Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Betänkande 2019/20:TU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 november 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Höjda säkerhetskrav på ny trådlös digital infrastruktur (TU4)

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Tillkännagivande till regeringen om att den skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet. Bifall till motionsförslag om detta. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-11-07
Justering: 2019-11-19
Trycklov: 2019-11-21
Reservationer: 4
Betänkande 2019/20:TU4

Alla beredningar i utskottet

2019-11-07

Höjda säkerhetskrav på ny trådlös digital infrastruktur (TU4)

Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2020.

Trafikutskottet anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och anser att riksdagen bör rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-11-26
Debatt i kammaren: 2019-11-27
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:TU4, Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Debatt om förslag 2019/20:TU4

Webb-tv: Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 147 Jens Holm (V)

Fru talman! Inom kort kommer byggandet av framtidens mobilnät, 5G, att påbörjas.

I Sverige, precis som i många andra länder, finns en berättigad oro för vem som ska bygga och äga nätet. Nätägaren kommer i praktiken att ansvara för all elektronisk kommunikation i framtiden. Tänk om data hamnar i orätta händer! Hur ska vi kunna säkerställa att nät, basstationer och andra komponenter är helt säkra? Hur ska uppdateringar kunna ske på ett helt säkert sätt? Lägg därtill att vi vill bygga ut det framtida nätet så att det fungerar bra i hela landet och vi förstår att 5G är en komplex fråga.

För att komma till rätta med säkerhetsaspekterna i byggandet av 5G-nätet har regeringen lagt fram propositionen Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning. Lagförslaget föreslår ändringar i lagen om elektronisk kommunikation och offentlighets- och sekretesslagen.

Tillstånd att använda radiosändare ska endast ges under förutsättning att radioanvändningen inte kommer att kunna skada Sveriges säkerhet. Det ska vara möjligt att återkalla tillstånd eller ändra tillståndsvillkor av säkerhetsskäl. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska kunna överklaga beslut i tillståndsfrågor. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft redan den 1 januari nästa år.

Förslaget är i sig fullt rimligt. Det innebär i praktiken att Försvarsmakten och Säkerhetspolisen får vara med vid utformningen av kriterierna av våra telenät, nu mest aktuellt 5G-nätet.

Det är viktigt att ha högt ställda säkerhetskrav på de framtida telenäten, och Försvarsmakten och Säpo är våra expertmyndigheter på det här området. Det är också viktigt att det finns möjlighet att ingripa mot radioanvändning som kan orsaka skada för Sveriges säkerhet. Men det jag saknar i förslaget är frågan om hur vi skapar den mest säkra och rationella lösningen.

Radiospektrum är en gemensam resurs för trådlös överföring av information. Utbyggnad av 5G är inte enbart en utveckling av 4G-nätet, utan det utgör också ett system som medger utveckling av helt nya tjänster, vilket i sin tur kräver kommunikationslösningar som inte är beroende av eller riskerar att påverkas av utländska aktörer.

En framgångsrik utbyggnad av 5G-nätet skapar också förutsättningar för ökad elektrifiering inom transportsektorn och bättre kommunikation på landsbygden. Utbyggnaden av 5G-nätet har därmed potential att lägga grunden för innovativa och klimatsmarta transporter samt att minska klyftan mellan stad och land.

Vi i Vänsterpartiet anser att anförda strategiska och säkerhetsmässiga motiv stärker skälen för att det är staten som bör äga och ansvara för utbyggnaden. Därför har vi lagt fram vår motion om att det är staten som ska vara ägare av 5G-nätet. Med staten som ägare kan förutsättningarna stärkas för att nödvändiga och hållbara framtidsinvesteringar prioriteras framför privata operatörers kortsiktiga vinstintressen och att de nationella säkerhetsintressena kan säkerställas. Ett statligt ägt nät är det mest samhällsekonomiskt rationella systemet, då digital infrastruktur är att jämställa med annan samhällsviktig infrastruktur.

Med ett statligt ägande av framtida radionät kan tillstånd för radiosändaranvändning avgöras helt i enlighet med regeringens nya förslag, men med den stora fördelen att det är just staten som äger nätet. Ett statligt ägande stänger inte heller dörren för utbyggnad genom externa operatörer där staten inte har kapacitet att bygga ut i egen regi.

Den här debatten, fru talman, handlar om säkerhet vid radioanvändning. Det är viktigt eftersom en allt större del av våra liv äger rum i radioetern, som data som transporteras från en person till en annan via telenät. En komplicerande faktor i det hela är att mycket data kan hamna i orätta händer, till exempel var vi befinner oss, vem vi kommunicerar med, vilka platser vi besöker på nätet, ja, ibland till och med vad vi säger och vad vi skriver.

Den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden har ingående berättat om detta, om hur stater övervakat sina medborgare och hur bolag som Facebook, Google och Apple villigt har samarbetat i massövervakningen.

Om det var övervakning från staten som 2013 var det stora problemet är det snarare privata megabolags kartläggning av våra liv som i dag är det stora hotet. Då är det inte oviktigt vem som äger det nät som vi kommunicerar i. Tvärtom är det helt fundamentalt. Eftersom detta är en debatt om just säkerhet tycker jag att det är konstigt att inte fler ledamöter engagerar sig i vem som ska få äga detta helt fundamentala nät.

Motståndarna mot att bygga ut 5G-nätet i gemensam regi hävdar att det blir ett statligt monopol och att monopol som sådana inte är bra. Men vad är egentligen skillnaden mot nu? När 5G-nätet byggs ut får vi två eller tre parallella nät ägda av ett fåtal stora telekombolag. Bolagen har ett intresse: att leverera vinst till sina aktieägare. Det är en vinst som kommer att betalas med höga kostnader för användarna, det vill säga alla vi.

Vissa områden lämpar sig helt enkelt bäst som naturliga monopol. Det är svårt att bygga två vägar eller två järnvägar parallellt och bredvid varandra. Därför ägs nationella vägar och järnvägar av en ägare, och nästan alltid är det staten. Samma logik borde även gälla för telekomnätet. Låt oss bygga näten gemensamt och bra i hela landet, utan vinstintressen! Därefter kan telekombolagen få betala för att använda kapaciteten i dessa nät.

Fru talman! En annan invändning mot att låta staten bygga det framtida 5G-nätet är att det kostar mycket pengar att bygga ett nytt telenät. Vänsterpartiet bad riksdagens utredningstjänst att titta lite närmare på det. Prislappen för nya sändare, master, basstationer, datakapacitet och annat som behövs för att bygga ut 5G-nätet skulle landa på 3,9 miljarder kronor. Vill vi dessutom ha bättre täckning på landsbygden än vad 4G-nätet i dag har skulle det uppskattningsvis kosta ytterligare 1-2 miljarder.

Man kan jämföra med andra infrastrukturinvesteringar. Förbifart Stockholm kostar 40 miljarder kronor, och höghastighetsbanorna kostar 230 miljarder kronor. Då är 4-6 miljarder kronor till ett bra och modernt 5G-nät ingen oöverstiglig summa. Pengarna skulle dessutom mångfalt betalas tillbaka när operatörerna får hyra in sig på nätet. 5G i egen regi är alltså en god affär för svenska folket.

I detta betänkande besvarar dock utskottsmajoriteten Vänsterpartiets förslag om 5G i gemensam regi med att det behövs en balanserad försiktighetsprincip avseende offentliga aktörers investeringar i bredbandsinfrastruktur. Man skriver också att den modell som vi nu har tillämpat ett tag, med kommersiella aktörer som bygger ut digital infrastruktur, har fungerat väl.

Jag tycker att dessa svar är intressanta. Om man tycker att dagens utbyggnad är bra behöver tingens ordning självfallet inte ändras. Men frågar man vem som helst, i synnerhet på landsbygden, får man nog höra att de är ganska missnöjda med dagens tillgång till bredband och mobilnät. Priserna imponerar inte heller. Det är dyrt med mobiltelefoni och internet i Sverige.

Talet om försiktighetsprincip säger egentligen allt. Staten ska vara försiktig och stå tillbaka i utbyggnaden - varför då? Kanske finns en risk att det helt enkelt blir för bra om vi låter staten bygga ut 5G-nätet.

För att få det säkraste och samhällsekonomiskt bästa telenätet i hela landet borde vi låta staten stå som ägare till 5G.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag understryka att jag förstås står bakom Vänsterpartiets alla reservationer i betänkandet. Jag vill dock särskilt yrka bifall till reservation 1 om instansordning vid överklagan som vi i Vänsterpartiet har gemensamt med S, MP och C. Observera att detta är ett exempel på en så kallad falsk majoritet i utskottet! M, KD, SD och L har fått igenom detta förslag i trafikutskottet, men i kammaren är de i minoritet jämfört med oss som har skrivit reservationen. Jag uppmanar därför alla ledamöter att vara på plats i morgon och rösta på reservation 1.


Anf. 148 Denis Begic (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Fru talman! I dag behandlar vi propositionen Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1 från S, C, V och MP och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

För 30 år sedan föll Berlinmuren. Hoppet om att freden hade kommit till världen var mycket stort. Jag minns den glädje många delade med mig. Vi trodde på allvar att vi inte längre behövde tävla om vem som skulle ha flest eller för den delen teknologiskt mest avancerade vapen. Många med mig hoppades att vi nu skulle börja använda pengarna för att utrota hunger eller sjukdomar. Tyvärr, fru talman, känns det efter den dagen som om vi gått åt fel håll i världen. Vi ser gamla makter rusta, men vi ser även nya makter komma till. Sverige har som alla andra nationer behov av att skydda sina intressen.

5G-nätet öppnar upp en rad nya möjligheter för Sverige. Vi kommer att se nya tjänster som skapas men också nya företag som startas. Denna teknik kommer hjälpa våra medborgare att få vård som de tar sig till med en självkörande bil. Ni förstår därför att en sekundfördröjning i mobilnätet inte är särskilt bra.

Alla de data som kommer att skapas behöver skyddas. Våra medborgare ska kunna känna sig trygga att inga främmande makter spionerar på dem eller för den delen hotar vår nations säkerhet. Vi som Sveriges högsta beslutande organ kan inte sitta passiva och se på när världen förändras utan att göra något.

Fru talman! Propositionen handlar om alla delar i 5G-nätet som kan hota nationell säkerhet oavsett vilket land de kommer ifrån. Det gör det möjligt att utesluta komponenter, leverantörer, operatörer eller servicepersonal som inte håller tillräcklig säkerhetsnivå. Finns det komponenter i utrustningen som gör det ska PTS inte tillåta dessa operatörer i Sverige. Viktigt att komma ihåg är att PTS även kan återkalla licenser om man ser att operatörer bryter mot lagen. Man ska inte kunna gömma sig bakom att man hyrt frekvens av eller till någon annan.

Tillstånd ska kunna återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart om radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller om radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada. Det handlar om att vi ska säkerställa att våra medborgare har så bra skydd som möjligt.

Fru talman! Jag tror inte att partierna har olika uppfattningar i denna fråga. Vi är ganska överens om vad som behöver göras för Sveriges och medborgarnas bästa. Det som skiljer oss åt är hur man ska överklaga PTS beslut. Den ena sidan menar att det är bäst att regeringen hanterar överklaganden. Den andra tycker att våra domstolar ska göra det. Enligt den aktuella lagstiftningen överklagas beslut till förvaltningsdomstolen. Det är alltså den normala besvärsvägen.

Prövningen av tillstånd att använda radiosändare kommer att bedömas i en rad olika punkter där säkerheten bara är en aspekt. Det skulle bli svårt att överklaga vissa delar till regeringen, medan andra skulle överklagas till förvaltningsdomstolen. Där delar vi justitieutskottets svar på propositionen.

Fru talman! 5G är bara en del av den totala cybersäkerheten. Hela det digitala ekosystemet måste ses ur ett större säkerhetsperspektiv. Just nu bereds inom Regeringskansliet komplettering av den nya säkerhetsskyddslagen. Det är välkommet.

Fru talman! Än en gång vill jag yrka bifall till reservation 1 från S, MP, C och V.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser, Elin Gustafsson, Teres Lindberg, Jasenko Omanovic och Anna-Caren Sätherberg (alla S).


Anf. 149 Jens Holm (V)

Fru talman! Precis som Denis Begic säger är vi i allt väsentligt överens om förslaget från regeringen om att vi ska ha en stärkt säkerhet vid utbyggnaden av framtida telenät. Det vi i Vänsterpartiet har en invändning mot är att vi inte bygger nätet i gemensam regi.

Ni socialdemokrater har en historia att luta er bakåt mot vad gäller utbyggnad av grundläggande infrastruktur: järnvägar, vägar, fast telefoni och annat. Många gånger har det varit ni som fattat de viktiga besluten om finansiering och utbyggnad av den här infrastrukturen.

Men nu anser ni i stället att det är privata stora telekombolag som ska bygga ut det framtida 5G-nätet. Då kan vi jämföra med hur det har gått med bredbandsutbyggnaden hittills. Det är inget som imponerar, i synnerhet inte i glesbygden, som jag ser det från mitt perspektiv. Man bygger inte ut i den utsträckning som man borde göra. Därför tycker jag att det är märkligt att Socialdemokraterna inte anser att det är staten som ska äga det framtida 5G-nätet och ansvara för finansieringen och utbyggnaden.

Varför, Denis Begic, har Socialdemokraterna släppt staten som den centrala faktorn vad gäller utbyggnad av samhällskritisk infrastruktur?


Anf. 150 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågan. Det som Jens Holm säger om hur man byggde en gång i tiden är sant. Men det var just en gång i tiden. Det är helt andra tider vi har i dag, och de tiderna säger att det finns effektivare sätt att bygga infrastruktur på, om vi även har på plats ett system för att skydda och kontrollera.

4G-nätet byggdes också av marknadens aktörer. Det har tjänat oss väl och kommer att fortsätta göra det. Även den nya utbyggnaden kommer att göra det. När vi nu fattar sådana här beslut om skydd av Sveriges säkerhet har staten kontroll över vad som kommer att byggas och hur det kommer att påverka oss. Kanske har det en gång i tiden funnits behov av att staten ska se till att allting byggs, men i dag ser vi att det finns marknadsaktörer som tar de här sakerna på största allvar och bland annat ger oss det skydd som vi behöver.

Visst är det så att vi inte är överallt i Sverige när det gäller bredbandsutbyggnad. Vi har inte nått målen än. Målen för utbyggnad finns kvar. Vi ser nu att vi kanske behöver fatta lite andra och annorlunda beslut för att kunna bygga ut hela vägen. Hur ska det se ut? Ska det bara vara fiber eller inte? I ett betänkande som kommer så småningom har vi en diskussion om huruvida det ska vara ett ovanförperspektiv. I så fall är det staten som ska ha ovanförperspektivet. Var ska vi bygga först? Jag tycker att vi gör allting i rätt ordning.


Anf. 151 Jens Holm (V)

Fru talman! Det kanske är så att jag och Denis Begic gör olika bedömningar av hur framgångsrikt det har varit med privata telekombolag som ska bygga ut bredband i Sverige. I glesbygd tycker jag inte alls att det imponerar. Trots att vi har plöjt in hundratals miljoner kronor i subventioner till det här har vi ändå inte fått det.

Vi kan ta en sådan sak som roaming. Om du reser till ett annat land kan du roama på olika telefonnät. Om du är i Sverige och vill säkerställa att du verkligen kan ringa överallt och ta emot data överallt behöver du kanske ha två mobiltelefoner. Du har ett nät som fungerar på ett ställe, men uppe i Norrland behöver du Telia och ett annat nät. Det där tycker jag i sig visar hur dysfunktionellt systemet är.

Sedan har vi säkerhetsaspekten. Här är jag riktigt intresserad av att veta vad Socialdemokraterna anser, eftersom den här frågan egentligen handlar om säkerhet vid utbyggnad av telenät. Vilket tror Denis Begic är det säkraste för staten Sverige: att vi äger det framtida 5G-nätet i egen regi, precis som vi äger järnvägen och nationella vägar, eller att vi låter en extern aktör bygga, äga och drifta nätet? Vilket är ur ett strikt säkerhetsperspektiv det bästa - att staten äger det eller att vi låter privata bolag äga det?


Anf. 152 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag börjar med det sistnämnda. Finns det kontrollstationer på byggnader ser jag inga problem med att någon annan bygger och att marknaden löser den problematik som vi har. För det behöver vi sådana här beslut i riksdagen. Det kommer fler beslut som vi kommer att behöva fatta, som jag nämnde i mitt huvudanförande, bland annat det som regeringen jobbar med gällande skyddslagen. Jag tror inte att detta är något som är problematiskt, och jag tror inte att staten är bättre än privata aktörer.

Sedan kan vi ha olika åsikter om huruvida bredbandsutbyggnaden är klar eller inte och om hur det har gått eller inte gått. Faktum är ändå att vi är bäst i världen. Faktum är ändå att vi har ca 86 procents täckning i det här landet. Faktum är också att vi inte har lyckats hela vägen på landsbygden. Det finns en massa olika orsaker till det, och det har diskuterats på en massa olika håll. Vi behöver bli starkare på att fortsätta göra detta för att ha den här utbyggnaden klar så fort som möjligt. Men vi har vårt mål till 2025. Det är då vi ska ha klarat av det, och det är jag rätt så säker på att vi kommer att göra.


Anf. 153 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Vi är inne i ett teknikskifte. Digitaliseringens möjligheter ska vi, eller snarare måste vi, ta till vara. Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället, och teknikutvecklingen som vi ser innebär en stor ökning av data som skickas i våra nät. Vi är många som är angelägna om att nästa generations mobilnätverk, det så kallade 5G-nätet, skyndsamt rullas ut, då mycket av den teknik vi kommer att behöva använda kräver högre dataöverföringshastighet, större datamängder, bättre kvalitet för mobila enheter och så vidare. Detta skulle vi kunna tala mycket om, fru talman, men i dag handlar det om hur vi ska skydda Sveriges säkerhet vid radioanvändningen i detta teknikskifte.

Säkerhetsläget i Sveriges omvärld har drastiskt försämrats de gångna åren. Det handlar dessutom inte längre bara om traditionella militära hot som Sverige måste kunna möta. Det rör sig om en komplex hotbild där saker som desinformation, cyberattacker, ekonomiska påtryckningar och tillgång till energi kan användas för att påverka och destabilisera andra länder.

Den snabba teknikutvecklingen är på många sätt bra. Den förenklar vår vardag och möjliggör smidiga och effektiva lösningar på många områden. Sverige måste kunna bli bättre på att använda digitaliseringens möjligheter än vad vi är i dag. Om vi ska ha en chans att vara bäst i världen, som regeringen skriver - och jag instämmer - måste det gå fortare.

Men det ständigt ökande beroendet av teknik och särskilt it skapar också sårbarheter i samhället. I princip alla samhällsviktiga system är i dag beroende av fungerande it-system. Det gäller allt från el- och vattenförsörjning till logistikkedjor och betalningsströmmar. En potentiell motståndare kan genom att slå mot dessa system skapa stor oreda i vårt samhälle.

Medvetenheten kring hoten och vår beredskap för att möta dem måste bli bättre. Vid flera tillfällen de senaste åren har vi sett stora brister i Sveriges hantering av it- och informationssäkerhet. Det gäller inte minst säkerhetshaveriet på Transportstyrelsen 2017.

Införandet av 5G-nätet kommer som sagt att innebära ytterligare steg mot ett alltmer digitaliserat samhälle, med alla de möjligheter och risker det medför. Moderaterna har därför väckt en följdmotion där vi lyfter fram viktiga säkerhetsfrågor som måste beaktas vid införandet av 5G-nätet.

Vi vill till exempel att man gör en bred översyn av lagstiftningen som berör cyber- och informationssäkerhet för att identifiera brister och föreslå förbättringar. Vi vill se en särskild uppföljning av tillämpningen av de nya reglerna vad gäller radiosändare. Det är det betänkandet vi diskuterar i dag. Vi vill också att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska ha möjlighet att överklaga beviljade tillstånd eller återkallelse av tillstånd till regeringen och inte till domstol.

Fru talman! Detta är centrala frågor för Sveriges säkerhet, och då bör det vara regeringen som fattar det yttersta beslutet. Moderaternas förslag om instansordningen har också fått stöd av ett enigt försvarsutskott i det yttrande som försvarsutskottet gjort till trafikutskottet. Därför tycker jag att det är bra att trafikutskottet nu gjort ett tillkännagivande till regeringen om de ansvariga myndigheternas möjlighet att överklaga till regeringen. Jag hoppas såklart att kammaren fattar detta kloka beslut i morgon. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i den delen.

Säkerhetskulturen måste bli bättre på alla nivåer i samhället. De ansvariga myndigheterna måste ha resurser och rätt verktyg för att kunna hantera säkerhetsutmaningarna. Processerna och kontakterna mellan olika aktörer måste fungera.

Moderaterna har länge drivit frågan om stärkt cybersäkerhet i Sverige. Vi var först med att peka ut behovet av cybersäkerhetcentrum som kan arbeta med säkerhetsfrågorna gentemot såväl det offentliga som de privata aktörerna. Nu har regeringen aviserat att ett sådant centrum kommer att införas nästa år. Moderaterna har också lyft fram behovet av ett nationellt säkerhetsråd för att ha en central funktion som kan ta ett brett sektorsövergripande ansvar för säkerhetsfrågorna. Detta förslag har också fått stöd av riksdagens konstitutionsutskott.

Genom vårt yrkande om att ge Säkerhetspolisen och Försvarsmakten möjlighet att överklaga beviljade eller återkallande av tillstånd nu bifalls tas ytterligare ett viktigt steg mot att ansvariga myndigheter bättre ska kunna lösa sina uppgifter för att stärka Sveriges säkerhet.

Jag ska kort säga några ord om en gemensam nordisk linje. I dag saknas en gemensam linje bland de nordiska länderna om hur man ser på säkerhetsriskerna kopplade till leverantörer av 5G-nätet. Det tycker vi är en brist, särskilt mot bakgrund av att vi har höga ambitioner att de nordiska länderna ska ha ett fördjupat samarbete om säkerhets- och försvarsfrågor inklusive att stärka cybersäkerheten. Därför tycker vi att det vore ett bra tillfälle att i samband med denna proposition stärka detta och uppmana regeringen att agera för att de nordiska länderna har en gemensam linje i detta.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservation 3.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Hansson (M).


Anf. 154 Mikael Larsson (C)

Fru talman! 5G är något som kommer att öppna för nya tekniker och uppkopplingar. Mer och mer kommer att vara beroende av det trådlösa, och 5G-nätet kommer att öppna för industrin på ett helt nytt sätt men också för uppkoppling över hela landet för bilar, traktorer, lastbilar och också mycket annat. Digitaliseringen är här för att stanna, och nya applikationer över hela landet kommer att utvecklas i en rasande hastighet. För oss i Centerpartiet är det viktigt att när 5G-nätet ska börja rullas ut bör det ske både i staden men självklart också på landsbygden.

Men samtidigt när denna nya infrastruktur ska rullas ut över Sverige är det viktigt att skydd kan garanteras för att inte samhällsviktig information kommer i främmande makts händer. Digitaliseringen innebär både hot och möjligheter. De hot som finns måste kunna diskuteras, och åtgärder mot dessa måste kunna vidtas.

I den tid och omvärld vi lever i kommer säkerhet vid radioanvändning och inom det digitala vara viktiga aspekter. Nya sätt att komma åt information från andra länder kan vara ett hot från den digitalisering som håller på att ske. Men vi får samtidigt inte vara rädda för digitaliseringen och för 5G-nätet utan måste hela tiden se möjligheter med nätet.

Grundprincipen vid tillståndsprövning enligt lagen om elektronisk kommunikation, förkortad LEK, är att den som ansöker om tillstånd att använda radiosändare ska beviljas detta om förutsättningarna är uppfyllda. Till dessa förutsättningar hör att radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrymmet och att det antas att radioanvändningen inte kommer att inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för de verksamheter som är undantagna från tillståndskravet. Varken vid tillståndsgivning eller senare finns det dock enligt nu gällande ordning möjlighet att ta särskild hänsyn till Sveriges säkerhet.

Mycket som rör denna proposition är tekniskt men ack så viktigt att ta ställning till utifrån att denna nya teknik ska börja att rullas ut över Sverige. När nu denna nya teknik ska rullas ut är det också viktigt att både skydd av rikets säkerhet och integriteten för den enskilde medborgaren ska kunna tas till vara och att båda ska kunna hanteras.

I propositionen framhåller regeringen att viss sekretess behöver kunna röjas så att Post- och telestyrelsen, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen ska kunna utbyta information med varandra. Utifrån att misstankar finns att rikets säkerhet kan skadas är det mycket viktigt att dessa instanser ska kunna utbyta information med varandra.

Centerpartiet står bakom propositionens innehåll men vill samtidigt trycka på att det är av yttersta vikt att regeringen bör återkomma till riksdagen om något i propositionen i framtiden behöver ses över eller revideras med beaktande av Sveriges säkerhet.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 1.


Anf. 155 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! 5G är viktigt för medborgarna och näringslivet. Alla framtidsstudier visar att ny teknik, oavsett om vi pratar om framtidens kylskåp, bilar eller hemtjänst, kommer att vara beroende av bra digitalt stöd. Vi ser också att utbyggnaden av bredband sker alldeles för sakta, och vi ser att bredbandet i första hand har nått dem som bor i större tätorter och städer. Ute på landsbygden är det fortfarande ca 50 procent som saknar bredband, vilket missgynnar dessa invånare och företagare. 5G är en ny teknik som kommer att kunna överbygga en del av dessa problem samt påskynda arbetet för att hela landet ska leva utifrån samma goda förutsättningar.

Samtidigt som 5G kommer att underlätta för våra medborgare och skapa nya förutsättningar för näringslivet finns det säkerhetsrisker som måste beaktas. Enskilda företag och operatörer kan samla information som kränker enskilda medborgares integritet eller riskerar rikets säkerhet. Det är därför viktigt att vi får denna lag på plats så att upphandlingar av 5G kan ske på ett sådant sätt att även våra individuella och nationella säkerhetsintressen tillgodoses.

Fru talman! 5G är en teknik, men vi behöver en strategi som fångar upp flera områden. Under den viktorianska epoken var Europas befolkning ca 22 procent av jordens befolkning. Under denna period använde vi dåtidens moderna teknik i form av ångmaskin, ångbåt, ångtåg och telegraf för att bygga upp ett internationellt handelsutbyte som i praktiken skapade den välfärd som västerlandet har levt på under hela 1900-talet.

I dag har Kina ca 22 procent av jordens befolkning. De använder modern teknik för att bygga en ny sidenväg. De köper in sig i hamnar, och de bygger upp en modern "telegraf" via dagens 5G-teknik. Även om allt detta kommer att leda till utökad handel och på sikt mer välfärd går det inte att blunda för att Kina har bytt strategi och under de senaste åren agerat på ett aggressivt sätt gentemot enskilda länder. Detta tvingas vi att förhålla oss till. Även om denna lag är neutral mellan länder och företag går det inte att blunda för att bland annat Kinas och Rysslands nya utrikespolitiska strategier skapar oro.

Fru talman! För att ytterligare öka säkerheten inom 5G-systemet är det enligt mig viktigt att vi samverkar både inom Norden och Baltikum och inom EU för att skapa en bra och säker infrastruktur.

Fru talman! När man har flera myndigheter som ska ta till vara olika intressen finns det alltid en risk att man hamnar i ett läge där de enskilda myndigheterna inte är överens. I dessa lägen är det viktigt att det inte blir en annan myndighet som överprövar de övriga myndigheterna. Då det handlar om en lagstiftning som ska skydda individer och nationen är det enligt min mening viktigt att eventuell överprövning görs av regeringen.

Kristdemokraterna har därför ställt sig bakom tillkännagivandet: "Utskottet föreslår också ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om att den skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet."

Fru talman! Enligt vår mening är det viktigt att vi har en bra uppföljning över hur denna lag kommer att fungera. Vi yrkar därför bifall till vårt eget tillkännagivande samt till reservation nr 2 avseende uppföljning och översyn.


Anf. 156 Jens Holm (V)

Fru talman! Den här diskussionen handlar mest om säkerhet. Låt oss prata om det mest säkra telenätet som vi kan bygga. Enligt Vänsterpartiet är det att staten låter bygga det och att staten äger det. Varför är det så mycket bättre att vi har ett statligt ägande? När till exempel komponenter ska bytas ut vet vi vad det är för komponenter som sätts in. Det är omöjligt att det sätts in avlyssningskomponenter och annat. Har vi en extern aktör - kanske ett globalt telekombolag vars ägare kanske till och med styr en diktatur i världen, vad vet jag - tappar vi i allt väsentligt den kontrollen.

Vi i Vänsterpartiet anser att utbyggnaden av 5G-nätet är som annan samhällsviktig infrastruktur; det är någonting som vi bör göra gemensamt. Därför bör staten ta det här ansvaret.

Varför anser inte Kristdemokraterna det?


Anf. 157 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag tycker egentligen att Vänsterpartiets frågeställning är mycket mer spännande än att man bara ska avfärda den med att man inte tycker eller att man tycker något.

För egen del har jag många gånger resonerat i olika sammanhang om frågeställningen: Vad är ett naturligt monopol? Och vad är ett icke naturligt monopol? Hur ska man se på järnvägen? Ska den vara statligt ägd när det gäller själva banan, eller ska den ägas av privata aktörer? För egen del kan jag till exempel tänka mig att Banverket skulle vara en egen myndighet som tar hand om banan, och så skulle man kunna sälja SJ. För varför ska staten bedriva verksamhet på banan?

Man skulle kunna föra exakt samma resonemang när det gäller annan fysisk teknik. Just i det här fallet har vi landat i att marknaden löser detta, men jag har stor förståelse för er fundering över vad det värsta är. Vi har som sagt ändå landat i att just när det gäller 5G verkar näringslivet kunna hantera det på ett bra sätt.

Vi ser dock problem, exempelvis med övriga bredband som byggs ut, där landsbygden har halkat efter på ett sätt som vi kristdemokrater inte uppskattar. Just nu, i den lag vi nu tar hänsyn till, är det en säkerhetsfråga mer än en ägar- och driftsfråga.

Vi har som sagt landat där vi har landat i dag. Men, fru talman, jag tycker att Vänsterpartiets frågeställning är intressant utifrån diskussionen om vad som är naturliga monopol och inte.


Anf. 158 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill tacka för det svaret. För mig är det rätt uppenbart: Om vi bygger ny järnväg bygger vi inte tre järnvägslinjer parallellt med varandra bara för att vi tycker att det är så otroligt viktigt att ha tre konkurrerande järnvägsnät.

Jag tycker att jämförelsen med det framtida 5G-nätet är ganska relevant. Att bygga ett statligt nät som operatörer sedan kan hyra in sig på tycker jag är fullt logiskt och det absolut mest rationella och rimliga i sammanhanget.

Men sedan har vi då säkerhetsdimensionen. Det var egentligen den jag frågade om, även om jag uppskattade svaret från Magnus Jacobsson. Jag tycker ändå att det är ett välkomnande och resonerande svar som inte är fast i någon ideologisk position.

Utifrån ett strikt säkerhetsperspektiv - vad anser Magnus Jacobsson ger de bästa förutsättningarna för att garantera vår säkerhet? Ett nät som byggs av ett globalt bolag baserat i ett annat land och sedan ägs av något telekombolag som vi inte heller har så mycket kontroll över eller ett nät som staten låter bygga och som är gemensamt ägt - vilket blir det säkraste nätet?


Anf. 159 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Först vill jag nog säga att det är ett ideologiskt perspektiv som jag företräder. Vi kristdemokrater anser att staten i någon mening ska vara stark - stark nog att skapa samhällsgemenskap. Då finns det en del saker där staten exempelvis bör agera.

Det finns dock en skillnad rent tekniskt mellan detta nät och att bygga en järnväg, en motorväg eller ett telenät med koppar, som vi gjorde tidigare. Då är det svårt att gå fram med olika aktörer. Men när det gäller 4G och 5G, som framför allt jobbar med luftburen teknik, kan man mycket väl tänka sig att det på en sändare sitter olika företags 5G-teknik.

Det finns alltså en teknisk skillnad här som gör att åtminstone jag landar annorlunda. Men själva grundinställningen är att vi ska ha en stark stat och att staten ska kunna garantera medborgare och individer skydd samtidigt som staten ska kunna garantera sig själv skydd.

Den andra frågan, fru talman, är mer konkret. Jag uppfattar den tyvärr som retorisk. Det är klart att så som ledamoten ställer frågan är det antagligen säkrast om vi äger allt själva i alla lägen. Men det är inte riktigt så verkligheten ser ut.

Vi antar nu i dag en lag som gör att de som lägger anbud också kommer att vara tvungna att garantera att säkerheten hålls på ett korrekt sätt. Därmed tror jag att man vinner två saker ur den bästa av världar. Vi vinner säkerhet, och det är därför vi tar fram lagen och har gjort det skyndsamt. Jag tycker för övrigt att regeringen har gjort detta på ett snyggt sätt när de har pratat med oss i oppositionen. Vi vinner också det andra i den bästa av världar: en marknad som kan rulla ut tekniken snabbt.

Jag ser därför inte riktigt att frågeställningen i det här sammanhanget blir relevant; den blir mest retorisk.


Anf. 160 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Digitaliseringen har inneburit stora möjligheter för samhället med förbättrade kommunikationer och utveckling av nya tjänster. Det har gått snabbt, från att internet fick genomslag på 90-talet till att våra mobiler blev smarta. Jag är inte så gammal, om jag får säga det själv, men även jag minns när vi pratade om att vi kanske någon gång i framtiden skulle läsa våra tidningar på plattor, som den jag har med mig här. Det lät lite som science fiction.

Det var omöjligt att ens föreställa sig vilken värld som den smarta mobilen och den snabbare mobila uppkopplingen med först 3G och sedan 4G skulle åstadkomma. Men nu står vi inför lanseringen av 5G, den femte generationens mobilnät. Det kommer att innebära att större mängder data kan överföras i en snabbare hastighet.

Potentialen för nya tjänster är stor. Det gäller inte bara för privatpersoner med uppkopplade hem och saker som självstyrande fordon utan också för industrin med sensorer, kontroll- och säkerhetssystem samt fjärrstyrda robotar. Det gäller också, inte minst, för samhället med möjligheten till exempelvis nya vårdtjänster.

Men den nya tekniken innebär också en ökad sårbarhet. Om vi själva kan uppleva att vi blir helt frånkopplade från världen och vardagen utan uppkoppling är det ett intet mot vad som kan hända om uppkopplingen fallerar eller manipuleras i ett nät där allt fler processer är beroende av stabila nätverk.

Med samhällets digitalisering följer en minskad risktolerans och nya krav på att hantera risker och sårbarheter. Digitaliseringen för även med sig risker och hot av delvis okänd karaktär. Vi kan ännu inte föreställa oss dem. Det innebär stora säkerhetsutmaningar som kan vara väldigt komplexa.

Därför är regeringens proposition viktig. I den föreslås bland annat att för att få tillstånd att använda radiosändare och för att få medgivande till överlåtelse eller uthyrning av sådana tillstånd ska det vara en förutsättning att det kan antas att radioanvändningen inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Tillstånd ska kunna förenas med villkor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Tillstånd ska kunna återkallas eller tillståndsvillkor ändras omedelbart om det kan antas att radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller om det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada.

Propositionen innebär också att beslut enligt lagstiftningen ska kunna överklagas till förvaltningsdomstolen, vilket är den normala besvärsvägen.

Det nya konservativa blocket med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, och även Liberalerna, vill i stället att regeringen ska avgöra överklaganden. Det skulle vara beklagansvärt om så blir fallet. Den här typen av överklaganden kan göra att regeringen hamnar i en svår politisk situation vid ett överklagande. Då är det inte heller säkert att de bästa besluten fattas vare sig ur säkerhetsmässig eller utrikespolitisk synvinkel. När den här typen av överklagande förs upp på politisk nivå blir nämligen frågan genast politiserad och en fråga om diplomati och utrikespolitik snarare än om rättssäkerhet.

Miljöpartiet välkomnar digitaliseringen och de möjligheter den innebär för ett mer hållbart samhälle, men vi understryker vikten av att vi hanterar säkerhetsfrågorna på ett ansvarsfullt sätt.

Jag yrkar därför bifall till reservation 1 och i övrigt bifall till förslaget i propositionen.

(Applåder)


Anf. 161 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att oavsett om det handlar om fysisk infrastruktur eller om elektronisk infrastruktur är det viktigt att vi skyddar densamma.

Sverige står inför en mycket spännande tid med en ökande digitalisering som knyter samman samhället och ger större möjligheter till bland annat autonomi.

Samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet.

Propositionen Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning är i grunden bra, men vi ansåg att det var en liten del i propositionen som behövde justeras.

Trafikutskottet anser att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd att använda radiosändare till regeringen. I propositionen var förslaget att det skulle kunna överklagas till domstol.

Vi sverigedemokrater anser att man inte ska vara rädd att ta obekväma politiska frågor i sin hand. Vi tror att regeringen ska kunna göra ett skyndsamt avsteg och kunna ta beslut som handlar om Sveriges säkerhet. Jag är jätteförvånad att regeringspartierna inte vill bifalla detta tillkännagivande.

Försvarsutskottet har fått yttra sig i frågan och rekommenderar att överklagande sker just till regeringen och inte till domstol.

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten, men jag yrkar bifall till förslaget i betänkande TU4 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning och avslag på reservationerna.


Anf. 162 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Vi debatterar här i dag, som ni hör, skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning.

Sverige ligger långt fram i digitalisering och digital mognad. 98 procent av alla barn och ungdomar har i dag en mobiltelefon och ser det som en självklarhet att ha tillgång till internet. Allt fler saker som vi använder i vår vardag är uppkopplade - hus, elmätare, tvättmaskiner, bilar och så vidare.

Enbart inom transportsystemet finns det en jättestor potential för ökad trafiksäkerhet och effektivare transporter genom snabb kommunikation mellan bilar och genom skapande av system som kopplar samman kunder och tillgängliga fordon. På i stort sett alla områden i samhället kan vi genom uppkopplade system utnyttja våra resurser bättre.

För att allt detta ska fungera behövs ett effektivt sätt att kommunicera. 5G är det senaste i den utvecklingen, som gör att vi får snabbare dataöverföring samtidigt som fler personer och saker kan vara uppkopplade.

Men, fru talman, samtidigt som det finns stora fördelar med systemet ska vi inte negligera de risker som en ökad sammankoppling av många delar av vårt samhälle innebär. Genom 5G ökar risken att någon kan kartlägga stora delar av vårt samhälle ned till enskilda personer, vilket gör oss mer sårbara för såväl utländska som inhemska krafter som vill göra skada. Kritiska tjänster kommer i allt högre grad att vara beroende av trådlös kommunikation, och därför kan en it-incident få förödande konsekvenser. Risken finns redan i dag, men den ökar i och med 5G-introduktionen.

Liberalerna är teknikoptimister och välkomnar introduktionen av 5G i samhället. Vi tror att det ökar Sveriges konkurrenskraft och kan underlätta människors vardag. Samtidigt välkomnar vi regeringens proposition om att tillstånd för radioanvändning för att till exempel tillhandahålla 5G i Sverige ska kunna villkoras med krav där man ser till nationella säkerhetsintressen. Det blir ett tillägg till nuvarande regleringar som är till för att hindra it-incidenter. Förslaget ger Säkerhetspolisen och Försvarsmakten den insyn som krävs.

Dock, fru talman, är det Post- och telestyrelsen som beslutar om licenser för radioanvändning. Där ska Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, som har ansvar för rikets säkerhet, kunna överklaga tillståndsgivningen. Här har Liberalerna en annan ståndpunkt än den som regeringen har lagt fram. Vi välkomnar det beslut som tagits i försvarsutskottet, som ju är de som ska kunna de säkerhetspolitiska aspekterna bäst i riksdagen. Och det vi debatterar här i dag är ju precis detta: skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning.

Därför är det intressant att notera att ett enigt försvarsutskott - Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, vi liberaler, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - står bakom beslutet att på grund av det säkerhetspolitiska läget ska en överklagan inte behandlas av förvaltningsrätten eller kammarrätten utan av regeringen.

Liberalerna hoppas därför att alla partier här i kammaren när detta ska upp till beslut följer sitt partis beslut i försvarsutskottet och röstar för att en överklagan ska behandlas av regeringen.

Fru talman! Jag vill för Liberalernas del yrka bifall till utskottets förslag, inklusive tillkännagivandet om att en överklagan ska hanteras av regeringen av säkerhetsskäl. Samtidigt vill jag uttrycka vår uppskattning av det övriga innehållet i regeringens proposition.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 november.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-11-28
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
    2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:15 punkterna 1 och 2.
  2. Instansordning vid överklagan

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet.Därmed bifaller riksdagen motion

    2019/20:3387 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3.
    • Reservation 1 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S19108
    M63007
    SD61001
    C03001
    V02700
    KD21001
    L18001
    MP01402
    -0101
    Totalt164163022
    Ledamöternas röster
  3. Uppföljning och översyn

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:3387 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S92008
    M06307
    SD61001
    C30001
    V27000
    KD02101
    L18001
    MP14002
    -1001
    Totalt24384022
    Ledamöternas röster
  4. Några frågor om 5G

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3381 av Jens Holm m.fl. (V) och

    2019/20:3387 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 4.
    • Reservation 3 (M)
    • Reservation 4 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S92008
    M06307
    SD61001
    C30001
    V00270
    KD21001
    L18001
    MP14002
    -0011
    Totalt236632822
    Ledamöternas röster