Anders Schröder (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Gävleborgs län
Född år
1990
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2014-09-29 – 2018-09-24

Försvarsutskottet

Ledamot
2016-06-09 – 2018-09-24

Trafikutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2016-06-28

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2014-10-14 – 2018-09-24

Justitieutskottet

Suppleant
2014-11-13 – 2016-06-28

Utrikesutskottet

Suppleant
2016-06-28 – 2018-09-24

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Deputerad
2018-05-15 – 2018-06-14
Suppleant
2017-11-14 – 2017-12-15
Suppleant
2017-05-02 – 2017-06-14
Suppleant
2016-11-15 – 2016-12-14

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14-. Ledamot försvarsutskottet 16-. Suppleant trafikutskottet 14-16, miljö- och jordbruksutskottet 14-, justitieutskottet 14-16, utrikesutskottet 16- och sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 16.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Militära frågor

    Militära frågor

    Betänkande 2017/18:FöU6

    Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.

    Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    27, 115 minuter
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-04-27
    Debatt
    2018-05-02
    Beslut
    2018-05-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

    Civilt försvar och krisberedskap

    Betänkande 2017/18:FöU7

    Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.

    Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    50
    Reservationer
    50 
    Anföranden och repliker
    9, 66 minuter
    Justering
    2018-03-27
    Bordläggning
    2018-04-11
    Debatt
    2018-04-12
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

    Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

    Betänkande 2017/18:UU9

    Nu införs ökade krav på de länder som Sverige exporterar krigsmateriel till. För att landet ska få tillstånd att ta emot krigsmateriel ska landet ha respekt för mänskliga rättigheter, ha en hög demokratisk status och importen av krigsmateriel får inte motverka en rättvis och hållbar utveckling i landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet med ändringarna är att se till att Sverige endast exporterar krigsmaterial till länder som är acceptabla. Förändringarna innebär inga ändringar i lagen utan endast i de principer som reglerar tillståndsprövning för export av krigsmateriel. Ändringarna börjar gälla den 15 april 2018.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 119 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Bordläggning
    2018-02-27
    Debatt
    2018-02-28
    Beslut
    2018-02-28
  • Stillbild från Debatt om förslag: Försvarspolitik

    Försvarspolitik

    Betänkande 2017/18:FöU3

    Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    29, 101 minuter
    Justering
    2018-02-06
    Bordläggning
    2018-02-14
    Debatt
    2018-02-15
    Beslut
    2018-02-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

    Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

    Betänkande 2017/18:FöU4

    Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

    Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

    • säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
    • öka säkerheten i nätverk, produkter och system
    • stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
    • öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
    • öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
    • stärka det internationella samarbetet.

    Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    9, 56 minuter
    Justering
    2017-12-07
    Bordläggning
    2018-01-23
    Debatt
    2018-01-24
    Beslut
    2018-01-24
  • Stillbild från Debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

    Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

    Betänkande 2017/18:UFöU2

    Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

    Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

    Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

    Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 79 minuter
    Justering
    2017-12-07
    Bordläggning
    2017-12-14
    Debatt
    2017-12-15
    Beslut
    2017-12-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Betänkande 2017/18:FöU1

    53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

    • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
    • Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
    • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
    • Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

    Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    40, 165 minuter
    Justering
    2017-11-23
    Bordläggning
    2017-12-06
    Debatt
    2017-12-07
    Beslut
    2017-12-12
  • Stillbild från Debatt om förslag: Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen

    Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen

    Betänkande 2017/18:UFöU3

    Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

    Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 84 minuter
    Justering
    2017-11-30
    Bordläggning
    2017-12-05
    Debatt
    2017-12-06
    Beslut
    2017-12-06
  • Stillbild från Debatt om förslag: Start för Europeiska försvarsfonden

    Start för Europeiska försvarsfonden

    Utlåtande 2017/18:FöU10

    Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.

    Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.

    Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

    Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 47 minuter
    Justering
    2017-10-26
    Bordläggning
    2017-11-07
    Debatt
    2017-11-08
    Beslut
    2017-11-08
  • En skademinimerande narkotikapolitik

    Motion 2017/18:3058 av Anders Schröder (MP)

    Motion till riksdagen 2017/18:3058 av Anders Schröder MP En skademinimerande narkotikapolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sprututbyte ska finnas tillgängligt i alla regioner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
    Inlämnad
    2017-10-05
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU14 2017/18:SoU13 2017/18:SoU8
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ökad kärnsäkerhet

    Ökad kärnsäkerhet

    Betänkande 2016/17:FöU13

    Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 18 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-07
    Debatt
    2017-06-08
    Beslut
    2017-06-14
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

    Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

    Betänkande 2016/17:FöU4

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    25, 94 minuter
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-17
    Debatt
    2017-05-18
    Beslut
    2017-05-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Samhällets krisberedskap

    Samhällets krisberedskap

    Betänkande 2016/17:FöU7

    Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

    Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    23, 102 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-04-19
    Debatt
    2017-04-20
    Beslut
    2017-04-26
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor

    Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor

    Betänkande 2016/17:FöU10

    Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

    Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

    Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 26 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-29
  • Stillbild från Debatt om förslag: Åldersgräns för kosmetiska solarier

    Åldersgräns för kosmetiska solarier

    Betänkande 2016/17:FöU9

    Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

    Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 18 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-03-01
    Debatt
    2017-03-02
    Beslut
    2017-03-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Militära frågor

    Militära frågor

    Betänkande 2016/17:FöU6

    En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

    Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    14, 70 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-03-01
    Debatt
    2017-03-02
    Beslut
    2017-03-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

    Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

    Betänkande 2016/17:FöU5

    Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

    I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

    Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

    Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

    Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 53 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-03-01
    Debatt
    2017-03-02
    Beslut
    2017-03-15
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter

    Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter

    Betänkande 2016/17:FöU8

    Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

    • Arbetsförmedlingen
    • Affärsverket svenska kraftnät
    • Bolagsverket
    • Försäkringskassan
    • Lantmäteriet
    • Migrationsverket
    • Post- och telestyrelsen
    • Sjöfartsverket
    • Statens tjänstepensionsverk.

    Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 45 minuter
    Justering
    2017-01-26
    Bordläggning
    2017-02-15
    Debatt
    2017-02-16
    Beslut
    2017-02-16
  • Stillbild från Debatt om förslag: Försvarspolitik

    Försvarspolitik

    Betänkande 2016/17:FöU3

    Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

    Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    82, 220 minuter
    Justering
    2016-12-15
    Bordläggning
    2017-01-17
    Debatt
    2017-01-18
    Beslut
    2017-01-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Betänkande 2016/17:FöU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

    Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    60, 161 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Bordläggning
    2016-12-07
    Debatt
    2016-12-08
    Beslut
    2016-12-13

Filter