Säkerhetspolitik
Betänkande 2018/19:UU12
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 12 juni 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om säkerhetspolitik (UU12)
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området
Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 om säkerhetspolitik och massförstörelsevapen. I ärendet finns 14 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och två särskilda yttranden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2018/19:1123 Färdplan för ett Natomedlemskap
- Motion 2018/19:1196 Säkerhetspolitisk handlingsfrihet
- Motion 2018/19:1381 Säkerhetspolitik
- Motion 2018/19:1385 Ryssland
- Motion 2018/19:1448 Svenskt Natomedlemskap
- Motion 2018/19:1530 Svenskt medlemskap i Nato
- Motion 2018/19:1658 Medlemskap i Nato
- Motion 2018/19:1761 Försvarsmakten, klimat och miljö
- Motion 2018/19:1778 Fler insatser för att främja fred och säkerhet
- Motion 2018/19:2035 Sverige hör hemma i demokratiernas försvarsförbund
- Motion 2018/19:2040 Sveriges roll i Europeiska unionen
- Motion 2018/19:2051 Natomedlemskap för Sverige
- Motion 2018/19:2266 Skärpta sanktioner mot Ryssland
- Motion 2018/19:2472 Försvars- och säkerhetspolitisk inriktning
- Motion 2018/19:2667 Förbud mot införsel av kärnvapen
- Motion 2018/19:2688 Instiftandet av internationell konvention som förbjuder kärnvapen
- Motion 2018/19:2747 Förbud mot autonoma vapensystem
- Motion 2018/19:2762 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
- Motion 2018/19:2777 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
- Motion 2018/19:2818 Säkerhetspolitik för att värna Sverige
- Motion 2018/19:2859 Utrikes, omvärld och utveckling
- Motion 2018/19:2903 Frihet, fred och utveckling i världen
- Motion 2018/19:484 Skapa en FN-konvention om cyberkrigföring
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-06-04
Trycklov: 2019-06-05
Betänkande 2018/19:UU12
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om säkerhetspolitik (UU12)
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området
Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-06-12
Debatt om förslag 2018/19:UU12
Webb-tv: Säkerhetspolitik
Dokument från debatten
- Onsdag den 12 juni 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:103
- Protokoll 2018/19:103 Onsdagen den 12 juniProtokoll 2018/19:103 Säkerhetspolitik
- Onsdag den 12 juni 2019 (preliminär)Talarlista 2018/19:20190612
Protokoll från debatten
Anf. 152 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Vi har att behandla ett motionsbetänkande angående säkerhetspolitik. Egentligen kan texten framlagd av utrikesutskottet delas in i tre delar: Hur svensk försvarsförmåga och därmed Sveriges säkerhet kan stärkas med Försvarsberedningens rapport som grund, hur Sverige kan söka aktiv delaktighet i säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, och slutligen hur det viktiga arbetet mot massförstörelsevapen måste fortgå.
Fru talman! Moderaterna och jag svarar distinkt ja på alla dessa tre frågeområden. Ja, vi måste stärka försvaret och därmed värna rikets säkerhet. Det måste ske genom att pengar tillskjuts i tillräcklig omfattning, så att den inriktning för kommande år som Försvarsberedningen pekar ut kan förverkligas. Det är med stort beklagande det måste konstateras att Socialdemokraterna havererade beredningen och att slutrapporten endast kunde skrapa ihop namnteckningar från den något udda konstellationen av S, SD, V och MP.
Ja, vi måste stärka säkerheten i Östersjöområdet och därmed värna freden. Det sker genom fortsatt satsning på Sveriges försvar och genom att vi uppnår bindande försvarsgarantier och en fungerande försvarsplanering med andra länder genom ett svenskt Natomedlemskap.
Slutligen: Ja, vi måste ta nedrustningsfrågorna på största allvar. Därför är det viktigt med icke-spridningsavtalet - det så kallade NPT-avtalet. I detta arbete deltar också flera av kärnvapenstaterna.
Däremot riskerar regeringens oförmåga att tala klartext om det så kallade kärnvapenförbudet Sveriges intressen genom den osäkerhet det skapar hos landets nära vänner och undergräver det nedrustnings- och icke-spridningsarbete som pågår genom NPT. Det är ett faktum som också bekräftas av regeringens egen utredare som tydligt rekommenderat regeringen att inte underteckna och ratificera det så kallade kärnvapenavtalet. För varje dag som regeringen och Socialdemokraterna drar på tydliga besked om att de inte tänker gå vidare med detta så kallade förbud bibehålls osäkerhet och oklarhet.
Fru talman! Från Moderaternas sida säger vi: Ja, ja, ja.
Säkerhetspolitik
Fru talman! Låt oss börja med Försvarsberedningen. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna är tydliga om vägen framåt. Svensk säkerhet måste betalas. Först en säkerhetspolitisk analys som pekar på ett försämrat läge runt Östersjön. Beredningen konstaterar: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas."
Allt detta kräver handling. Därför föreslås också en försvarspolitisk inriktning som innebär både återtagande av tidigare förlorad förmåga och förberedelser inför kommande förstärkningar.
En grundläggande förutsättning för beredningens arbete har varit att det kommer att behövas minst 84 miljarder kronor till den militära delen av totalförsvaret - motsvarande 1,5 procent av bnp 2025.
Och så låter Socialdemokraterna meddela att partiet inte kan ställa sig bekom ekonomin. Genom att krascha förutsättningarna för beredningen agerar M, C, KD och L tydligt och klart. Då har förutsättningarna för ett medundertecknande från vår sida fallit.
SD väljer däremot att tillsammans med S, V och MP medunderteckna. Vad säger då de andra partierna? Ja, det framkommer också tydligt, men inte som delar av slutrapporten utan i form av klara politiska ställningstaganden i bilagor. Miljöpartiet säger i sin bilaga att försvarets budgettillskott kan behöva öka i en lägre takt. Vänsterpartiet anser däremot att den höjning med 84 miljarder som beredningen har föreslagit är för stor. Socialdemokraterna vill dela upp beredningens slutsatser och överlåta bestämmandet av den exakta nivån till politiska förhandlingar bortom beredningen. De menar att det behöver tydliggöras vad som är huvudprioriteringar genom ett flertal ekonomiska ambitionsnivåer i paketform.
Vi moderater säger nej till detta och ja till ett kommande försvarsbeslut i enlighet med beredningens slutsatser och därmed minst 84 miljarder till 2025, motsvarande 1,5 procent av bnp till det militära försvaret inom ramen för totalförsvaret.
Fru talman! Synen på beredningen utvecklas också i ett särskilt yttrande undertecknat av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Fru talman! Försvarsberedningen gör följande bedömning - vilket beredningens alla ledamöter, tidigare som nuvarande, bör känna till: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde."
Om man nu har den syn som Försvarsberedningen i ganska stor enighet, undantaget Vänsterpartiet, ger uttryck för - vad får det för konsekvenser? Hur ser man på världen? Åtminstone för mig är det så att säkerhet byggs och formas med andra, fru talman. Om man konstaterar att Sverige oundvikligen blir påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde är det naturliga att man söker stöd, hjälp och samverkan med andra. Det absolut bästa och mest effektiva sättet är att skapa sig försvarsgarantier. Detta finns inom ramen för ett Natomedlemskap, genom artikel 5.
I den svenska debatten finns det de som ibland resonerar som om hjälp skulle komma. Är man inte medlem kan man tro, hoppas, önska, vädja och vilja, fru talman, men veta att andra länder kommer till Sveriges och nationens hjälp kan man bara som medlem. Därför har vi utvecklat detta, genom ett värdlandsavtal och ett fördjupat partnerskap med Nato. Vi övar med andra länder; bara för några månader sedan genomfördes en stor Natoövning i Norge där man övade just värdlandsavtalet. Då stred Sverige sida vid sida med Norge mot den tänkta angriparen.
Hur går vi då vidare? Jo, jag menar att vi ska göra precis som anförs bland annat i utredningsframtagandet av Krister Bringéus: genom att bygga säkerhet med andra. Vi säkrar freden i Östersjöområdet genom ett svenskt Natomedlemskap. Här är jag glad att det finns en gemensam reservation från fyra partier, nämligen Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Avslutningsvis tycker jag att det är oerhört viktigt att vi har ett konsekvent och koncist arbete mot massförstörelsevapen. Då är det centralt att man har de länder som är innehavare av kärnvapen med sig. Det så kallade kärnvapenförbudet har inte de länderna bakom sig, men däremot har icke-spridningsavtalet det.
Officiellt räknar man med att det finns fem länder som innehar kärnvapen, fru talman. Alla i den här kammaren och alla i Sverige vet att det är fler än så - vi kan addera Nordkorea, Pakistan och Indien - och därför är det viktigt att vi på allvar gör någonting för att begränsa kärnvapenspridningen. Det sker bäst genom den så kallade NPT-processen. Därför är det intressant att få möjligheten att härifrån talarstolen ställa frågan till Socialdemokraterna vad de tycker om kärnvapenförbudet, som hittills har åsamkat oss en del skada utomlands.
Fru talman! Jag har tre frågor till Socialdemokraterna.
Kan ni vänligen ange den politiska nivån och ambitionen för Sveriges militära försvar fram till 2025?
Kan ni förstå argumenten som framförs för ett medlemskap i Nato? Socialdemokraterna i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Danmark och Norge är för det.
När kommer beskedet om ett nej till kärnvapenförbudet?
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 1 och till reservation 5 under punkt 2. Den senare är en gemensam reservation från fyra partier för ett svenskt Natomedlemskap.
Anf. 153 Björn Söder (SD)
Fru talman! När vi talar om säkerhetspolitik riktas våra blickar oftast utanför landets gränser, men tyvärr får vi numera allt oftare rikta blickarna även inom landets gränser.
På många håll runt om i landet har förberedelserna inför sommarledigheten dragit igång på riktigt. På andra håll i landet står man inför en utmaning av en aldrig tidigare skådad magnitud, nämligen den att ta emot de återvändande IS-terrorister som tillåtits skapa sig en fristad i vårt vackra sommarland.
I drygt 40 kommuner runt om i landet förbereder man sig nu på att ta emot återvändande terrorister som runt om i Mellanöstern gjort sig skyldiga till de mest hänsynslösa brott mot mänskligheten, i Islamiska statens namn. De har med den svenska statens goda minne rest till fjärran land med avsikt att våldta, halshugga och avrätta alla som inte tror på ett islamistiskt kalifat. De har upplöst familjer och försatt tusentals oskyldiga på flykt.
De som har gjort sig skyldiga till dessa illdåd är ännu ostraffade. Dessa krigsförbrytare är i stället om inte redan bland oss så på väg tillbaka till vårt trygga, vackra sommarland. De är just nu på väg tillbaka till Sverige eftersom de, precis som vi, vet att påföljderna för dessa brott mot mänskligheten i varje fall i Sverige är närmast obefintliga. Vi vet inte vad vi har att vänta oss, men Sverige står med all säkerhet illa rustat för att möta det nya terrorhot som dessa återvändande terrorister utgör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Att terrorhotet från dessa återvändare blivit mer akut just vid denna tidpunkt beror på att det som en gång var Islamiska staten nu har fallit. En sak som däremot inte har förändrats är Sveriges högst begränsade förmåga att möta dessa nya, allvarliga hot. I det nya Sverige har dessa hot blivit vardag. Det är till följd av övriga partiers fortsatt ansvarslösa invandringspolitik som det svenska folket nu tvingas förhålla sig till en ny, osäker vardag präglad av otrygghet.
Senast i går, den 11 juni, gick Säkerhetspolisen ut och slog larm om den explosionsartade ökningen av islamistiska extremister och extremistiska miljöer runt om i Sverige. På senare tid har sex tongivande muslimska ledare tagits i förvar i Sverige och terrorstämplats i väntan på utvisning. Men om verkställighetshinder finns, det vill säga om de terroranklagade riskerar dödsstraff eller tortyr i sina hemländer, utvisar inte Sverige de terrorstämplade. Enligt svensk lag kan dessa extremister hållas i förvar i max tre månader innan de måste försättas på fri fot igen och återigen får bo mitt ibland oss.
Dessa lagar, eller snarare frånvaron av försvarbara lagar på terrorområdet, är denna kammare ansvarig för. Nu meddelar Säpo att det inte längre handlar om hundratals utan om tusentals islamistiska extremister som, med övriga riksdagspartiers goda samvete, går fritt på Sveriges gator. Sverigedemokraterna har länge påtalat säkerhetsriskerna kopplade till det socialliberala etablissemangets kravlösa invandringspolitik. I dag, dagen efter Säpos uppdagade tillkännagivande, undrar jag om övriga partier önskar att de tänkt annorlunda innan de lät tusentals potentiella terrorister bosätta sig i vårt vackra sommarland.
Att regeringen inte vidtagit åtgärder värda situationens seriositet beror kanske på att den saknar förmåga att se allvaret i situationen för de familjer som sedan en tid tillbaka bor granne med terrorister kapabla till brott mot mänskligheten. Att radikaliserade islamistiska terrorister bor mitt ibland oss är en av de mest absurda säkerhetsrisker vårt land någonsin skådat, och det är ett resultat av regeringens och det socialliberala etablissemangets mångåriga och ansvarslösa migrations- och säkerhetspolitik. Vi kan inte göra annat än att beklaga övriga partiers naivitet och fortsätta ta kampen mot det socialliberala etablissemangets mångåriga och ansvarslösa politik.
Fru talman! Säkerhetspolitik är ett brett begrepp och innefattar inte enbart vårt rikes inre säkerhet, även om det i dag är svårt att prata om någon inre säkerhet värd namnet. I nuvarande situation skulle man kunna påstå att grundpelaren i regeringens säkerhetspolitik snarare är den närmast totala frånvaron av - just det - säkerhet.
När Sveriges inre säkerhet hotas av återvändande IS-terrorister försvagas vår förmåga att möta de yttre hot vårt land har att förhålla sig till. Att Sverige har yttre hot att förhålla sig till kanske låter otroligt för en regering och det socialliberala etablissemang som under de senaste decennierna avskaffat det svenska försvaret och vårt samhälles civila försvarsförmågor. Men Sverige blir inte säkrare för att vi stoppar huvudet i sanden när vårt samhälles och den fria världens fiender står för dörren.
Medan vi ser det inre hotet från den islamistiska terrorismen breda ut sig över kontinenten ser vi hur Ryssland och Kina gör sitt för att utmana vår västerländska världsordning. Medan Ukraina ännu står under rysk ockupationsmakt får den svenska försvarsmakten nöja sig med de brödsmulor som blivit över efter de mångmiljardbelopp regeringen hellre satsat på annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Fru talman! Med ett alltmer aggressivt och expansionistiskt Kina utmanas traditionella europeiska lojaliteter. Detta hotar europeiska länders frihet, så även den svenska. Exempel på detta är de strategiskt gjorda kinesiska förvärven inom en uppsjö av särskilt skyddsvärda samhällsfunktioner på områden som infrastruktur och kritiska informationsteknologier.
Dessa statligt finansierade förvärv görs i syfte att öka det kinesiska politiska inflytandet i Sverige och runt om i Europa. Flertalet länder i behov av snabb likviditet har med förödande konsekvenser för det egna självbestämmandet gjort betydande geopolitiska eftergifter till det alltmer totalitära Kina.
Vi ser med oro på denna utveckling och inser att Sverige inte är undantaget dessa nya säkerhetsutmaningar likt den kinesiska. Tvärtom menar vi att Sverige kan komma att bli en särskild måltavla för kinesiska påverkansoperationer, och behovet av att möta dessa hot är stort.
Sverige är i behov av en tydligare svensk hållning som främjar svenska säkerhetsintressen i relationen till ett alltmer expansionistiskt Kina. Mot bakgrund av det säkerhetshot Kina utgör framstår regeringens slapphänta hantering av det kinesiska hotet som närmast naiv, om inte oinformerad. Genom en svensk och i andra hand nordisk strategi för Kina, och inte enbart en EU-gemensam Kinastrategi, kan Sverige värna den egna befolkningens intressen utan att göra sig beroende av var andra länder lägger sin lojalitet.
Fru talman! Med facit i hand vet vi att det var synnerligen obegåvat att slakta det svenska försvaret, inte minst mot bakgrund av ett Ryssland som sedan Sovjetunionens fall återigen inte bara rustat sig starkt utan även börjat göra anspråk på grannländernas territorium. Ukraina är inte den enda påminnelsen om att när det väl brinner är det för sent att teckna brandförsäkring.
Tidigare regeringar, såväl socialistiska som liberala, har använt försvaret som en kassako för att kunna finansiera andra reformer och katastrofal politik. Nu, fem över tolv, har dock övriga partier vaknat, och de allra flesta står nu upp för en upprustning av försvaret. Det är givetvis välkommet, även om det är i senaste laget.
Försvarsberedningens rapport är glädjande läsning. Tyvärr har dock inte alla partier valt att skriva på rapporten, även om de håller med om innehållet.
Om regeringen nu kommer att göra allvar av vad de säger återstår att se. Det enda vi vid det här laget med säkerhet kan säga om regeringens säkerhetspolitik är att Sveriges säkerhet uppenbarligen kan vänta något.
Bland några av partierna här i riksdagen finns uppfattningen att ett svenskt medlemskap i Nato skulle trygga vår säkerhet. Vi i Sverigedemokraterna ser Nato som en naturlig samarbetspartner och trofast vän i främjandet av svensk säkerhet. Det är endast i samarbete med andra länder i vårt närområde som vi kan mota de hot som riktas emot oss.
Men ett svenskt medlemskap i Nato skulle i dagsläget inte innebära ett säkrare Sverige. Detta är ett faktum. Vi tror inte att den geopolitiska stabiliteten i Östersjöområdet skulle gynnas av ett svenskt, eller för den delen ett finskt, Natomedlemskap, utan vi vill framgent se ett svensk-finskt defensivt försvarsförbund i stället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Några här inne kanske minns hur vi i Sverige länge proklamerade att Finlands sak är vår, men det är i dag också sant att Sveriges sak är Finlands. Ett defensivt försvarsförbund mellan Sverige och Finland erbjuder det bästa av svensk alliansfrihet samtidigt som det skulle ge oss ökad försvarsförmåga i samarbete med en granne vi har mycket gemensamt med.
Det ligger inte i Sveriges nationella intresse att rubba den geopolitiska stabilitet som i dag och i går format Östersjöområdet. Vi är inte heller beredda att offra den trygghet svensk alliansfrihet innebär och har inneburit.
De socialistiska och liberala partierna är ansvariga för den säkerhetspolitiska analys som har lett oss dit där vi är i dag. Därför har vi inte förmåga att försvara oss mot vare sig de inre eller de yttre hot vi står inför.
Att då låta samma partier som avskaffat svenskt försvar diktera framtiden för svensk säkerhetspolitik är inte värdigt det svenska folkets trygghet. Däri ingår också den analys som vissa gör om att ett Natomedlemskap skulle stabilisera vår region. Det är en fullständigt felaktig analys, och bakom den analysen står samma partier som har gjort analysen att det var väldigt bra att montera ned hela den svenska försvarsförmågan och att det var stabilt i vår omvärld.
Det svenska folket förtjänar en regering som tar rikets säkerhet på allvar, på riktigt. Vi är beredda att stå upp för en säkerhetspolitik som sätter Sveriges säkerhet först. Det är inte mer än rimligt att svensk säkerhetspolitik sätter svenska intressen först.
Avslutningsvis, fru talman, står vi givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservationerna 6 och 9. Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över tiden.
Anf. 154 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Det var någonstans vid 4,45 in i anförandet som jag började höra vad själva betänkandet handlade om, men det kompenserade Björn Söder väl, fru talman, genom att dra över tiden till lite över tio minuter.
Jag har två frågor till Björn Söder. Jag tar den första här och den andra i den andra repliken.
Jag tror att det är många som är förundrade över att Sverigedemokraterna valde att använda sitt partis namnteckning under Försvarsberedningens rapport tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Det var ju fyra partier som inte undertecknade Försvarsberedningens rapport: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. De gjorde det därför att de var uttalat tydliga med att det krävs minst 84 miljarder - motsvarande 1,5 procent av bnp - om man ska genomföra Försvarsberedningens förslag.
Miljöpartiet sa att det kan behövas mindre än så. Vänsterpartiet var ärliga och var väldigt tydliga med att behövs betydligt mindre än 84 miljarder. Socialdemokraterna har laborerat med en önskan om att man ska göra prioriteringar i olika paket. Alla distanserar sig från denna nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det är med dessa tre partier Sverigedemokraterna har undertecknat Försvarsberedningens rapport. Skulle Björn Söder, fru talman, kunna utveckla hur man ser på sin egen namnteckning i ljuset av detta?
Jag vill vara väldigt tydlig med att vi från de andra partierna tänker göra allt vi kan för att försöka realisera Försvarsberedningens intentioner när det gäller det militära och det civila försvaret för att bygga ett totalförsvar. Då kommer det att krävas ekonomiska nivåökningar. För det militära försvarets del handlar det om minst 84 miljarder, motsvarande 1,5 procent av bnp. Det har fyra partier varit väldigt tydliga med.
Jag måste ärligen säga att jag tycker att tre andra partier har varit rätt tydliga med vad de vill göra, nämligen någonting som är lägre eller väsentligen lägre. Det är intressant att Sverigedemokraternas namnteckning för partiet finns sida vid sida med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Anf. 155 Björn Söder (SD)
Fru talman! Vi valde att underteckna Försvarsberedningens rapport därför att vi sympatiserar med det innehåll som man har kommit fram till. Vi tycker att det är ett väldigt gediget genomfört arbete, och vi beklagar att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet inte valde att underteckna rapporten.
Enligt min vetskap har inte heller tidigare regeringar i samband med Försvarsberedningens rapporter förbundit sig när det gäller ekonomin. Det var väl det som var den starkaste kritiken från Hans Wallmark och hans kollegor när det gällde att inte underteckna. Nu har jag själv inte suttit i Försvarsberedningen som Hans Wallmark har gjort, så han har säkert mycket bättre insyn i hur diskussionerna gick när det gällde den ekonomiska biten.
Man ska vara klar över att Sverigedemokraterna är det enda partiet i Sveriges riksdag som hela tiden har talat om hur viktigt det är att rusta den svenska försvarsförmågan och varit kritiska till den nedrustning som inte minst Hans Wallmarks parti bidrog till under åren 2006-2014. Sedan vi kom in i riksdagen har vi talat om detta hela tiden. Det har varit för döva öron; ingen har lyssnat.
Så sent som valåret 2014, när den tidigare Alliansen förlorade regeringsmakten, stod försvarsministern Karin Enström på Folk och Försvars rikskonferens och talade om att grunden för utformningen av försvaret fortfarande skulle vara densamma, eftersom den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen var mer stabil då än för tio år sedan.
Det var mitt under brinnande Majdanprotester. Det var precis efter att Ryssland hade avslutat sin största militära övning sedan Sovjetunionens fall. Det var först på våren när Säpo gick ut och sa att vi stod inför ett reellt krigshot som Moderaterna svängde över en natt.
Vi tycker att Försvarsberedningens rapport är väldigt bra.
Anf. 156 Hans Wallmark (M)
Fru talman! De partier som inte undertecknat den tycker att Försvarsberedningens rapport är så bra att den kräver finansiering. Det är vad som skiljer de fyra partier som inte har undertecknat mot åtminstone tre av dem som har undertecknat. Det får Sverigedemokraterna själva fundera kring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det intressanta i den debatt som varit sedan Försvarsberedningens slutrapport lämnades in är att Sverigedemokraterna konsekvent har ställt sig på Socialdemokraternas sida. De har ställt de kritiska frågorna till Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna men inte till de partier som i skrift uttrycker tvivel mot den ekonomiska nivån som är tänkt att behövas för att realisera Försvarsberedningens rapport.
Fru talman! Jag har en andra fråga till Sverigedemokraterna. I reservationen under punkt 6 om Nato skriver man: "Det är därför viktigt att Sverige inte ingår i en militär allians som kan rubba balansen i vårt närområde". Den typen av argumentation utvecklade också Björn Söder i sitt anförande.
Innebär det inte att ni flyttar ansvaret för svensk säkerhetspolitik och svenska säkerhetspolitiska överväganden från Sveriges riksdag och den här kammaren till någon annanstans? Det är rädsla för hur någon annan ska resonera, agera och hantera som gör att man tvekar.
Fru talman! Björn Söder betecknade Nato som en trofast vän. Det är också ett problem. Ett antal partier och ett antal politiker tror, hoppas, önskar och vill att Nato skulle kunna agera för svensk räkning om någonting riktigt illa skulle hända och en väpnad konflikt. Men man kan inte veta.
Fru talman! Det är därför som det är så kuriöst. Man säger att man kan tänka sig ett försvarsförbund med ett land men avvisar ett samarbete med 29 andra länder som ger bindande försvarsgarantier och gemensam försvarsplanering. Hur går det ihop, fru talman?
Anf. 157 Björn Söder (SD)
Fru talman! Jag återgår till Försvarsberedningens slutrapport. De partier som valde att inte underteckna förtjänar kritik. Givetvis kommer regeringen och regeringspartierna att få stå till svars när budgeten ska läggas fram om man inte är beredd att finansiera det.
Sverigedemokraterna är det enda parti som konsekvent varit med och i sina budgetförslag finansierat en upprustning av den svenska försvarsförmågan. Samtidigt var bland annat Moderaterna med och slaktade.
När det gäller analysförmågan har Hans Wallmarks parti inte varit så bra i den klassen med den analysförmåga man har haft. Att man nu gör analysen att det bästa är om vi går med i Nato är också bevis på att man saknar analysförmåga.
Skulle vi gå med i Nato kommer med all sannolikhet Finland gå med i Nato. Vad händer då med Östersjön? Det blir ett innanhav av Natoländer. Skapar det stabilitet eller instabilitet i vår region?
Det är dumhet och naivitet om man inte tar hänsyn till omvärlden när man gör säkerhetspolitiska bedömningar. Att man tror att det inte kommer att rubba - oavsett vad vi tycker - den geopolitiska stabiliteten i vårt område visar än en gång att man inte gör rätt analyser. Det kommer givetvis att skapa instabilitet.
Är det då positivt eller negativt för Sverige? Jag ser inte det som positivt. Det är däremot ett defensivt försvarsförbund med Finland där vi höjer tröskeleffekten. Det skapar en geopolitisk stabilitet eftersom det också kommer att accepteras av omvärlden på båda sidor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det ska ske med ett fortsatt nära samarbete med Nato, givetvis. Vi samövar och så vidare. Vi har Partnerskap för fred och så vidare. Det är jättebra, och det ska vi fortsätta med. Men ett medlemskap kommer att innebära att vi försätter Sverige och svenska folket i en allvarlig säkerhetspolitisk situation. Det är vi inte beredda att göra.
Än en gång: Analysförmågan har inte varit bra hos de andra sju partierna, och den är fortfarande inte bra i varje fall hos dem som förespråkar medlemskap i Nato. Jag skulle inte sätta min tilltro till dem.
Anf. 158 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Kriget i Ukraina pågår. Människor dör dagligen i östra Ukraina. Den olagliga annekteringen av Krim fortsätter och likaså ockupationen av östra Ukraina. Vissa ser, och vissa blundar. Vi ser utvecklingen i Ukraina och hur sjömän alltjämt hålls i ryska fängelser efter Kertjsundsagerandet från den ryska sidan. Vi ser hur krimtatarer tvångsfördrivs på nytt eller hur oppositionella fängslas.
Vi ser också Georgien. Det har i svensk säkerhetspolitisk debatt ofta uppfattats som uppvaknandet, och så var det nog. Det blev ett tillägg till dåvarande Försvarsberedningen att fundera ytterligare ett varv utifrån Georgienkriget 2008. Fortfarande är både Sydossetien och Abchazien ockuperade och nästan annekterade. Det är uppåt 25 procent av Georgiens territorium.
I det läget kan och bör frågan ställas: Existerar den europeiska säkerhetsordningen när en av de stora aktörerna i den europeiska säkerhetsarkitekturen, Ryssland, så tydligt har brutit mot den ordning som gällt och också brutit den geopolitiska stabilitet som har funnits?
Det ska ses samtidigt som vi allihop noterar att andra också bidrar till att undergräva och underminera de multilaterala strukturer som inte minst Sverige vilat tung mot under lång tid. Svensk säkerhet är naturligtvis bredare än miljön runt just Östersjön och i vår del av världen. Det handlar inte bara om militära hot.
Jag vill understryka det som sägs om klimatförändringarna och de effekter som det kan få på vår säkerhet och den globala säkerheten. Det finns naturligtvis cyberhot, terrorism, spridning av massförstörelsevapen. Det finns en bred flora av utmaningar som vår säkerhetspolitik måste söka att möta.
Jag vill i det här sammanhanget peka på behovet från svensk sida. Nu fokuserar vi om och ser mer utifrån den verklighet vi har i den nära kontexten inte minst i vår Östersjöregion. Vi får inte glömma bort och göra om misstagen när vi kastar pendeln från den ena till den andra sidan.
Vi får inte glömma bort att vi påverkas här hemma av det som händer långt där borta. Från vår sida tycker vi fortfarande att det finns skäl att understryka vikten av att vi kan hävda internationella insatser också militärt. Det har en betydelse om vi klarar att gemensamt stabilisera och skapa förutsättningar för utveckling i länder långt borta från Sverige. Om det finns mer skrivet i den första reservationen vi har från Centerpartiets sida, reservation nr 3, som jag också vill hänvisa till.
Fru talman! Betänkandet påverkas tydligt av Försvarsberedningens haveri fem i tolv. Det har framgått av den hittillsvarande debatten. Vi från Centerpartiets sida deltog inte i slutjusteringen. Det har också varit tydligt och framgått. Därför har vi inte heller någon avvikande mening i den text som lyfts fram i betänkandet, missivet till Försvarsberedningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det framstår nästan som att alla andra har haft avvikande meningar och bilagor till beredningen, men vi har inte haft det. Det beror naturligtvis på att vi inte slutjusterat den. Därför finns det ett särskilt yttrande som markerar Centerpartiets hållning när det gäller just Försvarsberedningens slutsatser, och jag vill också här hänvisa till detta.
Fru talman! Sverige ska tveklöst använda alla säkerhetspolitiska instrument som står till vårt förfogande, som jag nämnde FN, OSSE och EU. Men de räcker inte till för att skydda och säkra om det värsta skulle hända. De klarar inte att hantera de gråzonskonflikter eller gråzonsutmaningar som vi står inför. Det har blivit övertydligt på många sätt under de senaste åren, då inte minst Ryssland har varit utmanare i vår del av världen men också i FN och i FN-kontext. När vi diskuterar Ukraina eller andra konflikter - det må var Syrien - visar det sig att det inte fungerar när skarpt läge gäller.
Därför är det naturligtvis självklart för oss att säkerhetspolitiskt samarbeta genom medlemskap i Nato. Vi har valt den vägen utifrån en ny verklighet, där vi inte tycker att det räcker att tala om solidaritet utan att kunna garantera det. Och när vi garanterar andra, vilket vi tycker att vi ska kunna göra, vill vi inte bara hoppas på sådana garantier eller sådan solidaritet, utan vi vill skriva avtal, göra det genom medlemskap och få säkerhetsgarantier på riktigt. Det är naturligtvis ett vägval som vi har att göra.
I ett läge där den geopolitiska stabiliteten har brutits ser vi behov av att täppa till de osäkerhetshål som skapats i vår del av världen. Vi behöver höja trösklarna för att inte riskera att det som inte ska hända faktiskt händer, att vi blir hotade till att agera i en eller annan riktning därför att vi står svagare själva och andra inte garanterar vår säkerhet.
Ensam är inte stark. Ensam tillsammans med Finland är kanske lite starkare, men vi klarar inte att möta de utmaningar vi står inför.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag också ta upp massförstörelsevapnen som verkligen hotar oss alla, i nya former dessutom. Här finns det alla skäl för oss att arbeta intensivt för att hävda det globala kärnvapennedrustningsinstrument som finns. Den globala grunden är naturligtvis NPT, icke-spridningsavtalet, med översynskonferens nästa år. Det får inte bli nästa multilaterala struktur som fallerar, för det skulle vara ett oerhört hårt slag mot nedrustningsarbetet globalt - det enda instrument där både kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater har förenats. Om det skulle brytas upp har vi en än allvarligare verklighet att hantera.
Därför måste allt fokus vara riktat på att lyfta och hävda kärnvapennedrustningsarbetet. Det må vara provstoppsavtalet, det må vara att hitta sätt att höja ribban och öka säkerhetsinstrument i systemen. Men NPT får inte äventyras, får inte kidnappas av dem som vill. Och det finns ju rätt många som är intresserade av att bryta upp detta, ibland också faktiskt av ideella skäl eller därför att man inte själv har anslutit sig till vissa delar av det. Då väljer man naturligtvis att också argumentera för kärnvapenförbud, därför att det verkar rätt. Men det leder fel och kan ytterst riskera hela det nedrustningsarbete som vi kämpat så hårt för att upprätthålla.
Fru talman! Vi i Centerpartiet står självfallet bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 5 under punkt 2 och till reservation 14 under punkt 4.
Anf. 159 Björn Söder (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Fru talman! Kerstin Lundgren, Centerpartiet, och andra Natoförespråkare hänvisar ofta till artikel 5 och att vi har försvarsgarantier från Nato om vi blir medlemmar. Men det är ju en garanti som är ömsesidig, det vill säga att om andra Natoländer blir angripna kan de efterfråga hjälp från Sverige.
Det alltmer totalitära Turkiet under Erdogans ledning är ju som bekant medlem av Nato. Min fråga till Kerstin Lundgren är om Kerstin Lundgren och Centerpartiet är beredda att skicka svenska soldater till Turkiet för att understödja det totalitära Turkiet ifall de blir angripna och efterfrågar sådan hjälp från Sverige.
Anf. 160 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Det är självklart att man som Natomedlem har en skyldighet att ställa upp, men det är ett gemensamt beslutsfattande. Det som är viktigt är att vi sitter runt bordet när beslut ska fattas, för det är ett kollegialt beslutsfattande i Nato. Det är skillnad, Björn Söder, mellan att sitta med vid bordet och att vara vid sidan om.
Precis som i många andra sammanhang handlar det naturligtvis om förutsättningarna. Om Turkiet och Erdogan agerar på ett fullkomligt förödande sätt, som de gör nu, innebär det redan nu att man alltmer ifrågasätter om deras Natomedlemskap kan fullföljas. Det finns rätt många nu som diskuterar i vad mån Turkiet fortsatt kan vara medlem i Nato efter den ryska upphandling som de har gjort. Vi får se var det landar. Men i den kontext som man nu kan förutse utifrån hur Turkiet har agerat skulle det naturligtvis inte vara aktuellt att sända svenska soldater dit. Däremot skulle det vara aktuellt om Ryssland skulle gå in i något av våra baltiska grannländer.
Jag tycker att det är en viktig fråga om Björn Söder, som talar om solidaritet, är beredd att garantera att vi sänder svenska soldater till Baltikum om Ryssland skulle utmana och kliva in över gränsen.
Anf. 161 Björn Söder (SD)
Fru talman! Jag tror inte att man både kan äta kakan och ha den kvar eller sitta och plocka russinen ur kakan, och det visar än en gång den bristfälliga analysen.
Om man är medlem av Nato och sedan deklarerar att man inte kommer att vara villig att skicka hjälpinsatser enligt artikel 5i Natofördraget till olika länder, tror Kerstin Lundgren då att man kan hävda försvarsgarantin som en grund för ett svenskt medlemskap? Då kommer givetvis andra länder att svara likadant mot Sverige. Vad är det för försvarsgaranti? Alltså har det argumentet fallit platt.
Antingen är man med eller inte. Man kan inte bara säga att det är viktigt att sitta med vid bordet under förhandlingarna, men nej, vi kommer inte att delta om det är något annat land som blir angripet, för då kommer vi att välja och vraka. Tycker Kerstin Lundgren att de andra länderna ska agera likadant tror jag inte att vi kan förutsätta att vi får hjälp.
Om det är så att vi går med i Nato, de baltiska länderna blir attackerade och vi sänder väpnade trupper dit, då har vi givetvis deklarerat krig mot en angripande part. Då undrar jag vad Kerstin Lundgren gör för analys av den svenska förmågan att bedriva krig när vi inte har ett försvar att tala om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Än en gång visar detta att man inte har tänkt fullt ut. Det är en fullständig brist på analysförmåga som kännetecknar de partier som i tid och otid hävdar svenskt medlemskap i Nato. Man har inte tänkt på hur det kommer att se ut i realiteten. Det är mycket enklare att sitta och säga att Natomedlemskap räddar vår försvarsförmåga, så slipper vi tänka på att rusta den, för nu är man inte ens med och skriver under Försvarsberedningens slutrapport.
På något sätt vill man hela tiden rikta fokus på att ett svenskt medlemskap i Nato stärker den svenska försvarsförmågan - när vi inte själva är beredda att bidra till Natos försvarsförmåga.
Anf. 162 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Jag tror att Björn Söder behöver fundera lite extra på detta med analysförmåga. Det som vi har angett som skäl till att vi inte skriver under Försvarsberedningens slutrapport är att man inte finansierar. I replikskiftet med Hans Wallmark hörde vi att Sverigedemokraterna skriver under en check som saknar finansiering, och med den utgångspunkten skulle jag vara lite försiktig med att tala om analysförmåga vad gäller insatser.
Vi har varit tydliga och är tydliga i betänkandet med att vi vill stärka det svenska totalförsvaret. Vi har en tydlig målbild om minst 1,5 procent i nästa försvarsbeslut, vilket också framgår av det särskilda yttrandet. Det är en viktig signal.
Detta och vårt Natomedlemskap handlar inte om att vi ska smita undan eller låta någon annan ta ansvar. Vi är tydliga och signalerar också målbilden 2 procent.
Vi står upp för vår förmåga men ser också att den geopolitiska stabilitet som Björn Söder talar om inte existerar längre. I vår del av Europa har den brutits av Rysslands agerande.
Fru talman! Vad väljer Sverigedemokraterna att göra? De anpassar sig, backar och säger: Låt oss inte väcka den björn vi hoppas sover. Låt oss sitta lugnt och stilla.
Fru talman! Det är en metod som andra i Europa har prövat, och det har inte bidragit till säkerhet. Den analysen har i stället bidragit till att andra har klivit in militärt, i dag också med gråzonsverksamhet, för att påverka och förändra eftersom de vet att ensam är rädd och försiktig och anpassar sig - precis som Björn Söder vill göra när det gäller svensk säkerhet. För det betackar jag mig, fru talman.
Anf. 163 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Sverige har en lång historia av alliansfrihet. Vänsterpartiet menar att alliansfriheten har tjänat Sverige väl och ska värnas. Militär alliansfrihet är den bästa grunden för en självständig utrikespolitik och för fred och nedrustning. Därför motsätter vi oss alla steg för att närma oss Nato.
Den 27 mars beslutade riksdagsstyrelsen att säga ja till att låta Natos parlamentariska församling ha sin vårsession i denna kammare 2021.
I riksdagens kammare får endast ledamöter och statsråd tala, om inte särskilt beslut har fattats. Vid två tidigare tillfällen har detta skett: när FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali talade här år 1995 och när FN:s generalsekreterare Kofi Annan höll ett anförande här år 1999. FN är världens största fredsorganisation, och att Sveriges riksdag gav generalsekreterarna möjlighet att tala här var rätt och två mycket kloka beslut, fru talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Nyligen behandlade talmannen en förfrågan från Miljöpartiet om att låta den svenska klimataktivisten Greta Thunberg tala i riksdagens kammare. Miljöpartiet fick, i enlighet med regelverket, nej på den begäran. Det ansågs bättre att använda någon av riksdagens andra salar. Det var ett tråkigt men samtidigt väntat beslut med tanke på rådande regelverk.
Så till undantaget med stort U. När man beviljar Natos parlamentariska församling tillträde till denna kammare låter man alltså världens största krigsorganisation använda sig av Sveriges viktigaste parlamentariska rum för sina syften. Man gör det med motiveringen att profilera den svenska försvarsindustrin.
Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att Sveriges riksdag upplåter plats till Nato. I motiveringen sägs att arrangemanget ska öka Natos folkliga förankring, ge möjlighet att lyfta fram utmaningarna i Östersjöregionen och profilera den svenska försvarsindustrin.
Vi menar att det inte är riksdagens uppgift att öka Natos folkliga förankring i Sverige eller att marknadsföra svenskt krigsmateriel. Kostnaden på 5,8 miljoner är också värd att nämna i sammanhanget.
Att upplåta riksdagens kammare till en extern aktör är mycket ovanligt. Vänsterpartiet menar att det finns en olycklig symbolik i att just Natos parlamentariska församling hålls här. Det utmanar vår alliansfrihet och bidrar inte till att öka vår säkerhet.
Sverige ska inte närma sig Nato. De Natoledda övningar som äger rum på svensk mark, i vårt luftrum och på vårt territorialvatten ska upphöra, och Nato ska inte tillåtas öva och testa vapensystem inom Sveriges gränser. Sverige bör därför riva upp samförståndsavtalet om värdlandsstöd med Nato.
Svenska folket vill inte ha ett Natomedlemskap. Stödet för att inte gå med i Nato är fortfarande starkare än stödet för att gå med.
Jag kan lova att vi i fredsrörelsen kommer att ordna stora demonstrationer när Nato är här, för vi vill behålla vår alliansfrihet.
Alliansfriheten har tjänat oss väl och hållit oss utanför krig i över 200 år, och den kommer att fortsätta att göra så under lång tid framöver.
Fru talman! Redan i dag försvårar vårt nära samarbete med Nato möjligheterna att med trovärdighet föra en självständig utrikespolitik. Det märks inte minst i regeringens och de borgerliga partiernas ovilja att underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen eftersom Natostaterna har avrått Sverige från att underteckna den.
Kärnvapen är det enda massförstörelsevapen som kan förgöra hela mänskligheten flera gånger om. Användningen av en knapp procent av dagens kärnvapenarsenal skulle resultera i massdöd och klimatkollaps med missväxt och massvält som följd. Ett större kärnvapenkrig skulle göra vår planet obeboelig för mänskligt liv under överskådlig tid.
Fem år efter 1945 då atombomberna fällts över Hiroshima och Nagasaki hade de dödat 340 000 människor. Än i dag vårdas 200 000 människor, överlevande och deras barn, för skador och sjukdomar orsakade av de amerikanska bomberna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Många av oss har säkert den senaste tiden sett den välgjorda tv-serien Chernobyl. I en målande berättelse får vi följa forskaren Legasovs kamp för att begränsa skadorna av olyckan vid Tjernobyls kärnkraftverk.
Regeringens utredare Lars-Erik Lundins utredning om huruvida Sverige ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention eller inte har mött kraftig kritik från flera experter då den anses vara för ensidig och präglad av allvarliga sakfel.
Vänsterpartiet instämmer i kritiken och menar att flera av utredningens slutsatser som utskottet refererar till i betänkandet är felaktiga och dåligt underbyggda, bland annat den om att det finns en konflikt mellan FN:s kärnvapenkonvention och icke-spridningsavtalet.
I tid med ökade spänningar och upprustning är kärnvapenfrågan en ödesfråga som kan jämföras med klimatfrågan. Därför bör Sverige underteckna och ratificera FN:s kärnvapenkonvention.
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation, nummer 7.
Anf. 164 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Det var nog inte bara fru talmannen som uppskattade Håkan Svennelings anförande. Även jag gjorde det. Jag tycker nämligen att det är fräscht att få höra denna typ av vänsterretorik. Jag tror att många socialdemokrater delar Håkan Svennelings synpunkter men inte vågar ge uttryck för dem. Jag tror, kanske beklagande men ändå, att han är representativ för en bredare vänsterkrets än den som alltid kommer till tals, och därför är det viktigt att lyssna på Håkan Svenneling - fast han har fel.
Fru talman! För det första kan vi konstatera att Nato är en försvarsallians för gemensamt försvar när någon har blivit angripen. Håkan Svenneling använde ordet "krigsorganisation". Han får gärna använda sådan retorik, men det är felaktig retorik.
Sedan konstaterar Håkan Svenneling att Nato ska komma hit och tala för Sveriges riksdag. Det är inte heller riktigt sant. Natos parlamentariska församling, alltså motsvarande Natoländernas fullmäktige inklusive partnerländer som Sverige, kommer att hålla sin session här, motsvarande fullmäktigesammanträde.
Fru talman! Vi öppnar upp riksdagens sal för andra sessioner. Jag tror att Håkan Svenneling har deltagit på Nordiska rådets session här i kammaren. Det är alltså inget konstigt. Jag tror att även Ungdomens riksdag hålls här. Jag skulle inte heller beskriva den som en krigsorganisation. Så visst öppnar vi upp Sveriges riksdag för olika former av sammankomster, även om det ska göras med sparsamhet och noggrannhet. Nato är en viktig samarbetspartner för Sverige.
Fru talman! Håkan Svenneling säger att det kommer att demonstreras när Nato kommer hit, och det tycker jag att man kan göra. Det är därför vi har ett försvar, nämligen att försvara demokratiska rättigheter såsom demonstrationsrätten. Dock tror jag kanske inte att det kommer speciellt många. Jag noterar att när man demonstrerade mot den så kallade krigsövningen Aurora 2017 var det 60 demonstranter i Göteborg. Det kom 60 000 personer till Gärdet 2017 för att se den svenska försvarsmakten visa upp sig.
Anf. 165 Håkan Svenneling (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Fru talman! Jag får tacka Hans Wallmark för den fina beskrivningen. Jag ser det nog som att Vänsterpartiet har tagit över den roll i utrikespolitiken som Socialdemokraterna historiskt har stått för. Jag tycker att det är sorgligt ibland att höra socialdemokrater som glider närmare Moderaterna och Hans Wallmark. I Natofrågan är det en tydlig sådan glidning. Ett exempel är att man tillåter Natos parlamentariska församling att vara här.
Jag tycker att det finns mycket rätt i att kalla Nato för en krigsorganisation. Det är en försvarsallians, som Hans Wallmark påpekar, men det finns också en tydlig vilja till upprustning från Natos sida. Dess politiska ledare, kan vi säga, Donald Trump som sitter vid styråran säger tydligt just nu att man ska upprusta i alla Natoländer för att få vara med.
Det finns också historiska tillfällen då Nato eller Natoländer, inte i form av Nato, har attackerat andra länder. Vi kan se det historiskt i till exempel Serbien och Kosovo. Vi kan se att invasionen av Irak hade tydliga kopplingar till Nato och Natoländerna. Vi kan se det när det gäller bombningarna av Libyen. Det är lite så att när Natoländerna inte får med sig FN kör de ändå. Därför tycker jag att man inte ska ha en för snäll beskrivning av Nato. Det är en organisation som innebär att man aktivt ska använda sin trupp, mer eller mindre, om man är med.
När det gäller frågan om att öppna upp riksdagen förekommer arrangemang när vi gör det, till exempel vid kulturnätter, Ungdomens riksdag och liknande sammanhang. Det tycker jag i grunden är bra. Men jag är lite tveksam till att man motiverar öppnandet med att vi ska profilera svensk vapenindustri eller att vi ska göra det för att stärka Natos folkliga förankring.
Jag tycker att det är bra med ett folkligt förankrat svenskt försvar. Jag tycker att det är bra att det kommer 60 000 personer till Gärdet och kollar på det svenska försvaret. Men jag är väldigt tveksam till att vi ska gör sådant här för Natos räkning.
Anf. 166 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag är glad att Håkan Svenneling nyanserade sin position. Nu erkänner han att detta är en session som vi ska ta emot i Sveriges riksdag på samma sätt som vi gör med till exempel Nordiska rådet, vilket är en korrekt beskrivning. Sedan kan vi naturligtvis ha olika synpunkter på Nato, och det är alldeles uppenbart att det finns ett svalg mellan den åsikt som Håkan Svenneling och Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna uttrycker och den som jag intar.
Fru talman! Jag måste dessvärre göra Håkan Svenneling ledsen. Jag tror inte att man kan se den där glidningen mot ett Natovurmande från Socialdemokraterna som beskrivs. Jag önskar att man kunde se det, och jag kan absolut ge Håkan Svenneling rätt i att man kan se en förändrad retorisk modell som används av Sveriges socialdemokrater. Den typ av ståndpunkt som Håkan Svenneling ger uttryck för finns i allra högsta grad inom Socialdemokraterna men kommer egentligen inte så mycket till offentligt uttryck. Däremot är partiet i grunden fortfarande lika monumentalt emot ett svenskt Natomedlemskap som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Möjligtvis är argumenten emot lite blandade, men det är ett distinkt block.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Jag önskar att jag skulle kunna få se den där glidningen mot en moderat Natouppfattning hos Sveriges socialdemokrater. Det är ingen udda uppfattning. Socialdemokrater när den, bär den och lever den i länder som Tyskland, Nederländerna, Spanien, Danmark och Norge. Därför är det väldigt konstigt att de socialdemokratiska kamraterna är de enda som resonerar precis som vänsterpartierna gör i många av de europeiska länderna.
Jag är glad också över att vi i alla fall kan förenas i en sak, fru talman, och det är glädjen och stoltheten över att 60 000 svenskar slöt upp på Gärdet i samband med försvarsövningen Aurora 2017, som jag tror att Vänsterpartiet betraktade som en krigsövning, då mångfalden i svenskt försvar visades upp. Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är att jag och Moderaterna vill betala för Sveriges försvar.
Anf. 167 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Vänsterpartiet och jag är också beredda att betala för Sveriges försvar. Vi har skrivit klart och tydligt att vi anser att man ska rusta det svenska försvaret. Det är en omläggning som Vänsterpartiet gjorde för ett antal år sedan när Jonas Sjöstedt tillträdde som partiledare för Vänsterpartiet. Jag tycker att det är en viktig markering som säger att ett svenskt försvar behövs. För det gör det om Sverige ska vara alliansfritt.
Men man behöver inte gå med i Nato, och jag är glad över att Socialdemokraterna än så länge håller detta stången och säger att man inte ska gå med. Jag anser dock att det sker en glidning inom socialdemokratin, och även om Hans kanske önskar att glidningen skulle gå snabbare önskar jag att den ska gå långsammare. Glidningen sker när vi bjuder in Nato till Sveriges riksdag för att hålla sin parlamentariska församlings session eftersom vi inte är medlemmar i Nato, och det finns ingen anledning att bjuda in organisationer som vi inte är medlemmar i. Jag har svårt att se att det finns andra organisationer med en liknande ställning eller andra internationella organisationer som vi skulle bjuda in. Skulle Mercosurländerna eller Afrikanska unionen vara här? Varför skulle de ha ett möte i Sveriges riksdag? Jag tycker att samma fråga kan ställas om Nato. Jag ser faktiskt inte poängen med den här glidningen.
Det vi i stället behöver göra är att fortsätta utveckla vårt svenska försvar så att vi kan stärka den svenska alliansfriheten och stå upp för en egen utrikespolitik där vi inte dansar efter Donald Trumps eller Erdogans pipa.
När de borgerliga argumenterar hör man att de vill gå med i Nato, men de vill egentligen inte riktigt gå med i det Nato som finns just nu. Fick de välja skulle de gå med tillsammans Finland, kicka ut Turkiet och se en annan ledare än Donald Trump - då skulle Nato vara perfekt. Men problemet är att Nato aldrig kommer att vara den perfekta organisationen, och det gör att jag tror att man ska vara mycket försiktig med att gå med i den typen av försvarsallians eller krigsorganisation, om man så vill kalla den, som Nato är.
Anf. 168 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Jag har två frågor, eller kanske två spår, som jag vill ta upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det ena spåret handlar om Natos parlamentariska församling. Vi som parlamentariker brukar ju hävda vikten av att parlamentariker möts och att parlamentariker får möjlighet att granska det arbete som bedrivs av regeringar. Vi har en svensk parlamentarisk delegation till Nato. Den parlamentariska församlingen i Nato formaliserades 1955 och är naturligtvis en viktig mötesplats för att diskutera de säkerhetspolitiska utmaningar som finns. Det är inte det beslutande organet, för det är det regeringarna som är, men församlingen har den parlamentariska granskande funktionen.
Det är märkligt och lite förvånande att just Vänsterpartiet tycker att den parlamentariska församlingen är det som man ska säga nej till. Man är rädd för Nato över huvud taget, och måhända vill man kunna bygga något att demonstrera emot.
Det här handlar inte om huruvida vi är medlemmar eller inte, utan det handlar om att vi har ett partnerskap för fred i dag. Det tror jag att också Vänsterpartiet har ställt upp på. Vi har ett värdlandsavtal, och vi har ett mycket nära samarbete med Nato. Vi säger i alla sammanhang att den transatlantiska länken är viktig. Det tror jag även sägs av Försvarsberedningen. Trots detta vill inte Vänsterpartiet bjuda in parlamentarikerförsamlingar. Jag tycker att det är märkligt.
Det andra spåret är icke-spridningsavtalet. Vill Vänsterpartiet fokusera på icke-spridningsavtalet eller på förbudskonventionen? Vilket alternativ går först?
Anf. 169 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Natos parlamentariska församling i riksdagen är en ganska liten verksamhet med riksdagsmått mätt. Den har fem ledamöter: två från Socialdemokraterna, två från Moderaterna och en från Sverigedemokraterna. Varken Vänsterpartiet eller Centerpartiet är tillräckligt stort för att ta en plats - om vi slog ihop våra partier skulle vi möjligtvis kunna ta en plats tillsammans. Jag tror att det tyvärr kommer att vara så en tid framöver att det bara är de här tre partierna som är representerade i den parlamentariska församlingen.
På Kerstin Lundgren låter det som att vi inte har några former av parlamentariska församlingar eller diskussioner där vi parlamentariker diskuterar säkerhetsläget. Jag skulle säga att det är en väldigt felaktig beskrivning. Till att börja med träffar vi i utrikesutskottet våra nordiska grannländer och andra länder runt om i världen och diskuterar säkerhetspolitik och hur läget är.
Utöver det finns Nordiska rådet, som Hans Wallmark nämnde, där det ofta, och ofta på Hans Wallmarks eget initiativ, förs diskussioner kring svensk och nordisk säkerhetspolitik. Det tycker jag är ett viktigt forum. Därtill finns den internationella parlamentariska unionen, IPU, och, inte att förglömma, GUSP-konferenserna där man diskuterar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Jag tycker att det gott och väl räcker som forum för svenska parlamentariker att diskutera säkerhetsfrågor i.
Enligt mig bygger vi säkerhet starkare tillsammans genom samtal och dialog med framför allt våra nordiska grannländer. Därför värnar jag att utrikesutskottet har ett starkt samarbete med dem. Därför tackar jag nästan alltid ja till att resa till Finland, Norge, Danmark eller Island. Det är också där vi bygger vår grund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
När det gäller Kerstins andra fråga anser jag inte att det finns någon konflikt mellan icke-spridningsavtalet, NPT, och FN:s konvention mot kärnvapen. Jag ser stora värden i att vi skriver under båda två. Vi har skrivit under NPT. Jag tycker att vi även ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention.
Det finns inte något behov av att prioritera. Jag tycker att båda gäller. Jag tänker kämpa för att båda ska gälla fullt ut.
Anf. 170 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Om man var konspiratoriskt lagd skulle man kunna tro att motståndet mot Natos parlamentariska församlings närvaro i Sverige och Sveriges riksdag berodde på att Vänsterpartiet inte får vara med. Men så illa kan det väl inte vara.
Det som är förvånande är att Vänsterpartiet vill förhindra en parlamentarisk församlings verksamhet. Det är ändå en parlamentarisk församling som vi sänder svenska delegater till. Det är ju det granskande organet. Vi försöker i många sammanhang bygga upp och stärka den parlamentariska dimensionen i olika strukturer. Det må vara i Nordiska rådet, det må vara i OSSE och det må vara i Europarådet eller IPU, som nämndes.
Här finns verkligen en verksamhet som regeringarna samverkar i, och vi för till en parlamentarisk dimension. Det är viktigt att också här få möjlighet att såväl mötas som lyssna och diskutera. Det ger också svenska parlamentariker, som inte annars finns med i delegationen, en extra möjlighet. Vem vet? Kanske får även Håkan Svenneling möjlighet att diskutera med Natos parlamentariska församling under denna period.
Jag går vidare till frågan om icke-spridningsavtalet. En argumentationslinje som många för är att förbudskonventionen inte hindrar eller motverkar icke-spridningsavtalet. Men risken är överhängande. Många av dem som måste vara med för att icke-spridningsavtalet ska överleva vittnar om att detta har strött så mycket salt i såren att det kan bli oerhört svårt att läka och nå enighet. Det hotar förbudskonventionen.
Anf. 171 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Kerstin Lundgren lyfter fram den parlamentariska dimensionen. Vänsterpartiet försöker alltid delta när Natos parlamentariska församling är på besök. Jag kunde själv inte delta när de senast var här, men vi hade representanter på plats. Jag ser det som självklart att alla partier, oavsett om man är för eller emot Nato, deltar i de verksamheter som sker i riksdagen.
Men man ska ha en sak klar för sig när det gäller Natos parlamentariska församling och även Nordiska rådet. Under den tid jag har följt Hans Wallmarks arbete för att få Sverige att gå med i Nato har han använt båda dessa forum som plattformar för att lyfta upp ett svenskt Natomedlemskap. Jag tror inte att det är en beskrivning som Hans Wallmark invänder mot. Jag tror att det är ett sätt för Moderaterna att få upp Natofrågan. Jag ser inget fel i det. Det är aktivt politiskt arbete. Men jag tror att man måste se det. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna går med på den typen av möten här i Sveriges riksdag. Jag har lite svårt att se den poängen.
När det gäller icke-spridningsavtalet och kopplingen till FN:s konvention mot kärnvapen ser Kerstin Lundgren stora risker. Det är klart att man i den här tiden kan känna oro inför att NPT inte skulle hålla ihop på ett bra sätt. Det har vi sett före Donald Trump, men kanske framför allt nu när vi har Donald Trump, Vladimir Putin, Xi Jinping och så vidare. De är auktoritära ledare som kör sina egna race och bland annat använder Twitter snarare än samtal och dialog som plattform.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det betyder att vi som land måste stå upp för NPT. Men vi måste också vara drivande i fråga om att kärnvapen ska avskaffas på lång sikt. Därför är det initiativ som Margot Wallström tog i går, ett internationellt möte med 15 länder, bra. Det är ett steg i rätt riktning. Men hur det går för NPT avgörs till syvende och sist nästa år.
Det behöver inte alls påverka hur Sverige ska ställa sig till FN:s kärnvapenkonvention. Om vi vill ha en kärnvapenfri värld behöver vi stå upp för det - hela vägen.
Anf. 172 Lars Adaktusson (KD)
Fru talman! Jag står bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer i betänkandet. För tids vinnande väljer jag att yrka bifall endast till reservation nr 5.
Under de gångna åren har vi sett hur svensk säkerhetspolitik har stärkts genom bilaterala samarbeten och avtal med olika parter, främst med Finland men också med länder som USA och Storbritannien. Det har varit och är väsentliga samarbeten som ökar Sveriges möjligheter att bidra till målet, nämligen att öka stabiliteten och säkerheten.
Samarbetena innehåller dock inga försvarsgarantier. Det har påpekats många gånger från just denna talarstol. Icke desto mindre är det relevant att nämna också vid det här tillfället att Ryssland under Vladimir Putin har utvecklats och utvecklas i en alltmer auktoritär riktning. Militär upprustning över tid har i kombination med direkt aggression och tydliga brott mot folkrätten lett till ökad instabilitet, inte minst i Sveriges närområde. Att president Putin på egen hand och med våld flyttar gränser i dagens Europa och att Ryssland militärt stöder några av världens mest brutala regimer är i dag en realitet. Det är en realitet som vi har att förhålla oss till.
Frågan är hur Sverige som nation, i den situation som råder, ska agera för att bäst värna trygghet och säkerhet. En sak är klar: Inget land bygger i dag säkerhet på egen hand. Inte ens den tidigare neutralitetens anhängare hävdar att Sverige på egen hand kan försvara sig mot mer omfattande militära angrepp. Inte ens alliansfrihetens främsta tillskyndare tror att Sverige kommer att kunna stå utanför en militär konflikt i vårt närområde. Det är gemensamt som västvärldens demokratier bygger säkerhet. Det är genom förtroendefullt samarbete som hoten mot frihet, demokrati och människovärde kan avvärjas.
Fru talman! Som varma anhängare av Europeiska unionen och samverkan mellan nationer är Kristdemokraternas uppfattning att ett svenskt medlemskap i Nato bäst bidrar till stabilitet och säkerhet. Sverige är sedan flera år ett av Natos partnerskapsländer. De som besöker Natos högkvarter i Bryssel kan se hur väl integrerat vårt land är i samarbetet inom försvarsalliansen och hur uppskattade de svenska insatserna i inte minst Afghanistan har varit.
Men det är också ett faktum, vilket har påpekats i den här debatten, att Sverige inte sitter med vid borden där besluten fattas. Det är också ett faktum att skillnaden mellan partnerskap och medlemskap är gigantisk. Vid krig eller konflikt används Natos gemensamma resurser till stöd för de länder som är medlemmar i försvarsalliansen. Genom artikel 5 i det nordatlantiska fördraget garanteras ett medlemsland som angrips stöd från övriga medlemsländer. Den försäkringen följer med ett medlemskap. För partnerskapsländer, hur uppskattade de än är, gäller inte försäkringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Det är därför dags att lämna antaganden och teorier. Det är dags att bygga Sveriges säkerhet på fördragsfästa garantier och på solidaritet med våra nordiska och baltiska grannar.
Bland motståndarna mot ett svenskt medlemskap framhålls emellanåt att Natos yttersta säkerhetsdoktrin bygger på nukleär avskräckning. Men Nato som organisation har inga kärnvapen. Tre av medlemsstaterna - USA, Storbritannien och Frankrike - förfogar över kärnvapen.
USA och Storbritannien samarbetar vi nära med redan i dag, inte minst på försvarsområdet. Frankrike är medlem av EU och står Sverige nära, inte minst genom den solidaritetsklausul som är en del av Lissabonfördraget. I fördragets artikel 42 står följande mening: "Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd."
Vi kan kalla Sverige alliansfritt, men vi har inte längre optionen att helt ställa oss vid sidan om en militär konflikt skulle drabba något annat EU-land. Denna solidaritetsförklaring är viktig. EU:s utökade försvarssamarbete är viktigt, men Europeiska unionen är ingen försvarsallians. Av EU:s 28 medlemsländer har därför 22 valt att samarbeta militärt inom Nato. Det borde även Sverige göra.
Fru talman! Att verka för nedrustning och avspänning mellan länder måste vara en central del av svensk säkerhetspolitik. I över 50 år har Sverige verkat inom NPT, det internationella avtalet om icke-spridning, där samtliga erkända kärnvapennationer finns med: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa länder kommer dock inte att underteckna den konvention om kärnvapenförbud som just nu är aktuell. Anledningen är att länder som Nordkorea, Iran och Ryssland inte fäster något som helst avseende vid ett internationellt kärnvapenförbud.
En ensidig avveckling i västvärlden riskerar således att leda till ökad instabilitet och till att auktoritära regimer och despoter ytterligare kan flytta fram positionerna. Detta är ett skäl för att Sverige inte ska skriva under konventionen om kärnvapenförbud. Ett annat skäl är att samarbetet med USA skulle försvåras liksom samverkan inom Partnerskap för fred. Dörren till ett framtida svenskt Natomedlemskap skulle stängas. Av bland annat denna anledning valde Finland att säga nej till kärnvapenförbudet, likaså den svenska försvarsmakten.
Enligt ÖB Micael Bydén bör Sverige inte ansluta sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen - det gagnar inte Sveriges intressen.
Regeringens utredare i frågan, Lars-Erik Lundin, drar slutsatsen att "Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form".
Mycket står på spel i den här frågan. Regeringens problem att enas har lett till en två år lång process som har skapat osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. Denna osäkerhet måste skingras. Det är hög tid för ansvarstagande och för tydliga besked: Nej till FN:s kärnvapenförbud! Ja till att värna det internationella icke-spridningsavtalet! Ja till att påbörja processen mot ett svenskt Natomedlemskap!
Anf. 173 Håkan Svenneling (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Fru talman! Jag bad om replik på Lars Adaktusson för att jag ville rätta ett fel i det han sa i sitt anförande. Det gäller Finlands syn på FN:s kärnvapenkonvention. Finland har fått en ny regering. Den har inte varit på plats särskilt länge. Det handlar kanske om tio dagar.
Som en del av regeringsförklaringen och i det avtal som har tecknats mellan partierna har en förflyttning gjorts vad gäller FN:s kärnvapenkonvention. Det gör att det i dag är ungefär samma läge i Finland som vi har i Sverige. De befinner sig i ett skede där de funderar på om de ska underteckna FN:s kärnvapenkonvention. Detta är såklart ett politiskt skifte från en borgerlig regering, som leddes av Centern, till en socialdemokratisk regering där Centern finns med. I denna regering finns även Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet och De gröna. Det här gör att man från finsk och svensk sida borde föra en dialog om FN:s kärnvapenkonvention.
Jag delar inte den analys som Lars Adaktusson gör när han säger att skälet till att vi inte ska skriva under är att vi behöver, uppfattar jag det som, USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapen för att kunna möta andra, auktoritära regimers kärnvapen. Jag håller förstås med om att auktoritära regimer inte ska ha kärnvapen. Detta ska vi absolut jobba mot, vilket jag och Lars Adaktusson nog är helt överens om. Men jag är inte med på att man behöver så stora arsenaler som man har i dag eller att man behöver upprusta och förnya dem, som vi ser i USA.
Om man vill följa det som NPT handlar om ska man faktiskt nedrusta sina kärnvapen. Jag förstår att resan är lång innan vi är framme vid noll kärnvapen över hela världen. Men de stora kärnvapennationerna - som vi kallar P5 - måste förflytta sig i en riktning så att de nedrustar sina kärnvapen, som de har lovat.
Anf. 174 Lars Adaktusson (KD)
Fru talman! Håkan Svenneling har uppenbarligen läst den nya finska regeringens regeringsdeklaration. Det är mycket bra. Men jag vill uppmana Håkan Svenneling att också lite mer noggrant läsa de remissvar som har kommit med anledning av den utredning som har genomförts. Läs vad de tunga instanserna, till exempel Försvarsmakten, säger! Sverige bör inte ansluta sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud, har landets ÖB Micael Bydén sagt. Lyssna på vad regeringens utredare säger! Där ges tydliga besked. Det är inte jag eller mitt parti som påstår detta, utan det gör Sveriges försvarsmakt. Det är sakkunskapen som påstår detta.
Som jag sa är det mycket som står på spel i denna fråga. Därför beklagar jag återigen att den svenska regeringen famlar och inte förmår samla sig till ett besked. Jag tror att Vänsterpartiets position i frågan inte underlättar för regeringen att fatta ett beslut. Ni står ju varandra väldigt nära.
Bortse alltså inte från remissvaren eller från vad Sveriges ÖB och svensk försvarsmakt säger! Det är värt att lyssna på och ta till sig.
Anf. 175 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag hoppas såklart att regeringen beaktar alla remissvar noggrant i den beredning som man inom Regeringskansliet nu gör för att bestämma sig för vad man tycker. Försvarsmakten har skrivit ett av dem. Jag tänker inte säga vilka som är tunga eller lätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Man ska komma ihåg, i historiens ljus, att när Sverige skulle ansluta sig till konventionen mot landminor skrev Försvarsmakten att man inte tyckte att Sverige skulle skriva under. Man hänvisade till att vi kanske kunde behöva landminor i Norrland för att stoppa ryssen. I dag framstår detta som ett helt absurt argument, även om exempelvis Sannfinländarna har en idé om att minera hela den finska gränsen mot Ryssland för att på så vis stoppa ryssen. Tanken att minor skulle stoppa krig i Sverige eller världen i stort är absurd.
Jag tror att den debatt vi har i dag i historiens ljus, om 20, 30 eller 40 år, kanske kommer att framstå som lika absurd. Jag blir glad när Lars Adaktusson säger att Vänsterpartiet inte underlättar regeringens beslut. Det är vår mening. Det ska inte vara lätt för regeringen att bestämma sig. Vi tycker nämligen att man ska bestämma sig för att skriva under FN:s kärnvapenkonvention, och vi vill att riksdagen ska ratificera den.
I dag finns ingen majoritet i riksdagen för detta, vilket jag är väl medveten om. Det beror bland annat på Lars Adaktussons parti, Kristdemokraterna. Men det är genom en pågående kamp som man för sitt politiska arbete framåt. Vi har sett Hans Wallmarks idoga arbete för att vi ska gå med i Nato. Precis lika idogt är mitt arbete för att vi i Sverige ska underteckna och ratificera FN:s kärnvapenkonvention.
Anf. 176 Lars Adaktusson (KD)
Fru talman! Det arbetet respekterar jag självklart, Håkan Svenneling. Att vi kan stå här och debattera för landet helt vitala frågor är en viktig del av demokratin. På samma sätt som Håkan Svenneling kommer att fortsätta sitt arbete i den riktning som hans parti står för kommer jag att fortsätta mitt arbete i den riktning som Kristdemokraterna står för.
Anf. 177 Fredrik Malm (L)
Fru talman! Vi har nu att diskutera, debattera och framföra våra ståndpunkter kring den svenska säkerhetspolitiken. Utrikesutskottet har ett betänkande som behandlar en rad olika motioner på det området.
Fru talman! Jag instämmer helt och hållet i de mycket stringenta resonemang som ledamoten Hans Wallmark har framfört här vad gäller debaclet i Försvarsberedningen. Jag kommer inte att beröra det mer i mitt anförande. Jag har inte heller suttit i Försvarsberedningen. Men jag tycker att beskrivningarna är korrekta.
Fru talman! Liberalerna är inte för ett undertecknande av FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. Vi menar att det inte skulle gagna våra intressen och vår försvarsförmåga. Det skulle försvåra Sveriges samarbete med USA, Frankrike och Storbritannien.
Vi lever i en väldigt orolig tid. Det har väl egentligen alltid varit oroligt, men det är mycket oroligt just nu, med en rad mycket omfattande krig som pågår, även ganska nära oss, till exempel i östra Europa, i Ukraina. Vi ser terrorism breda ut sig. Vi har mycket stora flyktingströmmar och enorma humanitära utmaningar som världen står inför. Det finns sönderfallande stater på flera håll. Listan kan göras ännu längre än så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Vi ser också hur demokratin försvagas på en rad håll i världen. Gaphalsar, populister och auktoritära ledare vinner framgångar på flera kontinenter. För vår del i Sverige är givetvis den säkerhetspolitiska och militära dynamiken i vårt närområde helt central för vår säkerhet, vår frihet och vår fred.
Vi i Liberalerna ser med mycket stor oro på Rysslands agerande. Totalförsvarets forskningsinstitut beskriver hur Ryssland under de senaste tio åren har upprustat sin militära förmåga. Ryska stridskrafter uppvisar ett alltmer aggressivt militärt övningsmönster, såväl på och över Östersjön som globalt. Bortom allt rimligt tvivel har vi upplevt en bedömd ubåtskränkning.
Sverige har, liksom våra nordiska grannländer, utsatts för upprepade kränkningar i luften och till sjöss. Ryssland fortsätter att frakta vapen och personella resurser över gränsen till Ukraina och befäster genom militära installationer sin ställning i de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien. Ryssland vägrar ta avstånd från och stöder i praktiken separatisterna i östra Ukraina och i de georgiska utbrytarrepublikerna.
Under de senaste åren har Ryssland genomfört militärövningarna Zapad-2017 och Vostok-2018, som har mobiliserat hundratusentals man. Syftet med övningarna har bland annat varit att öva angrepp mot Sverige. Landet har en kärnvapenretorik som andra kärnvapenmakter inte har. Det antyds ofta att man kan komma att använda kärnvapen och att andra länder kan bli mål. Det ryska stridsflyget uppvisar ett aggressivt beteende och kommer enligt vår försvarsmakt också allt närmare våra egna enheter, framför allt de svenska signalspaningsflygplanen.
Säkerhetspolisen i Sverige har angett Ryssland som det största underrättelsehotet mot Sverige. Både den ryska utrikesministern och den ryska ambassaden i Stockholm har i svenska medier hotat med åtgärder om Sverige blir medlem i Nato. Tidigare har Sverige beskyllts för att ligga bakom konflikten i Ukraina, och vår försvarsmakt hånas i ryska medier.
Samtidigt fortsätter ockupationen av Krimhalvön. Det pågår ett lågintensivt krig i Ukraina. Över en halv miljon ukrainska barn har skadats fysiskt eller psykiskt, uppger FN-organet Unicef. Som ett resultat av konflikten har 10 000 personer dödats, och 1 miljon människor beräknas nu leva som internflyktingar. Under 2018 blockerade Ryssland också ukrainska handelsfartyg, och en upptrappning av våldet och eskalerande konflikter är svårt att utesluta.
Agerandet i Ukraina och Georgien visar också att den ryska synen på geopolitik, statlig suveränitet och internationell diplomati skiljer sig markant från vår syn i Sverige. Genom de ryska intrången i grannländerna har man egentligen ruckat på hela den europeiska säkerhetsordningen. Man har helt enkelt flyttat gränser med våld.
Fru talman! Liberalerna har en reservation i det här betänkandet. Jag yrkar bifall till den. Det är reservation 4 under punkt 1. Där markerar vi i stort sett precis det som jag just har sagt. Men den här utvecklingen aktualiserar givetvis frågan om ett svenskt medlemskap i Nato. Där finns också en reservation, som jag tror att föregående talare yrkade bifall till. Det gör jag med. Det är reservationen som de fyra borgerliga partierna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, har om svensk Natoanslutning. Det är en känd ståndpunkt från vårt parti. Vi i Liberalerna tog ställning för ett svenskt medlemskap i Nato redan i slutet av 90-talet. För tids vinnande kommer jag inte att beröra detta ytterligare i detta anförande; den som vill läsa mer om detta ställningstagande hänvisas till reservationen i betänkandet.
Anf. 178 Kenneth G Forslund (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Fru talman! I den här debatten om svensk säkerhetspolitik blir det tydligt att det finns en stor och bred enighet i Sverige och i Sveriges riksdag kring säkerhetspolitiken. Men det finns också frågor där vi skiljer oss åt. Det är tydligt att Natofrågan, som har berörts kanske allra mest i den här debatten, är en viktig skiljelinje i den svenska debatten om säkerhetspolitik och hur den ska föras.
Jag som socialdemokrat tycker att det är viktigt att Sverige har en säkerhetspolitik som utgörs av en mosaik av bilaterala avtal, vårt EU-medlemskap, vårt arbete i Nordefco, till och med trilaterala avtal, partnerskap med Nato och en hel del andra olika samarbeten som vi har att välja ur - om och när det skulle behövas.
Att ställa in Sverige under Natos kärnvapenparaply är däremot inte någonting som jag som socialdemokrat vill göra. Nato bygger sin strategiska planering på vissa medlemsstaters innehav av kärnvapen. Det här är någonting som man borde fundera mycket mer över. Oftast blir bilderna av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del ganska glättiga: Vi skulle hamna i en grupp av länder och kompisar, och det skulle vara ganska bekymmerslöst. Dessutom skulle det öka vår trygghet och säkerhet. Jag hävdar att det inte är så enkelt.
Det är också så att Sverige geografiskt befinner sig i en position där vi historiskt har varit inklämda mellan Warszawapakten och just Nato. Så är det inte längre i dag, men vi har ett Ryssland som helt klart är aggressivt i sitt agerande och som vi måste ha ögonen på. Att i det läget ändra balansen och strukturen i vårt område genom ett svenskt Natomedlemskap tror jag inte skulle öka säkerheten för Sverige eller för vår region där vi befinner oss.
Fru talman! En annan sak som har återkommit ofta i debatten här är Försvarsberedningen och den slutrapport som nyligen presenterades. I rapporten är hela beredningen överens om den säkerhetspolitiska analysen, hur vi ser på hoten runt omkring oss och hur vi ser på behovet av en framtida försvarsorganisation. Vi är också överens om vad denna organisation antas kosta.
Ändå valde fyra partier att i ett sent skede, fyra dagar innan rapporten skulle vara klar och presenteras, hoppa av. Hans Wallmark har tidigare i debatten förklarat detta ungefär så här: Försvarsberedningens rapport är så bra att vi valde att inte skriva under rapporten. Hans Wallmark är en debattör som ofta är ekvilibristisk i retoriska figurer och annat, men här tycker jag nästan att han slog en ovanligt svår knut på sig själv.
Om det nu är så att Moderaterna står bakom Försvarsberedningens rapport - oklart hur långt bakom - är det ganska obegripligt att de inte skriver på den. Det går nämligen inte att hävda de ekonomiska argument som Moderaterna har. I Försvarsberedningens rapport, som de säger sig vara eniga med, slås det i kapitlet om finansieringen fast att finansieringsfrågorna är någonting som måste lösas i det gängse normala budgetarbete som alltid sker år för år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Att agera som Moderaterna och andra partier gjorde blir ganska besynnerligt, och det har också påverkat arbetet när vi skulle skriva betänkandet. Det gjorde processen lite märklig när det handlade om hur Moderaterna och andra partier skulle kunna uttrycka sin politik. Det gick ju inte att hänvisa till vilka reservationer och särskilda yttranden de möjligen skulle ha haft i Försvarsberedningens rapport.
Att ifrågasätta Socialdemokraternas förmåga att finansiera det framtida försvaret skulle jag säga är att vida underskatta och bortse från Socialdemokraternas förmåga att genom decennier klara ekonomiska utmaningar och finansiera de utgifter som behöver finansieras. Om det är något parti som har visat att det klarar denna uppgift decennier igenom är det just Socialdemokraterna.
Hur Moderaterna ska klara att kombinera stora anslagsökningar till försvaret med stora skattesänkningar, fru talman, har jag mycket svårt att se.
När det sedan gäller frågan om att riksdagen ska vara värd för Natos parlamentariska församling måste jag säga att jag tycker att det är bra att vi är detta. Sverige borde vara värd för fler internationella konferenser, fler internationella idrottsturneringar och fler andra internationella arrangemang - faktiskt av säkerhetspolitiska och demokratiska skäl.
Det finns nämligen tyvärr i dag en trend i världen där fler och fler av denna typ av internationella arrangemang placeras i diktaturer eller tvivelaktiga demokratier, där arrangemangen används för de egna propagandasyftena. Just i det perspektivet är jag glad för att vi så småningom ska kunna välkomna Natos parlamentariska församling till Stockholm.
Ärligt talat vet jag inte säkert om det är här i riksdagens hus vi kommer att vara. Jag är inte säker på att vi har kommit så långt i planeringen. Min erfarenhet från den här typen av vårmöten i Natos parlamentariska församling är att man kan hamna på lite olika ställen i värdländerna. Ibland är det i en konferensanläggning på ett hotell i Istanbul och ibland i ett konferensannex i nära anslutning till en parlamentsbyggnad, som i Bratislava för några helger sedan. Det återstår nog att se exakt var detta kommer att äga rum. Men att Sveriges riksdag är värd för arrangemanget är verkligen ingenting som jag skäms för på allra minsta sätt.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 179 Hans Wallmark (M)
Fru talman! För ungefär en timme sedan ställde jag tre frågor till Socialdemokraterna. Jag tycker inte att jag har fått något direkt svar på dem, så jag tänker upprepa dem här var och en.
För det första: På vilken nivå är den politiska viljan hos Socialdemokraterna?
Fru talman! Socialdemokraterna säger att Moderaterna ska finansiera så mycket. Det har varit argumentet de senaste åren. Varje gång vi har föreslagit mer pengar till försvaret - och det har vi gjort - har det sagts: Anslagsbingo! Det har ni sagt trots att detta har blivit till överenskommelser som Socialdemokraterna sedan har anslutit sig till. Det sas så även om den budget som riksdagen biföll i december, och det är exakt de nivåer och den ekonomi som är försvarets ekonomi för 2019, 2020 och 2021 enligt det så kallade 73-punktsprogrammet. Socialdemokraterna har en tendens att avfärda Moderaterna och sedan med tiden göra Moderaternas ekonomi till sin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
När det gäller Försvarsberedningen är grunden för oss den säkerhetspolitiska analysen - det blir sämre - vilken försvarspolitisk inriktning som behövs och ekonomin. Om nu Socialdemokraterna tillstår att det behövs 84 miljarder men sedan ändå i interna budgetförhandlingar har för avsikt att ge mindre undrar jag bara, fru talman: Vad är det man ska ta bort? Varför vill man inte berätta vad man ska ta bort?
För det andra: Socialdemokraterna hävdar att vi som är för ett svenskt Natomedlemskap är lite glättiga. På vilket sätt skulle vår glättighet skilja sig från socialdemokratisk säkerhetspolitisk syn i Nederländerna, Spanien, Tyskland, Norge eller Danmark? På vilket sätt skulle vi vara mer kärnvapenkramande än socialdemokraterna i just de här länderna?
För det tredje: Diskussionen om det så kallade kärnvapenförbudet har pågått under lång tid. När har regeringen för avsikt att leverera sitt svar på frågan om man är för eller emot?
Anf. 180 Kenneth G Forslund (S)
Fru talman! Jag uppfattade mycket väl Hans Wallmarks tre frågor i hans huvudanförande, och jag hade gott hopp om att han skulle återkomma med dem i ett replikskifte.
Hans Wallmark brukar ha en alldeles utmärkt förklaring av åsiktsskillnaden mellan socialdemokrater och moderater, där han mycket snabbt, effektivt och träffande målar upp våra synpunkter på Nato på det här viset: Moderaterna vill samarbeta så nära som möjligt med Nato för att därigenom göra det möjligt för Sverige att gå med i Nato. Socialdemokraterna vill samarbeta så nära som möjligt med Nato för att Sverige ska slippa gå med i Nato. Det är så Hans Wallmark mycket träffande brukar uttrycka det, och jag håller med om denna beskrivning.
När det gäller Försvarsberedningens rapport och budgetfrågorna måste vi ändå tolka det som att Moderaterna står bakom dessa eftersom de står bakom rapporten, om än oklart hur långt bakom. I ekonomiavsnittet står det just att finansieringen måste hanteras i de gängse budgetprocesserna.
Vad handlar egentligen avhoppet från Försvarsberedningen om? Är det möjligen så att vi fick en ledtråd en kväll när vi tittade på Rapport och lyssnade på Gunnar Strömmer, som hade fångats in på en valaktivitet i Göteborg? Han sa till Rapport: Nu är vi i en oppositionsroll med till exempel energiöverenskommelsen och misstroendet mot Strandhäll. Om vi driver oppositionspolitik kommer förtroendet för Moderaterna att växa. "Till exempel", sa han. Borde han ha fogat avhoppet från Försvarsberedningen till dessa exempel på hur Moderaterna driver oppositionspolitik?
Anf. 181 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Först och främst är det inte roligt att mötas av sina egna korrekta argument, som Kenneth G Forslund återger alldeles korrekt. Denna beskrivning av skillnaderna mellan hur Moderaterna och Socialdemokraterna förhåller sig till Nato håller jag helt med om, för jag har själv sagt detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Däremot vill jag understryka att jag inte delar synpunkten att det skulle finnas en glättighet hos oss partier i Sveriges riksdag som argumenterar för ett svenskt Natomedlemskap. Jag skulle säga att vi intar samma åsikt som normala socialdemokrater i ett antal länder som jag räknade upp - icke kärnvapenbärande länder som Tyskland, Spanien, Nederländerna, Norge och Danmark.
Det andra är att hur många gånger Moderaterna eller den breda allmänheten än ställer frågor till Socialdemokraterna om ekonomisk nivå för Sveriges försvar väljer partiet att ducka eller undvika frågan. Vi är väldigt tydliga: Om man gör en säkerhetspolitisk analys som säger att det blir ett försämrat läge och att en väpnad konflikt i vårt närområde inte kan uteslutas, om man säger att det är denna försvarspolitiska inriktning som behöver göras och att det kommer att kräva ungefär 84 miljarder eller minst 1,5 procent av bnp, då blir man svaret skyldig om man inte vill tillföra de här resurserna. Vad är det man ska ta bort? Varför vill man inte berätta det?
Fru talman! Det mest illustrativa exemplet på detta var när regeringens finansminister i en tidningsartikel för en tid sedan resonerade som så att det här förstår ju vilken tioåring som helst: Man måste välja, bio eller godis. På vilket sätt är Sveriges säkerhet att välja mellan bio och godis? På vilket sätt är de nivåer vi moderater föreslår delar av en anslagsbingo?
Anf. 182 Kenneth G Forslund (S)
Fru talman! Först kan vi konstatera att det är många saker som ska finansieras i en statsbudget de kommande åren. Så sent som i dag har finansministern pekat på att behoven i den svenska välfärden de kommande sex sju åren är på nivån 90 miljarder. Det ska alltså läggas till de anslagsökningar som vi i Försvarsberedningen pekar på behövs för att finansiera den försvarsorganisation som vi ändå i något slags enighet i Försvarsberedningen föreslår.
Det här är naturligtvis en uppgift som man ska känna stor respekt för. Det är också klart att det är en uppgift som är någon aning mer allvarsam för partier som sitter i en regering än för partier som i varje fall just för ögonblicket befinner sig i opposition. Jag känner en stor ödmjukhet inför det. Min ambition är att vi ska klara båda delarna. Vi ska klara både välfärd och ett säkert svenskt försvar.
Fru talman! Hans Wallmark ställde också en fråga i sin första replik som jag inte hunnit svara på ännu. Det var när regeringen ska ge svar om kärnvapenförbudet. Som Hans Wallmark och alla här känner till har frågan om ett kärnvapenförbud utretts av en utredare. Utredningen har varit på remiss, och remissvaren bearbetas just nu i Regeringskansliet.
Tittar man på vad utredaren pekar ut som problem med att tillträda detta kärnvapenförbud ser man att det i stort sett är alla de saker som Sverige i sin röstförklaring pekade på som frågetecken när resolutionen antogs. Det här är allvarliga frågor som regeringen jobbar med. Det kommer att komma svar; jag kan tyvärr inte svara på exakt när.
Anf. 183 Håkan Svenneling (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Fru talman! Varken svenska folket, Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna anser att Sverige ska gå med i Nato. Ändå har Socialdemokraterna under de senaste åren varit drivande i att närma sig Nato. Ni har skrivit under ett värdlandsavtal, upplåtit norrländska skogar till att provskjuta raketer och övat tillsammans med Nato. Dessa handlingar inverkar inte bara negativt på vår militära alliansfrihet och på miljön utan går också på tvärs mot folkets vilja att inte gå med i Nato.
Nu har ni tagit ytterligare ett steg genom att låta Natos parlamentariska församling komma hit till Sveriges riksdag för att sammanträda, med motiveringen att man ska öka Natos folkliga förankring och profilera svensk försvarsindustri - detta till en kostnad av 5,8 miljoner kronor till Hans Wallmarks kampanj för att gå med i Nato.
Kenneth G Forslund lyfte lite frågor som om detta inte skulle ske i riksdagens plenisal. Jag ska läsa ur det underlag som riksdagsstyrelsen har fattat beslut om:
I dokumentet redovisas förutsättningar för att arrangera sessionen i riksdagen och en uppskattning av de extra kostnader som i dagsläget kan förutses.
På ett annat ställe står det:
Lokalmässigt kan riksdagen klara att arrangera en vårsession under förutsättning att plenisalen kan användas och är tillgänglig från torsdag samt hela måndagen. Delar av allmänhetens läktare behöver tas i anspråk för tolkbås. Kammarsalar och plenisal kan användas för kommittémöten. Att använda Templum och klubbrummet som sekretariat har tidigare prövats med gott resultat. För att få tillgång till plenisal, Templum, klubbrum och pressvåning behövs talmannens godkännande.
Läser man underlaget står det klart att det inte är någon konferensanläggning vi pratar om, Kenneth G Forslund - det är här konferensen kommer att hållas. Det är det uppdraget som riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören.
Någon gång måste Socialdemokraterna bestämma sig och vara tydliga med vad man menar med svenskt Natomedlemskap. Just nu framstår Kenneth G Forslund bara som en lightvariant av Hans Wallmark. Frågan är: Varför ska Natos parlamentariska församling komma hit?
Anf. 184 Kenneth G Forslund (S)
Fru talman! Jag börjar med värdlandsavtalet. Det är ett avtal som inte reglerar det som har med militär verksamhet att göra, när Sverige och Nato övar eller har annan verksamhet tillsammans. Det reglerar skattelagstiftning. Det reglerar straffansvar för det som möjligen någon gör sig skyldig till på sin fritid under det att övningen pågår. Det reglerar i princip allt utom just det som handlar om den militära verksamheten.
Detta är beslut som normalt sett måste fattas inför varje stor övning och som har krävt en hel del byråkrati och tid genom åren. De delarna klarar man nu av genom värdlandsavtalet. I stället kan man koncentrera sig på att gå igenom och noga fatta beslut om den ammunition, den utrustning och den personal som förs in i och ut ur landet vid dessa övningar. Jag tycker att det är klokt och rationellt med värdlandsavtalet. Men gör det inte till någonting som har med något slags smyganslutning till Nato att göra!
När det gäller att ha konferensen med Natos parlamentariska församling med riksdagen som värd känner jag, som jag sa tidigare, absolut ingen skam över det. Jag tycker att vi borde välkomna fler internationella konferenser och arrangemang hit till riksdagen och till Sverige. De här konferenserna - jag brukar ju delta i dem - är viktiga politiskt och ett viktigt nyhetsutbyte, kan man nästan säga, för att bilda sig en uppfattning om vad som händer i Nato men också vad som händer i medlemsstaterna. De har definitivt ett värde för dem som kan delta i dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Sverige är ett partnerland. Vi är observatörer och kan delta i detta.
Anf. 185 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Det är välkommet att Kenneth G Forslund argumenterar för varför han tycker att det är bra med Natos parlamentariska församling. Det är däremot tråkigt att man ser den här glidningen hos socialdemokratin till ett närmande mot Nato. Det här blir ju en plattform för en Hans Wallmark-kampanj för att gå med i Nato. Det kommer man att nyttja på största möjliga vis. Jag har svårt att se hur de borgerliga ledarsidorna ska komma fram till att man inte ska gå med i Nato när den parlamentariska församlingen hålls här i Sverige. Det kommer att vara deras triumf de dagarna, tror jag.
En annan intressant fråga som Kenneth G Forslund lyfter är detta med vapen som förs in under Natoövningar. En av de stora bristerna med värdlandsavtalet var just att man inte fick en garanti från Natos och framför allt kärnvapenländernas sida om att kärnvapen inte förs in på svensk mark. Det närmaste vi har kommit någon form av garanti är något slags muntligt löfte från den nuvarande försvarsministern om att han inte tror att det finns någon risk för att det kommer att ske. Det är något slags muntligt löfte som han uppfattar sig ha fått.
Dock är ju grejen med sådana här avtal att säkerhetspolitik är något vi för under lång tid. Det är därför som både Kenneth och jag värnar alliansfriheten och inte anser att vi ska gå med i Nato. Den har gynnat Sverige under lång tid. Så borde det vara här. Man borde faktiskt ha klarat av att printa ned att kärnvapen inte ska in på svensk mark. Det skulle utgöra en risk mot Sverige som stat, men också en risk mot befolkningen om det skulle ske någonting. Det tycker jag definitivt att man kunde ha bättrat på, även om man var för värdlandsavtalet.
Till syvende och sist tycker jag att det är djupt olyckligt att socialdemokratin nu har släppt in Natos parlamentariska församling i Sveriges parlamentariska finrum.
Anf. 186 Kenneth G Forslund (S)
Fru talman! Den parlamentariska församlingens diskussioner, debatter och seminarier är viktiga för deras deltagare. De är viktiga för att öka kunskapen hos alla deltagare om situationen i olika medlemsländer.
Det var ironiskt nog en stor tillgång för församlingen att kort efter det turkiska kuppförsöket ha Natos parlamentariska församlings möte i Istanbul. Några av deltagarna kom nämligen från partier som jag och Håkan Svenneling har mycket kontakt med och som inte hade fått resa ut ur landet och delta i konferensen om konferensen hade hållits någon annanstans den gången. Så hårt var förtrycket i Turkiet just då.
Att ha just diskussionerna och få se hur spänningarna är inom Nato är ganska givande även för mig som är emot ett svenskt Natomedlemskap. Att det kan komma att ske här i plenisalen har jag inget som helst problem med. Jag är inte så säker på att den är bokad ännu, men någon i vår förvaltning har kanske hunnit före med att göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik
Om Hans Wallmark driver kampanjen om svenskt Natomedlemskap i Natos parlamentariska församling måste jag nog säga att han förspiller sin tid i någon mån eftersom det inte är där som motståndet mot ett svenskt medlemskap finns. Tvärtom - där uttrycker man återkommande att man med glädje skulle välkomna oss som medlemmar. Jag som socialdemokrat tackar oftast för det generösa erbjudandet men förklarar varför jag vill avstå från det.
Vad gäller att föra in kärnvapen, som ju inte är exkluderade i värdlandsavtalet, har vi annan lagstiftning som reglerar detta. Minns jag rätt är lagrummet 1984:30.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:103 Onsdagen den 12 juniProtokoll 2018/19:103
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1385 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4,
2018/19:2266 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9,
2018/19:2859 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 3 och
2018/19:2903 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 2, 21, 24-26, 29 och 31.- Reservation 1 (M)
- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C)
- Reservation 4 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 0 0 61 1 C 0 0 27 4 V 26 0 0 2 KD 19 0 0 3 L 0 1 16 2 MP 12 0 0 4 - 0 0 0 1 Totalt 147 63 104 35 Nato
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1381 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 3,
2018/19:1761 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8,
2018/19:2035 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2472 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2762 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2,
2018/19:2777 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 2 i denna del och 18,
2018/19:2818 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 1,
2018/19:2859 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1 och
2018/19:2903 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 16.- Reservation 5 (M, C, KD, L)
- Reservation 6 (SD)
- Reservation 7 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 62 0 8 SD 61 0 0 1 C 0 27 0 4 V 25 0 1 2 KD 0 14 5 3 L 0 17 0 2 MP 12 0 0 4 - 0 0 0 1 Totalt 188 120 6 35 Säkerhetspolitiska samarbeten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1381 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 5,
2018/19:2040 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 17 och 19,
2018/19:2762 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 8,
2018/19:2777 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 2 i denna del och 9,
2018/19:2818 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2018/19:2859 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13 och
2018/19:2903 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 13 och 20.- Reservation 8 (M)
- Reservation 9 (SD)
- Reservation 10 (C)
- Reservation 11 (KD)
- Reservation 12 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 0 0 62 8 SD 0 61 0 1 C 0 0 27 4 V 26 0 0 2 KD 1 0 18 3 L 0 0 17 2 MP 12 0 0 4 - 0 0 0 1 Totalt 129 61 124 35 Massförstörelsevapen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1385 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 och
2018/19:2859 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 16.- Reservation 13 (SD)
- Reservation 14 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 62 0 0 8 SD 0 0 61 1 C 0 27 0 4 V 26 0 0 2 KD 19 0 0 3 L 17 0 0 2 MP 12 0 0 4 - 0 0 0 1 Totalt 226 27 61 35 Övriga motioner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.