Ungdoms- och folkrörelsefrågor m.m.

Betänkande 1992/93:KrU12

Kulturutskottets betänkande 1992/93:KRU12

Ungdoms- och folkrörelsefrågor m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1992/93
KrU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i
budgetpropositionen som rör ungdoms- och folkrörelsefrågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till Statens ungdomsråd (6066000 kr), Bidrag till central
och lokal ungdomsverksamhet m.m. (110084000 kr), Stöd till
internationellt ungdomssamarbete (7950000 kr),
Lotterinämnden (2200000 kr) och Stöd till ideell verksamhet
(17800000 kr). Detta innebär att riksdagen föreslås anvisa
totalt 144100000 kr till angivna ändamål.

Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motionsyrkanden,
som rör ungdoms- och folkrörelsefrågor. Samtliga yrkanden
avstyrks.

Bl.a. med hänvisning till att en särskild utredare har i
uppdrag att allsidigt belysa ungdomsfrågorna avstyrks ett
förslag att en barn- och ungdomskommission skall tillsättas.

Ett motionsförslag innebär att en snabbutredning skall
tillsättas om samordning av den barn- och ungdomsverksamhet för
vilken medel anvisas under olika departements huvudtitlar.
Utskottet konstaterar att det ankommer på regeringen att besluta
om arbetsformerna inom regeringen och fördelningen av
arbetsuppgifter mellan olika departement. Ett yrkande som syftar
till att stödet till barn- och ungdomsorganisationerna skall
omprioriteras från privilegierade grupper till utsatta barn- och
ungdomsgrupper avstyrks också.

I ett motionsyrkande föreslås att en besparing skall göras på
det statliga stödet till föreningsliv och samlingslokaler på 1,3
miljarder kronor. Yrkandet avstyrks bl.a. med hänvisning till
att medelsanvisning över statsbudgeten prövas av riksdagen för
varje bidragsområde efter bedömning i de olika utskotten. Ett
annat skäl för utskottet att avstyrka nämnda yrkande samt
ytterligare några yrkanden som också rör det offentliga
organisationsstödet är att regeringen tillkallat en särskild
utredare med uppgift att se över och lämna förslag till de
principer som bör gälla för statens bidrag till ideella
organisationer, bl.a. i syfte att minska statsbidragen.
Utskottet avstyrker även två motionsyrkanden som syftar till att
begränsa stödet till Folkets hus-rörelsen.

I en motion begärs ett klarläggande av samhällets ansvar resp.
ideella organisationers uppgifter. Utskottet finner det inte
motiverat att riksdagen tar initiativ till en sådan formell
precisering som motionärerna önskar.

Tre reservationer och en meningsyttring har fogats till
betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bil. 14
(Civildepartementet)

dels under punkt E 1 (s. 97) föreslagit riksdagen att till
Statens ungdomsråd för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag
på 6066000 kr.

dels under punkt E 2 (s. 100) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på
110084000 kr.

dels under punkt E 3 (s. 101) föreslagit riksdagen att
till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret
1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 7950000 kr.

dels under punkt F 1 (s. 105) föreslagit riksdagen att
till Lotterinämnden för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag
på 2200000 kr.

dels under punkt F 4 (s. 113) föreslagit riksdagen att
till Stöd till ideell verksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa
ett reservationsanslag på 17800000 kr.

Motionerna

1992/93:Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
organisationsstödet enligt vad i motionen anförts om
osäkerheterna med syften och mål för stödet.

1992/93:Ju836 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stödet till föreningar skall
prioriteras om från privilegierade grupper till utsatta barn-
och ungdomsgrupper.

1992/93:So289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar
7500000 kr utöver vad regeringen föreslagit för utveckling
av ungdomsmottagningar enligt vad i motionen anförts,

11. att riksdagen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar
5000000 kr utöver vad regeringen föreslagit för insatser mot
anorexi och bulimi enligt vad i motionen anförts.

1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en snabbutredning bör tillsättas med
uppgift att utröna huruvida den barn- och ungdomsverksamhet som
olika departement anslår pengar till kan samordnas.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler för
kulturändamål för budgetåret 1993/94 anvisar 20000000 kr
för inredning och utrustning i särskilda ungdomlokaler enligt
vad i motionen anförts.

1992/93:Kr402 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om klarläggande av samhällets ansvar resp.
ideella organisationers uppgifter i anledning av anslag F 4.
Stöd till ideell verksamhet.

1992/93:Kr403 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en barn- och ungdomskommission.

1992/93:Kr411 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ta initiativ för upprättandet av
riktlinjer för kommuners och landstings stödgivning till
samlingslokaler och föreningsliv,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
direktiv att uppnå en samordning av bidragsgivningen till
samlingslokaler och föreningsliv mellan stat, landsting och
kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att omedelbart göra en initial besparing
på stödet till föreningsliv och samlingslokaler om
1300000000 kr,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift
att granska Folkets hus-rörelsens verksamhet och föreslå
besparingsåtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det allmänna stödet till Folkets Hus
måste begränsas till ett minimum.

1992/93:Kr416 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en ordentlig kartläggning av
organisationsbidragen med förslag till åtgärder i syfte att
minska omfattningen läggs fram på riksdagens bord senast i
samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1993/94.

Utskottet

Övergripande ungdomsfrågor

I ett inledande avsnitt i propositionen redovisar
civilministern övergripande frågor som rör ungdomspolitiken,
ungdomars uppväxtvillkor m.m. (prop. s. 16--22). Bl.a. erinrar
civilministern om att regeringen beslutat tillkalla en särskild
utredare som skall utreda frågor som rör ungdomars
levnadsvillkor och framtidsutsikter. Utredningens arbete skall
vara avslutat före utgången av april 1994.

Motionärerna bakom motion Kr403 (s) anser att -- när
ungdomarna står inför stora svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden -- det inte är tillräckligt att tillkalla en
särskild utredare om ungdomars levnadsvillkor och
framtidsutsikter. Motionärerna föreslår i stället att en barn-
och ungdomskommission skall tillsättas med uppgift att göra en
samlad probleminventering och att komma med förslag till
helhetslösningar samt att initiera snabba åtgärder.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
ungdomsfrågorna får en allsidig belysning så att åtgärder kan
vidtas i syfte att underlätta ungdomars övergång till
vuxenlivet. Den av regeringen tillsatte särskilde utredaren
skall enligt sina direktiv lämna konkreta förslag till åtgärder,
även av sektorsövergripande karaktär, för att underlätta unga
människors etablering i samhället. Särskild vikt skall läggas
vid ungdomarnas möjligheter att etablera sig på bostads- och
arbetsmarknaderna (dir. 1992:107). Utskottet anser att
resultatet av utredningen inte bör föregripas.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om Barn- och
ungdomsdelegationens uppgifter. Delegationen, som inrättades år
1982 har i uppdrag att vara ett samordnande och rådgivande organ
i regeringskansliet för barn- och ungdomsfrågor. Delegationen
skall stimulera till debatt och diskussion kring de frågor man
tar upp i sitt arbete. Delegationen skall bl.a. uppmärksamma
frågor som rör skillnader i välfärd mellan olika barn och
ungdomar, behov av forskning kring barns och ungdomars
levnadsvillkor, föräldrars och barns ansvarstagande i förskolan
och skolan samt barns och ungdomars kulturella och sociala
omgivning. Enligt tilläggsdirektiv skall delegationen även i
fortsättningen vara ett rådgivande organ till regeringen i
frågor som rör unga människors uppväxtvillkor (dir. 1992:15). I
direktiven nämns bl.a. att ungdomars möjligheter att få arbete
och bostad särskilt bör uppmärksammas av delegationen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det inte vara
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen.

Motionärerna bakom motion Kr312 (nyd) begär en
snabbutredning om möjligheterna att samordna barn- och
ungdomsverksamhet för vilken medel anvisas under olika
departements huvudtitlar (yrkande 12).

Inledningsvis konstaterar utskottet att det ankommer på
regeringen att besluta om arbetsformerna inom regeringen och
fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika departement. Det
framstår som självklart att regeringen -- då det gäller
departementsövergripande frågor -- samordnar sina insatser för
att nå bästa möjliga resultat.

I den mån yrkandet avser samordningen av de statliga
myndigheternas insatser inom barn- och ungdomsområdet vill
utskottet framhålla följande. En översyn har nyligen gjorts av
arbets- och ansvarsfördelningen vad gäller de statliga
insatserna inom barn- och ungdomsområdet av den s.k.
STUNS-kommittén (STUNS = statens ungdomspolitiska samordning). I
betänkandet (SOU 1992:54) Mer för mindre -- nya styrformer för
barn- och ungdomspolitiken har kommittén lämnat förslag till en
ny statlig struktur för barn- och ungdomsfrågorna. Kommittén
föreslår också strategier inom flera olika områden, t.ex. för
att motverka tidig utslagning. Betänkandet har remissbehandlats
och bereds för närvarande i Civildepartementet.

Vidare vill utskottet erinra om att det i propositionen (s.
17) konstateras att en rad myndigheter arbetar utifrån olika mål
och instruktioner. En helhetssyn på ungdomars situation
förutsätter enligt propositionen samordning över
sektorsgränserna. Vidare konstateras att det är viktigt att
målen för ungdomspolitiken blir tydligare. Regeringen avser
därför att förelägga riksdagen en proposition med preciserade
mål på ungdomspolitikens område våren 1994.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet det inte vara
påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
Kr312 yrkande 12.

Statens ungdomsråd (E 1)

I budgetpropositionen framhåller civilministern att Statens
ungdomsråds årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
effektivt och att uppsatta mål nåtts. De riktlinjer som
föreslogs i 1991 års budgetproposition och som riksdagen godkänt
bör enligt föredraganden även gälla för budgetåret 1993/94.
Anslaget föreslås bli höjt med 476 000 kr till sammanlagt 6 066
000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)

Syftet med det statliga stödet är att främja en demokratisk
fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet
samt att medverka till en meningsfull fritid för barn och
ungdomar. Stödet skall också främja jämställdhet och jämlikhet
mellan olika ungdomsgrupper samt uppmuntra fler barn och
ungdomar att delta i föreningsliv. Överväganden sker för
närvarande inom regeringskansliet om hur målen för det statliga
stödet skall kunna konkretiseras. Särskild vikt läggs vid
metoder för att förbättra utvärdering och uppföljning av stödet.
Vidare sker en samlad översyn av bidragen till ideella
organisationer av en särskild utredare. Med anledning av detta
pågående arbete föreslås inte i år någon förändring av
bidragssystemet i propositionen.

Civilministern föreslår en uppräkning av anslaget för nästa
budgetår med drygt 8 miljoner kronor till 110084000 kr.

I motion So289 (v) föreslås dels en ökning av bidraget med 7,5
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för utveckling
av ungdomsmottagningar (yrkande 9), dels en ökning med 5
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för insatser
mot bulimi och anorexi (yrkande 11).

Utskottet konstaterar att frågor om de i motionen angivna
stödändamålen hör till sjukvårdshuvudmännens uppgifter. När det
gäller stöd till insatser mot bulimi och anorexi har
kulturutskottet inhämtat att regeringen i november förra året
uppdrog åt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet att analysera
och beskriva förekomsten av anorexi och bulimi i befolkningen
samt att belysa hur sjukdomarna kan förebyggas. Myndigheterna
skall också utreda hur ändamålsenliga kunskaper om dessa
sjukdomar kan förmedlas av personal som i sin yrkesutövning
möter främst unga människor.

Utskottet anser -- med hänvisning till det anförda -- att det
inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionsyrkandena.

Den i propositionen föreslagna medelstilldelningen tillstyrks.

En motion, Ju836 (nyd), synes syfta till att stödet till
barn- och ungdomsorganisationerna skall omprioriteras från
privilegierade grupper till utsatta barn- och ungdomsgrupper
(yrkande 9).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
föreningslivet vänder sig till olika grupper av barn och
ungdomar, således även till barn och ungdomar som befinner sig i
utsatt position. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på
projektet för lokal utveckling genom samverkan (PLUS-projektet)
som bedrivs av en arbetsgrupp knuten till Civildepartementet med
representanter för Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen,
Skolverket, Statens ungdomsråd och Svenska kommunförbundet.
Syftet med projektet är att stimulera till nya idéer för att
förebygga problem samt att stödja enskilda ungdomar som är på
väg att hamna snett. Projektet bygger på samverkan på den lokala
nivån mellan skolan, socialtjänsten, fritidsverksamheten,
polisen, föräldrarna och föreningslivet. Under en treårsperiod
har 30 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts för
projektet. Budgetåret 1991/92 fördelades sammanlagt ca 3,7
miljoner kronor till verksamhet i ett trettiotal föreningar.

Utskottet vill också framhålla att Barn- och
ungdomsdelegationen i enlighet med regeringens tilläggsdirektiv
har i uppdrag att belysa frågor som rör unga människors hälsa
och övriga levnadsvillkor under uppväxtåren. Delegationen skall
särskilt uppmärksamma de unga människor som är speciellt utsatta
(dir. 1992:15).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

I detta sammanhang behandlar utskottet en motion som
innehåller yrkande om medelsanvisning för inredning och
utrustning i särskilda ungdomslokaler. Motionärerna bakom
motion Kr313 (v) föreslår att 20 miljoner kronor skall anvisas
för nämnda ändamål (yrkande 8).

Enligt förordningen (1989:288) om stöd till allmänna
samlingslokaler kan bidrag utgå för köp eller nybyggnad av
sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov av
utrymmen för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet,
förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande
verksamhet. Vidare kan bidrag utgå för ombyggnad och
standardhöjande reparationer. För särskilt angelägna projekt får
det i bidragsunderlaget även räknas in kostnader för anskaffning
av inventarier. Medel till detta stöd anvisas under anslaget
Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. under
Civildepartementets huvudtitel.

Utskottet vill tillägga att en särskild satsning för att
utveckla nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar görs
sedan hösten 1991. Ansvaret för bidragsfördelningen ligger på
Statens ungdomsråd, som fördelar särskilda medel från Allmänna
arvsfonden. Avsikten med stödet är bl.a. att stimulera en
utveckling av nya lösningar när det gäller lokaler och
mötesplatser för ungdomar. Slutligen vill utskottet peka på det
förhållandet att regeringen under år 1992 lämnat stöd från
arvsfondsmedlen till ungdomslokaler inom idrottsrörelsen, de
fria trossamfunden och scoutrörelsen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)

Anslaget föreslås höjt med 738 000 kr till sammanlagt
7950000 kr. Från anslaget lämnas bidrag till Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte. Medel anvisas även för svenskt
deltagande i EG:s ungdomsutbytesprogram Ungdom för Europa.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Lotterinämnden (F 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett ramanslag på
2200000 kr.

Stöd till ideell verksamhet (F 4)

I propositionen föreslås att ett nytt anslag, Stöd till ideell
verksamhet, skall inrättas. Föredraganden framhåller att
folkrörelser, nya typer av ideella organisationer och kooperativ
växer fram utifrån olika behov i vårt samhälle. Dessa föreningar
tar allt aktivare del i verksamhet som tidigare har skötts av
den offentliga sektorn. Det är enligt föredraganden viktigt att
denna utveckling stimuleras. Därför föreslås ett särskilt bidrag
för att stimulera organisationer, som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet, att starta eller ta över verksamhet som
bedrivs i offentlig regi. För budgetåret 1993/94 föreslås att
17800000 kr anvisas under anslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Motionärerna bakom motion Kr402 (s) anser -- mot bakgrund av
att ett nytt anslag föreslås bli inrättat -- att tydliga regler
måste utformas, som anger grunderna för samspelet mellan
samhälle och ideella organisationer. I motionen begärs ett
klarläggande av samhällets ansvar resp. ideella organisationers
uppgifter.

Utskottet konstaterar att det i Sverige finns en lång
tradition när det gäller frivilligarbete inom den s.k. ideella
sektorn, dvs. inom folkrörelser, föreningar, kooperativ och
bland enskilda. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget
att ta vara på det engagemang som finns och stimulera föreningar
och enskilda till att utveckla nya former av verksamhet som
innebär att de bl.a. tar över viss offentlig verksamhet. Så kan
t.ex. en villaförening ta över ansvaret för och skötseln av en
lekplats eller ett friluftsbad. En ideell förening kan starta
ett ungdomens hus med visst stöd från kommunen. Föreningar av
den typ som Farsor & Morsor på Stan och Föräldraföreningen Mot
Narkotika utgör kan uppmuntras att ta initiativ till
generationsövergripande verksamhet.

Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att
riksdagen i detta sammanhang tar initiativ till en formell
precisering av hur avgränsningen skall göras mellan samhällets
ansvar och ideella organisationers uppgifter. Utskottet anser i
enlighet härmed att det inte heller finns skäl att ytterligare
precisera vad som skall gälla för fördelningen av de medel som
anvisas under anslaget Stöd till ideell verksamhet. Utskottet
förutsätter att regeringen -- efter det att bidragsformen
prövats en tid -- återkommer till riksdagen och redovisar
erfarenheterna av stödet. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd av
riksdagen.

Övergripande frågor om organisationsstöd

Utskottet behandlar i det följande tre motioner som innehåller
yrkanden som avser stöd till organisationer och samlingslokaler.

I två av motionsyrkandena, nämligen i motionerna Kr416 (nyd)
och Fi213 (v) yrkande 13, föreslås en översyn av
organisationsbidragen. Motionärerna bakom motion Kr416 (nyd)
anser att regeringen skall återkomma till riksdagen -- senast i
samband med vårens kompletteringsproposition -- med förslag
till åtgärder för att minska stödens omfattning. I motion Fi213
begärs en översyn av organisationsstödet med hänvisning till
osäkerheten med syften och mål för stödet.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att en
parlamentariskt sammansatt kommitté, Lotteriutredningen, har
haft i uppdrag att undersöka om föreningarna i högre grad än
hittills kan finansiera sin verksamhet från spel och lotterier.
Kommittén har lämnat en rad förslag i betänkandet (SOU 1992:130)
Vinna eller försvinna? -- folkrörelsernas lotterier och spel i
framtiden. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen tillkallat en
särskild utredare med uppgift att se över och lämna förslag till
de principer som bör gälla för statens bidrag till ideella
organisationer. Enligt utredningsdirektiven bör de nya
principerna för statens bidragsgivning vara anpassade till den
nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen (dir. 1992:81).
Vidare skall bidragen kunna omprövas årligen. Utredningen skall
syfta till att åstadkomma en större grad av självfinansiering av
verksamheten och att öka föreningslivets självständighet.
Slutligen bör utredaren enligt direktiven lämna förslag till hur
statens bidragsgivning, i samband med en förbättrad situation
för självfinansiering och ökad tillgång till spelmarknaden, kan
minskas. (Jämför vad som ovan anförts om Lotteriutredningen.)
Utredarens arbete skall vara avslutat senast den 1 juli 1993.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att det
huvudsakliga syftet med motionerna -- att en översyn av
organisationsbidragen skall göras -- redan är tillgodosett. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna Kr416 och
Fi213 yrkande 13.

I motion Kr411 (nyd) föreslås att det -- utan föregående
utredning -- skall göras en besparing på det statliga stödet
till föreningsliv och samlingslokaler på 1,3 miljarder kronor
(yrkande 3).

Utskottet behandlade under föregående riksmöte utförligt ett
liknande yrkande, nämligen ett yrkande om att minska
organisationsbidragen med 2 miljarder kronor (bet. 1991/92:KrU14
s. 7--9). Bl.a. redogjorde utskottet för fördelningen av
statsbidragen enligt en rapport från Statskontoret, Statligt
föreningsstöd -- en kartläggning (1991:6). Enligt rapporten
uppgick det statliga stödet budgetåret 1989/90 till
föreningslivet till ca 7,5 miljarder kronor, ett belopp som även
motionärerna bakom årets motion nämner. Utskottet kunde
konstatera att en mycket stor del av nämnda belopp avsåg stöd
som inte kan betraktas som organisationsstöd i egentlig mening.
Sålunda inkluderade beloppet 1891 miljoner kronor till
humanitärt stöd som kanaliseras via hjälporganisationer samt
2088 miljoner kronor som avsåg lönebidrag. Utskottet framhöll
vidare att det därutöver anvisas medel över statsbudgeten för
stöd till organisationer för vitt skilda ändmål och med vitt
skilda syften under ett stort antal anslag. Utskottet erinrade
om att medelsanvisning över statsbudgeten prövas av riksdagen
för varje bidragsområde efter bedömning i de olika utskotten. I
kulturutskottet bereds frågor om storleken av bidragen till
ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen, trossamfunden och andra
folkrörelser samt till studieförbunden. Utskottet erinrade
vidare om att det står en ledamot fritt att framställa yrkanden
om minskningar av den medelsanvisning till visst ändamål som
föreslagits i budgetpropositionen även om han eller hon inte
väckt en motion i frågan. Med hänsyn till vad utskottet anfört
ansåg utskottet att det saknades skäl att pröva motionens
nedskärningsförslag i relation till varje anslag som avser
organisationsstöd. Motionsyrkandet avstyrktes.

Utskottet, som intar samma ståndpunkt som i fjol, vill erinra
om det arbete som bedrivs av den i det föregående nämnda
utredningen om bidrag till ideella organisationer, som bl.a.
syftar till en minskning av statsbidragen till organisationerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr 411 yrkande 3.

I motion Kr411 (nyd) föreslås att initiativ skall tas för att
upprätta riktlinjer för kommuners och landstings stödgivning
till samlingslokaler och föreningsliv (yrkande 1).

Med hänvisning till den kommunala självstyrelsen avstyrker
utskottet yrkandet.

I samma motion, motion Kr411 (nyd), föreslås att en utredning
tillsätts för att uppnå samordning av bidragsgivningen till
samlingslokaler och föreningsliv mellan stat, landsting och
kommuner (yrkande 2).

Då det gäller statliga bidrag till föreningslivet hänvisar
utskottet till den redovisning som lämnats i det föregående om
en pågående utredning om bidrag till ideella organisationer.
Vidare anser utskottet att regeringen vid utformningen och
bedömningen av budgetförslaget självfallet måste samordna
departementens olika stödändamål. Likaså bör regeringen i sina
överväganden inbegripa den bidragsgivning som sker från
landsting och kommuner.

När det gäller bidraget till samlingslokaler vill utskottet
framhålla följande. I enlighet med reglerna i förordningen
(1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler sker samordning
mellan de samhälleliga nivåerna. Enligt förordningen (9 §) krävs
nämligen för statligt bidrag att även kommunen lämnar bidrag.

Slutligen erinrar utskottet om att då det gäller landstings
och kommuners bidragsgivning stor hänsyn måste tas till den
kommunala självstyrelsen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Kr411 yrkande 2.

Likaledes i motion Kr411 föreslås en granskning av Folkets
hus-rörelsens verksamhet (yrkande 4) samt en begränsning av
det allmänna stödet till Folkets hus-rörelsen till ett minimum
(yrkande 5).

Utskottet som behandlade snarlika yrkanden under föregående
riksmöte anförde i betänkande 1991/92:KrU14 bl.a. att de
föreningsägda samlinglokalerna i landet enligt utskottets
uppfattning är viktiga mötesplatser för olika kulturformer och
en förutsättning för många lokala föreningars kulturverksamhet
särskilt på landsbygden och i mindre orter. Som exempel på
aktiviteter inom Folkets hus-rörelsen nämnde utskottet Bio
Kontrast-verksamheten som år 1990 arrangerade ca 2 500
föreställningar i landet med närmare 137000 åskådare i sina
lokaler. Utskottet avstyrkte yrkandena.

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt och vill därutöver nämna
följande.

Även andra organisationer -- såsom Våra gårdar och
Bygdegårdarnas riksförbund -- erhåller stöd över statsbudgeten
för viss kulturell verksamhet som prövas av riksdagen i
anslutning till behandlingen av kulturbudgeten. I den mån
bidragsansökningar från de berörda organisationerna behandlas av
myndigheter ankommer det på de bidragsfördelande myndigheterna
att göra en saklig prövning där olika behov ställs mot varandra.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet om
en granskning (yrkande 4).

Det ovan anförda leder också till slutsatsen att yrkande 5 i
motion Kr411 bör avstyrkas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en barn- och ungdomskommission

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr403,

2. beträffande en snabbutredning om möjligheterna att
samordna barn- och ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 12,

3. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens ungdomsråd för budgetåret 1993/94 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 066 000 kr,

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central
och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motion 1992/93:So289 yrkandena 9 och 11 till Bidrag
till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret
1993/94 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 110 084 000 kr,

men. (v) -- delvis

5. beträffande omprioritering av stödet till barn- och
ungdomsorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju836 yrkande 9,

6. beträffande medelsanvisning för inredning och utrustning
i särskilda ungdomslokaler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 8,

men. (v) -- delvis

7. beträffande medelanvisningen till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1993/94
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
7950000 kr,

8. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Lotterinämnden för budgetåret 1993/94 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2200000 kr,

9. beträffande medelsanvisningen till Stöd till ideell
verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till ideell verksamhet för budgetåret 1993/94 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17800000 kr,

10. beträffande ett klarläggande av samhällets ansvar resp.
ideella organisationers uppgifter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr402,

11. beträffande översyn av organisationsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi213 yrkande 13 och
1992/93:Kr416,

12. beträffande besparing på det statliga stödet till
föreningsliv och samlingslokaler

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 3,

res. 1 (nyd)

13. beträffande riktlinjer för kommuners och landstings
stödgivning till samlingslokaler och föreningsliv

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 1,

14. beträffande samordning av bidragsgivningen till
samlingslokaler och föreningsliv

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 2,

15. beträffande granskning av Folkets hus-rörelsens
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 4,

res. 2 (nyd)

16. beträffande begränsning av det allmänna stödet till
Folkets hus-rörelsen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr411 yrkande 5.

res. 3 (nyd) -- motiv. -- villk. res. 2

Stockholm den 25 februari 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp),
Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Besparing på det statliga stödet till föreningsliv och
samlingslokaler (mom. 12)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "Kr411 yrkande 3" bort
ha följande lydelse:

Enligt en rapport från Statskontoret, Statligt föreningsstöd
-- en kartläggning (1991:6), finansierades föreningslivet under
budgetåret 1989/90 med ca 13 miljarder kronor. Därav utgjorde ca
7,5 miljarder kronor statligt stöd. Utskottet anser att det är
motiverat att omedelbart göra en initial besparing på stödet
till föreningsliv och samlingslokaler med 10 % eller således 1,3
miljarder kronor. Regeringen bör därför snarast återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder för att minska stödet på de
nämnda områdena. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr411 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande besparing på det statliga stödet till
föreningsliv och samlingslokaler

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr411 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Granskning av Folkets hus-rörelsens verksamhet (mom. 15)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet som" och slutar med "(yrkande 4)" bort ha
följande lydelse:

Folkets hus-rörelsen erhåller stora belopp från både staten
och kommunerna utan att det ställs tillräckliga krav på
egenfinansiering. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget
att närmare undersöka i vilken utsträckning lån, bidrag, borgen
eller annat offentligt stöd rörelsen erhåller. Utskottet anser
därför att det är motiverat att en utredning tillsätts. En sådan
utredning bör i samband därmed föreslå besparingsåtgärder på
detta område. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr411 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande granskning av Folkets hus-rörelsens
verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr411 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Begränsning av det allmänna stödet till Folkets
hus-rörelsen (mom. 16 motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 2

Simon Liliedahl (nyd) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med "Det ovan" och slutar med "bör
avstyrkas" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på en sådan utredning som förordats av utskottet i
det föregående (reservation 2) bör någon särskild besparing på
stödet till Folkets hus-rörelsen inte göras. Yrkande 5 i motion
Kr411 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. Medelsanvisningen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. (mom. 4)

Jag anser att dagens ungdomsmottagningar bör byggas ut för att
bl.a. kunna fungera som länk mellan ungdomar och skola. I
enlighet med vad som anförs i motion So289 yrkande 9 bör således
det aktuella anslaget räknas upp med 7,5 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslagit. Jag anser att det även finns stora
behov av resurser för verksamhet mot anorexi och bulimi för att
i projektform genomföra konkreta åtgärder. Därför bör riksdagen
anslå 5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit på
nämnda anslag. Sammanlagt bör således anslaget totalt uppgå till
122584000 kr.

2. Medelsanvisning för inredning och utrustning i särskilda
ungdomslokaler (mom. 6)

Enligt min mening bör ett särskilt anslag på 20 miljoner
kronor inrättas för inredning och utrustning i särskilda
ungdomslokaler.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 4 och 6 borde ha hemställt:

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central
och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So289 yrkandena 9
och 11 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag
till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret
1993/94 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 122584000 kr,

6. beträffande medelsanvisning för inredning och utrustning
i särskilda ungdomslokaler

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr313 yrkande 8
anvisar 20 miljoner kronor under ett nytt anslag benämnt
Inredning och utrustning i särskilda ungdomslokaler.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet4
Övergripande ungdomsfrågor4
Statens ungdomsråd (E 1)5
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (E 2)5
Stöd till internationellt ungdomssamarbete (E 3)7
Lotterinämnden (F 1)7
Stöd till ideell verksamhet (F 4)7
Övergripande frågor om organisationsstöd8
Hemställan11
Reservationer
1. Besparing på det statliga stödet till föreningsliv och
samlingslokaler (nyd)12
2. Granskning av Folkets hus-rörelsens verksamhet (nyd)13
3. Begränsning av det allmänna stödet till Folkets
hus-rörelsen (motiveringen) (nyd)13
Meningsyttring av suppleant (v)14