Minskat stöd till Folkets Hus rörelsen

Motion 1992/93:Kr411 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Bakgrund

Enligt statskontorets kartläggning 91:6, finansierades
föreningslivet under perioden 1989/90 med cirka 13 000 000
000 kronor.

Grovt fördelades denna post på 7,5 mdr statligt stöd, 4,5
mdr kommunalt stöd, 1,5 mdr landstingsstöd.

Varje form av samordning mellan bidragsgivarna
saknas.

Riktlinjer för kommuner och landsting för denna
stödgivning saknas dessutom.

Med tanke på ovanstående samt de signaler som kommit
in från landets olika kommuner, kan säkerligen omedelbart
detta bidrag skäras ner för att uppnå en initial spareffekt på
1 300 000 000 kronor.

Folkets Husrörelsen är organiserad i tre nivåer: Central
riksorganisation, distrikt samt medlemsföreningar.

Det finns drygt 700 Folkets Husföreningar verksamma i
landet.

Enligt stadgarna är Folkets Husrörelsen en del av
arbetarrörelsen. De lokala FolketsHusföreningarna är alla
egna juridiska personer. I allmänhet är de ideella
föreningar.

Riksorganisationen har inget ekonomiskt ansvar för
medlemsföreningarna. Något sammanhållet material som
tar upp medlemsföreningarnas ekonomiska förhållanden
tycks inte finnas.

Omfattningen av de kommunala stöden till Folkets Hus
är så komplicerat, att kommunförbundet som försökt
utreda saken faktiskt ej klarat av det och inte kunnat göra
någon beräkning. Detta är bland annat beroende på att de
kommunala stöden kan utgå på så många olika sätt.

I allmänhet utgår ett driftbidrag till Folkets
Husföreningarnas verksamhet från kulturnämnden.
Kommunala stöd kan också ges i form av så kallat allmänt
kapitalstöd eller borgensåtaganden för lån. Vad gäller
nybyggnation eller ombyggnad av Folkets Huslokaler, är
vidare ett kommunalt bidrag en förutsättning för att
projekten skall kunna berättiga till statligt stöd.

För köp, nybyggnationer och ombyggnationer av
samlingslokaler samt betalning av vissa skulder, kan lokala
Folkets Husföreningar erhålla statligt bidrag under
förordningen om stöd till allmänna samlingslokaler (SFS
1989:288, ändrad i SFS 1990:216). Särskilt stöd kan också
utgå till handikappanpassning. Om svårigheter att betala
skulder föreligger på grund av befolkningsminskning eller
dylikt, kan särskilt bidrag utgå.

Statens bidrag/stöd till kommunerna borde skäras ner
med samma belopp som kommunerna påtagit sig någon
form av ekonomisk förbindelse gentemot den lokala Folkets
Husrörelsen. I första hand skall deras egen distrikts- och
riksorganisation borga för den lokala föreningens
ekonomiska åtaganden.

Anslaget för det statliga samlingslokalstödet uppgår för
budgetåret 1993/94 till 85 miljoner kronor.

Då flertalet av Folkets Husrörelserna erhåller stora
belopp från stat och kommuner utan krav på
egenfinansiering, vill vi föreslå en utredning om stat och
kommuners beviljande av lån, stöd, borgen m m till Folkets
Husrörelsen.

Statens engagemang i Folkets Husrörelserna bör
begränsas. En möjlighet är att i de fall där kommunerna på
eget bevåg lämnar bidrag till Folkets Hus bör statens bidrag
minskas i motsvarande mån. Det är ju påtagligt hur man i
många socialdemokratiskt dominerade kommuner är
generös med ekonomiskt stöd till Folkets Hus utan att
närmare kontrollera verksamheten eller att kräva en
motprestation som kan vara till nytta för alla
kommunmedlemmar.

En propå om granskning av Folkets Husrörelserna har
också förelagts riksdagens revisorer för ett år sedan, vilken
avslogs med hänvisning till en alltför tung arbetsbörda. Vi
ämnar i år ånyo anmäla frågan för granskning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta initiativ för upprättandet
av riktlinjer för kommuners och landstings stödgivning till
samlingslokaler och föreningsliv,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
direktiv att uppnå en samordning av bidragsgivningen till
samlingslokaler och föreningsliv mellan stat, landsting och
kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att omedelbart göra en initial
besparing på stödet till föreningsliv och samlingslokaler om
1 300 000 000 kr,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att granska Folkets Husrörelsens verksamhet och
föreslå besparingsåtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det allmänna stödet till
Folkets Hus måste begränsas till ett minimum,

6. att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m. (F 3) anvisar 75 000 000 kr.1

Stockholm den 21 januari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)

Arne Jansson (nyd)

1 Yrkande 6 hänvisat till BoU.