisk ohälsa eller en känsla av alienation från samhället.

Detta sker samtidigt som våra ungdomar är i den kanske känsligaste åldern, då man begår misstag, tänker kortsiktigt och gör saker som inte alltid är det man menar och som inte alltid är rätt. Ni kommer kanske själva ihåg hur det var att vara tonåring. Kanske har ni själva tonårsbarn och vet att det inte är så enkelt.

Hur ska då samhället kompensera för familjer som inte fungerar? Med andra ord: Hur ska samhället kompensera för avsaknaden av villkorslös kärlek och en vuxen som alltid finns där, oavsett vad som händer, och som kan leda en rätt när allting känns tröstlöst? Går det för samhället att kompensera för drömmen om mammas ömma famn och den alienerades kärlekstörst?

Svaret är att det måste gå; det finns inget alternativ. Men hur vi gör detta på bästa sätt är det nog ingen som har svaret med stort S på. Det kan omöjligtvis handla bara om mer pengar till och i det offentliga. Det är inte med fler offentliganställda och större myndigheter som man bygger tillit mellan barn och vuxna.

Jag säger inte detta för att peka finger eller polarisera utan därför att min partiledare, och vår statsminister, har bett om samling - inte splittring. Om alla partier här inne gör sitt yttersta för att fundera på hur samhället kompenserar för dysfunktionella familjer när våra unga behöver vuxna som mest tror jag att vi kommer att se fler förslag i rätt riktning än om frågan bara lämnas därhän.

Fru talman! Skjutningarna och den eskalerande gängkriminaliteten drabbar också det övriga samhället. Fyra av tio skjutningar sker i närheten av förskolor och skolor. Nu övar förskolebarn inte längre bara utrymning utan även inrymning. Var sjätte elev går på en skola där skottlossning ägt rum inom en radie av 500 meter från skolan. I Stockholm och Malmö går närmare hälften av eleverna på en skola där skottlossning ägt rum i närheten de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Abdullahi går i andra klass på Fröslundaskolan i Eskilstuna. Han var på skolgården. Han beskriver hur han såg deras masker och hur de glodde lite på honom. Sedan sköt de med vapnet två gånger. Det var två som klarade sig och sprang iväg. En klarade sig inte och ramlade. Sedan försökte Abdullahi springa sitt snabbaste.

Fru talman! De som för några år sedan sa att vi var alarmister framstår nu som naiva. Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Man använder sig av utpressning, korruption och infiltration. Med hot och våld uppnår man en tystnadskultur där den starkes rätt gäller. Tilltron till att det svenska rättssamhället kan skydda mot detta är inte särskilt stor.

I juridiken brukar vi prata om "access to justice", alltså hur tillgänglig rättvisan är för den vanliga medborgaren. Låt mig säga detta: I delar av Sverige är den svenska rättvisan inte särskilt tillgänglig alls. Där är svensk lag satt ur spel till förmån för att den med störst våldskapital bestämmer.

Detta måste förändras. Vi måste ta tillbaka kontrollen över lag och ordning i Sverige. Det är inte bara en trygghetsfråga, utan det är också en rättvisefråga och en jämlikhetsfråga.

Det är därför den moderatledda regeringen har påbörjat den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Kommande generationer ska växa upp i ett Sverige där alla faktiskt är lika inför lagen och där ingen ska behöva springa sitt snabbaste för att skydda sig mot skottlossning vid skolgården.

Fru talman! Med den budget som nu läggs fram för rättsväsendet fullföljer vi det vi gick till val på, nämligen att återta kontrollen över lag och ordning i Sverige. De kommande tre åren satsar vi därför 5 nya miljarder på rättsväsendet. Redan nästa år får polisen nästan 1 miljard i tillskott för att möjliggöra fler poliser och bättre brottsbekämpning. Vi förstärker både Kriminalvården och Åklagarmyndigheten för att hela rättsväsendet ska få en större kapacitet. Vi tillför också medel för att genomföra förslag för skyddat boende och stärkta rättigheter för barn som följer med en våldsutsatt vårdnadshavare till ett sådant boende.

Fru talman! I intervjun som Abdullahi är med i medverkar också Keynaan. Han säger att han tror att Rinkebys nästa generation kommer att klara sig bra och att de kan förbättra Rinkeby genom att stoppa all kriminalitet i Rinkeby och Järva - kanske hela Sverige. Jag hoppas att Keynaan har rätt. Jag tror att med regeringens budget och med de förslag som finns i Tidöavtalet för att bekämpa kriminaliteten finns det också förutsättningar för att Keynaan ska få rätt.

Fru talman! Till sist vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 8 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Kriminaliteten får stor uppmärksamhet i samhällsdebatten. Det är befogat. Det är också befogat med upprördhet över sakernas tillstånd. Men det är än mer befogat att vi som politiker bemödar oss om att hantera problemen med stöd av fakta, forskning och beprövad erfarenhet.

Det går inte att komma ifrån att kriminaliteten och våldet i hög grad påverkas av två starka maktstrukturer i vårt samhälle: klass och kön. Rekryteringen till den grova kriminaliteten sker främst bland pojkar från politiskt eftersatta områden i våra större städer. Det är pojkar i utanförskap som i värsta fall redan har lämnat skolan eller vill göra det för att de inte fått stöd nog för att klara kraven där. De välkomnas i stället i gängen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är Vänsterpartiets övertygelse att det bästa sättet att förebygga kriminalitet är att motverka klassamhället och dess provocerande klyftor. Det är ett tungt vägande skäl till att vi vill se en stark och gemensamt finansierad välfärdssektor med förskola, skola, utbyggd fritidsverksamhet och kultur, socialtjänst, bra bostäder, låg arbetslöshet och ett robust socialt försäkringssystem - ett jämlikt samhälle som vågar ge trygghet och skapa hopp.

Generella, förebyggande insatser kan behöva förstärkas med individuellt stöd så tidigt som möjligt. Många lärare i förskolan markerar att de tidigt kan se barn i riskzoner. Familjer slår ibland larm och begär stöd utan att få det.

Forskningen visar med övertygande tydlighet att förebyggande verksamheter är lönsamma, särskilt på lång sikt. Men vad menar vi med förebyggande insatser? Regeringspartierna argumenterar mer om kontroll än om stöd. Det riskerar att skapa misstro och bryta ned den tillit som vissa samhällsaktörer, till exempel områdespoliser, lyckats bygga upp. Önskan om visitationszoner förskräcker därvidlag. De riskerar att bli kontraproduktiva.

Samtidigt måste grov brottslighet och gängkriminalitet bekämpas på ett effektivt sätt, dock med hjälp av lagstiftning som fortfarande respekterar de grundläggande principerna för en rättsstat. Vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker. På det sättet hänger välfärdspolitiken och kriminalpolitiken väldigt tätt ihop.

I slottsavtalet fokuserar partierna på gängen och vapenvåldet. I Vänsterpartiet fokuserar vi även på våldet mot kvinnor. I slottsavtalet nämns mäns våld mot kvinnor en enda gång, då relaterat till vistelseförbud och mest för gängens skull. I regeringens budget för rättsväsendet nämns mäns våld mot kvinnor nio gånger. Det är en viss förbättring. Men för såväl gängens våld och skjutningar som våldet mot kvinnor gäller att män dominerar stort som förövare och att våldet har fruktansvärda effekter - samtidigt som det finns samband som många tiger om.

Våldet mot kvinnor är det yttersta uttrycket för vissa mäns behov av att utöva makt och kontroll över "sin" kvinna. Den svenska jämställdheten döljer ännu mörka patriarkala värderingar - diskriminerande värderingar som vissa nu dessutom vill stärka.

Mäns våld mot kvinnor och barn pågår mitt ibland oss och i alla samhällsgrupper, vilket forskningen visat gång på gång, liksom metoo och den rapport som Roks nyligen släppt. Många av oss vet att fler än en kvinna per månad dödas av en man som hon har eller har haft en relation med. Mellan 15 och 22 kvinnor dödas på det sättet varje år.

Våldet ger eko. Forskningen visar att barn som bevittnar våld kan vilja ta efter och själva använda våld som ett maktmedel. Det arvet är könsbundet. Det handlar om pojkar som riskerar att bli våldsutövare och flickor som riskerar att underordna sig våldet. Pojkarna är inte sällan de vi ser i utåtriktad, allvarlig kriminalitet.

Vi måste angripa både det vissa tycker är det "lilla", begränsade våldet i hemmen och det våld som många uppmärksammar mer ute på gator och torg. De hör ihop. Våldet ger eko.

Vi kan också se att trots polisens stora resurstillskott, höjningar av många straff och ökad användning av hemliga tvångsmedel har gängrelaterade brott och skjutningar inte minskat. Detsamma gäller mäns våld mot kvinnor. Det visar att det behövs andra, skarpare och mer träffsäkra åtgärder än de som nu förs fram som lösningar av de fyra styrande partierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Våldsbejakande och destruktiva mansnormer måste förändras i grunden. Vänsterpartiet är ett feministiskt parti som vill rubba den rådande könsmaktsordningen och det rådande klassamhället. Inom rättsväsendet driver vi bland annat krav på kompetensutveckling. Det handlar om ett femicidpaket för polis, åklagare och domstolspersonal för att mäns våld mot kvinnor i alla dess former, inklusive prostitution och människohandel, ska kunna hanteras med skärpt våldskompetens i hela rättskedjan. Utan det blir skärpta straff meningslösa. De skyldiga måste lagföras och straffas, annars är det slag i luften.

Kompetensutvecklingen behöver också inkludera hanteringen av den nya, viktiga rubriceringen barnfridsbrott. Vänsterpartiet vill även inrätta en särskild hjälplinje för kvinnor i akuta lägen så att man snabbt kan få kompetent hjälp och en skarp riskbedömning.

Vänsterpartiet vågar se att de övergripande problemen med kriminalitet och våld förhåller sig till klass och kön. Vi vill begränsa klassklyftorna och motverka de destruktiva delarna av maskuliniteten i allt, med åtgärder från förskolan genom hela utbildningssystemet inklusive yrkesutbildningarna och med fortbildning för aktiva i professioner som kommer nära offer.

Vi har inte råd att blunda för klass. Vi har inte råd att fortsätta vara könsblinda. Vi har inte råd med mäns våld. Vi har inte heller råd att fokusera enbart på strängare straff. Det är något som forskningen verkligen understryker både internationellt och i Sverige. Det är både ineffektivt och extremt dyrt. Fokus måste läggas på förebyggande, effektiva åtgärder som rör välfärd.

Fru talman! Vänsterpartiets budgetmotion ska ses som en helhet. Vi avstår från att yrka. Vi har beskrivit detta i ett särskilt yttrande till det här ärendet.

(Applåder)


Anf. 9 Louise Meijer (M)

Fru talman! Jag vänder mig mot bilden av att Tidöavtalet inte skulle innehålla förslag för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är svårt att se att något skulle kunna vara mer fel. Vi har flera förslag. Jag vet inte om de som påstår något annat eller ledamoten Nordborg har läst Tidöavtalet tillräckligt noggrant. Men låt mig berätta vilka förslag vi har i Tidöavtalet när det gäller mäns våld mot kvinnor.

Det ska bli lättare att få ut skadeståndet från gärningsmannen. Det är något som många kvinnor pekar på som ett stort problem i dag.

Vi vill utöka det geografiska området vid kontaktförbud. Det är också en viktig reform. Gärningsmannens integritet och rätt att vara på en viss plats ska inte längre väga tyngre. Det ska kvinnans skyddsintressen göra.

Det ska finnas möjlighet att med husrannsakan genomföra delgivning. Då kan man med polisens våldskapital och våldsmonopol i ryggen ta sig in för att delge män som vägrar att infinna sig och att delges. På det sättet ska ett kontaktförbud kunna ges och upprätthållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi vill se fler kontaktförbud med fotboja. Vi kommer under 2023 att ge ett tilläggsdirektiv om just det till den pågående utredningen, som just nu håller på med en översyn av kontaktförbuden.

Vi vill kriminalisera kontrollerande beteende.

Vi vill kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg. Vi vill kriminalisera stämpling och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Och vi vill skärpa straffskalan för hedersförtryck, äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa.

Det är bara några av de förslag som finns i Tidöavtalet. Jag undrar om Vänsterpartiet och Gudrun Nordborg håller med om de förslagen.


Anf. 10 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman och Louise Meijer! Jag har läst Tidöavtalet, eller slottsavtalet som jag föredrar att kalla det, noga och sökt efter markörer. Jag hittar inte att man apostroferar att det handlar om mäns våld mot kvinnor eller patriarkala våldsstrukturer som träffar kvinnor och som vi behöver åtgärda.

Däremot kan jag se att möjligheten att få skadestånd nämns bland det som du nu räknar upp. Det är angeläget för alla brottsoffer inklusive kvinnor och barn. Där håller jag med. Jag har själv erfarenhet av att arbeta mycket med de frågorna på Brottsoffermyndigheten och anser att det är oerhört viktigt. Jag vet det också via kvinnojourerna.

Kontaktförbuden nämns flera gånger, men oftare i samband med gängkriminalitet än mäns våld mot kvinnor. En positiv bieffekt blir att också kvinnor kan få starkare skydd. Det behövs verkligen. Också där håller jag alltså med.

När det gäller delgivning är det samma sak. Det är en problematik som gäller alla brottskategorier. Kvinnor kan vinna på att det också åtgärdas.

I fråga om fotbojan håller vi givetvis med.

Även kontrollerande beteende är en form av mäns våld mot kvinnor. Man har länge, faktiskt sedan 1995, argumenterat för att det borde ingå i den kriminaliserade gruppen kvinnofridsbrott. Det var det ursprungliga förslaget i Kvinnovåldskommissionens betänkande Kvinnofrid, som Vänsterpartiet stöder.


Anf. 11 Louise Meijer (M)

Fru talman! Vad bra! Det verkar som att jag och Gudrun Nordborg är överens. Bara för att man inte kan söka på en särskild fras i ett dokument betyder det inte att politiken inte finns där. Nu när jag har radat upp i alla fall en del av alla förslag som finns i Tidöavtalet när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor verkar vi vara hyfsat överens.

Eftersom det var en sådan positiv respons på de första förslagen jag radade upp tänker jag fortsätta med att läsa upp ännu fler förslag i Tidöavtalet när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor och sexualbrott.

Vi vill att preskriptionstiden för hedersrelaterade brott förlängs. Vi vill förbjuda kusinäktenskap. Och vi vill överväga en straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor.

Vi ska ta fram ett nytt åtgärdsprogram när det gäller mäns våld mot kvinnor för 2024-2026, eftersom det nuvarande programmet går ut 2023. Vi ska ta fram en ny strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den ska börja gälla från 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi föreslår också sänkt gräns för obligatorisk häktning, från två år till ett och ett halvt år. Men vi funderar på att gå vidare med det för att sänka ytterligare, så att ännu fler gärningsmän och förövare kan häktas direkt.

Vi skärper straffen för vålds- och sexualbrott. Vi förändrar mängdrabatten. Vi ser till att det blir hårdare straff vid återfall och begränsade möjligheter till villkorlig frigivning vid risk för återfall. Det är jätteviktigt. Det kan inte vara så att man friges villkorligt samtidigt som det finns väldigt stor risk att man går hem till sin före detta partner och fortsätter den misshandel eller terror som man har utsatt kvinnan för.

Vi vill se begränsningar av permissioner, på samma sätt som med den villkorliga frigivningen. Vi vill också se vistelseförbud. Och vi vill ta bort preskriptionstiden vid sexualbrott mot barn.

Vad tycker Vänsterpartiet och Gudrun Nordborg om de förslagen?


Anf. 12 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman och Louise Meijer! Du laddar upp med ett batteri av enbart repressiva åtgärder. Vissa av dem kan jag uppskatta. Men att hela tiden argumentera för strängare straff och skarpare åtgärder reducerar inte vad som är en destruktiv maskulinitet och som man i många fall tillåter växa underifrån och ge uttryck för nya våldsformer.

Vi måste hitta sätt att begränsa den destruktiva maskuliniteten, som tar sig uttryck i våld mot kvinnor och barn men också ute i samhället. Där tycker jag att ni är helt tomma på lösningar och förslag. Strängare straff begränsar inte detta på sikt.

Om vi inte får till stånd också insikter om våldet och våldets mekanismer hjälper det inte att vi på ett rimligt sätt kan lagföra dem som begår övergrepp redan nu.


Anf. 13 Torsten Elofsson (KD)

Fru talman! Den nu framlagda budgetpropositionen innehåller anslagsförstärkningar till samtliga sektorer inom rättsväsendet och flera bra förslag på välkomna reformer. Regeringen ökar rättsväsendets anslag med fem miljarder för kommande år. Det är en satsning som kommer att stärka hela rättskedjan. De brottsbekämpande myndigheterna behöver rustas bättre för att hantera en allt grövre, mer omfattande och mer utmanande kriminalitet.

Vi vet alla i den här kammaren att Sverige haft en brottsutveckling som i många delar saknar motstycke i våra grannländer och även i vissa avseenden sticker ut i ett europeiskt perspektiv - särskilt vad gäller dödsskjutningar och sprängningar, där Sverige faktiskt ligger i topp. Medan skjutningarna minskar i övriga Europa ökar de i Sverige. Det nämndes här att det varit 60 dödsskjutningar hittills i år. Det är rekord och en högstanivå som är anmärkningsvärd.

Dessa våldsbrott är egentligen bara ett synbart och påtagligt tecken på en organiserad brottslighet som likt en cancersvulst breder ut sig i vårt land och har nära koppling till invandring och bristande integration. Våldsverkarna är det vi ser och det som skapar rubriker. Det är händelser som i stor utsträckning påverkar känslan av otrygghet hos oss.

Men det finns mer under ytan. Om vi pratar med polisen kan vi konstatera att barn rekryteras in i den kriminella miljön och att välutbildade med kriminella kopplingar infiltrerar myndigheter, banker och företag. På toppen av allt residerar personer med stort inflytande i kriminella kretsar, som systematiskt med sina nätverk angriper enskilda, företag, samhället och våra välfärdssystem. I förlängningen utgör detta inte bara ett hot mot människors trygghet och den svenska rättsstaten utan även ett reellt hot mot vår välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det nämndes att vi har 60 utsatta områden spridda över landet. Där breder nu ett skuggsamhälle ut sig, och kriminella har inverkan på lokalsamhället. De som begår brott är inte så många i förhållande till de människor som bor där, men de har en väldigt stor och negativ påverkan och skapar otrygghet.

Satsningen på rättsväsendet är därför både välkommen och behövlig. Det behövs en fullständig och genomgripande översyn av straffrätten och regelverket för val av påföljd. Straffen måste bli mer rättvisa och stå i proportion till den kränkning som människovärdet utsätts för.

Detta kräver även en samverkan med andra aktörer. Ett myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet måste stödjas och underlättas. Informationsutbytet mellan aktörerna måste förbättras genom en förändrad sekretesslagstiftning. Viktigt är då att berörda offentliganställda får ett stärkt straffrättsligt skydd, något som också är en del av politikens inriktning de kommande åren.

I grunden har brottsutsatta i stort positiva erfarenheter av polisens och rättsväsendets bemötande. När det gäller brottsutsattas syn på polisens effektivitet haltar det däremot betänkligt. Bara en av fem känner sig nöjd med polisens effektivitet. Här finns mer att göra nu när fokus skiftas från gärningsman till brottsoffer. Brottsuppklaringen måste öka, och brottsoffer måste få bättre stöd. Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjouren har där en viktig roll och har fått ökade anslag för det.

Det nämndes även tidigare att det finns problem inom Kriminalvården. Vi behöver bygga ut våra fängelser och höja kapaciteten. Sverige har i dag närmare 2 600 fängelsedömda som är på fri fot på grund av platsbrist. En dömd kan vänta uppemot 100 dagar på inställelse - 100 dagar med risk för återfall i brott och fler förstörda liv för brottsoffer.

Minst lika viktigt som ökad lagföring och skärpta straff är det brottsförebyggande arbetet. Det är helt avgörande för att inte bara vända utvecklingen utan också lösa roten till problemen. Förebyggande insatser krävs för att färre ska hamna i kriminalitet. Trygga familjer med goda värderingar utgör själva grunden för ett gott samhälle. Föräldrar ska få stöd i sitt föräldraskap, och mer behöver göras för att unga ska klara skolan. Vi behöver även stärka civilsamhället och föreningslivet, så att barn och unga kan få en meningsfull fritid.

Det handlar också om värderingar och om att bekämpa hedersstrukturer. Alltför många lever i det tysta och utsätts dagligen för övergrepp som hot, misshandel, tvångsäktenskap och barnäktenskap. En rapport från min hemstad Malmö visar att hedersnormer förekommer bland barnen redan i förskolan på 12 av 13 förskolor. Det här är väldigt allvarligt och anmärkningsvärt.

Parallellt med en satsning på brottsbekämpning med ökad brottsuppklaring och lagföring kan ett effektivt brottsförebyggande arbete ha en långsiktig effekt. Att få bort parallella samhällsstrukturer i utsatta områden måste få hög prioritet. Gott brottsförebyggande arbete bygger på lokal närvaro, hög tillgänglighet, god lokalkännedom, god personkännedom, gott samarbete med kommunen och inte minst kontinuitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det är därför glädjande att regeringen avser att bedriva ett ambitiöst arbete med att förbättra Polismyndighetens effektivitet och resultat liksom att verka för en stark lokal polisiär närvaro i hela landet. I dag har vi den tredje lägsta polistätheten i Europa. Det håller inte. Det inser alla och envar. Genom fler poliser och förbättrad effektivitet kan vi bryta mönster och ta tillbaka tryggheten. Rättsstaten ska inte längre tillåtas tryckas tillbaka i våra utsatta områden. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 14 Ulrika Liljeberg (C)

Fru talman! Sverige möter dagligen stora utmaningar. Som folkvald är man stolt över de professionella medarbetare som varje dag året runt gör insatser för det gemensamma och det offentliga. Det sker inom många områden, men jag vill här i dag rikta ett särskilt tack till alla som jobbar i de så kallade blåljusyrkena och inom rättsväsendet.

Rättsväsendet är en grundpelare i vår rättsstat och i vår liberala demokrati. Den främsta uppgiften är skydd för alla människors friheter och rättigheter, skydd för alla från brott som begås av enskilda och skydd från statsmaktens godtycke och maktmissbruk.

De senaste åren har vi sett en mycket problematisk utveckling av tryggheten i Sverige. Vi ser gängkriminalitet och våld i nära relationer. Vi ser handel med människor, vapen och narkotika. Vi ser bedrägerier mot äldre och mot välfärden.

Att se till att alla människor både är och känner sig trygga och säkra är som sagt en av statens kärnuppgifter. Jag vill lyfta fram några aspekter av detta.

Polisen måste vara närvarande, tillgänglig och synlig för människor i hela landet. På samma sätt som brandkåren och ambulansen kommer när man larmar måste polisen göra det i större utsträckning än i dag. Det är avgörande för att man ska känna sig trygg, men vi vet också att risken för att åka fast normalt sett starkt påverkar benägenheten att begå brott till att börja med.

Precis som att vi ska ha specialiserade it-forensiker, särskilda förhörsledare för barn, ekopoliser, ett utvecklat internationellt samarbete och så vidare behöver vi en stark lokal närvaro av poliser i alla kommuner. Vi delar i mångt och mycket regeringens syn och satsningar på polisen och dess viktiga roll. Men vi hör även till exempel att Nationellt forensiskt centrum, som spelar en allt viktigare roll med det ökade fokus på teknisk bevisning som finns, är en flaskhals och att det ofta dröjer alltför länge innan brottsoffer och misstänkta får sin sak prövad av rätten. Detta kommer vi nogsamt att följa, för det är viktigt att vi har ett starkt fokus på brottsoffret.

Just därför behöver vi jobba ännu mer förebyggande för att förhindra brott genom att jobba preventivt med enskilda individer och med att minimera motiv, liksom de platser och situationer där brott begås. Ibland glömmer vi bort att den största vinnaren på brottsförebyggande arbete inte är den som inte blir kriminell utan den som slipper utsättas för brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vi ska här i dag debattera resursfördelningen inom rättsväsendet. Centerpartiet delar som sagt både regeringens och övriga oppositionens syn på många av de förslag som vi behandlar här i dag. Vi ser att det finns ett välbehövligt fokus på kriminalpolitiken med mer resurser, nya verktyg och skärpta straff, men vi anser att man även behöver fokusera på förvaltningsrättsliga mål där myndighetsbeslut om bygglov och detaljplaner, sjukpenning, handikappstöd och annat är överklagade till domstol och väntar på avgörande.

Det är alltför många som får vänta alldeles för lång tid på för samhället och för enskilda viktiga domar och beslut. Vi från Centerpartiet gör bland annat därför en extra satsning med en omfördelning av 50 miljoner kronor till Sveriges domstolar för att de ska kunna påbörja den utökning av verksamheten som är nödvändig för att kunna möta det ökade antalet mål, korta handläggningstiderna och hantera de stora pensionsavgångar som kommer i närtid. I övrigt hänvisar jag till Centerns särskilda yttrande.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga några ord om regeringens planer på nya reformer och ny lagstiftning, som vi har kunnat läsa om i Tidöavtalet, regeringsförklaringen och budgetpropositionen. Vi ser att flera av förslagen är nödvändiga och önskvärda.

Vi välkomnar en reformerad förverkandelagstiftning och straff för deltagande i terroristorganisationer. Vi ser behoven och hur angeläget det är att bekämpa kriminella nätverk och våldsbejakande extremism. Vi ser gärna en uppdatering av sekretesslagstiftningen och en utveckling av hur centrala myndigheter och kommuner samarbetar.

Vi ser fram emot behandlingen av förslagen om hemliga och preventiva tvångsåtgärder samt den aviserade fullständiga översynen av strafflagstiftningen samt vapenlagstiftningen.

Centerpartiet kommer vara en aktiv och konstruktiv part i att ta fram ny lagstiftning som ska möta dagens brottslighet med så breda och långsiktigt hållbara överenskommelser som möjligt. Det kan ni räkna med.

Men ni kan också räkna med att vi kommer hålla liberala värden och rättsliga principer högt. Det är principer om att man är oskyldig tills motsatsen bevisas. Det är att det krävs något slags misstankegrad eller kontrollfunktion för att vi som stat ska kunna vidta tvångsåtgärder som till exempel att visitera människor.

Vi anser att man måste veta vem som anklagar eller vittnar mot en för att man på ett rimligt sätt ska kunna försvara sig. Vi anser att man efter avtjänat straff ska vara fri och inte kunna vara kvar i förvaring utan några nya omständigheter eller brott. Vi anser att det är en anständighet att man ska kunna ta del av anklagelser mot en på ett språk man förstår.

Det är inte så att vi inte kan se vissa kortsiktiga fördelar med en del av förslagen. Men den rättsotrygghet och den rättsosäkerhet som vi som samhälle får betala med på lång sikt är ett för högt pris. Det är när ingen vill vittna utan att få vara anonym, och när våra medborgare oroar sig för att slumpmässigt utan misstanke om något brott bli visiterade på allmän plats.

Vi behöver vidta åtgärder, men inte till vilket pris som helst. Vi måste kunna vara både effektiva och professionella, men inte på bekostnad av viktiga rättsprinciper. Det anstår oss inte som land att förminska vår förmåga eller vår ambition att förhindra och lösa brott med en hög nivå av integritet, transparens och rättssäkerhet.

(Applåder)


Anf. 15 Martin Melin (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Jag har under mina 32 år som polis alltid noga följt hur de styrande politikerna i det här landet har värderat polisen och hur de har velat se att polisen ska sköta sitt uppdrag. Tro mig: Det har varit blandade känslor.

Oavsett vilken färg som regeringen har haft har polisen och rättsväsendet inte skötts så där jättebra från politikerhåll de senaste 25 åren. Resultatet av detta ser vi i dag med en viss kriminalitet som år för år har fått bygga sig allt starkare. Jag talar såklart om den så kallade gängkriminaliteten.

Jag vet att det inte enbart är rättspolitiken som bär skulden, långt därifrån. Vi har haft en mindre bra integrationspolitik och neddragningar i skolan. Vi har också haft, vilket är viktigt, synen att det är synd om dem som begår brott. Vem vet vad de har varit med om, som en myndighetschef uttryckte sig för några år sedan.

Situationen med skjutningar varje vecka och oskyldiga som drabbas är inte bara ett polisiärt misslyckande. Det är också ett politiskt misslyckande. Men nu, för första gången, ser jag en regering som lägger fram en politik som får mig att reagera positivt.

Det är en kriminalpolitik som flyttar fokus från förövaren till brottsoffret, från mannen som slår till kvinnan som blir slagen. Det är en politik som andas: Nu får det vara nog, nu måste det hända något.

Låt mig med anledning av den nya rättspolitiken få tala lite om integritet. Inte sällan hör vi ordet integritet när nya verktyg för polisen presenteras. Det kan vara kameraövervakning eller hemlig avlyssning. Kritiker mot sådana verktyg menar att tvångsmedel och övervakning kränker människors integritet. Ja, så är det.

Men även brottsoffer får sin integritet kränkt. En våldtagen kvinna, butikspersonal som blir rånad eller ett barn som utnyttjas får genom de handlingar de utsätts för sin integritet kränkt.

Vi måste börja tänka på de här personerna. Det är de boende som inte vågar släppa ut sina barn på lekplatser, näringsidkare som blir utpressade och vittnen som inte vågar vittna. Det är dags att vi börjar att se dem. Det är dags att vi börjar tänka på dem. Det är dags att vi börjar skydda dem. Det kan vi om vi vill.

Låt mig ta ett exempel. Polisen sätter upp en kamera i en park där det tidigare har varit överfall eller kanske försäljning av narkotika. Kameran är ditsatt för att skapa trygghet och förhoppningsvis förhindra ett överfall eller i värsta fall för att hjälpa till att utreda ett brott.

Men kritikerna menar att kameran kränker integriteten. Som liberal förstår jag absolut den tanken. Men när jag hör argumentet "jag vill inte bli filmad" brukar jag tänka: Hur känner du när du tankar din bil, när du går in i en mataffär, när du åker tunnelbana eller när du flyger? Hur känner du då? Vad är det som gör att du inte vill bli filmad just i parken?

Jag vill tala om det förebyggande arbetet. Polisen jobbar på tre sätt: förebyggande, ingripande och utredande. Ju mer polisen kan förebygga brott, desto mindre behöver vi utreda brott. På så sätt kan vi flytta resurserna alltmer mot det förebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det finns många sätt som polisen kan jobba förebyggande på. Ett vinnande koncept är såklart en hög närvaro av uniformerad polispersonal i orosområden. Men den numerären har inte polisen än.

Ett annat sätt är det förslag som regeringen nu lägger fram i sin ambition att minska det dödliga våldet i gängmiljö. Det är att införa preventiva tvångsmedel såsom hemlig avlyssning av personer som ännu inte är misstänkta för brott. Jag vill betona att det är någonting som ska utredas. Det är viktigt att vi får klara direktiv om när och hur en sådan åtgärd ska få användas.

Fru talman! Även brottsligheten förnyas. Vi går inte glömma det. Förr i tiden pratade de kriminella med varandra i telefon. Nu gör de inte det. Nu använder de hemliga appar. Om vi vill att polisen ska bli mer effektiv och jobba mer effektivt förebyggande måste vi också ge polisen verktyg så att den kan göra det.

Det finns kritik mot förslaget om tillfälliga visitationszoner. Låt mig få tala om det. Jag vill betona att på Liberalernas landsmöte förra året, eller om det var för två år sedan, var jag emot det förslaget. Det var förmodligen en starkt bidragande orsak till att Liberalerna inte ville rösta igenom det förslaget. Men det var då. Det var för att förslaget som då presenterades inte var något bra förslag. Nu har man tänkt om och bestämt att man under begränsade former i tid och i plats ska kunna ge polisen möjlighet att utan skälig misstanke leta efter vapen hos och på personer som kan misstänkas bära vapen.

Det här är ett bra verktyg för att få bort vapnen från gatan. Och det handlar inte om att vem som helst ska trakasseras - ja, jag sa "trakasseras", för jag blir faktiskt provocerad när jag hör argumentet att man inte litar på svensk polis. Man tror att svensk polis kommer att använda visitationszoner för att trakassera unga män med utländsk bakgrund. Jag blir provocerad när jag hör detta, och jag uppmanar den eller de som tror det att åka och besöka en polisstation och prata med några poliser. Sverige har världens bäst utbildade poliser. De allra flesta poliser har en bra och god människosyn - tro inget annat!

Det är så mycket som har sagts här i dag, så jag hoppar över en massa saker som jag hade tänkt säga.

Slutligen vänder jag mig till riksdagen och även till justitieministern, som är här i dag: Det spelar ingen roll hur många nya lagar vi stiftar, hur många lagar vi skärper eller hur många nya verktyg polisen får så länge Sverige är ett av de länder som har minst antal poliser per capita. Då spelar det ingen roll, för då kommer vi inte att kunna gripa folk som begår brott, utreda brott eller jobba förebyggande.

Därför är det viktigt att vi prioriterar arbetet med att öka antalet poliser. Jag vill säga till justitieministern att jag vill kunna se mina kollegor i ögonen och stå för mina ord när jag säger till dem att de styrande politikerna tar det här på allvar.

(Applåder)


Anf. 16 Bassem Nasr (MP)

Fru talman! Det är en ära för mig att företräda svenska folket och göra min röst hörd i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Som ung var ett framtida förtroendeuppdrag inte något som jag såg framför mig. Jag växte upp på Seved och Rosengård - två så kallade särskilt utsatta områden i Malmö som präglas av värme och samhörighet men också av social problematik och brottslighet. Som 19-åring hade jag precis blivit utkastad från min gymnasieskola. Jag umgicks med fel personer, och jag saknade framtidsplaner. Det var mer sannolikt att jag skulle ha en framtid där jag bryter mot lagar än en där jag stiftar lagar.

Så småningom vände det för mig - kanske för att min mor sena nätter vakade vid fönstret tills jag kom hem eller för att min far uppfostrade mig och mina syskon till ansvarsfulla, hederliga och plikttrogna människor. Det beror också på min lärare, som omvandlade min frustration över utanförskapet till en vilja att lära och förändra. Och givetvis beror det på en egen ansträngning.

Mina barndomsvänners liv drogs i olika riktningar. Vissa valde ett hederligt liv som montörer, arbetsmarknadssekreterare eller taxichaufförer. Andra drogs till en kriminell karriär.

Man kan beskriva det som fortfarande pågår i våra utanförskapsområden som en dragkamp om unga killar. I pojkens ena arm drar de goda krafterna: lärare som inspirerar till kunskap, socialsekreterare som vägleder och fritidsledare som brinner för att ge ungdomarna positiva förebilder. Det här är eldsjälar som ser barnets potential och som vill att han ska växa upp, anstränga sig i skolan och bli en hederlig, anständig och empatisk ung man.

I pojkens andra arm drar de kriminella gängen. Det är samvetslösa män som begår brutala våldsbrott. De stjäl, utpressar, skjuter och mördar. De försätter samhällen i skräck och lurar in barn i kriminalitet. För att vinna dragkampen om de här unga killarna utlovas fester, bilar, pengar och omgivningens "respekt". Barnen fyller flera funktioner för de kriminella gängen. Eftersom de inte är straffmyndiga handlar det om att utföra beställningsjobb åt gängen. De blir adepter till de äldre gängmedlemmarna, och framför allt säkrar de gängens tillväxt.

För att stoppa de kriminella gängen krävs ett effektivt och starkt rättsväsen. Men varje gång vi får bort en gängkriminell från gatan står tio andra i kö för att ta hans plats. För att långsiktigt bryta rekryteringen till gängen är det därför helt nödvändigt att satsa på det förebyggande arbetet. De goda krafterna måste ges förutsättningar att vinna dragkampen.

Fru talman! Det är i ljuset av denna dragkamp som politiken behöver bedömas. Varje politiskt förslag måste värderas utifrån om det stärker de goda eller de onda krafterna i dragkampen. När man läser regeringens förslag ser man att det finns delar som Miljöpartiet ställer sig positivt till, exempelvis minskad sekretess mellan myndigheter och en skyldighet för socialtjänsten att snabbt efter att ett barn gripits för ett brott kalla till samtal med föräldrarna.

Men det finns också förslag som riskerar att gynna de onda krafterna. Ett exempel är de visitationszoner som har nämnts flera gånger i dag. De innebär att det inte längre ska krävas brottsmisstanke för att visitera personer i ett visst område. Den uppenbara risken är att zonerna mest införs i utanförskapsområden och därmed riktas mot människor med utländsk bakgrund.

Ett annat exempel är förslaget om att sänka straffmyndighetsåldern. De kriminella gängen riktar särskilt in sig på barn som är under 15 år och som därmed inte straffas om de begår brott. Men om straffmyndighetsåldern sänks är risken att gängen börjar jaga sina byten bland ännu yngre barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Ett tredje exempel är detta att straffa föräldrarna för barnens brott, som om de invandrartäta områdena präglades av uselt föräldraskap och inte av en social utsatthet.

Ett fjärde exempel är införandet av ett angiverisamhälle, där den tioåriga pojken inte vågar gå till skolan, där den slagna kvinnan inte vågar söka vård och där barnfamiljen inte vågar söka skydd för natten.

Allt detta toppar man med att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk, vilket ofrånkomligt leder till ett ökat utanförskap.

Regeringens politik på rättsområdet i kombination med resten av förslagen i Tidöavtalet är en politik som splittrar samhället, ökar spänningarna och bygger en strukturell rasism. Det gör att unga killar i utanförskapsområden tappar förtroendet för det offentliga Sverige. De tappar framtidstron och låter sig förloras i dragkampen.

Fru talman! Det som i stället behövs är politik som stärker samhällets goda krafter och förebygger brottslighet. Det viktigaste förebyggande arbetet är att vi har en generellt stark välfärd som människor har tillgång till. Där har skolan en central roll. Varje barn ska möta förväntningar, utmaningar och stöd. Miljöpartiet prioriterar förstärkningen av en jämlik skola. Detta kommer att uppmärksammas av min partikollega Camilla Hansén under måndagens budgetdebatt om utbildningsområdet.

En annan del av det förebyggande arbetet görs genom riktade insatser. Det handlar om att identifiera framgångsrika initiativ och sprida lärdomar från dessa. Några exempel är Rinkebymodellen i Stockholm, Sluta skjut-programmet i Malmö eller De Aktive Drenge i Köpenhamn. För lokala förebyggande insatser har Miljöpartiet avsatt 1 miljard kronor. Dessa pengar ska delfinansiera insatser tillsammans med regioner och kommuner.

Jag vill även nämna en fråga som jag brinner särskilt för. Den handlar om hur samhället ska motverka destruktiva machonormer. Många unga killar växer upp med skeva uppfattningar om vad det innebär att vara man, där ens värde är kopplat till sådant som antal flickvänner, bilens hästkrafter eller tjockleken på sedelbunten. Det är ingen slump att över 90 procent av de intagna hos Kriminalvården är män.

När vi i samhällsdebatten pratar om faktorer bakom brottslighet, sådant som var man bor, trångboddhet och hushållets inkomster, är det något som omfattar hela familjer. Ändå är det bröderna som löper större risk att hamna i kriminalitet, medan systrarna i samma familjer har större chanser att lyckas i skola och arbetsliv. Här behöver samhället göra mycket mer för att tidigt och kontinuerligt motverka destruktiva machonormer.

Avslutningsvis: Sverige får inte förlora fler dragkamper om unga killar i Rosengård, Rinkeby eller Ronna.

Miljöpartiet vill stärka de goda krafterna. Till Sveriges lärare, föreningsledare, socialarbetare, kuratorer, poliser, fritidsledare, föräldrar och alla andra som varje dag kämpar för att dra barnen i rätt riktning vill jag säga: Jag ser er, och Miljöpartiet ser och förstår att ert arbete är det som gör skillnad på riktigt. Politiken måste ge er draghjälp och se till att varje barns talang tas till vara på en arbetsplats, inte på en brottsplats.

Miljöpartiet har lagt fram ett budgetförslag som föll i kammaren när ramarna antogs. Vi har därför lämnat in ett särskilt yttrande som beskriver vår politik på rättsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

(Applåder)


Anf. 17 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att trygghet har kommit att bli vår tids stora frihetsfråga. Den nya regeringen har ärvt en trygghetskris som i högsta grad också är en kris för det fria och öppna samhället.

De senaste åren har de kriminella nätverken vunnit ny mark i stora delar av vårt samhälle. Den kraftiga ökningen av det dödliga skjutvapenvåldet är förstås det mest brutala uttrycket för detta. Som flera redan har varit inne på i dagens debatt är 2022, alltså detta år, det blodigaste året sedan antalet dödsskjutningar började mätas i vårt land - 60 dödliga skjutningar så här långt. Det kanske var fler som såg den ganska slående grafiken i ett nyhetsinslag i SVT häromdagen där de 60 dödliga skjutningarna i Sverige ställdes i kontrast till motsvarande siffror i våra nordiska grannländer: i Danmark 4, i Norge 4 och i Finland 2.

Samtidigt är förstås dödsskjutningarna bara toppen på isberget. Det brutala gängvåldet påverkar hela samhället. Det innebär enorma integritetsförluster för brottsoffren. Det gör människor i utsatta områden otrygga, och det begränsar deras rörelsefrihet. Det tränger in med hot och utpressning i den offentliga förvaltningen. Det medför en tystnadskultur som gör det svårare att klara upp brotten. Det är detta som gör den här brottsligheten just systemhotande, för ytterst riskerar detta att äventyra medborgarnas tillit till hela den demokratiska rättsstaten.

Det är mot den här bakgrunden som det i höstens regeringsförklaring slås fast som den första uppgiften för den nya regeringen att kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och att tryggheten i hela vårt land måste återupprättas.

Såklart är uppdraget bredare än den förvisso väldigt allvarliga gängkriminaliteten; det handlar om mäns våld mot kvinnor, ungdomsrånen och de brutala bedrägerierna mot våra äldre. För att lyckas med allt det här krävs ett fundamentalt perspektivskifte. Alldeles för länge har gärningsmannen stått i fokus för den svenska kriminalpolitiken. Detta måste få ett slut.

I stället vill nu regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inom ramen för det samarbete som ligger bakom den här regeringsbildningen skifta fokus och sätta två andra utomordentligt centrala intressen i förgrunden: dels brottsoffret och hans eller hennes rätt till upprättelse, dels samhällets och de goda medborgarnas berättigade intresse av skydd.

För att trycka tillbaka gängkriminaliteteten krävs ökade resurser och nya verktyg till våra brottsbekämpande myndigheter. Det krävs också mönsterbrytande straffrättsliga åtgärder. Det är där vi talar om danska straff för svenska brott. Och inte minst krävs att det brottsförebyggande arbetet bedrivs lika systematiskt som det brottsbekämpande arbetet.

Redan förra året inleddes den historiska offensiven mot kriminaliteten genom att riksdagen då röstade igenom M, KD- och SD-budgeten, som bland annat innehöll omfattande riktade satsningar på höjda polislöner, fler kameror och bättre teknisk förmåga hos polisen.

Satsningarna fortsätter nu med grund i Tidöavtalet. För den kommande treårsperioden har regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna förslag om ytterligare reformer motsvarande 5 miljarder kronor för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Låt mig, eftersom dagens debatt är just en budgetdebatt, i korthet redogöra för några av dessa satsningar.

Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Utöver medel för fortsatt tillväxt tillför regeringen Polismyndigheten medel i en treårig särskild satsning för stärkt verksamhetsskydd. Satsningen möjliggör en snabb och kraftfull förstärkning på detta område. Polismyndigheten tillförs också medel för att säkerställa ett ändamålsenligt säkerhetsarbete under Sveriges ordförandeskap i EU under våren 2023.

Regeringen ökar också den operativa förmågan hos Säkerhetspolisen genom att myndigheten tillförs 165 miljoner kronor från och med 2023. Tillskotten ska användas för att möta det ökade hotet från statliga aktörer och våldsbejakande extremister. Säkerhetspolisen ska även genomföra säkerhetshöjande åtgärder kopplade till den centrala statsledningen.

För att bekämpa den allvarliga brottsligheten behöver Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ökade resurser. Det handlar om grova, svårutredda brott som är omfattande och resurskrävande. Båda myndigheterna får de resurser som de behöver för att kunna rekrytera nya medarbetare och stärka förmågan att komma åt organiserad brottslighet.

För att kunna avgöra mål och ärenden med hög kvalitet och inom rimlig tid och för att ha en långsiktig kompetensförsörjning får Sveriges domstolar också ökade resurser.

Regeringen förstärker Kriminalvården med nära 2,4 miljarder kronor från och med 2025, allt för att ge Kriminalvården förutsättningar att fortsätta arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av kapaciteten i häkte, anstalt och frivård.

En rad av de olika lagreformer som är på gång, till exempel när det gäller hemliga tvångsmedel, innebär också att vi tillför resurser till alla de myndigheter som ska kunna använda dessa medel på ett effektivt sätt. Det gäller polisen, tullen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och andra myndigheter.

Brottsoffermyndigheten får en 20-procentig ökning av sina anslag. Det är faktiskt den allra största ökningen för någon myndighet i den här budgeten.

Fru talman! När det gäller de brottsförebyggande insatserna ska det arbetet prioriteras och bedrivas minst lika systematiskt som det brottsbekämpande arbetet.

Jag ska bara nämna några av de saker som nu får finansiering: Socialtjänsten får fler verktyg och ökad kunskap och reformeras med inrättandet av en krissocialjour. Föräldraansvaret ska stärkas, och föräldraskapsstödet ska byggas ut. Arbetet mot hedersrelaterat våld intensifieras, och medel till det förebyggande arbetet permanentas.

När det gäller alla de skärpta straffen krävs ökade resurser och nya verktyg till myndigheterna. Det krävs också mönsterbrytande straffrättsliga åtgärder.

Regeringen avser att genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Åtgärder som behövs är till exempel kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk, dubbla straff för gängkriminella och skärpta straff för brott som typiskt sett begås i kriminella nätverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag ska lyfta fram en otroligt viktig sak för att brottslighet inte ska löna sig, nämligen att rättsväsendets möjligheter att ta brottsvinsterna från de kriminella ska vässas ordentligt under de år som nu ligger framför oss.

Samtidigt måste samhällsskyddet och tryggheten för brottsoffer stärkas. Regeringen ser nu över hur den så kallade prövotiden efter villkorlig frigivning kan förlängas för att säkerställa stöd och kontroll under längre tid.

Avslutningsvis, fru talman: Jag inledde med att konstatera att trygghet är vår tids nya frihetsfråga. Att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och återupprätta rättstryggheten handlar ytterst om att värna det fria och öppna samhället.

De fyra partier som står bakom Tidöavtalet tvekar inte att tala om ett paradigmskifte. Vi pratar inte bara om att vända på alla stenar; vi är faktiskt beredda att göra precis det - pröva grepp som vi inte tidigare har sett eller tagit i Sverige men som är väl beprövade i andra demokratiska rättsstater, inte minst i våra nordiska grannländer.

Ett är nämligen säkert: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också att gå som det hittills har gått. Och det, fru talman, är helt enkelt inte ett alternativ.

(Applåder)


Anf. 18 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Tack till justitieministern för att han har anslutit sig till debatten i dag! Jag kan konstatera att dina regeringskollegor inte har deltagit i budgetdebatterna i någon större utsträckning, så det uppskattas att du är här för att svara på frågor.

Precis som du säger måste vi verkligen vända på varenda sten för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Mycket har gjorts av den socialdemokratiskt ledda regeringen under de senaste åtta åren, och utfallet av de många utredningar som vi har tillsatt kommer också justitieministern att få ta del av.

Dock säger till och med Polismyndigheten när vi träffar dem att det inte är resurser till dem som saknas just nu. Sådana har tillförts löpande under lång tid. Men vad den nytillträdda regeringen nu gör är att överge de utsatta områdena genom den kraftfulla nedskärning som de mycket små resurser ni tillför välfärdsområdet innebär. De 6 miljarder som ni vill beskriva som en satsning innebär de facto att Sveriges kommuner kommer att behöva dra ned det kommande året. Det kommer att innebära mindre resurser till lärare, socialtjänst och fritidspedagoger - precis det som gör att vi kan bryta nyrekryteringen till gängkriminaliteten i Sverige.

Jag undrar om justitieministern kommer att ta upp den här frågan med sin finansminister för att säkerställa att man tillför de resurser som krävs till den svenska välfärden för att vi ska klara av att bryta den grova kriminaliteten.


Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Tack för denna fråga från Annika Strandhäll!

Till att börja med får man väl också tacka för att Socialdemokraterna uppenbarligen ställer sig bakom regeringens budget i den här delen. Man kan naturligtvis välja att se det som att Socialdemokraterna helt saknar egna förslag på området, men jag väljer ändå att glädja mig åt det faktum att vi får ett brett stöd för den här delen av regeringens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Vad gäller att vända på varje sten blev ju det en så kallad slogan från den förra regeringen. Det är ju en lovvärd ansats, även om min erfarenhet från förra mandatperioden var att detta var en sanning med modifikation. Vi pekade på väldigt många stenar som det borde vändas på, men när det kom till dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, anonyma vittnen eller strängare påföljder i andra avseenden ville man verkligen inte vända på några stenar. Om det nu finns en högre ambitionsnivå när det gäller stenvändandet kommer vi att välkomna stöd inte bara för budgeten utan även för alla de reformer som vi kommer att lägga på riksdagens bord under de kommande åren.

Vad gäller resurser till välfärden lägger regeringen 12 miljarder till kommunerna - 6 generella miljarder och 6 riktade miljarder. Det råder ingen tvekan om att inte bara kommunerna och regionerna utan också hela landet befinner sig i en utomordentligt utsatt ekonomisk situation. Finansministern har också återkommande signalerat att regeringen bevakar utvecklingen och även är beredd att vidta nya åtgärder om nöden eller läget skulle kräva det.

Vad gäller den lite mer generella synpunkten från oppositionens sida att Tidöavtalet inte fokuserar på brottsförebyggande insatser hänvisar jag gärna till andra tidigare inlägg här. Det är ett enormt ambitiöst och systematiskt arbete med det brottsförebyggande som framgår i detta avtal. Jag har själv inte skrivit det; jag ska bara ta hand om det. Men jag upplever att jag ändå med visst oberoende kan hävda detta.


Anf. 20 Annika Strandhäll (S)

Fru talman! När man lyssnar på justitieministern från man den känsla som man kanske har fått i relation till den här regeringen ända sedan den tillträdde, det vill säga att den är något ovarsam med sanningen. Det är väl belyst vid det här laget att det så kallade tillskott till välfärden som regeringen talar om de facto är en nedskärning. Ni skjuter inte ens till tillräckligt med medel för att ta höjd för de lönehöjningar som kommer det närmaste året i kommuner och regioner. Era medel kommer inte ens tillnärmelsevis att täcka den ökade lönekostnaden. De facto är det alltså nedskärningar på välfärden.

Man kan ha hur många behjärtansvärda förslag som helst på det förebyggande området, vilket ni faktiskt inte har, men det spelar ingen roll om man inte tillför några resurser för att de ska kunna genomföras.

Till och med de rättsvårdande myndigheterna och Polismyndigheten säger som sagt att om man ska kunna bryta utvecklingen måste det ske satsningar i alla delar - till exempel på socialtjänsten, till exempel för att se till att vi får en mer likvärdig skola, till exempel för att barnen som växer upp i de utsatta områdena ska kunna få ett sommarjobb.

Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket som regeringen gör på välfärden det kommande året. Frågan kvarstår alltså: Hur ska ni lappa och laga med de bristande resurser som ni tillför välfärden?


Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Det gläder mig att Annika Strandhäll lyssnar på regeringen. Hon kanske borde lyssna ännu lite bättre, i varje fall på vad jag har att säga om den här saken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

De tillskott till kommuner och regioner som Socialdemokraterna gör kommer inte heller att göra hela jobbet i alla de avseenden som vi nu diskuterar. Trots allt är kommuner och regioner framför allt själva ansvariga för sin ekonomi. Ovanpå det kan staten bidra en del. Det gör den här regeringen, och det gör uppenbarligen även oppositionen. Regeringen har också sagt att det kan bli fråga om ytterligare avvägningar om det kommer att krävas framöver.

Alldeles uppenbart kommer det ekonomiska läge vi nu befinner oss i, inte minst med inflationen och dess effekter på exempelvis hyreskostnader, att drabba inte bara kommuner och regioner utan också staten. Naturligtvis måste denna utveckling följas väldigt nära.

Annika Strandhäll upprepar att det inte sker några särskilda satsningar, än mindre finansierade sådana, i regeringens budget när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Jag vill därför bara lyfta upp ett par sådana exempel.

I budgeten genomförs en satsning på sociala team i skolorna. Det avsätts medel för att möjliggöra inrättande av akuta jourskolor på fler platser i landet. Föräldraskapsstödet byggs ut och stärks. När det gäller tidiga insatser för barn som begår brott och är i riskzonen för det finns också flera olika förslag, exempelvis att medel avsätts för att subventionera LVU-placeringar vid Statens institutionsstyrelse.

Jag håller alltså inte med Annika Strandhäll om den generella beskrivningen av regeringens politik när det gäller satsningar på välfärden och i ännu mindre grad om kritiken mot den del av budgeten som vi nu diskuterar, som tvärtom rymmer en väldig offensiv när det gäller det förebyggande arbetet som också i hög grad är finansierad med statliga medel.


Anf. 22 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag vill fråga justitieministern en del saker. Jag var också nyfiken på det som Annika Strandhäll nyss frågade om.

Jag är oroad för välfärdssektorn eftersom jag ser att den är en oerhört viktig del av det brottsförebyggande arbetet. Men låt oss ta upp andra problem. De finns också.

Jag uppskattar förstås att man säger att man ska sätta brottsoffer i fokus. Det är extremt viktigt. Men ibland är det en växling mellan att vara offer och förövare. Vi får inte se det som enbart svartvita konstruktioner. Den som har varit offer riskerar att bli förövare. Detta hör också att det bli viktigt att fokusera på offer.

Jag har arbetat mycket med dessa frågor och mött många brottsoffer. Jag har inte stött på att offren just vill ha strängare straff. De vill ha upprättelse, och det handlar om att rättsprocessen ska ge dem upprättelse. De vill helst se en fällande dom men i vart fall ett konstruktivt och bra bemötande, så att de blir bekräftade och inte ständigt ifrågasatta, även om det måste komma sådana frågor också i en brottsutredning.

Varför kopplar man brottsoffer till krav på högre straff? Bland andra har Rädda Barnen i en forskningsrapport nyligen visat att det är ganska felaktigt.

Jag vill också fråga om polisen. Det är lätt att säga att det ska vara ett bestämt antal miljoner i budgeten och ett bestämt antal poliser ute på gator och torg, i bilar eller patrullerande på nätet. De behövs självklart. Men det som jag tycker saknas är en utvärdering av vad polisen har gjort med de resursförstärkningar som har kommit. Både forskare och Riksrevisionen har ju efterlyst utvärderingar, granskningar och metodutveckling.


Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Fru talman! Jag börjar med den sista frågan. Ja, när vi lägger stora ekonomiska resurser på de rättsvårdande myndigheterna, inte minst polisen, finns det också berättigade förväntningar på ordentlig uppföljning. Där har jag gärna en dialog med Gudrun Nordborg om hur den uppföljningen bäst utformas. Men det är en mycket berättigad förväntan från medborgarna.

Detta med upprättelse för brottsoffer är en mycket central fråga. Som Gudrun Nordborg är inne på är det en rad olika faktorer som avgör i vilken mån ett brottsoffer upplever att man har fått upprättelse. Utifrån min egen erfarenhet av att vara ombud för enskilda i domstol kan jag säga att väldigt mycket av det som händer i domstolssalen spelar stor roll för upprättelsen. Det handlar om hur man blir bemött av domstolen och sin motpart, i vad mån man upplever att man får komma fram och ge sin berättelse och att den respekteras. Allt är utomordentligt viktigt.

Med detta sagt går det inte att komma runt att också straffet är en otroligt viktig del av upprättelsen. Det är ju samhällets konsekvens och starka markering mot det brott som brottsoffret har utsatts för. Min erfarenhet och många andras erfarenhet är nog ändå - nu ska jag inte gå i polemik med Gudrun Nordborgs erfarenhet - att straffet är en otroligt viktig del av upprättelsen.

Jag skulle också vilja säga att straffet är en viktig del för motivationen för alla som arbetar med upprättelsen. Det handlar om att allt det hårda arbete som ligger i en polisutredning, en förundersökning och en åklagares arbete också ska leda till en ordentlig konsekvens. Att utdöma ett ordentligt straff är samhällets erkänsla till brottsoffret att man inte accepterar det som har hänt.

Vi har här talat om kontaktförbud och om en ny påföljd, vistelseförbud, som innebär att man inte ska få vistas i ett visst geografiskt område. Detta kommer de facto att vara en fråga både om upprättelse och om skydd för brottsoffret. Allra sist har vi skadestånden, som jag hörde Gudrun Nordborg tala om tidigare. Det är en utomordentligt viktig sak.


Anf. 24 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag kan hålla med om stora delar av svaret. Men min angreppspunkt var just att brottsoffren inte hela tiden vill ha allt högre straff. De vill ha upprättelse, också genom straffet, om möjligt.

Sedan varierar det förstås hur man blir bemött och vilken information man får. Vänsterpartiet skulle också vilja driva att vi får en brottsofferombudsman kopplad till Brottsoffermyndigheten, vilket vi har motionerat om, så att man skulle kunna få en genomlysning och en blick för vad som faktiskt sker i rättskedjan. Vi föreslår också ett femicidpaket, som jag nämnde i mitt anförande, med kompetensutveckling för hela rättskedjan, särskilt när det gäller våldskompetens. Där brister det i dag, och en hel del brottsoffer blir allvarligt kränkta under processens gång. Det är absolut inte meningen att det ska vara så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag undrar om vi skulle kunna få stöd för detta från justitieministern. Känns detta som bra förslag från oss?


Anf. 25 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag deltar gärna i en diskussion om alla olika slags insatser som kan stärka brottsoffrens ställning och deras upplevda och faktiska upprättelse.

Men låt mig fokusera på ett område där det kanske ändå finns en viss friktion mellan våra beskrivningar och verkligheten. Då vill jag hänga kvar i detta med straffen och deras betydelse för upprättelsen.

Många brottsoffer väljer att över huvud taget inte polisanmäla eftersom de upplever att det inte leder till någon konsekvens. Det är otroligt allvarligt i ett samhälle att människor som är utsatta för brott inte ens söker upprättelse, för de upplever att det inte spelar någon roll och att det inte får någon egentlig konsekvens.

Man kan ta hela modellen med mängdrabatten som exempel. Där utdömer man straff för de tre grövsta brotten. Är man då utsatt för många brott blir det många av de brott man har utsatts för som över huvud taget aldrig straffas. Det är klart att det får konsekvenser för både den faktiska och den upplevda upprättelsen.

Det finns många betydelser hos ett straff i ett samhälle. Men just den del som handlar om upprättelsen är en otroligt central sak. Det är min övertygelse. Därför ser jag detta som ett väldigt viktigt skäl till straffhöjningar.

Tidöavtalet innebär många straffhöjningar som den här regeringen går fram med. Vi vet erfarenhetsmässigt att de är väldigt viktiga för att trycka tillbaka den grova brottsligheten. Men de är också utomordentligt viktiga för att stärka upprättelsen för brottsoffer.

Sedan vill jag avsluta lite konstruktivt så här i adventstid och vända mig till Annika Strandhäll, som i talarstolen nämnde en ny brottsofferlag. Det är faktiskt ett annat moderat förslag som Socialdemokraterna gärna får ansluta sig till. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt för brottsoffren att vi samlar alla aspekter som har med brottsoffrens ställning att göra, både i rättsprocessen och när det gäller upprättelse i andra avseenden, till exempel skadestånd, i en samlad brottsofferlag. Där får många gärna vara med och arbeta före jul och efter jul.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-12-20
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut 2022/23:JuU1, Beslut

Beslut 2022/23:JuU1

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 4

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2023Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 4 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 4 punkt 3 och avslår motionerna

    2022/23:99 av Fredrik Kärrholm (M),

    2022/23:1242 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2022/23:2167 av Bassem Nasr m.fl. (MP) och

    2022/23:2203 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).b) Bemyndigande om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 4 punkt 4.
  2. En stärkt brottsofferfond

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond,
    2. lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll,
    med den ändringen att lagarna ska träda i kraft den 1 februari 2023.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 4 punkterna 1 och 2.