Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2018/19:2377 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen beslutar att punkten f i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska upphävas.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som leveranssäkerhet under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Vattenkraften är en viktig del av Sveriges energimix då den står för både en betydande del av baskraften men även används med fördel för att reglera effektbehovet.

Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor.

Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige.

Sverigedemokraterna anser att den svenska energipolitiken måste vila på tre ben: leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och miljö. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden, exempelvis på det så kallade förnybara eller kärnkraften, raserar förutsättningarna för att nå ens något av dessa mål.

Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statens energimyndighet	317 573	38 000
1:2	Insatser för energieffektivisering	233 000	+117 000
1:3	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	10 000	10 000
1:4	Energiforskning	1 477 723
1:5	Planeringsstöd för vindkraft	85 000	85 000
1:6	Energimarknadsinspektionen	123 323
1:7	Energiteknik	975 000	975 000
1:8	Elberedskap	258 000
1:9	Avgifter till internationella organisationer	25 328	+1 000
1:10	Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning	90 000	90 000
	Nya anslag
2:1	Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft		+150 000
2:2	Investeringsstöd biogas		+75 000
2:3	Vätgasstrategi		+100 000
	Summa	3 594 947	–755 000

1:1 Statens Energimyndighet

Statens Energimyndighet har sedan tidigare fått ett ökat driftanslag till följd av ökade satsningar på bland annat smarta elnät, solceller och energilagring. Då vi inte har med dessa i vår budget behövs inte det ökade anslaget.

1:2 Insatser för energieffektivisering

Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet, samt för att utveckla den inhemska energiindustrin, väljer vi att avsätta resurser till en ökad satsning på energieffektivisering. Ur ett resurs- och konkurrensperspektiv är det en självklarhet att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt, den som ligger i framkant har en konkurrensfördel. För vår basindustri i Sverige, som till övervägande del består av energiintensiv verksamhet, är energieffektivisering av stor betydelse med potential för betydande kostnadsbesparingar. Genom att använda mindre energi per producerad enhet stärks industrins konkurrenskraft.

1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:3 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft som led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag.

1:5 Planeringsstöd för vindkraft

Sverigedemokraterna tar bort anslaget 1:5 Planeringsstöd för vindkraft som led i en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag.

1:7 Energiteknik

Dagens investeringsstöd för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Idag ges investeringsstöd för installation av solceller som uppgår till 30 procent av kostnaden för företag och 30 procent för privatpersoner, material såväl som installationen. Då anslaget uteslutande under budgetperioden avser investeringsstöd till solceller samt stöd till energilagring tar Sverigedemokraterna bort anslaget 1:7 Energiteknik.

1:9 Avgifter till internationella organisationer

Sverige bör delta i internationellt samarbete med andra kärnkraftsnationer i syfte att möjliggöra att fler länder får tillgång till leveranssäker och ren baskraft. En snabbare etablering av storskalig kommersiell drift av fjärde generationens kärnkraftverk skulle innebära möjligheten för såväl en utfasning av fossilbaserad kondenskraft som minskade mellanlager av använt kärnbränsle. Sverige bör därför ansluta sig till GIF, Generation IV Forum, med målsättningen att utveckla framtidens kärnkraftsteknik.

1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

Regeringen avsätter medel under budgetperioden till offentliga aktörer för samverkan och spridandet av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning. Anslaget är kopplat till det investeringspaket kring klimatklivet där man med dessa medel vill skapa förutsättningar för sina ideologiska utgångspunkter. Då Sverigedemokraterna inte har med motsvarande satsningar i vårt budgetförslag tas anslaget bort.

2:1 Forskningsreaktor för fjärde generations kärnkraft

Sverigedemokraterna anslår medel för både forskning och utveckling samt uppförande av en svensk forskningsreaktor. Anslagets storlek bygger på den skrivelse som överlämnades till Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien där budget var satt till drygt 1,5 mdkr under perioden 2013–2023. För att med god marginal inte underskatta kostnaden så anslås 150 Mkr årligen för detta från och med 2019.

Idag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstående avses att grävas ned som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det tidigare använda kärnbränslet istället återanvändas.

Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. För att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen. Framtiden kräver ren energi till rimliga priser och i det perspektivet måste forskningen få fart. En lämplig plats för en forskningsreaktor skulle kunna vara Oskarshamn, där det idag använda kärnbränslet finns. 

2:2 Investeringsstöd biogas

Sverige har en outnyttjad potential för framställning av metangas av olika avfallsprodukter, såsom avloppsslam, matrester, slaktavfall, stallgödsel och annan biomassa. Metangas går att använda till både el- och värmeproduktion men då den också går utmärkt att använda som fordonsbränsle är den extra intressant. Metangas av restavfall kan aldrig ensamt ersätta dagens fossila bränslen inom transportsektorn, men i målsättningen att sänka landets utsläpp av växthusgaser ger biogas dubbel verkan. Dels är den förnybar, vilket medför att den inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Dels innebär användandet av biogas att avgången av metangas, vilken i sig klassas som växthusgas, reduceras. Sverigedemokraterna satsar därför på ett utökat investeringsstöd för biogas.

2:3 Vätgasstrategi

Betydande satsningar sker globalt på fordon med bränsleceller med vätgas som energibärare. I Europa har utvecklingen med vätgasstationer ökat enormt, det byggs ut som aldrig förr. I Norge satsar regeringen även stort på vätgas, vilket bedöms resultera i 100 vätgasstationer samt ett minimum av 50 000 vätgasfordon inom en 10-årsperiod.

I Sverige har dock tekniken en rätt blygsam tillvaro, trots potentialen i denna teknik, och det finns dessvärre endast ett fåtal vätgasstationer. Mycket på grund av att det finns få färdiga bränslecellsfordon att köpa eller hyra från olika biltillverkare. Det finns däremot ett flertal kommuner som idag testar bränslecellsbilar, men en förutsättning för en bredare introduktion av bränslecellsfordon är att det finns en infrastruktur för att tanka fordonen, vilket idag saknas.

En annan viktig del vad gäller bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara bilar; exempelvis kan man byta ut dieseldrivna elgeneratorer som idag används som reservkraft på sjukhus, serverhallar och liknande. Tekniken har även potential att bidra till lagring av energi. Fördelen är dessutom att vätgasen inte blir gammal till skillnad från dieseln som är en färskvara med ett bästföredatum. Bränslecellstacken kan även stå inomhus vilket är mer komplicerat med ett dieselverk som har en hög ljudnivå och avger rökavgaser, vilket man helt slipper med bränslecellstekniken.

Sverigedemokraterna vill därför tillföra medel för att fler pilotanläggningar ska komma på plats i syfte att bygga upp en infrastruktur för såväl lättare som tyngre fordon samt för att vidareutveckla tekniken i en vätgasstrategi för Sverige. 

Förändringar gällande skatter kopplat till
utgiftsområde 21

Borttagen skattereduktion för förnybar mikroproduktion av förnybar el

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas skattereduktion för förnybar mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 30 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform modesta kostnader i statsbudgeten, 20 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.

Höjd fastighetsskatt vindkraft

Vindkraften har idag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, istället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 procent) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.

För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.

Mattias Bäckström Johansson (SD)
Charlotte Quensel (SD)	Tobias Andersson (SD)
Eric Palmqvist (SD)