Utgiftsområde 21 Energi

Anf. 154 Patrik Engström (S)

Fru talman! Den budget som lämnades till riksdagen den 15 november togs fram av en övergångsregering. Utgångspunkten för budgeten är 2018. Efter att riksdagen förra veckan ställde sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än de som övergångsregeringen föreslagit avstår vi i Socialdemokraterna från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 och hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Efter valet röstade mer än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen. Detta gjordes trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Efter tre månader av sonderingar och förhandlingar samt två statsministeromröstningar har vi fortfarande ingen regering på plats.

Jag vill fråga er som har försatt landet i denna situation: Vad är planen nu? Ni är oss svaret skyldiga.

Sverige styrs av en övergångsregering. Enligt de riktlinjer som finns bör en övergångsregering endast avgöra löpande och brådskande ärenden. När det gäller en budget som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Principerna har tagits fram efter kontakter mellan företrädare för regeringspartierna och Vänstern samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Det är viktigt att påpeka att övergångsbudgeten inte är en permanent lösning. Den tar sig nämligen inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns till för att viktiga samhällsfunktioner i välfärden och hos myndigheterna ska fungera ungefär som tidigare. Det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budget är ett uttryck för våra partiers politiska prioriteringar. I ett läge där landet leds av en övergångsregering måste riksdagsarbetet koncentreras till att få en handlingskraftig regering på plats.

Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudgeten och anser att den bör passera genom riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs, men så blev inte fallet.

Moderaternas och Kristdemokraternas agerande nu med stöd av Sverigedemokraterna är inte rimligt. De passar på att driva igenom stora skattesänkningar på ungefär 15 miljarder kronor och samtidigt göra kraftiga nedskärningar på bland annat arbetsmarknadspolitik, bostadsbyggande och klimat- och energiinvesteringar. Det är också helt orimligt att en övergångsregering, som inte kan avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

När en ny regering är på plats får partierna i riksdagen lägga fram sin egen ekonomiska politik, som regeringsbildare, förhandlingspart eller opposition. Det är det enda rimliga.

Fru talman! Låt mig säga några ord om övergångsbudgeten. Övergångsregeringens förslag till budgetram för utgiftsområde 21 ligger på nästan 3,6 miljarder, som ska ge ett bättre och stabilare energisystem. Utöver detta redovisas Svenska kraftnäts investeringsplan på 11 miljarder för åren 2019-2021.

Jag kan konstatera att Moderaternas och Kristdemokraternas budget är 445 miljoner lägre än övergångsregeringens förslag till budget. Jag noterar också att Sverigedemokraterna kraftigt ville sänka anlaget för utgiftsområdet med 755 miljoner.

Fru talman! Energi- och klimatrådgivning ska bort eller minska. Planeringsstödet till solceller ska tas bort eller minska, och stödet till vindkraft ska också tas bort. Är det så vi bygger ett bättre och stabilare energisystem?

Det innebär att kommunernas arbete med energi- och klimatrådgivning försvåras i en tid då många människor vill vara med och bidra till lägre energiförbrukning och efterfrågar råd och hjälp. Det innebär också att planeringsstödet för vindkraft minskas från 85 miljoner till 15 miljoner.

Flera av de kommuner som får vindkraftsetableringar är små landsbygdskommuner. Ett minskat stöd riskerar att hämma deras planeringsförutsättningar, och därmed minskar investeringsviljan. Om man halverar stödet innebär det också att den solcellsrevolution som svept över landet nu kommer att avstanna.

Solcellsmarknaden ökade med 50 procent under 2017. Det har blivit populärt att investera i solceller på grund av att priserna sjunkit. Regeringen har förenklat regelverket och har satsat på ekonomiskt stöd till solenergi. Många vill helt enkelt vara med och bidra till ett mer klimatsmart samhälle.

De nedskärningar som nu föreslås riskerar inte bara att bryta den positiva utvecklingen utan också att minska möjligheterna för Sverige att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion.

Fru talman! Avslutningsvis: Låt oss nu fokusera på att få en handlingskraftig regering på plats!

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Jonsson (S) och Birger Lahti (V).

Anf. 155 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Ledamoten Engström och jag har tidigare diskuterat exempelvis leveranssäkerhet. Patrik och Socialdemokraterna har avvisat tankarna om en sådan och fokuserar i stället på mål som till exempel 100 procent förnybart. Detta har ju inte någon koppling till att kunna tillse att vi har ett kraftsystem som får effekt när kraften efterfrågas.

För Sverige, som är en framstående industrination, är det viktigt att det finns en stabil och robust kraftförsörjning. Industrin ska inte behöva fundera över om det blåser ute eller om solen lyser när den kanske vill valsa stål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Även ledamoten Engström har en bakgrund inom den elintensiva industrin. Det blir därför en lite märklig koppling. Det socialdemokraterna uteslutande satsar på är väderberoende kraftslag som inte kommer att vara behjälpliga i effektbalansen eller kraftbalansen vintertid. Den kommer heller inte att hjälpa till att säkerställa att vi har en god effektförsörjning under årets alla timmar.

Svenska kraftnät pekar på att med den utveckling som man driver på för kommer det under året i stället att råda stor brist på effekt under väldigt många timmar. I praktiken kommer det att vara omöjligt att bedriva elintensiv industri i landets södra delar.

Fru talman! Jag vill därför fråga om Socialdemokraterna inte är oroliga över den utveckling som vi ser när det gäller effektbrist och hur det påverkar möjligheterna för basindustrin att verka i Sverige.

Anf. 156 Patrik Engström (S)

Fru talman! Precis som Mattias Bäckström Johansson säger har jag en bakgrund inom stålindustrin. Jag förstår mycket väl vikten av att ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet och goda överföringsmöjligheter. Samtidigt måste priserna naturligtvis vara konkurrenskraftiga. Utan detta riskeras en stor del av de jobb som finns i basindustrin i Sverige. Vi har därför en energiöverenskommelse, som tar höjd för detta.

På något sätt vill Mattias Bäckström Johansson ge sken av att det råder elbrist i Sverige. Jag tittade så sent som vid lunchen hur det ser ut i dag. Jo, i dag exporterar vi el. Det gör vi nästan alla dagar under året. Fram till åtminstone mitten av november exporterade vi el alla dagar utom 16. Att det skulle råda en akut brist på el eller effekt just nu ser jag inte.

Samtidigt har Mattias Bäckström Johansson en viktig poäng. Det här kan bli ett problem i framtiden, och det måste vi naturligtvis vara vaksamma inför och ta höjd för.

Men tror man på något vis att vi ska reglera elmarknaden igen? Vi har ju en elmarknad utifrån ett marknadsperspektiv - tillgång och efterfrågan. Då vill jag fråga Mattias Bäckström: Vill Mattias Bäckström återreglera elmarknaden i sådana fall? Är det detta han eftersträvar eftersom han gång på gång tar upp frågan om effektbrist?

Anf. 157 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Det är just det som är problemet inom energiområdet. Man säger att det är en avreglerad marknad, där vi ska ha de marknadsmekanismer som slår igenom. Men det som ledamot Engström lyfte upp var just att det återkommande är bidrag, subventioner och olika former av stöd som sätter marknaden ur spel. Ja, det är dessa marknadssnedvridande moment som vi vill ta bort för att vi ska kunna få en riktig marknad.

Man kan koppla det till effektfrågan. Det går alldeles utmärkt att till exempel ha en marknad för effekt. Det behöver inte vara åtgärder på produktionssidan. Det kan likaväl vara åtgärder på användarsidan.

Men, återigen, väderberoende elkraft kommer att försvåra för svensk basindustri att verka i Sverige. Vi har i Sverige en av få komparativa konkurrensfördelar för den svenska industrin i och med att det har varit ett väldigt robust och stabilt kraftsystem. Vi kan se att det blir allt mindre robust.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

När det gäller att kunna säkerställa att vi har el de dagar då det inte blåser eller då solen inte lyser är frågan: Vilken elproduktion ska vi ha de dagarna, så att inte dessa företag ska behöva flytta till andra länder?

Anf. 158 Patrik Engström (S)

Fru talman! Vi har inte ett nationellt energisystem, utan vi har ett europeiskt energisystem. Det må vara så att det blir mer väderberoende, men om vi är sammankopplade med andra länder har vi stora möjligheter att hantera dessa frågor.

Jag fick lite information från Svensk Vindenergi häromveckan. De har investeringsplaner på i runda slängar 40 miljarder kronor de närmaste åren. Anledningen till att man satsar så mycket är energiöverenskommelsen. Den har gjort att vi har lockat till oss investerare på energiområdet. 40 miljarder är alltså marknaden beredd att lägga in för ett robust och förnybart energisystem i Sverige. Det tycker jag säger någonting om vikten av att hålla i, vara uthållig och ha överenskommelser över blockgränserna.

(Applåder)

Anf. 159 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 21 Energi. Det är ett område där det har hänt väldigt mycket och där det kommer att hända väldigt mycket framöver.

Den historiska kontexten är att vårt energisystem har förvandlats ordentligt sedan vårt samhälle och vår industri i allt högre grad började elektrifieras. I början av 1970-talet var uppemot 80 procent av vår primära energitillförsel just fossilbaserad. Det är en andel som har tryckts tillbaka alltmer. Numera utgör den endast drygt en fjärdedel. Det är en utveckling som innebär att vi har minskat vår fossila andel under denna period med närmare 70 procent. Det är en resa som är tämligen unik i en global kontext.

Lyssnar man enbart på den politiska debatten i denna kammare är det lätt att tro att det just är förnybart som är den dominerande energikällan globalt och att det kommer att lösa sig om vi endast ökar våra ansträngningar lite till och kommer med ytterligare stöd och subventioner. Men så ser verkligheten inte ut.

På global nivå var den fossila energitillförseln ungefär densamma som den var i Sverige i början av 70-talet. Men där slutar i praktiken likheterna, för globalt sett har nivån mer eller mindre varit konstant under dessa decennier fram till i dag. Den har minskat ytterst marginellt, från ungefär 85 procent ned till 80 procent.

Fru talman! Det är därför som man på global och europeisk nivå pratar just om en energiomställning för att ändra på detta, då en stor del av världens länders energisystem är fossilbaserad. Närmare 75 procent av utsläppen av växthusgaser i dessa länder kommer från deras energisystem.

Men i Sverige kommer endast drygt en tiondel av våra utsläpp därifrån. Trots detta faktum lyfter man behovet av en energiomställning även här. Det gör man trots att vi i praktiken saknar möjlighet till ytterligare utsläppsminskningar inom vårt energisystem.

Det är givetvis tragiskt att inte mer har hänt på global nivå, vilket har varit direkt skadligt för människors hälsa, då rationella alternativ har funnits. Vi i Sverige har bevisat att det är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är basen av planerbar kraftproduktion, såsom vattenkraft och kärnkraft, som har möjliggjort en integration av tämligen stora mängder väderberoende kraftproduktion utan att man egentligen har behövt göra avkall på leveranssäkerhet eller elkvalitet.

Detta borde vara förlagan till hur andra länder utvecklar sina energisystem - och vi borde vårda detta här i Sverige på ett bra sätt. Men i stället ser vi främst ideologiska skygglappar som gör att man inriktar sig på fluffiga mål om exempelvis 100 procent förnybart. Det är ett mål som nu ser ut att kunna leda till såväl ökade utsläpp som en sämre leveranssäkerhet.

Det som vi kan se är att marginalerna i kraftbalansen under vintertid har eroderat fullständigt bara under de tio senaste åren. Det är mer än 5 000 megawatt som har försvunnit i marginal för att vi själva ska klara av vår egen effektförsörjning.

Det är även på det sättet att inför den vinter som vi nu befinner oss i var det första gången någonsin som Svenska kraftnät i sina prognoser räknade med att Sverige inte skulle klara av sin egen elförsörjning utan import. Det är förvisso någonting som vi normalt sett begagnar oss av - vi importerar el även under vintern. Men då ska man komma ihåg att vi i dessa prognoser även räknar med att vi ska köra de oljeeldade kondenskraftverken fullt ut, vilka är allt annat än förnybara.

Vi kommer också, som en följd av den förda politiken, att öka vårt beroende av import från kolkraftsproduktion i våra grannländer. Som om inte det vore nog väntar, jämte det besvärande utgångsläget, ytterligare nedläggningar runt hörnet - för Ringhals 1 och 2 under de två närmaste åren. Prognosmässigt kommer det att föra oss tillbaka i tiden. Man får nästan gå tillbaka till början av 1970-talet för att hitta motsvarande effektbrist i prognoserna.

Samtidigt kan vi se väldigt oroväckande tecken på att svängmassan i kraftsystemet börjar tyna ordentligt, då allt fler större synkrongeneratorer lämnar kraftnätet.

Vid tre tillfällen i somras var bristen så pass påtaglig att Oskarshamn 3, som utgör den största maskin som är inkopplad i vårt synkrona kraftsystem, var tvungen att, på order från Svenska kraftnät, reglera ned med 100 megawatt. Detta är någonting som är otroligt bekymmersamt när vi ser en alltmer avtagande kvalitet på den el som finns i kraftsystemet.

Fru talman! Arbetet inom energipolitiken under denna mandatperiod måste fokusera på de tillkortakommanden som den förda politiken har lett fram till. Ingången måste vara att kommande generationer ska kunna få ta del av ett robust kraftsystem som kännetecknas av hög elkvalitet och god driftssäkerhet, vilket ska möjliggöra att Sverige också i framtiden är en konkurrenskraftig industrination.

Det problem som finns med den förda energipolitiken är att den helt saknar styrning mot leveranssäkerhet eller mot att effekt ska tillföras då behovet är som störst.

Vårt förslag är att Sverige ska sätta upp ett mål för leveranssäkerheten, vilket den framtida energipolitiken ska styra mot. Det kan vara åtgärder såväl på produktionssidan som på användarsidan. Men samtliga övriga partier i denna kammare förkastade ett sådant mål för leveranssäkerheten under den förra mandatperioden och har återkommande röstat ned de förslag som vi har lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vår förhoppning är att ingången till ett sådant mål ska mjukna, och detta är något som kan såväl utredas som införas under den mandatperiod som vi nu är inne i.

Gällande insatserna inom utgiftsområdet har Sverigedemokraterna sökt stöd för slopade subventioner och slopat stöd för vindkraft samt solkraft, vilket är ett steg mot en mer fungerande elmarknad där marknadssnedvridande stöd fasas ut.

Vi har ökat ambitionerna inom energiforskningen med ett särskilt anslag för en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft, där det finns potential att återanvända det sedan tidigare använda kärnbränslet. Det skulle göra det mer resurseffektivt och minska såväl mängden högaktivt avfall som tiden för slutförvar.

I de anslag som nu återfinns i utskottets förslag till betänkande går det att konstatera att huvuddragen ligger i linje med en sverigedemokratisk politik. Statens kostnader för investeringsstöd till solceller sänks kraftigt. Premien om 70 miljoner kronor till kommuner som installerar vindkraft föreslås tas bort helt. Dessutom öppnas det äntligen för att energiforskningsanslaget även ska kunna gå till kärnenergiforskning. Det här är någonting som Sverigedemokraterna drivit på hårt för i den här kammaren sedan vi kom in och som nu ser ut att bli verklighet. Det går att konstatera att man även inom energipolitiken börjar ta ordentliga steg i vår riktning, vilket är ytterst glädjande och en bra början på denna mandatperiod.

(Applåder)

Rickard Nordin (C)

Anf. 160 Rickard Nordin (C)

Fru talman! I dag debatterar vi energibudgeten. Det var M:s och KD:s budget som vann här i kammaren. Vi i Centerpartiet har inte deltagit i beslutet. Som brukligt deltar vi därmed inte heller i beslutet i utskottet utan har i stället ett särskilt yttrande. Det är den praxis som den här kammaren har. Det hade varit rimligt om samtliga partier i riksdagen hållit sig till den praxisen och de gemensamma spelregler vi har för att skapa stabilitet i beslutsfattandet.

Tidigare i dag debatterades miljöbudgeten. Nu är det energibudgeten. Det är två frågor som är svåra att separera. Vi har haft flera tidigare talare som pratat om just klimatfrågan. Det beror på att klimatfrågan är en energifråga.

Men energifrågorna är otroligt mycket mer. När elbilar rullar på våra gator är det en hälsofråga, eftersom partikelutsläppen minskar och medellivslängden ökar här i Sverige. När förnybara drivmedel ersätter fossila är det en säkerhetsfråga, eftersom vi kan tillverka det förnybara här i stället för att importera det fossila från Putin. Låga elpriser och en diversifierad användning av olika typer av elproduktion är en konkurrensfråga och en näringslivsfråga för de svenska företagen. När de gröna näringarna blir framtidens oljeschejker är det en fråga för hela landet. Energifrågorna är allt detta och ska behandlas som allt detta, inte reduceras till bara en del.

De beslut som togs i kammaren gör mig ledsen och besviken. Jag är besviken över den budget som gick igenom. Den drar ned på stora satsningar utan att ha alternativ. Man skrotar en flygskatt utan att ersätta den med den så viktiga kvotplikten, som är betydligt effektivare. Just när elbilsförsäljningen börjar komma igång tar man bort ett ladda-hemma-stöd som vi i Centerpartiet lyckats pressa regeringen att införa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Solcellsstödet halverar man på papperet, men i praktiken kommer inga nya ansökningar att beviljas, eftersom det redan står så många i kön. Med till exempel 10 procent solel i systemet hade vi haft en helt annan konkurrenssituation efter den här torra sommaren. Vi hade haft lägre elpriser, eftersom vi hade kunnat behålla vatten i vattenmagasinen. Det är en företagarfråga. Mer hemmaladdning för elbilarna är en hälsofråga. Jag saknar de satsningar som behövs på förnybara drivmedel och på hur vi ska få igång produktionen här i Sverige. Regeringen har inte levererat i fråga om att dra ut kvotplikten så att den gäller hela vägen fram till 2030. Men man kan inte heller ta bort de satsningar som finns på att få till produktionen här.

De här budgetbesluten gör mig också väldigt ledsen därför att regeringen - det må vara en övergångsregering nu - inte har klarat av de stora strukturförändringar som behövts de senaste fyra åren. Då räcker det inte att säga att den budget som man lägger fram nu inte symboliserar allt man vill göra. Det här är ju faktiskt regeringens budget i förlängningen. Hade vi haft ett grönt avdrag - direkt på fakturan precis som med ROT och RUT - för solceller, hemmaladdning eller hemmabatterier hade vi inte haft den här situationen. Då hade det varit enkelt. Man hade inte behövt stå i kö, inte behövt vänta. Olika typer av stöd hade kunnat fasas ut på ett försiktigt sätt.

Kärleken till bidrag och att få styra över blanketter och handläggare är alldeles för stor i den här regeringen, även om det är en övergångsregering. En grön omställning måste vara enkel, smidig och lönsam. Så har inte de senaste årens blankettpolitik fungerat.

Jag är också besviken på regeringens ovilja att se behovet av transporter på gummihjul. Kilometerskatter och motstånd mot biodrivmedel får övertrumfa både klimatpolitik och säkerhetspolitik. Det är inte okej. Äganderätten i skogen hotas, vilket gör att vi inte kan ta ut de där grejerna och göra förnybara plaster och drivmedel och bygga mer i trä. Sällan når blicken utanför Stockholms tullar. Ut i skogen, dit järnvägen inte går! Ut på landsbygden, där bussen slutade stanna för ett decennium sedan! Ut i det företagsamma Sverige, som ser möjligheterna i den gröna omställningen men inte får chansen på grund av stelbenta strukturer, inte bara i miljöfrågan utan lika mycket vad gäller skatter och arbetsmarknad! Där har regeringen misslyckats totalt.

Men de här budgetbesluten gör mig också väldigt övertygad om att Centerpartiets politik behövs. De gör mig än mer beslutsam. Vi behöver det där gröna avdraget som gör det enkelt att vara med och ställa om. Vi behöver slippa en del blanketter, så att företagare kan ge samma erbjudande till ett helt kvarter utan att vara beroende av att folk klarar av att göra vissa ansökningar. Vi behöver en grön bilbonus som gör att det blir mer lönsamt att köpa en elbil, biogasbil eller vätgasbil.

Men vi behöver också saker på användarsidan som gör att de här grejerna inte exporteras. När det gäller elbilar är det Norge. Gasbilarna har försvunnit ned till Tyskland och Nederländerna under flera år. Ändå har regeringen inte gjort någonting. Man är inte intresserad av att underlätta med trängselskattsnedsättningar, gratis parkering eller annat. Det här är ett problem för klimatpolitiken i verkligheten.

Centerpartiet har också en elektrifieringsstrategi för att få till mer transporter med el. Det gäller inte bara personbilar, utan även sådant som båtar. De lätta båtar som går på el betalar i dag mer energiskatt än de som går på diesel. Det är helt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi vill också ha minskade utsläpp från transportsektorn. Det handlar om bränslebytet och reduktionsplikten. Detta måste till i hela transportsektorn, inklusive flyget. Vi måste få till den där bioekonomin. Det är ju dit vi ska, till en cirkulär ekonomi som tar vara på det gröna kolet. Den gröna kolatomen ska ersätta den svarta.

Vi måste även få till en rejäl effektivisering. Här gör Centerpartiet stora satsningar. Det är satsningar som behövs för omställningen - för klimatet, för säkerhetspolitiken, för hälsopolitiken och för näringslivet. Satsningarna gör också att vi får tillväxt - välfärdsökningar om man så vill. Det är enda sättet att ställa om. Det är så vi får andra länder som USA, Indien och Kina att ställa om och vilja följa efter Sverige. Vi må vara små, men när andra länder ser att det här går vill de följa efter, och det är då vi levererar inte bara politiken utan också tekniken. Det skapar jobb, företagande och arbetstillfällen här. Det är så vi får fler svenska företag. Det är så vi får mer svensk folkhälsa och ett bättre säkerhetsläge. Det är också så vi räddar både energin och klimatet.

Anf. 161 Birger Lahti (V)

Fru talman! Näringsutskottets betänkande nr 3 handlar som bekant om utgiftsområde 21 Energi. Jag börjar mitt anförande på samma sätt som i debatten om regional tillväxt: Vi står bakom ställningstagandena gällande resultatredovisningen och bedömningarna av de tillkännagivanden som ligger på bordet.

Vad gäller anslagsfördelningar har Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ett särskilt yttrande och väljer att inte delta i beslutet. Samma sak händer här som med utgiftsområde 19 Regional tillväxt: Endast 4 av 17 ledamöter deltar i beslutet vad gäller anslagsfördelningen.

Jag kan inte låta bli att påminna de övriga reservanter som inte deltar i beslutet: Det var ju ni som antingen aktivt röstade för den högerbudget som vann gehör eller släppte fram den, när ni hade en egen budget. Så att helt frånsäga sig ansvaret är ju lite grann som att ge pyromanen tändstickorna och sedan förvånas över att denne använder dem till att tända på.

Fru talman! Den här debatten skulle egentligen ha handlat om vad vi skulle vilja göra med pengarna som hjälper till i utvecklingen på energiområdet. Men nu har vi en övergångsregering, och vi har kommit överens om att budgeten ska rikta in sig på löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller har en tydlig partipolitisk inriktning. Vi valde att följa dessa riktlinjer, som de flesta partierna också hade ställt sig bakom.

Man hade kommit överens om att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018 i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning. Det är när en sådan proposition läggs fram av en nytillträdd regering som det är rimligt att motionera som oppositionsparti.

Att Vänsterpartiet haft bra budgetsamarbete med regeringen och att vi utgör regeringsunderlag för ett vänsterblock gör också att vi väljer att stödja övergångsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Att vi har olika syn på vad som kommer att hända i energisektorn är ju helt klart och förståeligt. Men att man även här väljer att skapa oreda och förvirring, både hos dem i befolkningen som velat bidra med solceller och i kommuner som arbetat aktivt för vindkraftsetableringar och så vidare, är för mig oseriöst och definitivt inte i enlighet med ledorden om vuxna i rummet.

Att vi i Sverige är beroende av ett bra och robust elenergisystem är väl känt för alla riksdagspartier. Vi är ett exportberoende land, där priset på elenergi många gånger är avgörande för hur konkurrenskraftiga våra basindustrier ter sig på den globala marknaden.

Svenskt Näringsliv skrämmer politikerna med kommande stora utmaningar som effektbrist, höga elpriser och så vidare. Då är ju allt som det brukar vara. Jag köper oron till viss del. Vi måste ha elenergi varje sekund, även när topparna i förbrukning är som högst, och då kan det vara vindstilla. Men att man inte vågar tro på en utveckling som gör att vi i Sverige skulle kunna fixa det med förnybara energikällor gör att jag tänker: Var finns det så bra förutsättningar som hos oss?

Vindkraften är i dag det billigaste nybyggda energislag som står oss till buds. Dessutom går utvecklingen av solceller med hisnande fart, och priserna bara sjunker. All den forskning som pågår om vad vi kan göra med våra industrier i omvandlingen till utsläppsfri produktion gör i alla fall mig lättad inför framtiden.

Att vi har byggt ut flera av våra älvsystem och gjort det hela möjligt med dessa volatila energislag är ju något av en gudagåva, som någon skulle ha uttryckt det.

Jag läste en gammal bok, Några minnen och erinringar från Riksdagsmännens resa genom norra Sverige år 1921. Där uttrycktes ungefär att dessa stora vattendrag och forsar är en gudagåva. Det var en bra och lärande historia om dessa gubbar, som det faktiskt var 1921, och deras resa. Vad som däremot inte var rolig läsning var när rasismen gjorde sig påmind i synen på ortsbefolkningen. Jag citerar ur boken: "Här i Abisko såväl som vid de öfriga stationer där vi stannade vårt tåg mötte oss de små 'fula' lapparna och utbjödo sitt småkrafs till inköp".

Beslutsfattare besökte alltså norra Sveriges rikedomar och beundrade statens gränslösa egendomar som "vänta på användning och tillvaratagande", som det beskrevs. Men de hade inte en tanke på vilka det var som betalade det högsta priset för intrånget, och de förlöjligade utseendet på ortsbefolkningen. Snacka om kolonialismen i ett nötskal!

Man ska komma ihåg att till exempel Harsprångets kraftstation inte var utbyggd än men att beslutsfattarna imponerades av forsens mäktighet när de fick uppleva och se den på nära håll. En påminnelse till oss som debatterar energifrågorna här: Det är just denna kraftstation, den i Harsprångets fall i Luleälven, som i nio av tio fall reglerar att vi håller 50 hertz i transmissionen.

Givetvis är detta historia nu. Men låt oss vara förnuftigare i dag, och låt oss inte glömma historien - oavsett vad den beskriver.

Vad vill jag säga med det här? Jo, givetvis att om etableringar på landsbygden gör intrång hos dem som bor och verkar där bör de som gör intrånget, oavsett om det handlar om vindsnurra eller om vattenkraft, rimligtvis ge någon liten del av produktionsvinsterna till kommunen eller regionen där vinsterna skapas. Härigenom blir många utmaningar som vi står inför mycket lättare att få samsyn i, och onödiga konflikter undviks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Detta var lite utanför själva anslagsdebatten, men det kunde ha vävts in om vi hade fått på plats en regering och höll på att debattera en regeringsbudget.

Anf. 162 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Ledamot Lahti lyfter upp kritik mot oss om de marknadssnedvridande stöd och subventioner som vi i vår utgiftsområdesmotion väljer att ta bort.

När det gäller stödsystemen anför man att vindkraft är ett av de billigaste kraftslag som finns. Det gör det ju ännu mer bakvänt - man skickar subventioner och stöd till det mest lönsamma. Redan i dag går tre av fyra elcertifikat till vindkraften. I andra sammanhang skulle det framstå som märkligt att rikta stöd härifrån kammaren till de mest vinstgivande företagen. Det är kanske inte dem vi i första hand måste stödja.

Däremot lyftes planeringsstödet för vindkraften upp. Även tidigare i debatten har man talat sig varm för det. Det är 70 miljoner kronor som fördelas till kommunsektorn om man lyckas få till etableringar av vindkraft. I debatten låter det som om det skulle vara väldigt avgörande för det arbete man bedriver i kommunerna. Jag kan tycka att det inte riktigt står i proportion till verkligheten.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga ledamot Lahti hur många av Sveriges 290 kommuner som har fått ta del av detta stöd under det år som det har funnits.

Anf. 163 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för engagemanget att ta replik!

Jag tror att du har rätt i att vindkraften är det klart billigaste kraftslaget vad gäller nyproduktion. Men det som gör att man får stöd är investeringsviljan, som Patrik Engström var inne på. Den är enorm i Sverige.

Om vi ska kunna fasa ut två reaktorer, som Mattias Bäckström Johansson var inne på, gäller det givetvis att vi får en stor utbyggnad av alternativen. Vindkraften är det billigaste, och att den får stöd gör att investeringsviljan är stor. Jag tror att den är behövlig. Det finns utmaningar, men tekniken går framåt med lagring och så vidare. Det finns andra tekniker som gör att vi kommer att klara av detta, och vi har en bra vattenkraftsproduktion.

När det gäller de 70 miljonerna i investeringsstöd har jag inte kollat hur mycket som har gått ut. Det är synd att man inte har siffrorna i huvudet. Jag vet inte vilka kommuner som fick del av det, men tanken är att de kommuner där etablering sker ska kunna ge information om vad det innebär. Jag tror att pengarna är viktiga.

Ni vill att kärnkraften ska utvecklas. Jag vill fråga dig en sak, Mattias Bäckström Johansson. Jag kanske går på tunn is eftersom du är kunnig inom området, men berätta för mig! Hur mycket närmare är vi en fjärde generationens reaktor i dag än vi var för 30 år sedan? Jag får sådana konstiga vibbar. Tekniken fanns redan för jättelänge sedan, men det har inte hänt så mycket. Hur mycket närmare skulle du säga att vi är denna teknik i dag än vi var för 30 år sedan?

Anf. 164 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tyvärr har jag bara en minut på mig, men jag kan konstatera att den första kärnkraftsreaktorn som producerade el och användes för framställning av el var en fjärde generationens reaktor. Anledningen till att man inte utvecklat tekniken mer sedan dess är att uran har varit billigt och är ett lättillgängligt ämne som finns i vår jordskorpa. Men det finns redan i dag reaktorer som kör med inblandning av tidigare använt kärnbränsle, och tekniken går framåt.

Jag tänkte återkomma till att ledamoten Lahti satt med i Energikommissionen. Som konstateras i det underlag vi hanterade där har just storskalig vattenkraft, kärnkraft och landbaserad vindkraft rätt snarlik produktionskostnad, oavsett kapitalkostnaden, om man tittar på vad driftskostnaden ligger på.

När det gäller planeringsstödet för vindkraft är det bara 10 av Sveriges 290 kommuner som har tagit del av det. Jag tror inte att det är fler riktade statsbidrag som Sveriges kommuner och landsting behöver.

Anf. 165 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för det svar du hann ge! Jag tolkar ditt svar gällande hur mycket närmare vi är som att det, precis som du sa, var ungefär den tekniken man körde på. Men det har hänt mycket litet på området när det gäller hur mycket närmare vi är en lösning för att kunna köra med avfallet, vilket skulle förkorta lagringen. Jag tycker därför att det vore att backa in i framtiden om man från svensk sida skulle börja med en jätteforskning om ett fjärde generationens reaktorsystem, när vi har förnybara energislag som är billiga.

Jag håller med om det du säger om Energikommissionen, men har du tänkt på en sak? Även jämfört med de siffror vi hade i Energikommissionen gällande kapitalkostnad för vindkraft och kärnkraft har det redan blivit, tror jag, 20 öre billigare per kilowattimme. Kapitalkostnaden för vindkraft har hela tiden gått ned och gör det säkert dagligen.

Arman Teimouri (L)

Anf. 166 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Sverige är ett av få länder i världen som har visat att det går att ställa om elproduktionen och eliminera utsläppen av klimatgaser. Tack vare vattenkraft, kärnkraft och investeringar i vind har Sverige en säker, effektiv elproduktion med konkurrenskraftiga priser och små utsläpp av växthusgaser. De flesta av Europas länder är i stället dessvärre fortsatt beroende av kol och fossilgas. Sveriges klimatsmarta och stabila elproduktion vill Liberalerna värna och utveckla.

Fru talman! Vi ser med oro på den ökade effektutmaningen till följd av mer förnybar elproduktion, samtidigt som klimatsmart och stabil kärnkraft stängs ned. Kommande vintrar kommer tillgången på el inte att kunna garanteras. Stabil elproduktion i form av kärnkraftsel försvinner utan att tillräckliga åtgärder vidtagits för att garantera fortsatt leveranssäkerhet. Bristande leveranssäkerhet är inte en acceptabel utveckling för ett samhälle som blir alltmer elberoende.

Svenska kraftnät och ett antal andra aktörer försöker på alla sätt öka medvetenheten om kommande effektbrist under speciellt kalla dagar. Den senaste vintern var den första utan Oskarshamn 1. Ringhals 2 stängs den sista december 2019, och Ringhals 1 stängs året därpå. En betydande andel stabil elproduktion försvinner utan att tillräckliga åtgärder vidtagits för att garantera fortsatt leveranssäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad innebär detta konkret? Ett effektunderskott drabbar framför allt mellersta och södra Sverige vintertid. När elen försvinner under kortare eller längre perioder riskerar skadorna för både industri och hushåll att bli stora. Otillräcklig elproduktion leder inledningsvis till instabilitet och högre elpriser. För samhällsekonomin uppstår skador redan när tillgången på el börjar upplevas som opålitlig. Det kommer även att bli nödvändigt att oftare använda effektreserven, vilket bland annat betyder att oljekraftverket i Karlshamn behöver startas.

Dessutom kommer vårt behov av att importera el att öka; det innebär oftast smutsig el. Visserligen importeras och exporteras el dagligen. Problemet uppstår när vi stänger ned klimatsmart elproduktion och gör oss mer beroende av import av el, som många gånger produceras med hjälp av kol eller gas. Dessutom förväntar vi oss att våra grannländer har el att exportera just den kalla, mörka timme då vi behöver den som mest.

Liberalerna anser att det behövs ett leveranssäkerhetsmål. Svenska elkonsumenter behöver veta vad de kan förvänta sig av sina elleverantörer. Hur ofta ska vi förvänta oss strömavbrott? Hur stor variation i spänning och frekvens ska industrin planera för vid nyinvesteringar? Ska elintensiv industri över huvud taget våga investera i Sverige?

Liberalerna menar att bristande leveranssäkerhet inte är en acceptabel utveckling för ett samhälle som blivit mer beroende än någonsin av en stabil elförsörjning. Dagens höga elkvalitet är en svensk konkurrensfördel som måste värnas.

Liberalerna har länge efterfrågat en konsekvensanalys när det gäller vad stängningar av reaktorer betyder för leveranssäkerheten och för energiimportberoendet samt vilka konsekvenser de har för klimatet.

Liberalerna kunde inte heller stå bakom energiöverenskommelsen, som hade ett tydligt fokus på att på alla sätt öka andelen förnybar el. För oss var det oklart vilket mål man hade i sikte, då svensk elproduktion faktiskt har varit i det närmaste helt fri från klimatpåverkan sedan tidigt 80tal. Nu behövs ett leveranssäkerhetsmål som beaktar samhällets behov och utgår från elförsörjningens betydelse för vår konkurrenskraft som industrination.

Fru talman! Man behöver inte älska kärnkraft. Man behöver inte ens vara lite kär i den. Men har man lite klimatångest borde man i alla fall ha lite pirr i magen och lyssna till FN:s klimatpanel IPCC. Så sent som för bara någon vecka sedan lyfte de ännu en gång att kärnkraften i världen behöver öka rejält om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas. IEA, Internationella energirådet, gör samma bedömning och säger att uteslutning av kärnreaktorer är en lyx vi inte kan unna oss.

Men ska vi bygga ut kärnkraften mer måste frågan om hur det radioaktiva avfallet ska hanteras tas på största allvar. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid, samtidigt som avfallet kan bearbetas och användas som bränsle. För klimatets skull bör förslaget från våra ledande tekniska universitet att bygga en svensk forskningsreaktor genomföras. Om vi verkligen tar klimatrapporterna på allvar måste vi också inse att kärnkraften är en nyckelspelare för att uppnå klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Men forskning behöver även ske på andra områden. Genom en ökad andel förnybar energi ökar behovet av lagring och flexibilitet i energisystemet. Liberalerna föreslår vidare mer resurser på forskning och innovation kring energilagring och batterier. Kontentan är att fler dörrar måste hållas öppna för att säkerställa ett hållbart energisystem i framtiden.

Fru talman! Liberalerna välkomnar givetvis alla former av fossilfri elproduktion. Elproduktion som baseras på sol och vind är självklart bra men inte helt problemfri, framför allt eftersom produktionen inte kan garanteras i väderberoende elproduktion. För en liberal är det självklart att utbyggnaden ska drivas på av marknaden och ske när den behövs och där den behövs. Förnybar energi ska vara ett medel för att uppnå billig och miljövänlig elproduktion och inte vara ett mål i sig.

Vi ser gärna olika regelförenklingar för att underlätta utvecklingen av förnybart, samtidigt som rimliga avvägningar görs mot andra centrala samhällsintressen. Det kan exempelvis handla om viktiga miljö- och naturintressen eller om försvarets behov. I stället för att införa kortsiktiga, krångliga och marknadsstörande subventioner vill vi förenkla reglerna för fossilfri och småskalig elproduktion.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag poängtera att Liberalernas fokus ligger på att minska utsläppen, både i Sverige och i vårt närområde, samtidigt som vi kan behålla en stabil elproduktion med konkurrenskraftiga priser som är till fördel för svenska hushåll och svensk industri. Vi håller oss neutrala gällande energislag, så länge de är fossilfria.

Jag kan heller inte nog poängtera vår oro för den ökade effektutmaningen till följd av mer förnybar elproduktion, samtidigt som klimatsmart och stabil kärnkraft stängs ned. Kommande vintrar kommer tillgången på el inte att kunna garanteras. Och i det stora hela behöver vi dessutom mer marknad i stället för subventioner.

Jag står givetvis bakom Liberalernas budget och ber kammaren notera vårt särskilda yttrande. Vi kommer därför att avstå vid beslutet.

Anf. 167 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Arman Teimouri, för ditt anförande! Du ska få enkla frågor som jag hoppas få svar på.

Anser du att planeringen för kärnkraft är säker? Jag tänker på Olkiluoto 3 i Finland. När projektet inleddes var planen att den skulle kosta 3 miljarder euro. Nu är man uppe i 10 miljarder euro, och den är inte färdig än. Om jag inte minns fel skulle den ha varit i drift 2014 eller något sådant, men den är fortfarande inte i drift. Anser du att planeringen har varit bra, eller vad beror det på att den kan slå så fel - från 3 miljarder euro till 10 miljarder, och den är fortfarande inte färdig?

Du sa visserligen inte att du älskar kärnkraften, men du kanske tycker om den i alla fall. Då undrar jag: Hur mycket kostar en nyproducerad reaktor innan den är i drift? Du sa själv att man måste ha konkurrenskraftiga elpriser för vår industri och vår befolkning i stort. Vad är din bild: Hur mycket kostar elenergin från en nyproducerad kärnkraftsreaktor?

Arman Teimouri (L)

Anf. 168 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack, ledamot Lahti! Kostnaderna och investeringarna är det marknaden som bestämmer över. Det är inte vi i politiken som ska avgöra vad en reaktor ska kosta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vad jag däremot kan konstatera är att det finns ett behov av kärnkraft, något som IPCC står bakom. Är det något vi ska lyssna på är det de internationella råden, som har koll på läget.

Vad reaktorn ska kosta i slutläget är en fråga för marknaden, inte för oss i politiken.

Anf. 169 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, ledamot Teimouri, för svaret! Jag håller med om att det inte är vi som ska besluta. Men du brinner ju för kärnkraften och menar att den i stort sett ska gå före vindkraften. Du säger att den är så viktig. Du måste väl ha någon idé om varför den är konkurrenskraftig eftersom du försvarar den? Den bild jag ger dig handlar först och främst om hur osäker kostnaden för att bygga kärnkraft är. I Finland gick kostnaden från 3 miljarder euro till 10 miljarder euro, och den är fortfarande inte färdig. Hur mycket tror du att den kommer att kosta?

Jag håller med om att det är en fråga för marknaden, men marknaden ger de signaler som jag berättade om för dig. Var hamnar priset?

Arman Teimouri (L)

Anf. 170 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack, ledamot Lahti! Vad den kommer att kosta i slutändan kan jag inte svara på. Det är ungefär som att fråga: Hur långt är ett rep?

Är marknaden beredd att göra en investering och ser att det går tror jag att det är fullt möjligt, men det är alltså marknaden som måste bestämma detta, och det är någon som ska bygga den i slutändan. Om du lyssnar på klimatrapporterna och FN:s klimatpanel vet du också att de ser kärnkraften som en viktig del i att uppnå klimatmålen. Detta måste vi utgå från, inte från vad vi tycker annars.

Anf. 171 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag är glad över att vi i den här kammaren har en bred energiöverenskommelse mellan flera partier. Jag tycker också att de breda dragen i det betänkande vi nu debatterar speglar detta. Det finns några undantag, men överlag är jag glad över den samsyn som finns i svensk energipolitik och som handlar om att vi ska ta oss mot ett system med 100 procent förnybar elproduktion och mer satsningar på vind, sol och så vidare.

Jag tänkte uppehålla mig just vid solen. Den är nämligen en förträfflig energikälla. Inte minst ger den våra kroppar energi genom den mat vi äter - en energi som bäst kan användas genom att vi trampar oss på cykel till jobbet. Men den kan också försörja hela jorden med elproduktion. Om man bara hade tagit upp en liten del av all den solenergi som träffar jorden skulle man i teorin kunna uppbåda energi för hela jordens behov.

Utöver detta kan man säga att solen i ett 100 procent förnybart energisystem också kompletterar vinden. Rickard Nordin var inne på detta: Om vi hade haft mer sol i systemet hade vi inte varit så nära en kris den gångna sommaren. Solen och vinden kompletterar ju varandra vad gäller högtryck och lågtryck.

Globalt sett har det skett väldigt stora förändringar i positiv riktning när det gäller solenergi under de senaste åren. Teknikutvecklingen har varit otrolig, och det är väldigt kul att se hur mycket mer som har installerats och, inte minst, att priset på solenergi har gått ned så mycket. I länder som Indien, Chile och Tyskland samt på Arabiska halvön har det skett drastiska prisfall bara de senaste åren. Mycket av detta beror på kombinationen av tydlig politik och en privat marknad som är intresserad av att investera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Men man ska alltså inte glömma politiken här, och jag vill särskilt nämna Tysklands Energiewende. Det finns många politiker som har skällt på Tyskland och menat att Energiewende har varit ett slöseri med skattemedel och liknande. Det som dessa politiker missar är att politik är mer än nationalekonomi. Politik är ofta nationalekonomi kombinerat med insikten om statsvetenskap och människors beteende och marknaders utveckling över tid. Då vet man att alla energikällor historiskt sett har varit kraftigt beroende av subventioner i ett inledande skede.

Man vet också att stora investeringar leder till en teknikutveckling, som i sin tur leder till ett prisfall. Tyskland är kanske det bästa exemplet på detta när det gäller den förnybara energirevolutionen som världen är inne i. Regeringens samordnare för Fossilfritt Sverige, Svante Axelsson, brukar säga att om du träffar en tysk ska du passa på att krama hen. Det som Tyskland har gjort med sin energiomställning är naturligtvis att få fram mer förnybar energi till Tyskland, men det prisfall som har skett på förnybar energiproduktion världen över är till stor del Tysklands förtjänst. Detta glömmer man lätt. När nu fattiga länder har råd och möjlighet att investera i ren, förnybar energiproduktion beror det mycket på de investeringar som har gjorts i Tyskland.

Det finns några länder som har släpat efter i utvecklingen. Sverige är faktiskt ett av dem, tyvärr. Men det gäller bara fram till nu. Samma typ av utveckling som vi har sett globalt sker nämligen nu i Sverige. Det vill säga att investeringarna ökar exponentiellt och att prisutvecklingen är positiv. Det beror återigen delvis på politiska reformer. Den regering som nu har suttit i fyra år har gjort en rad reformer, både regelförenklingsreformer och ekonomiska incitament för att gynna solenergin. Det handlar dels om att vi tycker att solenergin i sig själv är en väldigt bra energikälla, dels om att vi vill komma närmare målet om 100 procent förnybar elproduktion.

På regelområdet har vi sett till att man inte behöver anmäla för att få elmätaren utbytt. Kontakter med myndigheter generellt har förenklats. Man behöver inte längre söka bygglov för att sätta upp solceller på sitt tak. Det är en helt central reform. Men behöver inte heller registrera moms för att sälja överskottselen.

Bland de ekonomiska incitamenten ska särskilt nämnas skattereduktioner för överskottselen. Vi har infört ett särskilt stöd till lagring, något som kommer att vara helt centralt ju närmare vi kommer målet om 100 procent förnybar elproduktion. Det sista och kanske viktigaste ekonomiska incitamentet är solcellsstödet. Allt detta har som sagt lett till en väldigt viktig utveckling i Sverige, nämligen en exponentiell ökning av den totala installerade solkapaciteten i Sverige.

Därför är det nu tråkigt att se att högerpartierna går fram med nästan en halvering av stödet. Det är väldigt tråkigt att den positiva utvecklingen nu kommer att bromsas som en följd av de konservativa högerpartiernas politik på området. Detta är väldigt tråkigt.

Jag ska bara kort titta in i framtiden. Vi är som sagt på god väg nu när det gäller ny kapacitet i systemet vad gäller vind och sol, men vi kommer att behöva göra mer, inte minst ur ett systemperspektiv. Vissa partier har valt att göra en stor sak av leveranssäkerhet och mål för sådan. För mig är detta lite väl planekonomiskt för att jag ska vara trygg med att formulera mig på det sättet. Däremot vore det kul att titta närmare på ett mål för flexibilitet i systemet, det vill säga inte någon form av statlig planeringspolitik. Det tycker jag att vi får lämna i dåtiden; vi vet att det inte funkar särskilt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

För att vi ska nå ett mål för flexibilitet och gå mot en mer flexibel elmarknad behövs att vi får igång systemtjänster och marknaden för sådana. Vi behöver få igång en mycket större energieffektivisering än vad vi har haft. Vi behöver få till lösningar för svängmassa, som finns på många olika håll. Nere på kontinenten finns syntetisk svängmassa i nästan alla vindkraftverk som har satts upp. Och vi behöver stänga elcertifikatssystemet i balans så snart som möjligt.

Jag har nu nämnt några av de saker som jag ser som viktiga framöver i den generella utvecklingen av elmarknaden, för att denna ska bli mer flexibel och klara av ett 100 procent förnybart elsystem.

Miljöpartiet kommer inte att delta i beslutet, utan vi hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

Anf. 172 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Vi debatterar utgiftsområde 21 Energi.

Tillgången till bra, driftsäker, billig och klimat- och miljövänlig energi är en viktig politisk fråga. Det är ett område där det sker mycket utveckling just nu men också ett område där en stor del av världens konflikter rör sig. Det kommer att förändra maktpositionen mellan länder när man ställer om från gammalt fossilt bränsle till förnybart.

Tillgång till energi är för samhället grundbulten för många av de bekvämligheter och den värme vi behöver men också för alla våra transporter av människor, varor och tjänster. Tillgången till energi är även avgörande för den goda levnadsstandard vi har i Sverige. Den största delen av vår värdefulla exportindustri är både energikrävande och helt beroende av att energitillgången är säkrad.

Av vår energiförbrukning går 40 procent till bostäder och service, 37 procent till vår industri och 23 procent till inrikes transporter. Alla energibesparingar och övergångar till bra klimat- och miljöalternativ spelar därför roll. Energipolitik rör nästan allt.

Trots att Sverige är ett industriland, med både tung gruvindustri och skogsindustri, har vi betydligt lägre utsläpp av koldioxid än andra industriländer. Vår industri är väl medveten om sitt ansvar för att minska förbrukningen och hitta nya metoder i sina processer - processer som drar mindre energi - och att effektivisera energianvändningen. Sverige har också en energiproduktion med låga koldioxidutsläpp beroende på att vi har vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

År 2017 var ett rekordår vad avser användningen av både biobränslen och vindkraft samtidigt som användningen av fossilt bränsle minskade. Vindkraften står i dag för hela 11 procent av den svenska energiproduktionen. Kärnkraften står fortfarande för den största delen av vår energiproduktion. Efter kärnkraften kommer faktiskt biobränslen, och på tredje plats kommer råolja och petroleum. Biobränslen ökar i samma takt som oljeprodukterna minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Den största förnybara energikällan i dag är biobränsle, som nu har en klart större användning än olja. Från att tidigare mest ha använts som bränsle för uppvärmning har biobränsle de senaste åren ökat sin andel av drivmedlen. Det är i dag annars transportsektorn som använder mest petroleumprodukter. Där är det fortfarande 68 procent, men biodrivmedel ökar stadigt.

Det händer massor av positiva saker på energiområdet i Sverige.

Den svenska energipolitiken utgår från energipolitiken i EU. Det finns tuffa mål att nå på energiområdet, och Sverige har en bra utveckling på området. Vi ska minska både energianvändningen och utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 - mål satta inom EU. Det långsiktiga målet är ännu ambitiösare: 100 procent förnybart 2040. Redan i dag kommer 58 procent av den svenska elen från förnybara källor.

Även solcellerna ökar markant. Mellan 2016 och 2017 ökade antalet nätanslutna solcellsanläggningar med drygt 52 procent. Det finns i dag över 15 000 installerade anläggningar med en total effekt på 231 megawatt. Därför är det inte kraftigt subventionerade solcellsutbyggnader som är den viktiga ekonomiska satsningen, något som Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet också påpekat. Det blir inte bästa nytta för de satsade skattepengarna.

Solcellspriserna har sjunkit nästan till en tredjedel sedan 2010. Däremot kostar det fortfarande att installera. Därför är sänkningen i vår budget av de subventionerade bidragen från 30 till 15 procent en rimlig neddragning. Dessutom kommer lika många att få tillgång till bidraget när det halveras. Man kan också använda sig av ROT-avdrag för att installera solceller, men man kan inte kombinera de båda avdragen. Med ROT-avdraget blir det möjligt för många att satsa på solceller. Det blir dessutom i längden lönsamt för den enskilde att installera. Vi anser inte att man ska subventionera något som faktiskt flyger på egna vingar. Skattemedlen ska användas där de behövs mest.

Vidare vill vi i vår budget minska statliga pengar till energirådgivning ute i våra kommuner. Vi anser att man kan rationalisera den funktionen genom mer information på nätet och att den personliga rådgivningen inte ska vara så stor att den behöver kosta så mycket. Kommunerna kan samordna energirådgivningsinformation och göra den mer effektiv.

De utmaningar som skulle ge stor effekt framöver är bättre infrastruktur för småskalig elproduktion från solceller, då dagens elnät är mycket anpassat efter storskalig elproduktion, hur vi ställer om transporterna till el, biobränsle alternativt vätgas, vilket är de energiformer som i dag finns i frontlinjen, och hur vi skapar balans och flexibilitet i ett elsystem som styrs av naturkrafter som sol och vind; det bästa vore om kraften gick att lagra.

Också skattemedel i energisektorn ska användas resurseffektivt. Bara så kan vi skapa en bra energipolitik.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Anf. 173 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Som jag lyfte upp i mitt anförande är vi redan inne i en tämligen unik situation i modern tid, med en förestående effektbrist, och situationen ser ut att bli ännu värre runt hörnet med nedläggning av Ringhals 1 och 2.

Vattenfall har i dag bara ekonomiska mål, och besluten som sådana kan sägas vara ekonomiskt rationella, då det är mer lönsamt att bygga ny elproduktion med lägre tillgänglighet. Det finns politiskt beslutade subventioner som möjliggör just detta. Det är också det som är kärnan i problemet inom energipolitiken: att marknaden i mångt och mycket är politiskt reglerad genom olika marknadssnedvridande moment i form av subventioner.

Här tycker vi sverigedemokrater att det finns all anledning, när staten nu har ett energibolag, att fundera på om man ska använda det till att försämra leveranssäkerheten ytterligare i kraftsystemet och även försämra förutsättningarna för just elintensiv industri att kunna verka i Sverige, vilket riskerar att få ännu större konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv när industri och arbetstillfällen lämnar Sverige.

Fru talman! Därför skulle jag vilja fråga om Moderaterna är öppna för att ge Vattenfall ägardirektiv att beakta andra behov än just de ekonomiska målen, till exempel kopplat till leveranssäkerhet.

Anf. 174 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Att vi har en säker leverans av energi är enormt viktigt. Precis som Mattias Bäckström Johansson påstod är en stor del av våra industrier enormt energikrävande, och de är energikrävande vid vissa tidpunkter. Det är inte hela dygnet, och det är inte alla dagar om året. Det kan inträffa samtidigt som vi har en köldknäpp. Detta är ett dilemma.

Om man inte ska detaljstyra är det ändå viktigt att man på företagsnivå försöker ta itu med dessa problem. Men vi får naturligtvis inte ställa våra industrier utan driftssäker energi. Det är självklart viktigt. Detta är kanske någonting som vi behöver beakta. Jag säger inte att vi har tänkt så. Men det kommer också väldigt mycket annan energi. Det talas till och med om att man kanske kan ha vindkraftsparker som kan lagra vätgasenergi som kan användas vid toppar. Kärnkraften kommer därför kanske inte i framtiden att vara det enda utjämnande energislaget.

Anf. 175 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag vet inte om jag ska tolka svaret från ledamoten Lotta Olsson som ett nja eller ett svagt ja i sammanhanget. Från vårt håll kan vi tycka att det är lite märkligt när staten har ett energibolag om man bara ska titta på de ekonomiska målen. Det blir kanske lite bakvänt. Om detta bolag då kan bidra till att försämra leveranssäkerheten kan det vara bra för företaget rent företagsekonomiskt sett men dåligt för landet. Då tycker vi inte att det är en bra idé att man har detta bolag under dessa former. Givetvis borde man använda förutsättningarna. Här finns det två anläggningar där den tekniska livslängden inte har passerats men som man på rent ekonomiska grunder väljer att lägga ned, vilket då försämrar leveranssäkerheten.

Det finns absolut alternativ. Det handlar om kostnader. Anledningen till att man inte använder just vätgas är att man då får omvandla den i ett led från el till vätgas och till el igen. Det är betydligt mycket dyrare än att köra dessa anläggningar vidare.

Anf. 176 Lotta Olsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Det händer enormt mycket, som sagt, i dessa branscher. Både skogsindustrin och den tunga industrin gör enormt mycket nu. Jag blir faktiskt förvånad när jag lyssnar på dem hur mycket som är på gång.

Många har ett enormt energikunnande och kunnande om hur man balanserar dessa olika kraftslag. Det kan räcka att man ställer om till olika tidpunkter på dygnet. Det kan vara så att om vi kör tvättmaskiner, en del av våra anläggningar eller våra industrier på en annan tid på dygnet kan det räcka. Jag tror därför inte att man ska måla upp problemen till att börja med utan se vad man kan göra utan att öka energiuttaget. Det går nämligen att göra väldigt mycket, och det händer väldigt mycket på detta område.

Anf. 177 Patrik Engström (S)

Fru talman! Mycket i energipolitiken är vi helt överens om över blockgränserna, vilket jag naturligtvis tycker är bra. Men det finns naturligtvis skillnader, och det är väl tur det. Ett område där det finns politiska skillnader gäller stödet till solceller. Bedömare säger att vi i det framtida energisystemet kanske behöver 5-10 procent solel. Det kanske är en rimlig nivå, vad vet jag. Det får framtiden utvisa.

Hur det än är riskerar den solcellsrevolution som ändå har pågått i landet att avstanna genom att det nu görs kraftiga neddragningar av stödet till solel. Vi fick information förra veckan i utskottet vid beredning av detta ärende. Det visar sig att kön för solcellsstöd motsvarar 900 miljoner kronor.

Jag har en fråga till Lotta Olsson och Moderaterna. Ni drar ned solcellsstödet med 440 miljoner kronor. Vad har ni för besked till dem som kommer att drabbas av detta, till dem som blir utan detta stöd eller som får ett halverat stöd?

Anf. 178 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Att man ska bli utan stöd är egentligen en hypotetisk fråga, eftersom man också kan använda ROT-avdrag. För en normalvilla kostar det i genomsnitt 100 000 kronor att installera solenergipaneler. Då skulle stödet minska från 30 000 kronor till 15 000 kronor. Detta är 15 000 kronor som man på sikt kommer att tjäna på att man får ett mer energieffektivt hus. Jag ser inte riktigt den stora problembild som Patrik Engström ser. Jag tycker också att vi ska vara enormt betänksamma när vi använder skattemedel.

Denna utveckling är på gång, och priserna har gått ned till en tredjedel sedan 2010. Äger man en villa, ett radhus eller en friggebod vet man att man måste titta långsiktigt när man investerar i bra och smarta saker. Jag kan därför inte riktigt se detta dilemma. Solcellerna är här, och det rullar på.

Ska dessutom de som jobbar med installationer och så vidare användas på ett bra och effektivt sätt och inte bara ha jobb under några få år när alla installerar utan kanske ha en lite bättre långsiktig prognos för arbete är detta bra.

Dessutom har vi ännu inte så bra infrastruktur när det gäller solceller. Det kan bli ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Ursäkta, Patrik Engström, men jag ser faktiskt inte dilemmat på samma sätt. Dessutom kommer människor att få lite mer pengar kvar i plånboken om de jobbar. Då kan de väl investera dem i solceller.

Anf. 179 Patrik Engström (S)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Vi ska absolut vara rädda om skattemedlen. Det anser jag ingår i uppdraget.

I min bostadsrättsförening var vi på väg att satsa på solceller. Men av olika anledningar blev det inte av. Det kanske var tur, för det var i somras som detta beslut skulle fattas. Det var alltså ett beslut som skulle ha fattats enligt vad som gällde då. Det är detta som är den stora utmaningen tycker jag personligen, nämligen att villaägare och andra fastighetsägare har gjort en kalkyl på en investering på exempelvis 100 000 kronor. Och helt plötsligt, från en dag till en annan, ändras förutsättningarna ganska radikalt. Jag förstår om de blir mycket upprörda nu.

Lotta Olsson, vad är beskedet till dem som har satsat på detta?

Anf. 180 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Beskedet är att det ändå finns rätt så generösa ROT-avdrag, och många kommer ändå att få solcellsstöd. Jag tycker absolut att man ska investera i solceller.

Jag tycker att det är mycket konstigt om en bostadsrättsförening, en villaägare, en bilägare eller någon som har en ekonomi över huvud taget intecknar något som de faktiskt inte vet någonting om för framtiden. Jag vågar inte göra investeringar om jag inte vet att jag ska få stöd och om jag inte har råd.

Mitt råd är att man kanske ska vänta lite grann och ta en del av jobbskatteavdraget och spara det för att satsa på solceller. Det lönar sig nämligen på sikt. Pengarna kommer tillbaka om man investerar dem. Dessutom är inte räntorna så höga just nu.

Anf. 181 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack för ditt anförande, Lotta Olsson! Det var en sak jag reagerade på. Jag tryckte inte på knappen för att begära replik förrän du sa att skattepengar ska användas där de gör bäst nytta. Jag vill fråga om det.

Vi står här i dag eftersom ni fick igenom en budget för ramarna i stället för övergångsregeringens förslag till budget, som bara skulle vara tillfällig tills vi har en regering på plats. I budgeten trycker ni in att ni tycker att trädgårdsarbete är så viktigt att man ska kunna göra avdrag för 75 000 per år för trädgårdsarbete. Tycker du att det är rätt, Lotta Olsson? Du var så noga med att skattepengar ska användas där de gör bäst nytta. Berätta för mig hur du kan försvara avdrag för 75 000 för trädgårdsarbete! Hur kan det vara så viktigt att få in det i en sådan här budget?

Anf. 182 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag kan försvara avdrag för kostnader för trädgårdsarbete. Sedan tror jag inte att någon kommer att dra av för 75 000 bara på trädgårdsarbete, utan det är vad man totalt får göra avdrag för.

Det finns många gamla människor som bor kvar i sina hus och som kanske inte kan sköta allt i sin trädgård även om de sköter vissa delar. Det finns också många som kan utföra det jobbet och som kanske annars inte har ett jobb. Människor kommer att få betala med sin privata ekonomi för att anställa en person som de annars kanske inte skulle anställa. Jag tror att vi på många sätt får ut att de personer som behöver köpa tjänsten kan ha råd att göra det. De som har riktigt god ekonomi kommer att kunna köpa tjänsten ändå; det här gäller många gånger dem som kanske inte skulle unna sig att betala för trädgårdsarbete. Jag tycker alltså absolut att man kan försvara detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är dessutom så att de som utför det här jobbet kommer att betala skatt, som också går till det offentliga. Det kommer även att minska antalet som anställer utan att betala vita pengar, och det är något vi alla har nytta av - att skattepengarna kommer in i stället för att bara inte finnas.

Anf. 183 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack för svaret, Lotta Olsson!

Jag ser fram emot en utvärdering av vilka som har använt sig av detta efter ett år. Jag är övertygad om att det precis som alla andra ROT-avdrag kommer att träffa dem som är högst i rankningen - de som tjänar mest, är mest välbärgade och använder ROT-avdragen mest. Ni säger att skattepengar ska användas där de gör mest nytta, Lotta Olsson, men du övertygar i alla fall inte mig. Vilka det skulle vara som har en sådan trädgård att de behöver använda sig av hjälp för 75 000 får vi se, men jag ser fram emot en utvärdering av vilka som har använt sig av dessa ROT-avdrag - precis man gjort när det gäller alla andra ROT-avdrag.

Jag vill säga något kort om solenergin. Där stryper ni, därför att det görs av andra skäl också. Där kunde ni ha haft samma svar som när det gäller trädgårdsarbete.

Anf. 184 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag tror inte att någon kommer att dra av för 75 000 kronor när det gäller trädgården, men man kanske behöver andra tjänster. Kanske behöver ens gamla mamma andra tjänster. Man kanske vill ha städning, och man kanske vill att någon hjälper en att flytta. Sedan har man ett träd som ska beskäras, men man vågar inte stå på stegen. Det kommer vi också att tjäna en del pengar på, eftersom man då inte trillar ned från stegen för att man beskär sina träd själv. Den som har jobbat på sjukhus vet att det händer väldigt mycket konstiga saker när människor försöker göra sådant de inte längre orkar.

Jag tror ändå på detta. Jag tror att det är vanligt folk som kommer att använda det här. Är man multimiljonär spelar det här avdraget inte så stor roll, utan det handlar om att vanliga personer ska kunna använda sig av ett tjänsteutbud de annars inte skulle kunna använda sig av. Folk får dessutom jobb. Jag tror på de idéerna.

Anf. 185 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Det var många som begärde replik. Om mitt inlägg var smalt var Lotta Olssons inlägg brett, vilket jag uppskattar. Självklart ska man ha även det perspektivet på hela energisektorn.

Jag tänkte säga att jag delar Lotta Olssons engagemang och entusiasm för bioenergin. Vi vet att bioråvara kommer att spela roll i de olika delarna av den energiomställning vi är inne i. Däremot är jag inte lika superoptimistisk, om jag ska kalla det så, kring detta. En viktig anledning till det är att vi har ett väldigt stort energibehov i västvärlden och ett ökande energibehov i de stora delar av världen som nu blir rikare, och frågan är egentligen var man ska få all bioråvara ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Man kan ta flyget som exempel. Vi svenskar är bland dem som flyger mest hela världen. Om man frågar till exempel SAS om de skulle klara av en inblandning av 1 procent bioenergi i sitt fossila bränsle, det vill säga biojet, svarar de att det inte hade gått. Det finns så många olika sektorer som är ute efter den här råvaran: Vi har textilbranschen, som vill göra mer inom detta, och vi har hela kemibranschen. Vi har en väldigt stor och ökande efterfrågan på drivmedel för vägtransporter. Nu ser vi också att utbudet av palmoljebaserade drivmedel slår igenom på bred front här i Sverige, vilket är väldigt oroväckande.

Jag undrar därför: Har Moderaterna beräkningar som visar att vi faktiskt kommer att klara av det här med den bioråvara som finns i världen? Det är min fråga.

Anf. 186 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Tack för jätteintressanta frågor, Lorentz Tovatt!

Personligen tror jag att omställningen till bioenergi kommer att vara en övergångsfas, även om den kanske kommer att vara under ett antal år. Jag tror nämligen att det om vi tittar tillräckligt långt in i framtiden kanske är solenergi, vind och sådana kraftslag som kommer att vara så utvecklade att vi kan klara oss helt på dem. Däremot kommer vi alla troligen att vilja ha kläder på oss, så jag tror att vår skog i framtiden kommer att användas till klädindustrin i stället. Men innan vi är där och innan teknikutvecklingen har kommit så långt tror jag att vi måste gå igenom den här fasen och växla ut det fossila. Det är också så att vi måste använda kärnkraften; även om det inte är en framtidsbransch måste vi under överskådlig tid använda även den om vi ska klara klimatfrågan.

Någonstans tror jag alltså att vi lurar oss själva när vi tror att vi har hittat den optimala lösningen på energiproblemet i dag. Det kommer att komma enormt mycket. Jag har till och med sett att man skulle kunna ha solceller i stället för plåt på bilar, och de skulle då sköta hela energiförsörjningen för bilen. Det kanske kan bli så på flygplan också. Jag tror alltså väldigt mycket på teknikutveckling och att vi måste vara lika smarta när det gäller att ta bort sådant som är omodernt som när det gäller att ta in det nya. Vi måste vara öppna och verkligen se teknikutvecklingen och använda dess potential till fullo.

Många länder kommer heller inte att ha gått den långa väg som vi har gjort. Precis som att man i Afrika går direkt till mobiltelefoni utan att gå via kopparledning kommer många länder att hoppa på den senaste tekniken direkt. Jag ser faktiskt väldigt optimistiskt på det här området.

Anf. 187 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack för svaret, Lotta Olsson! Återigen delar jag Lotta Olssons inställning vad gäller att det slutgiltiga målet egentligen, kan man säga, är elektrifiering.

Det jag ville visa genom min fråga var dock att politiken inte riktigt hänger ihop här. För att återigen ta flygandet som exempel: Om alla i hela världen skulle flyga lika mycket som vi svenskar gör, vad skulle krävas för att ha 100 procent förnybar energi i flygplanstankarna? Jo, det skulle kräva att vi odlade upp varenda yta som finns på jordklotet. Det säger någonting om behovet av energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Därför är den viktigaste frågan här egentligen varför Moderaterna nu har lagt fram en budget där man tar bort de åtgärder som finns för att dämpa energiefterfrågan, till exempel en flygskatt. Det är det enda sättet vi har att faktiskt dämpa behovet av energi till transporterna inom flyget.

Anf. 188 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Allt hänger ihop. Jag tror inte på den totala romantiseringen av vår järnväg; det kostar 1 miljard att bygga en mil järnväg, och det tar väldigt lång tid innan du har hämtat hem de resurserna och kostnaderna, både pengamässigt och vad gäller miljön.

Hittar vi ett bra bränsle - och just i dag är det biobränsle - där man kan hoppa från A till B med flyg i stället för att göra en massa åverkan på vägen kommer det att vara en väldigt bra lösning för långa transporter. Det gäller inte pendling till jobbet - det tror jag inte på - men om man ska flyga från övre Norrland till Stockholm finns det inget som kommer att konkurrera. Det är väldigt svårt att se i dag. Jag kan inte se det.

Anf. 189 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi kristdemokrater anser att en trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för vår välfärd. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

Energipolitiken ska möjliggöra för kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Vi vill se en mångfald av förnybar energi inom industrin, energieffektiviseringar och mer investeringar i långsiktiga och hållbara energislag.

Från flera håll hörs larmrapporter om Sveriges elförsörjning. Vi kristdemokrater tycker att det är dags att ta denna oro på största allvar. Sveriges brister i energiförsörjningen riskerar att få allvarliga konsekvenser. Affärsverket Svenska kraftnät varnade tidigare i år för större effektbrist kommande vinter, vilket får kostsamma konsekvenser för konsumenterna. Det rörliga elpriset är nu på den högsta nivån sedan 2011. Effektbristen väntas öka även nästa år, och en bidragande orsak är att reaktorerna Ringhals 1 och 2 kommer att stängas år 2020 respektive 2019.

Fru talman! När stora brister i elförsörjningen gång på gång påpekas och oron blivit en del av industrins vardag påverkar det framtidstron i så hög grad att vi behöver vidta åtgärder. Industrin står för tusentals arbetstillfällen som är viktiga för Sveriges välstånd, precis som övriga branscher är.

Fler företag gör i dag en omställning och går mot en elektrifiering och digitalisering. Om inget görs kommer fler företag att tvingas ompröva huruvida Sverige ger dem de bästa förutsättningarna. Det har stor betydelse vilka signaler vi skickar till investerare inför nyetableringar av exempelvis data- och serverhallar. Därför behöver vi se till att ta oron på allvar, för klimatets skull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Sveriges elbehov kommer att öka - och det betydligt - om vi ska fortsätta att utveckla samhället och minska oljeberoendet och samtidigt klara klimatmålen. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett elbehov på minst 200 terawattimmar 2045, vilket är 40 terawattimmar mer än i dag, om alla åtaganden ska kunna uppfyllas. Här behövs alla icke-fossila energislag. Ett utbyggt elnät är också helt avgörande.

Fru talman! Med energiöverenskommelsen som utgångspunkt behöver Sverige återuppta planeringen av nya kärnreaktorer. Sverige borde samarbeta med andra kärnkraftsländer, både i Europa och i andra världsdelar, för att utveckla ett fåtal standardiserade kraftverk med en rimlig prislapp och byggtid. Ny kärnkraft är en viktig fråga, inte bara för Sverige utan framför allt på en global nivå. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är kärnkraft nödvändigt för att klara klimatmålen. I dag är det Ryssland och Kina som bygger flest reaktorer. Här har västländerna ett gemensamt ansvar att vara med.

Sverige behöver sätta press på våra grannländer Tyskland, Polen, Danmark och Finland att avveckla sin kolkraft. Dessa länder har kolkraft motsvarande 80 kärnkraftsreaktorer. Förutom att kolkraften är enormt klimatförstörande bidrar den årligen till hundratals människors för tidiga död genom astma, cancer och andra sjukdomar orsakade av koleldning. Om dessa kolkraftverk inte stängs blir det Sverige gör för klimatet närmast meningslöst.

Sverige behöver också, tillsammans med våra grannländer, sätta ett mål för leveranssäkerheten. I dag är ingen ansvarig för att det långsiktigt finns el i nätet, vilket gör att alla agerar kortsiktigt. El är inte vilken vara som helst; därför ska aktörerna på elmarknaden avkrävas långsiktighet.

Jag får ofta frågan om hur 100 procent förnybar energi går ihop med kärnkraft, som vi har med i energiöverenskommelsen. Som målet är formulerat inkluderas kärnkraft. Jag refererar återigen till FN:s klimatpanel, som pekar ut behovet av 500 nya kärnkraftsreaktorer i världen om vi ska nå klimatmålen.

Vi kristdemokrater anser att kärnkraften i linje med energiöverenskommelsen ska utvecklas, inte avvecklas. Vattenkraften ska värnas. Elanvändningen behöver öka för klimatets skull. Vind- och solenergi kommer att byggas ut, och mål för leveranssäkerhet måste tas fram.

Fru talman! Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elproduktionen. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till det lokala och industriella behovet.

Varje kraftslag har sina fördelar och nackdelar, och det är dessa olika kraftslag som ger en robust och hållbar energiförsörjning. Den stora utmaningen är att långsiktigt säkra och tillhandahålla el till internationellt konkurrenskraftiga priser och att se till att det tillkommer forskning och nya tekniker inom olika energiområden, vilket kommer att vara centralt framöver för att ha ett stabilt el- och energisystem.

Solenergi är en viktig klimatsmart del i vårt energisystem. Svensk solenergiforskning är mycket framstående, och solenergin har en stor utvecklingspotential i Sverige.

Solcellsmarknaden fortsätter att växa. En av anledningarna till ökningen kan vara den skattereduktion som infördes under 2015. Kostnaden för att installera solceller har minskat, vilket innebär att det vore önskvärt att minska stödet från 30 till 15 procent av investeringskostnaden. Detta skulle göra så att solenergibranschen kan stå på egna ben i framtiden. En avveckling av stöd ska ske succesivt och kontrollerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är tack vare kombinationen av kärnkraft, vattenkraft, biokraft och vindkraft som Sverige är det land inom EU som har lägst klimatutsläpp i sin elproduktion.

Kristdemokraterna värnar målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. Vi behöver därför intensifiera arbetet med klimat- och energifrågorna på såväl nationell som internationell nivå för att uppnå dessa klimatmål.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Anf. 190 Patrik Engström (S)

Fru talman! Kristdemokraterna är ju med i energiöverenskommelsen, och jag förutsätter att man har för avsikt att fortsätta vara det.

Camilla Brodin talade väldigt mycket om kärnkraft i sitt anförande. Kärnkraften har tjänat oss väl, men den har ju sina uppenbara brister.

Birger Lahti tog upp det finska exemplet. Enligt mina uppgifter är de tio år försenade med det bygget.

I England, där man också kanske har slarvat med energifrågorna, har man priser för nyproducerad kärnkraftsel som är helt fasansfulla.

Detta ska vi inte glömma när vi diskuterar energifrågorna. Samtidigt är det ju nämligen så att priset för att producera vindkraftsel bara sjunker och sjunker och är betydligt lägre. När man talar med Svensk Vindenergi säger de apropå den prognos de har för de närmaste åren - att investera drygt 40 miljarder i produktion av ny vindkraft - att den nya produktionen kommer att motsvara den produktion som uteblir från två stängda kärnkraftverk.

Min fråga till Camilla Brodin blir därför: Måste det vara kärnkraft i det nya energisystemet, eller kan det vara så att ny vindkraft mycket väl kan motsvara produktionsbortfallet från eventuella kärnkraftverk i framtiden?

Anf. 191 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Patrik Engström, för frågorna! Energiöverenskommelsen ska vi inte lämna, och jag pratar gärna om både kärnkraft, vindkraft, solkraft och alla olika kraftslag.

Jag tror att vi måste se till att jobba vidare med energiöverenskommelsen och lyssna på de klimatrapporter som IPCC nu har kommit med. Man ser att hela världen behöver och står inför en elektrifiering om vi ska klara klimatmålen, och vi behöver mer energi. Då är kärnkraftverk en del.

Jag tror också att vi måste gå mot en standardisering av kärnkraftverk och att vi är med och bygger så att byggtiden kan dras ned och att man gör detta till konkurrenskraftiga priser. Det gäller inte enbart i Sverige, utan vi ska också jacka tag i andra kärnkraftsländer och se till att kärnkraften blir en exportvara och inte enbart hamnar i Sverige - just för att vi ska kunna klara klimatmålen.

Anf. 192 Patrik Engström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Jag blev lite lugnare. Jag tycker personligen fortfarande att kärnkraften har tjänat oss väl men att den har sina uppenbara brister när det gäller säkerhet och byggkostnader.

Varför då inte titta på det nya, exempelvis vindkraft, som har haft en helt magisk utveckling och som mycket väl kan kompensera för det bortfall som kärnkraften står inför? Det skulle bli både billigare och säkrare, enligt mitt sätt att se det.

Jag hoppas att Kristdemokraterna inte förväntar sig att politiken ska gå in och kräva något. Jag hoppas att de inte vill ha politiska beslut som säger någonting om att ägarna för kärnkraftverken ska fortsätta att driva sin verksamhet.

Anf. 193 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, Patrik Engström, för de fortsatta frågorna! Vindkraft ska vi absolut ha; det säger vi inte nej till. Men vi måste ta effektbristen och de signaler vi ser från olika håll, framför allt från industrin, på allvar.

Vi kommer inte att klara av att leverera denna el just nu. Därför behövs våra kärnkraftverk. Vi tror inte att vinden kommer att kunna ersätta dem helt i dag. Men vi kommer att behöva alla energislag om vi ska kunna klara av att leverera vår energi i framtiden.

Jag tror att alla dessa energislag behövs, och vi behöver hitta ett sätt att se till hur alla energislag kommer att kunna överleva även i framtiden.

Anf. 194 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för ditt anförande! Det blir intressant att höra ditt svar när jag ställer frågan: Tänker Kristdemokraterna lämna energiuppgörelsen?

Det du säger är att Sverige ska anta ett mål för ny kärnkraft. I energiuppgörelsen säger ni att man inte ska stoppa etableringen av nya reaktorer på befintliga platser men att en sådan ska ske utan stöd. Du säger nu att vi ska ha konkurrenskraftiga priser på elenergi.

Som har framgått av debatten vill vi också fasa ut stöden successivt från sol och vind, för de behövs inte i framtiden. I dag kan man producera landbaserad vindkraft för 34 öre per kilowattimme. De exempel jag har tagit är från Olkiluoto 3. Den är inte färdig än, men som det ser ut i dag kommer priset när det gäller kapitalkostnaden för att leverera att vara på drygt en spänn. Det vet jag säkert, men jag vet inte med hur mycket mer. Reaktorn är som sagt inte ens färdig, så priset kan hamna på 1,50 eller 2 spänn innan det är klart.

Berätta för mig om ditt konststycke! Du ska ha konkurrenskraftiga priser, du är med i energiöverenskommelsen, där det talas om att det ska ske utan stöd, och du vill ha en plan för ny kärnkraft i Sverige. Berätta för mig hur det konststycket går ihop!

Anf. 195 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack för frågan, Birger Lahti! Precis som jag sa till ledamoten Patrik Engström kommer vi inte att lämna energiöverenskommelsen. Den säger att det ska vara 100 procent förnybart och kärnkraft.

Vi ser att vi måste ta larmrapporterna på allvar, och vi kan inte blunda inför det faktum som vi ser framför oss: Om Sverige ska kunna vara med och leverera el i framtiden för att klara klimatmålen måste vi ställa om. Här kommer uppgifter med ny teknik där vi måste se till att vi har alla olika energislag på plats för att kunna göra detta helt leverenssäkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

När det gäller exakta kronor och ören för just kärnkraft, vindkraft, solkraft och så vidare har inte jag svaren här i dag. Men jag vet att det kan gå.

Anf. 196 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för svaren! Men då läser jag er uppgörelse annorlunda än vad du gör. Du talar om 100 procent förnybart och kärnkraft. Ni säger att man ska ha möjlighet att bygga kärnkraft om det sker utan stöd. Men du säger i ditt anförande att Sverige ska anta en plan för ny kärnkraft och att vi ska ha konkurrenskraftiga priser.

För mig är i alla fall 34 öre betydligt billigare än drygt en spänn. Jag får inte ihop matematiken, men du kanske har några uppgifter som jag inte har. Jag ser fram emot hur du ska lyckas med konststycket.

Vad gäller effekten finns det massor av tekniker som går framåt, så jag är övertygad om att vi kommer att fixa detta med en europeisk gemensam energimarknad. Patrik var också inne på detta, och jag tror att detta lyckas.

Men berätta för mig hur du ska lyckas med både och! Ni är med i överenskommelsen, och du säger att man ska en plan. Som det låter för mig pratar du lite grann om planekonomi.

Anf. 197 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag tror att vi får ta en fortsatt diskussion om hur vi ska kunna hitta en elförsörjning och en energiförsörjning som håller över tid. Detta är inte någonting som man trollar fram i en handvändning.

Däremot har jag just läst en rapport som har släppts om att det är svårt att få tag i material för sol- och vindkraft. Hur ska vi kunna säkra att vår elleverans kommer att kunna klaras av i framtiden när vi inte vet hur säkra alla övriga energislag är? Vi kan inte förlita oss på det som finns i dag, utan vi måste hela tiden hålla oss à jour med hur ny teknik utvecklas och hur ny kärnkraft utvecklas. Här satsar vi på forskning framöver, så jag tror på att vi kommer att hitta en bred överenskommelse i detta.

Anf. 198 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag ska först bara säga att det är härligt att höra Camilla Brodins engagemang för klimatet. Så fort hon pratar kärnkraft är det ett brinnande engagemang för klimatet, och nytt för denna gång var dessutom luftkvalitet. Det hade naturligtvis varit otroligt härligt med samma engagemang i dessa frågor i övrigt, inte minst vad gäller till exempel dieselbilarnas fruktansvärda avgaser i stadsmiljö som gör att våra barn får astma. Men jag är glad så länge det finns ett engagemang kopplat till energifrågorna.

Jag tänkte ställa en fråga. Jag har noterat - med viss förvirring, kan jag lägga till - Kristdemokraternas svängningar hit och dit den senaste tiden vad gäller kärnkraftsfrågan. Det har nu länge, under ganska många år, i Sverige varit lagligt att driva vidare de reaktorer vi har i Sverige. Det har dessutom varit lagligt att bygga nya. Ändå har marknaden varit tydlig, inte minst de senaste åren. Vattenfalls beslut om Ringhalsreaktorerna är fattat på marknadsmässiga grunder. Det är ett beslut som Vattenfalls styrelse tar och som vi politiker inte har något med att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är intressant med KD:s nya syn på detta. Vet ni något som Vattenfall eller vi här inne inte känner till om de marknadsmässiga förutsättningarna att driva vidare dessa två reaktorer? Det vore jättekul att höra om Camilla Brodin har någon information som Vattenfalls styrelse kanske inte har.

Anf. 199 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag tackar Lorentz Tovatt.

Det var många frågor och påståenden. Vi ingår båda i energiöverenskommelsens genomförandegrupp. Du talade först om luftkvalitet, och jag tror och hoppas att även ni vill övergå till en elektrifiering av hela transportsektorn så att vi kan nå klimatmålen. Att det då behövs mer el och att vi behöver alla energislag är vi överens om.

Vattenfall har tagit beslut om att stänga ned Ringhals 1 och 2. Men efter det beslutet har effektskatten tagits bort, och vi har fått en ny klimatlag på plats. Parisavtalet och IPCC:s nya rapport om fler kärnkraftverk i världen för att kunna klara av klimatmålen måste tas i beaktande när vi rör oss framåt i dessa frågor. Vi kan inte ta beslut och tro att det ständigt ska vara så, utan vi måste ta till oss ny teknik.

Men att jag skulle sitta på mer information än Vattenfall, där har du fel.

Anf. 200 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för svaret.

Låt mig tydliggöra en sak. IPCC:s rapport bygger på olika prognoser. På samma sätt som Internationella energirådet tar de fram prognoser för vad de ser som olika vägar framöver, och det finns prognoser som visar att vi skulle kunna ha ett elsystem utan kärnkraft. Det där med kärnkraften är alltså ett litet missförstånd som har förekommit i debatten och som ni borde rätta till.

Jag fick inte riktigt svar på frågan som handlar om marknadsmässigheten. Vattenfall har även i nutid varit tydligt med att det inte finns någon marknadsmässig grund för att driva vidare dessa två kärnkraftsreaktorer.

Frågan är då: Ser Camilla Brodin framför sig stora statliga subventioner?

Dessutom har KD börjat tala om att bygga nytt. Vem ska göra det? Finns det över huvud taget någon marknadsmässig grund för det?