Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Anf. 1 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande UU9 om skärpt exportkontroll av krigsmateriel.

För många länder är krigsmaterielexporten ett utrikespolitiskt verktyg för att kunna vinna fördelar på andra länders bekostnad, inte minst när det gäller världens olika stormakter. Men för Sveriges del är så inte fallet, utan här vägs alla beslut om krigsmaterielexport mot följderna för andra länder och deras invånare. På så vis har vår exportkontroll av krigsmateriel utvecklats till vad den är i dag, nämligen världens näst strängaste lagstiftning. Endast Japan har en strängare lagstiftning.

Det kan vara bra att påminna om detta, herr talman, då det i debatten ibland låter som att vår krigsmaterielexport är helt oreglerad. Ett sådant påstående är alltså milt sagt felaktigt.

Regeringen föreslår i sin proposition införandet av ett demokratikriterium. Detta har varit ett återkommande debattämne i dessa sammanhang här i kammaren, och vi har tidigare uttryckt oss försiktigt positivt till att ett sådant införs. Som alltid i utrikespolitik är det viktigt att ha förståelse för det faktum att alla länder inte fungerar precis som Sverige. Därför har vi tidigare framfört att ett demokratikriterium inte ska vara vad man kallar absolut utan snarare skapa en mer nyanserad bedömning. Det tycker vi också att propositionen har landat i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Sverige, svensk försvarsförmåga och vår alliansfrihet har tjänat på att vi har haft en väl fungerande inhemsk försvarsindustri. Tack vare tillgången till en sådan har vi som land kunnat förbli neutrala och oberoende av andra staters vilja att sälja krigsmateriel till oss - något som inte minst var positivt för avspänningen när kalla kriget var som kallast och som även är positivt nu när säkerhetsläget kring Östersjön har försämrats.

För att överleva är dock svensk försvarsindustri helt beroende av sin export. Ett bra exempel på detta är stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Tack vare försäljningen av Gripen till Brasilien har Saab och Sverige getts möjligheten att fortsätta utveckla flygplanet och bibehålla vår inhemska flygindustri. Om försäljningen inte hade genomförts hade detta troligtvis inte varit möjligt - något som skulle ha lett till mycket negativa konsekvenser för vår flygindustri, det svenska flygvapnets förmåga och våra skattebetalare.

Ett villkor som också är helt avgörande för vår export av krigsmateriel är följdleveranserna. Det land som köper ett krigsmaterielsystem av oss måste kunna lita på att de under lång tid - flera decennier - har möjlighet att köpa ammunition, reservdelar och uppgraderingar av oss. Därför finns det i dag presumtion för följdleveranser, som bara kan brytas av förändrade villkor för de ovillkorliga hindren - internationellt bindande överenskommelser, bindande sanktionsbeslut och folkrättsliga regler om neutrala stater under krig.

Nu föreslås en liten glidning i bedömandet som är svår att tolka. Det är dock lätt att konstatera att följdleveranserna inte behöver strängare bedömning. Andra försvarsmakter som köper materiel av oss har samma behov av försörjningstrygghet som vår egen försvarsmakt har. Vill vi sälja materielsystem måste vi i alla normalfall också sälja ammunition för, reservdelar till och uppgraderingar av det vi har exporterat. Att stryka i listan över vad som ska betraktas som följdleveranser kommer att ge svensk industri ett dåligt rykte. Med det följer risken för minskad export och på längre sikt nedmontering av svensk försvarsindustri, med negativa konsekvenser för Sverige som följd.

Herr talman! Det vi sverigedemokrater reagerar kanske starkast på i regeringens proposition är det föreslagna nya PGU-kriteriet. Kriteriet föreskriver att Sverige ska bedöma vad som är bäst för ett mottagarland. Vi ska ställa oss frågan om ett land verkligen har råd med krigsmateriel eller om det i stället ska inhandla livsmedel, skolböcker eller något annat som anses viktigare.

Vi i Sverige ska alltså bedöma vad som är bäst för ett enskilt land, vilket kan vara mycket svårt. En fråga man kan ställa sig är vad vårt finska broderfolk skulle ha sagt om de i stället för ammunition endast fått bröd av oss under vinterkriget. Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad det behöver och vad det har råd med. Om landets regim är aggressiv eller instabil på annat sätt faller man ändå på demokrati- och MR-kriterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Vi avvisar därför helt införandet av ett PGU-kriterium. Ett sådant kriterium gör att svensk exportkontroll blir helt avvikande från de övriga ländernas i sexnationerssamarbetet, och i stället för att göra reglerna mer lika varandra blir det precis tvärtom. Med fyra olika villkorliga hinder i riktlinjerna för exportkontrollen har vi de verktyg vi behöver: MR-kriteriet, demokratikriteriet, konfliktkriteriet och avledningskriteriet. PGU-kriteriet är otydligt och farligt och bör därför inte ingå.

Herr talman! Det är fullständigt naivt att tro att exporten i världen upphör om Sverige sätter käppar i hjulet för sig självt och slutar exportera. Givetvis är det då någon annan som säljer - någon som inte lever upp till de redan höga krav Sverige har. Bättre vore det om Sverige arbetade för att andra länder ska komma ifatt Sverige och de redan höga krav vi har, i stället för att vi ska fortsätta försvåra för oss själva och göra oss omöjliga att handla av.

Vi kan inte sitta och utifrån PGU bedöma om länder bör köpa försvarsmateriel från Sverige eller inte. Det är en fråga för det enskilda landet att bedöma sin egen säkerhetspolitiska situation. Vi bedömer alltså att PGU-kriteriet kommer att begränsa svensk krigsmaterielexport på ett oförutsägbart sätt och att våra internationella partner riskerar att bryta kontakterna med Sverige. Andra länders krigsmaterielexportproducenter har redan i konkurrenssyfte börjat verka för att tränga ut svenska företag ur viktiga materielsamarbeten.

Bara diskussionen om vapenexporten och KEX-utredningen, som ledde fram till regeringens proposition, har drabbat svensk försvarsindustri negativt. Presumtiva köparländer har uppvisat osäkerhet i huruvida man kan lita på svensk export i framtiden. Om detta kan försvarsindustrin vittna. Läget är alltså kritiskt.

Vi inom politiken borde vara tacksamma för att svensk försvarsindustri finns kvar. Villkoren är redan svåra. Om exporten kraftigt regleras ned återstår för de svenska försvarsföretagen att antingen lämna landet eller, med sitt kapital, lämna branschen. Båda alternativen vore en katastrof för svensk krigsmaterielförsörjning och vår alliansfrihet. Tvingas Sverige framöver handla all sin krigsmateriel utomlands kommer det att leda till ökade kostnader, med följden att vi får mindre krigsmateriel för anslaget - något som kommer att påverka vår militära förmåga mycket negativt.

Vår försvarsindustri är dessutom väldigt teknikdrivande och satsar mer på forskning än vad Chalmers och KTH gör tillsammans. Det är också något som skulle försvinna om försvarsföretagen tvingades flytta utomlands eller lägga ned sin verksamhet. Man ska även komma ihåg alla de arbetstillfällen i landet som försvarsindustrin skapar både direkt och indirekt.

Ytterligare ett skäl att skydda vår försvarsindustri är att tillgången till egen avancerad teknologi öppnar den utländska marknaden för Sverige. Endast de som har egen avancerad teknologi kan förhandla till sig den modernaste försvarsmaterielen från andra länder.

Herr talman! Med anledning av detta yrkar vi avslag på propositionen och bifall till reservation 1.

Anf. 2 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Den svenska vapenexporten har länge utgjort exempel på dubbelmoral. Samtidigt som regeringen talar om vikten av demokrati, fred och kvinnors rättigheter beväpnar Sverige krigförande diktaturer som systematiskt kränker mänskliga rättigheter. Det blev tydligt såväl under den arabiska våren som nu, när sex av tio länder som deltar i den Saudiledda koalitionens brutala krigföring i Jemen har köpt svenska vapen. I länder som Indien, Sydafrika och Brasilien är vårt land Sverige för många nära sammankopplat med korruptionskantade vapenaffärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Att Sverige sålde vapen till krigförande diktaturer under den arabiska våren väckte ilska och upprördhet och ledde till att riksdagen i maj 2011 beslutade att regeringen skulle återkomma med en ny lagstiftning som skärper kontrollen av vapenexport till diktaturer.

Det tog regeringen ett drygt år att tillsätta en kommitté med uppdrag att se över krigsmaterielexporten. I juni 2015 lämnade kommittén sitt slutbetänkande. Drygt två år senare lade regeringen fram en proposition, som i stora drag följer de förslag som KEX-utredningen presenterat. Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 15 april 2018, nästan sju år efter att riksdagen lämnat sitt tillkännagivande.

Det har minst sagt varit upprörande att se hur regeringen på drygt ett halvår har kunnat genomföra lagändringar som kraftigt begränsar möjligheten för människor att i Sverige söka skydd undan krig och förtryck samtidigt som man behövt närmare sju år på sig för att lämna förslag om att begränsa försäljningen av de vapen som skapar detta förtryck och tvingar folk på flykt.

Under dessa sju år har Sverige exporterat krigsmateriel till icke-demokratier för omkring 20 miljarder kronor. Ansvaret för detta vilar på både den nuvarande och den förra regeringen.

Vänsterpartiet var drivande bakom beslutet att skärpa regelverket för vapenexporten, och vi välkomnar att ett förslag nu läggs fram. Det innebär vissa positiva förändringar när det gäller att tydliggöra regeringens ansvar för krigsmaterielexporten. Det innebär också en begränsning av definitionen av följdleveranser samt viss ökad insyn i exporten. Men när det gäller huvudfrågan menar vi att förslaget är otillräckligt och förmodligen kommer att göra mycket liten skillnad.

Herr talman! I vår motion till regeringens proposition har vi lämnat flera förslag på hur regelverket kan ändras i en mer restriktiv riktning men även angående öppenheten och transparensen samt angående importen av krigsmateriel. Vi i Vänsterpartiet vill stoppa exporten av krigsmateriel till diktaturer och människorättskränkare. Vi har därför lagt fram ett förslag med denna innebörd för att ge riksdagen möjlighet att leva upp till det beslut som den tog i maj 2011. Jag vill härmed yrka bifall till reservation 2.

I propositionen som läggs fram står att den demokratiska statusen ska vara ett centralt villkor för att avgöra huruvida den aktuella staten är lämplig eller inte att sälja vapen till och att grava brister i den demokratiska statusen ska utgöra hinder för export.

Detta låter ju bra, men det ska fortfarande göras en helhetsbedömning. Vi har alltför många gånger sett hur vapenindustrins intressen gått före eventuella demokratiska brister. Därför vill Vänsterpartiet se ett verkligt stopp för vapenexporten till diktaturer. Det är därför vi anser att demokratikriteriet ska utformas som ett krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Även när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i mottagarländerna är skrivningarna för svaga. ISP - den myndighet som bedömer om vapenexport ska beviljas - säger själv att förslaget inte innebär någon skärpning av nuvarande regelverk, som tillåter vapenexport till flera grova människorättskränkare.

Herr talman! Regeringen lyfter ofta fram att den är den första i världen med att bedriva en feministisk utrikespolitik. Vi i Vänsterpartiet har vid flera tillfällen berömt regeringens ansträngningar för att stärka kvinnors rättigheter i världen. I den svenska politiken för export av krigsmateriel saknas dock det feministiska perspektivet - så även i regeringens nya förslag. I uppräkningen av vad som enligt praxis ska uppfattas som allvarliga brott nämns av någon underlig anledning inte brott mot kvinnors rättigheter.

KEX-utredningens slutbetänkande lyfter fram den legitimerande effekt som export av krigsmateriel har och varför detta borde spela roll vid beslut om export till diktaturer eller människorättskränkare. Skrivningar om krigsmaterielexportens legitimerande effekt finns i propositionen genom hänvisning till KEX arbete men inte som en del av regeringens egen bedömning. Vi i Vänsterpartiet menar att sådana skrivningar behövs och skulle utgöra en viktig vägledning vid beslut om tillstånd.

Enligt det nuvarande regelverket är det relativt lätt att få tillstånd för export av krigsmateriel vid följdleveranser. Att regelverket för följdleveranser har varit tillåtande kan vi se i exemplet Pakistan. Trots att inga nya affärer med Pakistan har beviljats sedan 2007 på grund av den allvarliga situationen i landet ser vi hur svensk export av krigsmateriel fortsätter i form av följdleveranser även under 2017.

Definitionen av följdleveranser kommer att snävas in genom propositionen, vilket är ett välkommet steg. Vi vill dock se att all export prövas enligt regelverket och omfattas av kriteriet om mänskliga rättigheter och demokrati.

Regeringens förslag innebär viss ökad öppenhet och transparens. Bland annat ska utöver ordinarie ledamöter i Exportkontrollrådet även suppleanter utses för att möjliggöra diskussioner om de sekretessbelagda ärendena mellan partikamrater. Dessutom ska regeringens redovisning till riksdagen utvecklas, och regeringen ska lämna redogörelser avseende exportkontrollfrågor till Utrikesnämnden.

Vänsterpartiet välkomnar dessa förändringar men anser att ytterligare förslag för att öka öppenheten och transparensen behövs, till exempel när det gäller vem som utser representanter till EKR och att deras ställningstaganden offentliggörs förutom när detta uppenbart strider mot sekretessen.

Under 2016 har Sverige exporterat vapen till Saudiarabien, Qatar, Pakistan, Oman, Förenade Arabemiraten, Singapore, Malaysia, Mexiko, Thailand och Jordanien. Samtliga dessa stater klassas som diktaturer eller som stater med stora demokratiska brister, enligt Freedom House. Så brukar dessa listor se ut år efter år, och så kan det fortsätta att se ut med de lagändringar som regeringen nu föreslår.

För att kunna avgöra om avsikten bakom förslaget - och direktiven till KEX-utredningen - har uppfyllts bör förändringarna i regelverket utvärderas efter tre år, så att vi tydligt kan se om de har inneburit den skärpta exportkontroll av krigsmateriel som avsetts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning samt fördömer varje brott mot de mänskliga rättigheterna, oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. För att Sverige ska kunna göra detta med trovärdighet måste vi sluta att beväpna diktaturer.

Vapenexportutredningen innebar en historisk möjlighet att göra upp med dubbelmoralen i den svenska vapenexporten. Att regeringen, Liberalerna och Kristdemokraterna inte tog den möjligheten och inte klarar av att leva upp till sina kongressbeslut om att stoppa vapenexporten till diktaturer är minst sagt beklämmande.

I maj 2011, när riksdagen fattade beslut om att regelverket skulle skärpas, skrev ledande representanter för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans på DN Debatt att de åtog sig att verka för ett regelverk som i praktiken inte ska tillåta export av krigsmateriel till diktaturer. Det är nu tydligt att Vänsterpartiet är ensamma om att stå kvar vid den ståndpunkten.

Herr talman! En bred majoritet av det svenska folket vill se ett förbud mot vapenexport till diktaturer. Det finns fortfarande en chans att tillsammans med oss, här i riksdagen, ändra regelverket och säkerställa att Sverige slutar att exportera vapen till förtryckarregimer.

Anf. 3 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! När jag lyssnade till Yasmine Posio Nilssons anförande fick jag intrycket att hon och Vänsterpartiet gärna skulle vilja ta död på svensk försvarsindustri helt och hållet. Det är nämligen detta som skulle bli konsekvensen om man skulle upphöra med export av försvarsmateriel.

Det vore intressant att höra vad Yasmine Posio Nilsson tror att man i ett globalt perspektiv kommer att uppnå om man tar död på den svenska försvarsindustrin. Tror hon att vapenexporten i världen kommer att upphöra? Vi ska tänka på att Sverige redan har den näst strängaste exportlagstiftningen i världen, efter Japan. Vore det inte bättre att försöka få andra länder att leva upp till samma höga krav som vi redan i dag har än att eventuellt ta död på den svenska försvarsindustrin?

Anf. 4 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Tack, Björn Söder, för frågan! Den visar tydligt den stora skiljelinjen mellan oss. Du ser inga problem med att vi exporterar vapen till länder med demokratiska brister eller till och med till diktaturer. Detta gäller heller inte bara vapen utan även följdleveranser, om landet i fråga därefter skulle visa sig bli en diktatur eller ett land med demokratiska brister.

Den stora skillnaden visar sig ju också i frågan om vårt försvar ska få tillgång till billiga vapen genom att vi säljer vapen till länder såsom Filippinerna, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien.

Anf. 5 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! Jag tog upp det även i mitt anförande: I debatten kan man ibland nästan få intrycket att vi inte har någon lagstiftning över huvud taget på det här området. Men vi har alltså världens näst strängaste lagstiftning.

Jag håller med om att vi inte ska sälja vapen till rena diktaturer, till stater som bryter mot mänskliga rättigheter, som använder vapen mot sin egen befolkning eller som bedriver aggressionskrig mot grannländer - absolut inte. Men vi har redan en lagstiftning, och följer man de regler vi har där så lever det väl upp till en begränsning av sådana möjligheter. I annat fall beror det på brister när det gäller att leva upp till de höga kraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Den svenska försvarsindustrin, herr talman, ger direkt ungefär 30 000 arbetstillfällen och indirekt 100 000 arbetstillfällen. Det skulle vara intressant att lyssna till vad Yasmine, som ju företräder ett arbetarparti som värnar om arbetstillfällena, säger till de här 130 000 personerna när hon tar död på den svenska försvarsindustrin.

Det är nämligen det som kommer att bli resultatet av att man skärper detta ytterligare och sätter käppar i hjulet för vårt eget lands försvarsindustri. Försvarsindustrin kommer att få välja mellan att flytta den industri man har med teknikutveckling och allting till utlandet och att byta bransch.

Vad säger man till alla dem som försvarsindustrin sysselsätter? Det skulle vara intressant att höra, speciellt nu när det är valår och man kommer att gå ut på gator och torg och säga att man företräder svenska arbetare.

Anf. 6 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Ja, Björn Söder, vi har en sträng lagstiftning, men vi följer den inte. De vinster som görs i dag görs ju på vapen och annan krigsmateriel som säljs till diktaturer och andra stater med väldigt tveksam demokratisk status.

Vi kan inte tillåta att vi har en industri som lever på att göra vinster på andra människors död. Det kan inte vara de villkor som våra arbetare i vårt land, i Sverige, vill jobba under. Jag tror snarare att de hellre skulle arbeta med annan typ av industri.

Krister Örnfjäder (S)

Anf. 7 Krister Örnfjäder (S)

Herr talman! Dagens debatt om skärpt exportkontroll av krigsmateriel är och har varit efterlängtad av många, och det finns vitt skilda skäl till det. Under åren från 2011, då riksdagen beslutade att tillkännage till regeringen att den skulle återkomma med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater, har aktiviteten varit stor både i och utanför riksdagen.

Det har gjort att vi har och har haft en mycket levande debatt, vilket vi socialdemokrater tycker är bra. Vi anser att den proposition som utrikesutskottet behandlat och det betänkande som riksdagen nu behandlar har vunnit mycket på denna debatt när vi nu redovisar och debatterar resultatet.

Herr talman! I utrikesutskottets betänkande behandlas flera områden, till exempel den mottagande statens demokratiska status, skärpt kriterium om mänskliga rättigheter, beaktandet av en rättvis och hållbar utveckling, följdleveranser, internationell samverkan på försvarsområdet, ökad öppenhet och transparens, sanktioner, ikraftträdande med mera.

I utskottsarbetet har vi tillsammans lyckats uppnå en bred politisk majoritet, vilket vi socialdemokrater tycker är mycket bra och som borgar för fortsatt bred samsyn när framtida regeringar ska hantera dessa frågor.

Herr talman! Jag nämnde inledningsvis att skälen var och är vitt skilda. Det gör jag utifrån de möten som jag själv deltagit i. Utgångspunkterna i dessa möten har varit alltifrån att inga ytterligare inskränkningar i möjligheten att sälja krigsmateriel skulle göras till att inskränkningarna skulle vara så stora att Sverige i framtiden inte skulle kunna ha någon export alls av det som kan benämnas krigsmateriel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! I den proposition som en stor majoritet i utrikesutskottet bestämt sig för att ställa sig bakom har regeringen levererat det riksdagen givit den i uppdrag att göra.

I stycket som handlar om utgångspunkter för prövning för försäljning av krigsmateriel står det följande i 4 §: "All tillverkning, tillhandahållande, utförsel, utbildning och annan verksamhet rörande krigsmateriel samt lämnande av tekniskt bistånd därtill är otillåten om inte tillstånd beviljas enligt denna lag eller annat föreskrivs i lagen.

Tillstånd får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller utrikespolitik i övrigt."

I 5 § står det: "Tillståndsprövningen ska, förutom när de internationella förpliktelserna medför att tillstånd inte får lämnas, baseras på en samlad bedömning av de säkerhets-, försvars- och utrikespolitiska skäl som talar för respektive talar emot att tillstånd beviljas.

Vid tillståndsprövningen avseende utförsel och annan utlandssamverkan ska särskilt avseende fästas vid den mottagande statens demokratiska status, statens respekt för mänskliga fri- och rättigheter, om staten befinner sig i väpnad konflikt eller om staten riskerar att hamna i en väpnad konflikt."

Herr talman! Denna skrivning kommer inte att innebära ett stopp för vår krigsmaterielexport, som några befarar. Men den kommer att göra stor skillnad när vi nu tar in fler grunder i prövningen, vilket jag nyss redovisat.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 8 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! År 2013 sa Stefan Löfven att det inte ska vara okej att exportera vapen till länder som uppenbart är diktaturer. Men under de sju år som gått sedan riksdagen i maj 2011 beslutade att regeringen skulle återkomma med en ny lagstiftning som skärper kontrollen av vapenexport till diktaturer har Sverige sålt krigsmateriel för närmare 20 miljarder till tveksamma länder och uppenbara diktaturer. Jämfört med tidsperioden innan är det en ökning med över 100 procent.

Med tanke på det borde det inte vara så svårt att skriva in ett absolut villkor om att inte sälja vapen till icke-demokratier eller diktaturer. Redan i den nuvarande lagen finns det ju skrivningar om att sådan export inte borde ske men med tillägget att en helhetsbedömning ska göras.

Denna helhetsbedömning har uppenbarligen lutat till krigsmaterielindustrins fördel - en industri som vi nu i helgen kunde höra inte ser någon anledning till att de ska behöva ta några etiska synpunkter i beaktande.

De föreslagna ändringarna tillåter fortfarande samma typ av helhetsbedömning, så att sådan försäljning kommer att sluta kan inte garanteras. Varför vill ni inte skriva in ett absolut villkor i den förändrade lagen?

Krister Örnfjäder (S)

Anf. 9 Krister Örnfjäder (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Jag tycker att vi har tagit hänsyn till precis de åsikter som Vänsterpartiet framför. Men vi tycker samtidigt att det ska göras en bedömning, och denna bedömning är det upp till aktuell regering att göra med utgångspunkt i den information som då finns tillgänglig. Jag tycker inte att det är orimligt.

Om vi nu skulle sätta ett absolut kriterium vet vi inte om det kommer att fungera om några år, beroende på omständigheterna - och det är just dessa omständigheter man bör ta hänsyn till när man ger tillstånd.

Jag uppfattar det som kritik när Vänsterpartiet säger att det har tagit sju år. Samtidigt hör jag Vänsterpartiet säga att vi borde ha mer. Är sju års behandling alltså inte tillräckligt? Om vi inte tar detta beslut i dag kommer den gamla lagstiftningen att gälla, och Vänsterpartiet kritiserade precis den och sa att det har tillämpats en lagstiftning som inte vidtar de åtgärder som Vänsterpartiet önskar. Det blir lite motsägelsefullt.

Anf. 10 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Jag tackar Krister Örnfjäder för svaret.

Vi har länge hört att ni tror att denna regeländring ska leda till att exporten kommer att snävas åt. Det är dock inte bara Vänsterpartiet som ifrågasätter er naiva tilltro till de nya lagändringarna. Senast i går skrev många tunga företrädare för Svenska Freds, IKFF, Amnesty International, Diakonia och Kristna Fredsrörelsen i en debattartikel att ert förslag fortfarande ger ett stort utrymme för tolkning. De skriver också att det därmed bli avhängigt hur vi politiker tolkar regelverket. Det blir avgörande för om svenska vapen ska hamna hos förtryckarregimer eller om det blir ett verkligt stopp.

Även Socialdemokraternas partimedlemmar är för ett stopp av vapen till diktaturer. Därför är det obegripligt för mig varför ni inte tillsammans med oss, här i riksdagen, tar chansen att införa ett absolut stopp för export av krigsmateriel till diktaturer.

Att vi vill ha in mer i betänkandet och ifrågasätter att det har tagit så lång tid beror på att så många partier redan tydligt har signalerat att det inte är okej att exportera vapen till diktaturer. Vi hade kunnat trycka på redan tidigare med den lag som redan fanns och gjort så att industrin inte kunde exportera till så många länder. Exporten har ju ökat mycket under dessa sju år, vilket är konstigt, och därför känner vi oro.

Känner du, Krister Örnfjäder, att du med gott samvete kan gå till dina partikamrater och säga att Sverige inte längre kommer att exportera vapen till diktaturer?

Krister Örnfjäder (S)

Anf. 11 Krister Örnfjäder (S)

Herr talman! Ja, jag känner att jag kan gå till mina partikamrater och säga det. Förslaget förutsätter att regeringen tar hänsyn till de nya reglerna i lagstiftningen. Då är det upp till regeringen att efterleva dessa nya regler. För mig är det en avgörande skillnad mellan den bedömning som ska göras efter den 15 april och den som har gjorts innan.

Att innan en framtida regering har gått in och vidtagit åtgärder döma ut och säga att detta inte kommer att innebära någon förändring är att gå händelserna i förväg. Det enda som kan döma de framtida regeringarna är historien. Om vi om ett antal år kan se att det trots ändrad lagstiftning inte blev någon förändring är jag beredd att hålla med, men att säga det innan lagstiftningen har kommit till stånd är inte ett sjyst sätt att behandla vår lagstiftande makt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Vi har ambitionen att det ska bli en förbättrad situation vad gäller det som ni ger uttryck för, Yasmine Posio Nilsson, och vi tycker att vi har levererat en lagstiftning som kommer att göra detta möjligt. Sedan ska regeringarna se till att det blir verklighet.

Hans Wallmark (M)

Anf. 12 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Detta är utrikesutskottets betänkande. Detta är den proposition regeringen har lagt på riksdagens bord och som utrikesutskottet har gjort sitt betänkande på. Detta är själva KEX-utredningen, som har blivit den proposition som utrikesutskottet har behandlat. Jag vill med detta illustrera att det är ett rätt noggrant arbete som ligger bakom det som nu har landat i denna proposition.

Herr talman! Regeringens proposition angående ett nytt moderniserat regelverk för svensk export av försvarsmateriel är viktig av flera skäl. För det första möjliggör en bred parlamentarisk uppslutning att vi nu ställer oss bakom lag och bestämmelser som har förutsättningar att ligga på plats under lång tid och inte utsättas för politiska lappkast. Det skapar förutsägbarhet och ger grund för långsiktighet.

För det andra handlar det ytterst om att säkra svensk försvarsförmåga genom tillgång till en stark och livskraftig försvarsindustri. Tydliga och klara regler gör det möjligt för export och därmed för svenska företag, stora som små, att utveckla förmågor även Sveriges försvar kan dra nytta av och att genom en bredare kundbas än endast den svenska marknaden möjliggöra kostnadsdelning och längre delserier.

Herr talman! Propositionen vilar på ett fundament i form av den så kallade KEX-utredningen. Det var över två års arbete i en parlamentarisk kommitté med företrädare för riksdagens alla åtta partier, som jag hade förmånen att leda. Det var ett omfattande och inte alldeles okomplicerat arbete.

Genom dialog och genom att lyssna till varandras bästa argument kunde en bred samsyn skapas. Även de ledamöter som sedan avgav avvikande uppfattningar har gett uttryck för en uppskattning av arbetet och det resultat vi kom fram till i denna utredning.

Jag vill därför tacka alla ledamöter för de viktiga insatser de bidragit med och framföra beröm för hur regeringen vidare handlagt ärendet så att det har fått formen av den nu framlagda propositionen.

Herr talman! Det händer kanske inte alla dagar i riksdagen att företrädare för oppositionen säger vänliga saker om maktens innehavare, men här är det på sin plats och visar att när det handlar om Sveriges försvar och säkerhet är det en styrka och något att vara stolt över att vi kan bygga allianser över block- och partigränser för nationens bästa.

Herr talman! I enlighet med utredningens förslag ska den mottagande statens demokratiska status utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövning. Det ska också ställas hårdare krav på mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter.

Enligt förslaget ska ett nytt demokratikriterium införas som innebär att om det förekommer grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för export av svenska vapen, att export till diktaturer försvåras och att större hänsyn ska tas till kränkningar av mänskliga rättigheter vid beslut om export. Det innebär en uppstramning i förhållande till dagens regelverk. Samtidigt bibehålls ordningen med att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har att i normalfallet fatta beslut på regeringens vägnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Ytterst handlar det således om en politisk process med avvägning mellan olika för nationen viktiga intressen. Den så kallade presumtionen för följdleveranser kvarstår och så även uppdelningen i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Det handlar också om ökad öppenhet och transparens inom området och om regler om ökad tillståndsplikt och kontroll. Förslaget innebär att ett tillägg görs till krigsmateriellagen så att ett tillstånd endast får lämnas om det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser.

Herr talman! Sverige behöver en livskraftig försvarsindustri. Ytterst handlar det om att kunna garantera en stark svensk försvarsförmåga. I den perspektivstudie som Försvarsmakten presenterade så sent som i fredags pekar man på att säkerhetsläget i Sveriges närområde fortsätter att försämras.

Försvarsmakten anger bland annat fyra förhållanden som belyser varför Sveriges försvar behöver vidareutvecklas.

För det första: ett ökande förmågegap. Ryssland planerar att fortsätta att öka sin militära förmåga i perioden efter 2020 samtidigt som vår egen förmåga nedgår med nuvarande planering.

För det andra: Operationsmiljön i Östersjöområdet bedöms i perioden fram till 2035 förändras vad avser ett angrepps syfte, omfattning och karaktär.

För det tredje: Sverige blir oundvikligen påverkat om en väpnad konflikt uppstår i Östersjöområdet.

För det fjärde: Icke-linjär krigföring riktar sig mot samhället som helhet, vars sårbarhet vid påfrestningar ökar.

Sammantaget står Sverige inför betydande säkerhetspolitiska utmaningar de kommande åren, och vår försvarsförmåga behöver stärkas betydligt. Försvarsmakten föreslår också en utökning av försvarets numerär och att utöka befintliga och addera nya förmågor till organisationen. Det gäller alla stridskrafter.

Förslagen i perspektivstudien, och även i Ingemar Wahlbergs stora materielutredning, ligger i linje med de idéer som vi moderater har presenterat för att stärka försvaret. Moderaterna vill också att försvarsanslaget ska uppgå till 2 procent av bnp. Ambitionen är att uppnå målet inom en tioårsperiod. Vi pekar även på ett antal prioriterade materielprojekt. I alla dessa och fler därtill spelar den svenska försvarsindustrin som bekant en nyckelroll.

Tillgång till högteknologisk materiel är något som kommer att bli allt viktigare i framtidens konfliktmiljö. Att ligga i teknisk framkant är inte gratis, och vi kan inte utveckla all materiel själva. Det är därför centralt för den svenska försvarsindustrin att även kunna sälja till andra än Sverige och kunna samverka med andra länder i utvecklingsprojekt.

Herr talman! Jag tycker att det förslag till lagstiftning som vi i dag har att ta ställning till i stort är en bra och väl avvägd kompromiss som ger långsiktiga spelregler när det gäller krigsmaterielexport. För Moderaterna har det varit viktigt att värna en stark svensk försvarsförmåga och därmed också svensk försvarsindustri. Därför står vi bakom förslaget gällande skärpt exportkontroll av krigsmateriel, där vi nu ställer oss bakom moderniseringen av lagstiftningen och betonandet av den mottagande statens demokratiska status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anders Schröder (MP)

Anf. 13 Anders Schröder (MP)

Herr talman! Sveriges lagstiftning och regelverk vad gäller export av krigsmateriel kodifierades i början av 90-talet. Det finns alltså en väl etablerad praxis och principer som har väglett tillståndsprövningen för utförsel av krigsmateriel under ett drygt kvartssekel.

Det är viktigt att kontrollen av exporten av krigsmateriel vilar på en bred parlamentarisk grund. Som utskottet påpekar i det betänkande som behandlas i dag bidrar denna samsyn till att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar på området, säkerhetspolitiskt såväl som försvarsindustriellt. Att vi har nått en bred enighet om nya krav för vapenexport ökar chanserna för politisk kontinuitet, oavsett vilka partier som kommer att ingå i kommande regeringar. Detta är något som vi ska värna.

Samtidigt är vi många som har framhållit behovet av en skarpare lagstiftning och praxis på området, inte minst vi miljöpartister. Svensk politik vilar på en grund där mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utgör grundläggande värden. Sverige ska vara ett föredöme i engagemanget för dessa värden, hemmavid liksom i ett internationellt sammanhang.

Vi har en lång tradition av att verka för respekt för mänskliga rättigheter i centrala internationella forum, för en solidarisk humanitär hjälp och för ett omfattande bistånd. Därför är det viktigt att vapenexporten inte motverkar dessa ansträngningar. Försäljning av svensktillverkad krigsmateriel till länder som utsätter sin befolkning för omfattande förtryck och som allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna eller begår motsvarande övergrepp mot andra länders befolkningar är kontraproduktivt gentemot vår utrikespolitik och dessutom något som vi inte bör ställa upp på rent moraliskt. Miljöpartiet vill inte att Sverige ska beväpna diktaturer.

Herr talman! Mot denna bakgrund är den breda överenskommelse om nya och skärpta regler för vapenexport som presenterades i somras välkommen. Med den tar vi nu ett stort kliv framåt och visar globalt ledarskap för demokrati och mänskliga rättigheter och för att förhindra att krigsmateriel säljs till förtryckande, icke-demokratiska länder i framtiden.

Vi inför nu ett demokratikriterium som ska vägleda tillståndsprövningen som ett centralt villkor. Om det föreligger stora demokratiska brister i det land som vill köpa svenska vapen ska detta vara ett hinder för att tillstånd för export ska ges. Ju sämre den demokratiska situationen i landet är, desto mindre utrymme ska det finnas för att ge ett sådant tillstånd.

Vi inför skarpare krav på respekt för mänskliga rättigheter. Sedan tidigare finns det hinder för att sälja vapen när det förekommer grova och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter i ett land. Denna formulering ändras nu till allvarliga och omfattande.

Vi ökar det politiska ansvaret. Om det finns betydande säkerhetspolitiska skäl ska tillstånd för export kunna ges. Här har vi i Miljöpartiet velat gå längre och förbjuda vapenexport till diktaturer helt och hållet. En viktig del i överenskommelsen är ändå att fler svåra och kontroversiella ärenden kommer att avgöras politiskt. Då kan väljare ställa politiker till svars i stället för att beslutet fattas av en anonym myndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Vi har dessutom skärpt kraven för följdleveranser. Till större vapensystem är det vanligt med följdleveranser och att reservdelar och olika uppdateringar fortsätter att säljas långt efter det ursprungliga köpet. Färre produkter kommer nu att kunna räknas som följdleveranser, och uppföljningar ska göras regelbundet för att säkerställa att situationen i mottagarlandet inte har försämrats.

Herr talman! Den nya överenskommelsen om skärpta krav för demokrati och mänskliga rättigheter är ett viktigt steg för att förhindra att vapen exporteras till repressiva regimer i framtiden. Den är inte perfekt, och visst hade jag önskat att vi hade kunnat gå ännu längre. Men vi har nu ett nytt gemensamt ramverk som innebär faktiska steg framåt, och det är jag glad för. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 14 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Som tidigare framgått är det ett riksdagsbeslut från den 19 maj som ligger bakom den proposition som vi i dag ska behandla. Beslutet innebär ett uppdrag att skärpa exportkontrollen, inte av vapenexport utan av krigsmaterielexport. Det är viktigt att markera detta eftersom det ibland låter som att allt bara är kulor och krut. Här har vi tydligt valt att hålla fast vid den breda definitionen av krigsmateriel, och det finns skäl att understryka detta.

Den 1 juni 2012 tillsatte den dåvarande regeringen en parlamentarisk kommitté, KEX. Jag hade tillsammans med andra förmånen att få ingå i denna kommitté, som levererade ett resultat i juni 2015. Jag vill tacka dem som finns här i kammaren som har deltagit i denna process, för den var viktig och värdefull.

Nu har vi en proposition, och jag är glad att vi har bred enighet bakom den. Som framgått tidigare i debatten är det viktigt att vi kan samla oss kring detta, för detta är system och frågor som gäller över lång tid. Det är en kompromiss - så är det, och kompromisser brukar vi ibland hylla som en viktig grund för att skapa långsiktighet.

Vi håller fast vid de ovillkorliga grunderna. FN:s säkerhetsråds beslut är till exempel ett ovillkorligt hinder, och regeringen kan inte fatta beslut i strid med dem.

Vi har skärpt de villkorliga hindren, som tidigare framgått. Det gäller exportkontroll i fråga om demokratisk status, mänskliga rättigheter, PGUprövning, följdleveranser och avledning, där frågan om att kunna granska och följa upp med slutanvändarintyg blir en viktigare del av arbetet för att säkra att materiel inte kommer på drift. Vi håller fast vid att det finns villkorliga hinder när det gäller länder med en inre väpnad konflikt.

En fråga som har varit mycket omdiskuterad är frågan om öppenhet och transparens. Där hade vi gärna sett ytterligare förtydliganden, men vi ser att det finns steg på vägen i kompromissförslaget. Skrivelsen kan förtydligas, och det handlar också om information i Utrikesnämnden. Där finns det steg på vägen. Vi har frågan om suppleanter i Exportkontrollrådet så att rådsfunktionen kan bli mer inkluderande. Det finns även ett litet individuellt utrymme för att inom sekretesslagstiftningens ram kunna hantera frågor när allt är avgjort och debatt sker i riksdagen. Det är någonting som vi förmodligen kommer att få pröva och se mer av framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Det tydliggör också, vilket är viktigt, regeringens ansvar. Oavsett vilken regering det är har regeringen ansvar för exportkontrollen. Det är alltjämt en politisk prövning som ska göras. Det är inte en fråga som ska behandlas i domstol, utan det är en politisk prövning som ska ske. I utredningen var vi helt överens om att så skulle vara fallet.

I denna skvaderkonstruktion har vi en myndighet vars generaldirektör har att fatta beslut, ta råd från Exportkontrollrådet om man är osäker om läget och därefter överlämna detta till regeringen för prövning. Ytterst är det alltså regeringen som alltid har möjlighet att lyfta upp detta till sitt eget bord om man så skulle önska, eftersom man finns med i hela denna process.

Detta är en viktig del för att komma bort från diskussionen om vem som tar ansvar. Är det någon som tar ansvar? Detta var en del av det som föregick riksdagsbeslutet 2011. Men här är det tydligt att det är regeringen som har det yttersta ansvaret. Regeringen redovisar också till riksdagen och till Utrikesnämnden hur man har hanterat sitt ansvar.

Det är också klart att det är fråga om en helhetsbedömning. Det går inte att säga att det gäller lika för alla, utan i varje enskilt unikt fall måste kriterierna och frågorna prövas. Det var också en bred samsyn om att hålla kvar ISP som en myndighet för detta, med Exportkontrollrådet, som en möjlighet till praxisutveckling som en viktig del.

I den diskussion som förs tycker jag att det finns skäl att understryka det som egentligen är grunden, nämligen att detta är en förbudslagstiftning. Man får inte föra ut krigsmateriel som är listad från Sverige utan tillstånd. Det är viktigt att understryka. Men Sveriges säkerhet skär igenom. Om det ligger i svenskt säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt intresse kan man bryta förbudet och ge klartecken. Då ska det naturligtvis prövas utifrån de kriterier som finns och som också tydliggörs i propositionen.

Det handlar alltså inte om arbetstillfällen eller annat som också finns med i debatten, utan det handlar ytterst om Sveriges säkerhet och Sveriges försvarsbehov. Som också framgått är det då inte vapen, kulor och krut som det rakt över handlar om. Det handlar också om olika delar, till exempel krigsmateriel för strid, övrig krigsmateriel och PDA, det vill säga produkter med dubbla användningsanvändningsområden. Allt detta inbegrips i krigsmateriel. Det innebär att Scanialastbilar hemifrån Södertälje skulle kunna ingå. Det innebär att skyddsnät kan ingå. Det innebär att det i vissa fall kan vara skytteföreningars behov av krut och kulor som kan vara aktuellt. Det kan vara fråga om plåt från Borlänge. Allt detta kan ses som krigsmateriel, och det ska alltså prövas.

Vi hade en ökning av exporten 2017. Men 82 procent av exporten gick till EU, EES-länder, USA, Kanada, Sydkorea och Brasilien. Det var en marginell del som gick till andra länder.

Jag vill understryka att vi kommer att se mer av samverkan över landsgränser, inte minst i EU där förutsättningarna för vårt gemensamma agerande kommer att bli intressant att pröva. Det gäller inte minst följdleveransfrågor. Men det är fråga om en skärpning, och den är viktig.

Herr talman! Jag noterar förvånat att Sverigedemokraterna nu yrkar avslag på hela propositionen och att Vänsterpartiet yrkar bifall till propositionen men har en avvikande mening när det gäller punkt 2 som handlar om riktlinjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Allan Widman (L)

Anf. 15 Allan Widman (L)

Herr talman! Som flera talare har varit inne på är detta en produkt som har framfötts under mer än två mandatperioder. Fröet till det såddes i denna kammare 2011. Jag bedömer att denna tidsutdräkt understryker de känslor, de intressen och inte minst de oerhört stora summor pengar som är involverade i dessa avvägningar.

Hans Wallmark tackade ledamöterna i KEX-utredningen för deras medverkan till denna produkt. Jag skulle också vilja tacka Hans Wallmark för ett utomordentligt väl genomfört ledarskap under de år som vi dryftade dessa frågeställningar.

För Liberalerna har det länge varit viktigt att begränsa exporten av krigsmateriel till icke-demokratiska stater. Det enda som vi med säkerhet vet när vi skickar vapen till diktaturer är att dessa vapen förr eller senare kommer att riktas mot den egna befolkningen.

Jag tycker att det är bra med ett demokratikriterium som är formulerat som det är i propositionen, och jag tillåter mig att citera det: "Ifall det förekommer grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel."

Det är detta som KEX nådde fram till som den stora kompromissen när demokratikriteriet skulle formuleras. Jag håller helt med Krister Örnfjäder om att det råder en total överensstämmelse mellan utredningens förslag och det som regeringen nu har levererat. Det vill jag också utdela beröm för.

När denna formulering slogs fast i utredningen och vi stängde böckerna, sa vi alla över bordet att i alla fall de värsta staterna med sämst utvecklad demokrati och med störst mått av förtryck i och med detta är exkluderade.

I framtiden kommer naturligtvis myndigheter och även industri att fundera över vad som var avsikten när formuleringen kom till. Därför, herr talman, har jag nu tagit detta tillfälle i akt att för historieböckerna redovisa den slutsats som vi nådde. De värsta exemplen har härmed lyfts bort.

Det är utomordentligt att följdleveranserna nu skärps. Det krävs numera att det finns ett direkt samband mellan följdleveransen och den tidigare gjorda exporten för att presumtionen om tillåtelse ska stå kvar.

Det är också bra att vi på några punkter har ökat transparensen. Jag tror nämligen att just detta med insyn och en lägre grad av diskretion kan vara allra mest effektfullt när det gäller export av krigsmateriel. När diskretionen är stor tror jag att det är någonting som kan påverka både myndigheter och enskilda företags avvägningar. Enligt aktiebolagslagen ska enskilda företag inte ta några etiska hänsyn om det inte ligger i ett långsiktigt vinstintresse, utan företag ska maximera sin vinst. Den moral som ska levereras får levereras av lagstiftaren.

Jag tror dock att vi hade kunnat komma väsentligt längre när det gäller transparensen. Jag instämmer med Kerstin Lundgren om att uppföljning av exporten och fysisk inventering av den krigsmateriel som har blivit exporterad är viktigt för att svensk krigsmateriel inte ska hamna på avvägar, vilket har skett från tid till annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Många har sagt att en bred politisk enighet gör att vi kan hoppas på en långsiktighet i regelverket. Jag är inte lika entusiastisk på den punkten. Jag tror att vi hela tiden lever under förändring och med förändrade värderingar, och jag tror att vi kommer att kunna se fram emot regelbundna översyner av regelverket.

Sverige exporterar inte till länder som befinner sig i väpnad konflikt eller som riskerar att komma i en väpnad konflikt. Liberalerna motionerade i riksdagen i samband med propositionen om att Sverige borde vara mer öppet när det gäller export till de länder som försvarar sig som demokratier eller som försvarar andras fred och frihet. Jag har inget yrkande om detta i dag, men Liberalerna håller öppet för att återkomma i dessa delar.

Herr talman! Vi får nu se hur implementeringen av det nya regelverket blir. Lite grann vill jag varna Vänsterpartiet: Om man är alltför kritisk och menar att det som nu föreslås är helt tandlöst kan det tyvärr också komma att medverka till att tillämpningen inte blir så skarp som vi hade hoppats på. Det är bara en heads-up i sammanhanget.

Herr talman! Det faktum att det de senaste veckorna har skett export till länder med tveksam demokratisk status talar nog för att det finns de som menar att regelverket kommer att ge effekt. Det träder inte i kraft förrän den 15 april 2018.

Utredningen vägde hela tiden in risken med att de bedömningar som fordom har legat hos politiken skulle landa hos domstolar. Om så blev fallet - att vi gjorde ett regelverk som var så rättsligt och så skarpt att domstolarna skulle hantera det - skulle också enskilda företag i domstol kunna överklaga beslut fattade av politiker om en rätt till export i olika länder. Jag bedömer, herr talman, att det hade kunnat ha en direkt negativ effekt när det gäller exportkontrollen.

Många talare har varit inne på att industrin är viktig för svensk säkerhet. Jag är beredd att till del instämma i dessa påståenden. Men jag tror, herr talman, att industrin inte bara är en spegelbild av vårt militära försvarsbehov. Industrins existens påverkar säkert också våra uppleva behov i försvar och i politik. Jag vill varna för alltför förenklade slutsatser på denna punkt.

Som sagt, herr talman, har inte Liberalerna några yrkanden i dag.

Sofia Damm (KD)

Anf. 16 Sofia Damm (KD)

Herr talman! Alliansregeringen tillsatte en parlamentarisk utredning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel. Arbetet pågick under tre år, och i juni 2015 lade utredningen fram förslag på lagstiftning som skulle träda i kraft i april 2016.

Nu står vi här, nästan två år efter utsatt tid, för att debattera propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel. Blev det då som vi hade tänkt oss? Vi kristdemokrater är naturligtvis inte nöjda med att förslaget dragits i långbänk, och i delar hade vi också velat se tuffare skrivningar. Men dagens beslut är viktigt, och vi anser att förslaget innebär en viktig skärpning av krigsmaterielexporten. Vi kommer att rösta ja, och jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige behöver en stark försvarsindustri. Genom deltagande i internationella samarbeten på försvarsmaterielområdet säkrar Sverige långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Kristdemokraterna anser därför att handel med försvarsmateriel med vissa länder är viktig och även försvarbar. Att exportera och importera krigsmateriel är en del av svensk försvarspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Detta förutsätter dock att det finns tydliga regler för vem som får stå som köpare av den materiel vi säljer. Det är helt nödvändigt. Annars krockar handeln med de värderingar som utgör hörnstenar i vårt samhälle.

Regeringen beskriver ofta Sverige som en humanitär stormakt - ett land som verkar för att rädda liv. Sveriges regering tar också ställning för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati. Men om man med trovärdighet ska kalla sig en feministisk röst i världen och en humanitär stormakt kan man inte samtidigt beväpna kvinnoförtryckande regimer. Man kan inte säga sig stå upp för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter och samtidigt exportera vapen till världens allra värsta diktaturer.

Kristdemokraterna har sedan 2001 ett tydligt ställningstagande i vårt principprogram för att införa ett demokratikriterium i exportkontrollen av krigsmateriel. För Kristdemokraterna stod tre frågor i fokus under arbetet i processen med den så kallade KEX-utredningen: demokratikriteriet, frågan om följdleveranser och frågan om öppenhet och transparens vad gäller framför allt Exportkontrollrådets, EKR:s, arbete och ställningstaganden.

Propositionen innehåller viktiga skrivningar om att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor när export av krigsmateriel tillåts. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme bör finnas för att tillstånd ska givas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarlandets demokratiska status utgör det hinder för tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel. Vid tillståndsprövningen ska också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Om inte denna lagstiftning medför att demokratikriteriet blir ett centralt hinder kommer ändringar att behöva ske. Detta tydliggörs i Kristdemokraternas särskilda yttrande till betänkandet.

Kristdemokraterna menar att det behövs mer öppenhet och transparens i krigsmaterielexporten. Det är bra att suppleanter nu tas in i EKR och att frågorna lyfts till Utrikesnämnden med jämna mellanrum. Detta ökar öppenheten, men vi hade velat se att EKR:s arbete öppnas upp ännu mer så att ledamöter efter en viss tid skulle kunna berätta hur de har ställt sig till export till vissa länder - detta för att ge medborgarna möjlighet att utkräva ansvar av dem som har fattat besluten.

Herr talman! I radioprogrammet Godmorgon, världen! för några dagar sen fick en representant från försvarsindustrin frågan om man inte alls tittade på etiska eller moraliska parametrar. Han svarade: Nej, varför skulle vi göra det?

Vi politiker kan däremot aldrig någonsin ifrågasätta varför vi ska väga in etiska eller moraliska parametrar. Med det nya förslaget blir detta tydligare. Fler beslut kommer också som en följd att överlämnas till regeringen för prövning. Där är det viljan hos politiska företrädare som ska avgöra vad den skärpta kontrollen kommer att innebära i praktiken. Det handlar om viljan att väga in etiska och moraliska parametrar. Vi kristdemokrater har den viljan.

Anf. 17 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Jag vill först framföra ett tack för en bra och belysande debatt här under förmiddagen. Jag vill också rikta ett tack till utskottet för en välvillig behandling av propositionen. Men det stora tacket ska naturligtvis gå till de sex partier som efter många diskussioner och överväganden i utredningen om reglerna för krigsmaterielexport lyckades enas om de förslag och de förändringar som propositionen bygger på.

Utredningen leddes av Hans Wallmark på ett, efter vad jag har hört, mycket förtjänstfullt sätt. Jag vill därför rikta ett särskilt tack till dig, Hans, för ditt konstruktiva sätt att medverka till att hålla samman denna på alla sätt mycket komplicerade process. Du har gjort det på ett sådant sätt att vi nu kan gå i mål med den komplicerade lagstiftningen.

Alla vet att detta är en svår fråga. Här finns starka ideologiska spänningar, välmotiverade och legitima ståndpunkter, starka försvars- och säkerhetspolitiska intressen, starka utrikespolitiska intressen och starka industriintressen. Här finns till råga på allt en omständighet som också måste vägas in, nämligen att det är väldigt mycket som står på spel. Till syvende och sist handlar de här frågorna om krig och fred, liv och död.

Sverige är ett land som i alla lägen under i varje fall de senaste 200 åren, vågar jag säga, har strävat efter fred och avspänning. Är det förenligt med vapenproduktion? Är det förenligt med att exportera krigsmateriel? De frågorna får man ofta i debatten. Är Sveriges ställning och politik på det här området förenliga med vapenproduktion?

Det beror helt och hållet på vilken grundinställning man har. För en pacifist är det förmodligen två helt oförenliga ståndpunkter att sträva efter fred och sedan samtidigt tillåta tillverkning och försäljning av vapen, för med den grundinställningen vill man, åtminstone som jag tolkar det, i alla lägen avrusta och därmed i förlängningen avskaffa det militära försvaret. Då kan man ju inte samtidigt tillverka vapen.

Jag tycker att den ståndpunkten är hedervärd, men jag delar den inte. Den är helt enkelt orealistisk eftersom den bara fungerar om alla på hela planeten tycker och agerar på ungefär samma sätt. Det har aldrig inträffat och kommer heller aldrig att inträffa. Så fort det finns något land i världen som visar intresse av att invadera ett annat land kommer staterna i närområdet att behöva ett militärt försvar, och då kommer de att behöva vapen.

Min utgångspunkt är snarare den att alla länder har rätt att försvara sig mot angrepp och faktiskt också en skyldighet gentemot andra länder i området att göra det. Annars lämnar man fältet fullständigt fritt för en eventuell aggressiv angripare.

Har man väl sagt att alla länder har rätt till ett försvar har man också sagt att man har rätt att producera vapen. Det gäller självklart också ett land som Sverige. Vi har en lång tradition av krigsmaterielproduktion. Det hänger i sin tur ihop, de senaste decennierna dessutom, med vår historia av alliansfrihet.

Det är klart att det finns starka försvars- och säkerhetspolitiska skäl för en egen vapenproduktion. Det räcker med att titta på flygvapnet. Om vi inte tillverkade JAS, var skulle vi då köpa flygplan från? Skulle vi köpa dem från USA eller från Ryssland? Skulle vi vilja binda upp oss till något av dessa länder? Jag tror att inget av de alternativen ter sig särskilt lockande, särskilt inte med tanke på den senaste tidens utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Om det då kommer ett annat land, till exempel Brasilien, som vill köpa JAS av oss för att försvara sina gränser mot en angripare på precis samma sätt som vi anser oss behöva göra och de vill köpa just av oss dels för att de vet att det är ett förbaskat bra flygplan, dels för att inte de heller kanske vill binda upp sig till USA eller Ryssland - finns det då något hållbart argument för oss att säga nej? Det gör det inte enligt mitt sätt att se det, särskilt inte eftersom vi också vet att vi aldrig skulle kunna finansiera framtagandet av ett sådant flygplan om vi inte också har en export.

Det finns alltså enligt min uppfattning ingen principiell motsättning mellan att eftersträva fred och stabilitet och att också ha en krigsmaterielindustri.

Är man dessutom en stark anhängare av alliansfriheten blir det ännu viktigare att det finns en svensk försvarsindustri som ger oss ett, enligt min uppfattning, väsentligt större oberoende.

Det argumentet har snarare stärkts av de senare årens ökande internationella osäkerhet. Jag hörde tidigare i debatten att Sverigedemokraterna påstod att det är fara å färde med svensk krigsmaterielindustri. Jag tror att Björn Söder uttryckte det som att läget är kritiskt för svensk försvarsindustri.

Det påståendet är helt gripet ur luften, skulle jag vilja säga. Det räcker med att titta på exportintäkterna de senaste åren för krigsmaterielindustrin i Sverige för att se att det är fel. Förra året låg intäkterna på 11 miljarder. Året dessförinnan, 2016, låg de också på ungefär 11 miljarder, och det var till och med en liten ökning med 2 procent. 2012 var de 10 miljarder, 2013 var de 12 miljarder, sedan var det en liten minskning och därefter låg de igen på runt 11 miljarder.

Det finns ingen dramatik vare sig när det gäller ökning eller minskning av de här intäkterna, och det finns heller inget belägg för påståendet att det skulle vara ett kritiskt läge för svensk försvarsindustri.

Grunden för vår hållning är att det inte finns någon principiell motsättning mellan de här två ståndpunkterna. Men det kan mycket väl bli det, och det beror helt och hållet på hur reglerna kring exporten ser ut och vilken typ av affärer man tillåter.

Den här motsättningen och den här frågeställningen har vi tagit på mycket stort allvar i Sverige i alla år. Vi har inte ryggat för de målkonflikter som finns, utan tvärtom har vi tagit dem på allvar och utformat regler där varje affär granskas mycket noga.

Sverige har, vilket har påpekats ett antal gånger under den här debatten, ett av världens mest strikta regelverk när det gäller vapenexport. Vapen som exporteras från Sverige ska som princip inte bidra till att försämra det internationella eller det regionala säkerhetsläget. Vi exporterar som princip inte till länder som bedriver exempelvis anfallskrig mot andra länder eller som utgör internationella eller regionala hot.

Samtidigt kompliceras alltid bilden av att förhållandena förändras av att ett land som tidigare har varit fredligt och demokratiskt plötsligt kan förändras ganska dramatiskt. Då måste vi förhålla oss till det också, särskilt när det gäller frågeställningen kring följdleveranserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Här rör det sig alltså om ganska svåra och ibland grannlaga avvägningar som framför allt den ansvariga myndigheten ISP har att göra tillsammans med det partipolitiskt sammansatta Exportkontrollrådet.

Med den här propositionen blir ett av världens striktaste regelverk nu ännu striktare. Som första land i världen inför vi ett särskilt demokratikriterium i prövningen. Ju sämre den demokratiska statusen i ett land är, desto mindre utrymme finns för att bevilja tillstånd för export. Det är en väsentlig uppstramning av regelverket, skulle jag vilja säga.

Det kommer att bli svårare att exportera till icke-demokratiska länder. Blir det omöjligt? Nej. Om det finns starka svenska försvars- och säkerhetspolitiska skäl för att ändå genomföra en affär kan den beviljas, men det kräver just en sådan mycket grannlaga prövning. Men det är inte desto mindre, om man ser på helheten, en uppstramning av regelverket på ett sätt som inget annat land faktiskt har.

Varför gör vi det här? Jo, vi vet att demokratier mycket sällan bedriver krig mot varandra. Bristande demokrati i sig är en omständighet som man ska lägga in i avvägningen av säkerhetspolitiska skäl. Men vi anser också att vapen inte är vilken vara som helst. Vapen kan inte bara användas för att försvara ett land utan också för att angripa andra länder och för att upprätthålla ett internt förtryck och helt enkelt skydda diktatorerna. Därför är det på tiden att vi nu får ett uttryckligt demokratikriterium när det gäller prövningen.

Dessutom skärper vi kriteriet om mänskliga rättigheter ytterligare. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för exporttillstånd. Än en gång är det en helhetsbedömning som ska göras där svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen ska vägas in, men det är också en uppstramning av regelverket som man måste notera.

Jag hörde att Vänsterpartiet i debatten försökte sprida bilden att det här inte omfattar kvinnors rättigheter. Det är fullständigt fel. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter - det kan vi väl ändå i grunden vara överens om? Självklart kommer också kvinnors rättigheter att vara en del av prövningen för de här affärerna. Sprid inte någon annan bild.

Något som jag också vill lyfta fram som vi nu gör är att vi med den här propositionen får ett system för efterkontroll. Det har vi inte haft tidigare på ett så systematiskt sätt.

Nu får ISP i uppdrag att utforma ett sådant system. Det handlar helt enkelt om att se till att öka kontrollen, så att vi i ännu högre grad säkerställer att svensk krigsmateriel verkligen hamnar där det är sagt att det ska hamna och inte i några andra händer. För att ISP ska kunna fullgöra den uppgiften och andra nya uppgifter har deras anslag också höjts med nästan 50 procent från i år.

Herr talman! Med detta får Sverige en starkare och stramare vapenexportlagstiftning. Det är ett välbalanserat förslag. Vi kan stå för besluten etiskt och tar samtidigt ansvar för svensk försvars- och säkerhetspolitik och för svensk försvarsindustris långsiktiga förutsättningar. Det gör vi genom en bred blocköverskridande överenskommelse, precis som det ska vara när vi hanterar den här typen av frågor.

Anf. 18 Yasmine Posio Nilsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Duterte, som sedan juni 2016 är president i Filippinerna, lovade i valrörelsen att döda hundra tusen kriminella och dumpa kropparna i Manilabukten. Polisen och medborgargarden uppges ha skjutit tiotusentals misstänkta brottslingar sedan han kom till makten. Duterte har själv jämfört sig med Hitler och har sagt att han gladeligen skulle slakta tre miljoner drogmissbrukare.

Samtidigt hotas oppositionen. Bland annat har oppositionsledaren Leila de Lima hotats till livet och tvingats avgå som ordförande i kommissionen för mänskliga rättigheter. Dutertes senaste steg är inte helt oväntat att inskränka pressfriheten för de medier som kritiserar honom.

Onsdagen den 7 november 2016 öppnade den svenska regeringen en ny ambassad i öriket. Det är ett bra sätt att skapa politiska och utomparlamentariska kontakter och påverka landet i en positiv riktning. Men samma vecka öppnade vapentillverkaren Saab ett nytt kontor i precis samma stadsdel i Manila. Och när näringsminister Mikael Damberg besökte Filippinerna var Saab ett av företagen som ingick i delegationen. Saab har dessutom en ny presschef: Mikael Dambergs förre pressekreterare.

Filippinerna vill fram till 2028 köpa tolv nya stridsflygplan. Det handlar om en mångmiljardaffär som många vapentillverkare tävlar om. Saab är en av dem. Saab marknadsför också en lång rad vapensystem i Filippinerna. Och Sveriges ambassadör har i filippinska medier lyft fram möjligheten för Saab att sälja bland annat ubåtar till landet.

Min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson är: Passar Sverige på att få ut så mycket export som möjligt innan lagändringen träder i kraft, eller kommer Sverige faktiskt att kunna fortsätta exportera krigsmateriel till Filippinerna efter lagändringen?

Anf. 19 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag uttalar mig inte om enskilda länder.

Det är ISP som gör bedömningen av vilka affärer som ska tillåtas eller inte, och det gör man mot bakgrund av den lagstiftning som finns. Nu är det rådande lagstiftning som gäller. Men från och med den 15 april blir det en ny lagstiftning där vi skärper kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter. Det kommer att bli svårare att exportera till länder som gravt kränker de mänskliga rättigheterna. Det är innebörden i den lagstiftningen, som jag nu förstår att Vänsterpartiet ställer sig utanför.

Svaret på Yasmine Posio Nilssons fråga är alltså att från och med att den här lagstiftningen träder i kraft kommer det att bli svårare att exportera till länder som kränker mänskliga rättigheter på ett allvarligt sätt.

Anf. 20 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Tack för svaret, justitie- och inrikesminister Morgan Johansson!

Att företag, såsom Saab, bedriver stark marknadsföring i Filippinerna pekar dock på att de räknar med att den förändrade lagen inte kommer att hindra export av krigsmateriel till exempelvis Duterte. Vi undrar hur du ser på detta. Även om du inte kan uttala dig om enskilda länder kan du uttala dig om hur det kan tänkas se ut.

Vi är emot den här lagen eftersom vi menar att den för vek. Det är därför vi inte ställer oss bakom den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Jag vill även lyfta fram det feministiska perspektivet. Som du nämnde lyfte jag i mitt anförande upp att vi i Vänsterpartiet många gånger hejar på när regeringen bedriver feministisk utrikespolitik. Men det feministiska perspektivet lyser med sin frånvaro i politiken för export av krigsmateriel. Det märks tydligt i de uppräkningar av vad som enligt praxis ska uppfattas som allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Brott mot kvinnors rättigheter nämns inte.

Listan över brott mot mänskliga rättigheter som utförts i Dutertes Filippinerna kan göras lång. I sin kamp mot rebellerna gjorde han också nyligen ett uttalande till sin armé: Det är en ny order från majoren. Vi kommer inte att döda er. Vi kommer att skjuta er i vaginan. Han fortsatte med att säga att kvinnor utan vagina är värdelösa.

Uppenbarligen har brott mot kvinnor inte hindrat Sverige att marknadsföra sig i Filippinerna. På vilket sätt, justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, kommer den nya lagen att hindra att Sverige exporterar vapen till länder som inte har några som helst betänkligheter när det gäller kvinnors rättigheter?

Anf. 21 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Den nya lagen adresserar just den frågeställningen. Den säger att om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för exporttillstånd. Det är precis det den nya lagen säger.

Yasmine Posio Nilsson försöker påstå att vi inte tar hänsyn till kvinnors rättigheter. Det är helt gripet ur luften. Vi är väl ändå överens om att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter? Det är alltså självklart att det också kommer att finnas med i prövningen. Försök inte sprida någon annan bild, Yasmine Posio Nilsson!

Vänsterpartiet ställer sig utanför den här lagstiftningen därför att den, som du säger, är för vek. Jag tycker inte att du ska vara så blygsam. Ni vill ju gå ännu längre. Det står i ert program att ni vill avskaffa vapenexporten helt, till alla, oavsett vilka länder vi pratar om. Det står med i ert partiprogram, eller hur?

Var och en förstår att om man skulle avskaffa vapenexporten helt skulle det bli mycket svårt att klara Sveriges egna försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Vi skulle till exempel inte kunna ha ett sådant flygvapen som i dag, om vi inte vill köpa flygplan från Ryssland eller USA.

Det är Vänsterpartiets problem; ni förstår inte att det kan finnas den typen av målkonflikter.

Vi har redan i dag en lagstiftning som är strikt när det gäller vapenexport. Nu blir den ännu striktare. Och vi inför som första land i världen ett särskilt demokratikriterium. Vi skärper också prövningen när det gäller mänskliga rättigheter.

Jag tycker att vi får en bra och välbalanserad ordning. Lagstiftningen tar nämligen samtidigt hänsyn till våra svenska långsiktiga försvars- och säkerhetspolitiska intressen.

När det gäller kränkningarna av mänskliga rättigheter och en hel del av det som händer i Filippinerna har vi nog exakt samma inställning. I den delen tror jag inte att vi har olika uppfattningar alls.

Anf. 22 Andre vice talman Björn Söder (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Statsrådet säger att den svenska exporten ökade. Det stämmer. År 2016 ökade den med 45 procent jämfört med föregående år. Men det förklaras framför allt av leveranser av större system. Inte minst Gripenaffären med Brasilien är en del av förklaringen.

Statsrådet angriper mig när jag säger att läget är kritiskt. I samtal jag har haft med olika svenska försvarsföretag säger de att KEX-utredningen och bara den diskussion som vi har nu, och som vi har haft de senaste åren, har lett till negativa konsekvenser för de svenska försvarsföretagen och exporten. Presumtiva köparländer är osäkra på om det går att lita på den svenska exporten framgent.

Jag vet inte vilka samtal Morgan Johansson har haft med svenska försvarsföretag. Men det är i alla fall vad som har framkommit vid de samtal jag har haft.

Herr talman! Socialdemokraterna har tidigare varit en garant för svensk industri, även svensk försvarsindustri. Det är i alla fall så jag har uppfattat det. Men jag tycker mig se att man har låtit regeringskollegorna i Miljöpartiet, som har en pacifistisk utgångspunkt, lämna ett stort avtryck i den här propositionen.

Herr talman! Jag vill fråga om just PGU, politiken för global utveckling. Det ska vara ett kriterium när Sverige ska göra en bedömning av om ett eventuellt köparland har resurser för att kunna köpa svensk försvarsmateriel. Jag vill att statsrådet utvecklar hur det ska gå till, rent konkret, när vi ska göra sådana bedömningar.

Anf. 23 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Några år i politiken har lärt mig att man ska sätta sig ned och prata med alla olika intressen. Samtidigt måste man själv bilda sig en egen uppfattning. Man måste också värdera kraften i de olika argument som förs fram.

Nu säger Björn Söder att läget är kritiskt för svensk försvarsindustri. Då vill jag bara peka på att det tyder i vart fall inte exportintäkterna på, snarare tvärtom. Intäkterna har legat på nivån 10-12 miljarder per år sedan 2012, med en dipp, men sedan vände det tillbaka igen till ungefär samma nivå. Det är inte alls den bild som man får när man tittar på de objektiva kriterierna.

Man måste också bilda sig en egen uppfattning. Man kan inte bara köpa olika intressens bilder rakt upp och ned. Det är ens roll som politiker att ibland göra egna värderingar av saker och ting.

Sedan kan jag inte låta bli att ta upp att Sverigedemokraterna yrkar avslag på hela propositionen. Så sa du i alla fall tidigare, och i så fall hade ni varit emot demokratikriteriet och alltihop. Du får gärna förtydliga detta i nästa replik.

Men i förra repliken sa du att den här propositionen på något sätt skulle vara ett utflöde av något slags pacifistisk miljöpartistisk hållning. Också det är ju totalt gripet ur luften. Herregud, alla allianspartier, det socialdemokratiska partiet och Miljöpartiet står bakom den här produkten! Att sedan skapa en bild av att man inte tar ansvar för landets försvars- och säkerhetspolitik eller för försvarsindustrin är fullständigt fel. Någon sådan väg skulle vi aldrig beträda.

Anf. 24 Andre vice talman Björn Söder (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Herr talman! Jag ska inleda med att förtydliga mitt yrkande, även om talmannen hade uppfattat det på rätt sätt. Jag yrkar avslag på propositionen i de delar som vår reservation berör, det vill säga riktlinjerna och PGU. Det var fler än statsrådet som uppfattade det fel, så för att vara tydlig yrkar jag bifall till reservation 1 och ingenting annat.

De siffror som Morgan Johansson tar upp här om att exporten ökar eller ligger på en stabil nivå gäller 2016. Nu sitter statsrådet själv i regeringen och har kanske aktuella siffror för 2017, men de har ännu inte delgetts riksdagen.

Det som försvarsföretagen vittnar om är ju konsekvenser som visar sig först nästa år eller nästnästa år. Men försvarsföretagen har vittnat om att det finns negativa konsekvenser av den diskussion som har förts. När försvarsföretagen förhandlar med presumtiva köpare säger köparna att de är osäkra på om de kan lita på svensk export framöver. Nu skärper vi reglerna ytterligare och inför kriterier som är väldigt diffusa och flummiga, till exempel PGU-kriteriet.

Vi har redan världens näst strängaste lagstiftning på det här området. Vore det inte bättre att Sveriges regering, riksdagen och alla andra jobbade för att andra länder kom ifatt Sverige på det här området och levde upp till samma höga krav? I ett globalt perspektiv spelar det ingen roll om vi går Vänsterpartiet till mötes och totalt skrotar svensk försvarsindustri och export av svensk försvarsmateriel. Försvarsindustrin är direkt beroende av exporten. Om vi upphör med allt detta skulle det i ett globalt perspektiv inte göra någon som helst skillnad. Det är ungefär samma tänk som man har i klimatdebatten.

Vore det inte bättre att vi jobbar för att andra länder kom ifatt Sverige i stället för att vi fortsätter att sätta käppar i hjulen för oss själva?