Näringspolitik

Betänkande 2022/23:NU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om näringspolitik (NU16)

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 58

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-04-20
Justering: 2023-05-04
Trycklov: 2023-05-04
Reservationer: 39
Betänkande 2022/23:NU16

Alla beredningar i utskottet

2023-03-16, 2023-04-20

Nej till motioner om näringspolitik (NU16)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-09
Debatt i kammaren: 2023-05-10
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:NU16, Näringspolitik

Debatt om förslag 2022/23:NU16

Webb-tv: Näringspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 158 Mats Green (M)

Herr talman! Sverige behöver fler företag och inte färre, mer innovation och inte mindre. Historien har tydligt visat att detta uppnås genom fritt företagande - bara därigenom.

En sak är glasklar när det kommer till försvaret av frihet och äganderätt. Oavsett varifrån attacken kommer, oavsett vilka svepskäl som används och oavsett om det är populärt eller inte kommer Moderaterna alltid att vara the last man standing. Av landets tio bästa kommuner att driva företag i leds nio av Moderaterna. Det visar att vi inte bara i ord utan också i handling är företagarnas och företagens parti.

Socialdemokraterna säger att de främjar uppstart av nya företag och växande företag, vilket vi moderater ser positivt på. Men var är politiken för detta? Var är förslagen? Efter åtta år med socialdemokratiskt styre, herr talman, kan vi nu konstatera att vi har lägst tillväxt i hela EU. För att vända denna trend är det grundläggande att förutsättningarna för företagande förbättras.

Herr talman! För oss moderater är det en självklarhet att det ska vara enkelt att driva företag. I dag drabbas tyvärr företagare av alltför strikta lagar och regler som hindrar företagen från att verka och utvecklas. Det handlar om för höga skatter, för krångliga ansökningar om tillstånd och alldeles för mycket byråkrati. Den tidigare rödgröna regeringen gjorde mycket lite, om ens något alls, för att minska regelkrånglet för företagare.

Näringspolitik

Arbetet med regelförenklingar blir nu verklighet med den regering som vi i Moderaterna leder tillsammans med våra samarbetskollegor. Med ett nytt implementeringsråd kommer regeringen att säkerställa att Sverige inte överimplementerar EU-direktiv, vilket har gjorts i alldeles för stor utsträckning och har lett till ännu tyngre administrativa bördor och högre kostnader för svenska företag. Överimplementeringen missgynnar svenska företag konkurrensmässigt. Införandet av ett implementeringsråd är därför nödvändigt.

Till de politiker som vill främja svenskt företagande och näringsliv vill jag säga: Ta lärdom av mina moderata partivänner ute i de nio toppkommunerna! Kommuner, regioner och stat ska inte vara hinder utan möjliggörare. Ett starkt näringsliv kommer via öppenhet och välkomnande av företag. Om man vill ta del av cirka tio avskräckande exempel på hur man inte ska hantera ett företagsklimat kan man ta och intervjua de i princip uteslutande socialdemokratiskt ledda kommuner som alltid ligger i strykklassen när man går igenom vilka kommuner som har bra och vilka som har dåligt företagsklimat, herr talman.

Högre tillväxt skapar ett rikare Sverige. Men under flera år - flera decennier, ärligt talat - har Sverige haft en väldigt svag produktivitetsutveckling. Om detta fortsätter kommer det att påverka de svenska reallönerna och vår konkurrenskraft negativt. För att vända den trenden behövs reformer som ökar den svenska produktiviteten. Det är därför regeringen har tillsatt en produktivitetskommission som ska kartlägga hinder och möjligheter för att stärka produktiviteten i ekonomin.

Som företagare ska man inte behöva vara rädd för att ens butik, restaurang eller företag ska bli måltavla för gängens angrepp. På flera områden stärker regeringen tryggheten i Sverige genom bland annat skärpta straff för gängkriminella. Fortsatt arbete kommer att göras för att knäcka gängen. Här får vi inte glömma bort att även företagarnas trygghet behöver förbättras.

Trygghet för företagare, herr talman, betyder också trygghet när det gäller tillgång till fossilfri energi. Om vi på riktigt vill ha företag som bidrar till såväl svensk tillväxt som den gröna omställningen fungerar det inte att montera ned elsystemet så som den tidigare regeringen, där Miljöpartiet ingick, gjorde när man lade ned fullt fungerande kärnkraftverk.

Företag ska inte hindras från att bygga ut sin verksamhet på grund av att det inte finns tillräckligt med ren el. Därför återupprättar regeringen ett fungerande energisystem med en trygg energiförsörjning genom planerbar fossilfri energi.

Herr talman! Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om de väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. Moderaterna ser potentialen och utvecklingsmöjligheten för den svenska landsbygden. Här gror goda idéer och företagsamhet.

För att vi ska nå den potentialen krävs dock ett målmedvetet arbete med att undanröja hinder och förtydliga möjligheterna på landsbygden. Genom att göra det enklare att starta och driva företag, även på landsbygden, kan vi skapa fler möjligheter för människor att leva, växa och verka i hela Sverige.

En typ av företag som ofta finns på landsbygden men som länge har motarbetats är mikrobryggerier, musterier, vinodlingar och destillerier. Jag råkar själv företräda en valkrets och en del av Jönköpings län, nämligen Skärstadalen och Östra Vätterbranterna, som är ganska rik på fruktodlingar och har många sådana små företag.

Ett regelverk som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol bör ses över för företagarnas och landsbygdens skull. En ny alkohollagstiftning som innebär att Systembolagets monopol kan värnas samtidigt som det blir möjligt att bedriva gårdsförsäljning i Sverige är genomförbar och kommer framför allt att genomföras med denna regering.

Herr talman! För att svensk tillväxt ska öka och svensk konkurrenskraft stärkas behöver det svenska företagsklimatet bli bättre. Det ska vara enkelt, tryggt och lönsamt att vara företagare i Sverige.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande gällande regelförenkling för företag och avslag på samtliga motioner.

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).


Anf. 159 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det var mycket information från Mats Green och mycket om att det inte är lönsamt, eller företagsvänligt, i socialdemokratiska kommuner. Mig veterligen satsar de stora industrierna mest i socialdemokratiska kommuner uppe i norr, men det kanske inte Mats Green vet om.

Hur som helst: Bara sex månader efter regeringsbildningen har vi kunnat se ganska stora sprickor i Tidölaget. I många debatter hör vi hur regeringsföreträdare säger att detta är första gången på väldigt länge som Sverige har en riksdagsmajoritet bakom regeringens förslag, men det är nästan ett komiskt påstående när det inför ganska öppen ridå bråkas om elförsörjningen och de industrisatsningar som sker i vårt land.

Sverigedemokraterna är ju det största partiet i regeringsunderlaget. De är ganska tydliga med att de inte vill att staten ska vara en bidragande aktör i industrisatsningarna i bland annat norra Sverige. Där försvinner Moderaternas majoritet i denna kammare ganska fort - det är faktiskt nästan hälften av underlaget som försvinner.

Hur ska Moderaterna se till att investeringar som har gjorts och planerats stannar respektive hamnar i Sverige? Det kan ju inte ha undgått någon att framtidens marknad är grön. Antingen leder man det arbetet, eller så behöver man anpassa sig efter andra länder och marknader. Jag tycker såklart att det är bättre att leda, men vad tänker Moderaterna? Hur ska dessa etableringar ske när det uppenbarligen inte finns en majoritet för det i regeringsunderlaget?


Anf. 160 Mats Green (M)

Herr talman! Jag konstaterar att Sverige för första gången på många år har ett regeringsunderlag som är helt överens vad gäller energifrågorna och som också har ett avtal om detta. Vi har även majoritet i Sveriges riksdag, vilket borgar för stabilitet och kontinuitet under de kommande fyra åren. Detta var något som tämligen uppenbart saknades under de gångna åtta åren.

När jag ser på det regeringsunderlag - om jag nu är vänlig nog att kalla det för detta - som ledamoten företräder kan jag se att det finns vitt skilda åsikter både i regeringsunderlaget och i det socialdemokratiska partiet. Det vore intressant att höra hur Socialdemokraterna ser på att behålla den kärnkraft vi har och om man från Socialdemokraternas sida dessutom är beredd att bygga ny kärnkraft. Där har vi egentligen inte fått några svar över huvud taget, utan där fortsätter Socialdemokraterna att leka tysta leken med svenska folket. Det är faktiskt inte ansvarsfullt när det handlar om Sveriges framtida energiförsörjning.

När det gäller olika enskilda företagssatsningar är det väl klart att det alltid finns diskussioner när det handlar om fördelning av statliga medel. Där är jag inte säker på att det finns särskilt stora skillnader mellan partierna, och det är dessutom andra som ska hantera detta.

Man påstår att det görs stora industrisatsningar i socialdemokratiskt styrda kommuner. Det beror inte på att kommunerna är socialdemokratiskt styrda utan på att det råkar finnas naturtillgångar där, så jämförelsen är inte riktigt relevant.

Eftersom det är moderatledda kommuner som ligger i topp och socialdemokratiskt ledda kommuner som ligger i botten vad gäller företagsklimatet undrar jag vad ledamoten anser att socialdemokratiska kommuner bland de tio sämsta har att lära av de tio bästa moderata kommunerna.


Anf. 161 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag kan väl börja med att säga att Mats Green har deltagit i åtminstone två debatter i denna kammare där socialdemokrater har sagt att Socialdemokraterna visst är positiva till att det byggs ny kärnkraft där det i dag finns kärnkraft och till att behålla den kärnkraft som finns kvar. Jag tror att Mats Green till och med har fått det svaret i Agenda. Det har varit tydligt.

Det är svårt att inte undra vad som egentligen händer i Tidölaget. Näringslivet vill ju ha långsiktiga förutsättningar för sina investeringar, och detta behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. För att företagen ska veta att de kan få stöd för sina investeringar behöver vi bland annat se till att vi tillgodoser det elbehov som detta medför. Senast i den förra debatten i miljö- och jordbruksutskottet hörde vi åter om problem med den havsbaserade vindkraften kopplat till fisket.

Jag påstår inte att du stöttar Sverigedemokraternas kommittémotion fullt ut, Mats Green, men med tanke på att ni bygger ett regeringsunderlag tillsammans är det ändå intressant när det gäller det som Sverigedemokraterna kallar bidragsentreprenörer, alltså de idéer och innovationer som får stöd av myndigheter som Vinnova. Vad tycker Moderaterna om detta? Ska de också försvinna, eller ska staten inte lägga en krona på klimatomställningen? Detta är relevanta frågor som näringslivet nu också ställer.

Jag tycker att Tidölaget är svaret skyldigt, framför allt Moderaterna, som ska vara ett näringslivsvänligt parti. Hur ska Moderaterna se till att investeringarna stannar i Sverige? Kommer startups och scaleups att få mindre stöd? Sverigedemokraterna vill ju minska stödet till Vinnova ganska mycket, vilket har varit tydligt i ganska många år. Vad tänker Moderaterna göra för att skapa förutsägbarhet och långsiktighet för näringslivet?


Anf. 162 Mats Green (M)

Herr talman! Varken Moderaterna eller någon annan har fått något svar från Socialdemokraterna vad gäller ny kärnkraft. Det svar som Socialdemokraterna ger är att man inte stänger några dörrar, och det är inte något jakande svar.

Det är dessutom så att Magdalena Andersson år 2013, när hon var finansministerkandidat, lovade att avveckla kärnkraften i Sverige. Ni fattade beslut på er partikongress i november 2021 om att den svenska kärnkraften skulle avvecklas. Klargör var ni står i den frågan! Om ni accepterar att Sverige behöver behålla sin kärnkraft och bygga mer kärnkraft kan vi börja diskutera, men det svaret har vi inte fått.

Denna regering, och hela regeringsunderlaget, satsar enorma resurser på den svenska klimatomställningen, där ett nytt och fungerande fossilfritt energisystem naturligtvis är A och O. Vi har inte ens fått svar från Socialdemokraterna på om man accepterar att det nya energipolitiska målet ska vara fossilfritt eller om man fortfarande hänger kvar vid förnybart, eftersom förnybart egentligen bara är kod för att slippa kärnkraften.

När det gäller industrisatsningar i norr är vi garanten för att det kommer att finnas el till dem.

Vi är också garanten för att man kommer att kunna bryta de sällsynta jordartsmetaller som är helt nödvändiga för all miljöteknik. Här pratar jag för hela mitt regeringsunderlag. Men jag vet att ledamoten inte kan prata för sitt regeringsunderlag eftersom Miljöpartiet är emot allt detta. De vill ha massor av miljöteknik, men var metallerna för detta ska brytas vill de inte svara på, vilket innebär att det bara är i länder med vidriga arbets- och miljöförhållanden som det kommer att brytas de metaller som är avgörande för miljöteknik, exempelvis vindkraftverk. Miljöpartiet tycker inte att de ska brytas i Sverige, fast vi har gott om sådana.

Men utnyttjar vi potentialen i gruvsektorn kommer Sverige att bli ett av världens absolut rikaste länder.

I alla dessa frågor är jag överens med mitt regeringsunderlag medan ledamoten inte alls är överens med det som skulle kunna kallas hans regeringsunderlag. Det är ett faktum.

(Applåder)


Anf. 163 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Det är ett stort och viktigt betänkande vi debatterar, och jag börjar med att yrka bifall till vår reservation, nummer 9, rörande övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Med det sagt ska jag beröra ämnet för denna debatt: näringspolitik - först brett och lite allmänt för att därefter belysa några av Sverigedemokraternas förslag som ryms i betänkandet.

Det är min uppfattning att näringsutskottets syfte och min roll i näringsutskottet är att främja och stärka näringslivets förutsättningar. Det torde vara alla partiers strävan, men ändå är synen på företag, företagsamhet och marknadsekonomi en ideologisk fråga.

Partierna som utgör regeringsunderlaget är av uppfattningen att företag är något positivt och att politikens roll är att ta ett steg tillbaka och skapa de förutsättningar som krävs för att företag och entreprenörskap ska kunna frodas i vårt samhälle och därigenom skapa arbetstillfällen och generera skatteintäkter som sedan finansierar den gemensamma välfärden och de politiska satsningar som eftersträvas. Det är vår sida av politiken.

Det finns en annan sida som har en diametralt motsatt syn på företagande och snarare ser det som en stöld från arbetare och i bland annat reservationer i betänkandet pratar om hur människor ska behålla och äga det de producerar. På det stora hela vänder man sig mot de förutsättningar vi vill ge företag och misstänkliggör i stället företag och entreprenörer och tycker att de skor sig. Man är inte av den uppfattning regeringsunderlaget är: att detta är människor som tar vara på de möjligheter som finns och sedan genererar ett mervärde inte bara åt sig själva, vilket de gärna får göra, utan också åt dem som tar arbete i deras bolag och genom de skatteintäkter de genererar.

Exakt vad som utgör näringslivets förutsättningar i praktiken finns det inte ett enkelt eller entydigt svar på. Näringslivets förutsättningar är beroende av en mängd saker. En del är politiska, andra absolut inte. Många frågor landar i andra utskott och i andra betänkanden än det vi nu debatterar. Ett par av dessa är värda att nämna.

Brott mot företag utgör en av de största utmaningarna för näringslivet i dagens Sverige. Det är sorgligt när man besöker företagare runt om i landet och återkommande möts av historier om hur kriminalitet och otrygghet för personalen belastar deras verksamhet, vilket genererar stora kostnader på grund av stölder och investeringar i trygghetshöjande åtgärder.

Svenskt Näringsliv uppskattar den totala kostnaden för näringslivet på detta område till uppemot 100 miljarder kronor. Det är en ofantlig summa som är en direkt konsekvens av en misslyckad politik som resulterat i att företagare får ta den nota som socialdemokratiska regeringar har sprungit ifrån.

Ett annat område som inte heller berörs i betänkandet men som är viktigt för näringslivets förutsättningar är givetvis kompetensförsörjningen - möjligheten att hitta den personal man behöver för att ta sin verksamhet till nästa nivå och växla upp i tempo. Nästan oavsett bransch och näring är man i behov av kompetensutveckling och livslångt lärande.

Tillståndsprocesser är ett tredje område som är avgörande för näringslivets förutsättningar och som också, åtminstone till viss del, hanteras i andra utskott. Regeringen går nu fram med en rad åtgärder för att underlätta detta och därmed garantera elektricitets- och energiförsörjningen, vilket detta utskott bland annat hanterar, dock inte i dagens betänkande.

Herr talman! Efter denna redogörelse kan man fråga sig vad som ryms inom näringspolitiken och just detta näringspolitiska betänkande. Det visar sig vara ganska mycket.

I dag diskuterar vi bland annat innovationsfrämjande åtgärder. Här efterfrågar Sverigedemokraterna bättre förutsättningar för inhemsk företagsforskning. Det är viktigt att vi kan behålla och attrahera innovationsdrivande, näringslivsnära forskning i och till Sverige. Därför anser vi att exempelvis skattenivåer och regelverk bör ses över i en utredning om hur vi underlättar företagsforskning.

Vi debatterar även olika former av företagsstöd och företagsfrämjande åtgärder. På detta tema problematiserar SD det offentligas stöd till det privata näringslivet, vilket alldeles för ofta är något annat är marknadskompletterande. I stället snedvrider de marknadens instrument och genererar de bidragsentreprenörer vi sverigedemokrater vill sätta stopp för eftersom de utnyttjar de riktiga entreprenörernas skattemedel genom att ta emot allmosor från det offentliga. Det behövs en bättre uppföljning och en mer samlad syn på hur det offentliga ska stötta det privata näringslivet utan att det slår snett.

Konkurrens från offentlig verksamhet berörs också. Här ser vi att det finns brister. Entreprenörer behöver inte bara kämpa mot byråkrati, administration och regelkrångel utan tvingas dessutom konkurrera med offentliga aktörer i allt från städverksamhet till byggsektor. Detta behöver ses över från politiskt håll. Konkurrensverket behöver bättre verktyg och förutsättningar, vilket Sverigedemokraterna också belyser i betänkandet. Dessutom behöver vi säkerställa att Konkurrensverket får beslutanderätt när det offentliga konkurrerar med det privata. Här finns brister i nuläget.

Det sista i mitt urval av ärenden som hanteras i betänkandet är besöksnäringen och dess villkor. Är det någon näring som i närtid blivit styvmoderligt behandlad är det just besöksnäringen. Under pandemin tvingades man genomgående laga efter läge när politiken ryckigt och spretigt över en natt kunde förändra förutsättningarna för att bedriva verksamhet, utan att man fick den kompensation som hade varit skälig utifrån de inskränkningar i allt från äganderätt till demonstrationsrätt som politiken genomförde där och då.

I betänkandet föreslår Sverigedemokraterna exempelvis ett tydligt främjandeuppdrag till de myndigheter som verkar nära besöksnäringens förutsättningar. Vi föreslår också att man ger sig på det regelkrångel som belastar besöksnäringen i nuläget när det gäller hotelltillstånd, danstillstånd, personalliggare och kassaregister. Det handlar givetvis också om alkohollagens alla brister.

Detta är några exempel på Sverigedemokraternas politik i betänkandet. Men det viktigaste att ta med sig från mitt anförande är att vi nu på riktigt och för första gången på länge har en regering som står på näringslivets sida, som värnar om näringslivets förutsättningar och som kommer att göra allt i sin makt för att möjliggöra ett gott företagsklimat med bra förutsättningar för både entreprenörer och stora bolag att växa, utvecklas, behålla sin produktion i Sverige och fortsätta generera det mervärde som finansierar vår gemensamma välfärd och skapar budgetutrymme för oss politiker. Det tycker jag är toppen.


Anf. 164 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater vet att aktiv näringspolitik gör skillnad. Sedan 2014 har industrin fått ett rejält uppsving, och det är tack vare starkt ledarskap och färdriktningen att Sverige ska dra nytta av den klimatomställning vi står inför. En viktig del av klimatomställningen är olika techbolag och startups som bidrar till en snabbare klimatomställning och digitalisering, något som stärker svensk konkurrenskraft. Den socialdemokratiska regeringen skapade flera stöd för småföretag att söka, bland annat via Vinnova och Almi Invest, och startade rikskapitalbolaget Saminvest.

Nu skriver Sverigedemokraterna i sin kommittémotion att de vill begränsa möjligheten till finansiering för det de kallar bidragsentreprenörer. Då måste jag fråga: Vad menar Sverigedemokraterna med det? Vilka företag är det som inte ska få stöd? Näringslivet säger själva att utan statligt stöd blir det inga startups. Ska de alltså försvinna? Eller snarare: Ska svenska startups missgynnas när andra ger dem stöd? Och hur görs definitionen av en bidragsentreprenör - är det friskolor som använder statliga pengar för att köpa våffelstugor som åsyftas? Är det enbart småföretag eller är det också stora företag som kan vara sådana här bidragsentreprenörer? Det skulle jag vilja ha svar på, herr talman.


Anf. 165 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Detta synliggör den skillnad som finns i synen på näringsliv mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.

Från Sverigedemokraternas sida är vi av den uppfattningen att det är privat kapital som skapar tillväxt i Sverige. Vi är av den uppfattningen att det är privata aktörer med bra idéer som får verka på en konkurrensutsatt marknad som sedan genererar den tillväxt som vi är så beroende av. För om det vore så att man är helt beroende av de offentliga stöd som jag beskylls för att ifrågasätta, då finns det inget syfte med att vi ens har ett privat näringsliv, om det är så att det är direkt beroende av allmosor av det offentliga.

Daniel Vencu Velasquez Castro nämnde att startups enligt honom inte kan uppstå om det offentliga inte stöttar dessa. Då ska de inte heller uppstå, herr talman, är min uppfattning. Om man inte har förutsättning att stå på egna ben, om man inte har en affärsidé som står emot den konkurrens som finns på den fria marknaden, ska man bli utkonkurrerad. Det är marknadsekonomi. Det är vad jag tror på. Det är vad det här regeringsunderlaget tror på. Sedan ska politiken skapa förutsättningar för näringslivet genom avregleringar, genom att erbjuda god infrastruktur och annat, men det ska inte vara det offentliga som göder det privata näringslivet genom allmosor.

Det finns alldeles för många exempel på bidragsentreprenörer, vilket framträdande forskare likt Christian Sandström belyst, inte minst kopplat till klimatområdet - de gröna bubblor som fått uppstå när politiker velat leka avgörare av var den bästa affärsidén ligger och sedan öst miljoner eller miljarder på dessa projekt. Det vill vi från Sverigedemokraterna sätta stopp för. Vi tror på det privata näringslivet, inte på socialdemokratiska politruker.


Anf. 166 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Då ska jag alltså förstå att Sverigedemokraternas ingång - alltså det största partiet i regeringsunderlaget - är att näringslivet ska lämnas helt själv i klimatomställningen. Staten ska inte investera några pengar i klimatomställningen - eller är det staten som ska göra klimatomställningen och inte de privata företagen? Det får Tobias Andersson också gärna svara på.

Det Sverige har gjort är fantastiskt. Vi har fler gröna företag än någonsin. Det finns problem som behöver lösas med klimatomställningen, det förnekar jag inte. Det finns problem som vi behöver ta oss an, men vi behöver ta oss an dem tillsammans. Antingen tar man sig an dem genom att ha på sig en ledartröja och vilja lösa dem eller så fastnar man i att problematisera saker utan att komma med några som helst lösningar. Det är det som sker nu.

Det som sker är att dessa startups, som står för en stor del av den stärkta svenska konkurrenskraften framför allt när det kommer till techområdet och digitaliseringen, kommer att lämnas helt själva, för enligt Tobias Andersson ska staten inte ha en aktiv roll i den omställning som vi ska göra - eller om det är så att staten ska göra den själv helt utan näringslivet.

Vad vill då Sverigedemokraterna göra för att investera Sverige ur klimatkrisen - om man nu tror på att en sådan existerar? Vad har Sverigedemokraterna för politik för att främja nya innovativa idéer som snabbar på klimatomställningen men framför allt stärker Sveriges konkurrenskraft? Eller ses alla företag som bidrar till klimatomställningen - av vilka väldigt många får stöd, inte bara i Sverige utan i hela världen - som bidragstagare?


Anf. 167 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag råkar vara av den uppfattningen att jag misstänker att Daniel Vencu Velasquez Castro inte har tagit del av de många granskningar som akademi och myndigheter har gjort av det offentligas företagsstöd. Så sent som för något år sedan tog vi del av hur Riksrevisionen - den kanske främsta granskaren av den offentliga verksamheten - gick igenom granskningar av offentliga stöd till det privata näringslivet och fastslog att deras konsekvensutredningar inte höll måttet.

Vi har gång efter annan sett hur till exempel Myndigheten för tillväxtanalys har sågat Vinnovas stöd där man antingen inte kan se någon effekt av stödet eller inte kan mäta det. Vi har tagit del av andra granskningar som kritiserat att en del av myndigheternas egna granskningar har gått ut på att man har frågat de företag som man har gett pengar till. Man har alltså gett en allmosa till ett företag, och sedan har man kommit tillbaka och frågat: Tycker du att det var bra att du fick gratis pengar? Då har de svarat: Ja, jag tycker att det var bra att jag fick gratis pengar. Utifrån den analysen, den granskningen, har man landat i att detta är ett effektivt stödprogram som vi ska fortsätta att ägna oss åt.

Det kanske är så att Socialdemokraterna vill fortsätta att slösa pengar i en situation där vi behöver spara, där vi inte vill driva på inflationen, där vi befinner oss i ett svårt läge och där det offentliga behöver prioritera sina resurser.

Från Sverigedemokraternas sida tycker jag att varje förslösad skattekrona är en förlust som hade kunnat gå till något annat, exempelvis ordentliga satsningar eller skattelättnader för att gynna det svenska företagsklimatet. Då är det en skymf att vi i nuläget lägger okända miljarder på att stödja det privata näringslivet.

Jag frågade riksdagens utredningstjänst hur stor mängd medel som går från det offentliga till det privata. De kunde inte ge mig ett svar, för det är så många aktörer inblandade och ingen rimlig uppföljning sker. Det är ett problem. Vi behöver vara varsamma med skattemedel, inte minst i denna situation.


Anf. 168 Lili André (KD)

Herr talman! En sanning som vi aldrig kommer runt är att arbetstillfällen aldrig kan dikteras fram, utan de skapas. Fyra gånger av fem skapas arbetstillfällen i Sverige av små och medelstora företag.

Efter att ha jobbat med näringslivet innan jag kom in i riksdagen ser jag mig själv som en trädgårdsmästare. Jag kan inte skapa jobben, men jag kan som en god trädgårdsmästare skapa förutsättningar för företag att blomma, och det är min uppgift som kristdemokrat.

Det jag vill säga här är att nya jobb inte kan kommenderas fram av politiker, vare sig i riksdag eller regering. De skapas främst när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är människan bakom systemet som bygger det närande klimatet. Den enskildas initiativ och företagande ger Sverige stärkt välfärd. Till den vill jag som trädgårdsmästare ge näring.

I den här trädgården ser jag de stora, imponerande växter som finns där, men jag ser också alla de små växter som finns, och det är de små och medelstora företagen. Till största del är det familjeföretag, och det är de som ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken - rätt vägledning och rätt näring för att växa och skapa fler jobb.

Herr talman! Vi får inte ta Sveriges konkurrenskraft för given. Likt trädgårdsmästaren måste vi vårda de plantor som växt sig starka och låta dem få växa sig ännu starkare. Men det kräver att vi förstår och hela tiden ser över hur vi kan få Sveriges företag, som skapar välstånd, skatteintäkter och arbetstillfällen, att utvecklas och hur vi kan få de nya entreprenörer som är villiga att riskera sitt sparkapital för att de har en idé som de vill förverkliga att våga ta det klivet.

Jo, herr talman, flera verktyg och initiativ finns. Vi har bland annat Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, som genom samarbete med regioner och kommuner som lever nära våra företag finansierar till exempel insatser genom projekt mellan företag samt mellan företag, forskningsorganisationer och andra typer av innovationsrelaterade aktörer. Det är ett tillskott som ger snabbväxande företag acceleration. Vi ser också till att säkerställa näringslivets kompetensförsörjning, inte minst i Gävleborg där jag kommer ifrån och ännu längre norrut i norra Sverige, bland annat genom omställningsstudiestöd och utbildning för omställning.

Ett viktigt arbete som nu pågår är också att se över onödiga regler och pålagor som i dag kväver entreprenörskap och nya företagsetableringar. En satsning som pågår är att förenkla och underlätta ägarskiften såväl inom familjeföretag som till personal för att livskraftiga företag inte ska läggas ned i onödan. Ägarskifte, herr talman, ska kunna ske enkelt och fritt från onödig regelbelastning som hindrar företag från att ställa om och leva vidare.

Senast vi stod här i kammaren debatterade vi regelförenklingar för företag, och det är lika aktuellt i dag när vi debatterar näringspolitik. Regelförenklingar är en nyckel, i Sverige som inom EU, till stärkt konkurrenskraft. Vi kristdemokrater värnar samarbetet inom Europeiska unionen där Sverige under ett halvår nu är ordförande. En av regeringens prioriteringar i EU-ordförandeskapet är konkurrenskraft. Med den prioriteringen ändrar Sverige kursen i syfte att stärka svenska intressen genom att tidigt komma in i processer som initieras i och av EU.

EU:s del av den globala marknaden har krympt under det senaste decenniet. Sverige har fått EU-kommissionen att ta fram en strategi som fokuserar på att vända dessa siffror. I strategin finns viktiga förslag om regelförenkling, där fokus inte enbart ligger på den ökade regelbördan hos enskilda företag utan också på ett nytt mål om att man ska reducera kostnader som följer av rapporteringskrav med 25 procent.

Herr talman! Vi vet genom bland annat ett betänkande som Jämställdhetskommissionen tagit fram att insatser för ökad mångfald och jämställt ägande och företagande är något som ger oss stärkt bnp. Med syftet att uppnå ökad mångfald och jämställt ägande har regeringen därför i dag ett uttalat mål att särskilt lyfta fram kvinnors villkor genom att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap och företagande. Sanningen är den att endast 30 procent av Sveriges företag ägs av kvinnor. En viktig förklaring till det är just kvinnors bristande tillgång till kapital. Men det ska inte enbart vara den som föddes med kapital eller goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går 93 procent av investerat kapital till män. Det är helt oacceptabelt. Att kvinnor är underrepresenterade bland företagare behöver hanteras av många skäl. Det är framför allt ett tecken på underutnyttjad potential och en brist i företagsklimatet. Förutsättningarna för att kvinnor ska starta, bygga och äga företag ska förbättras.

Därför är jag nu oerhört glad över att regeringen har tagit tag i frågan och gett Tillväxtverket i uppdrag att sammanställa aktuell forskning om kvinnors företagande och tidigare insatser på området. Därtill ska Tillväxtverket bedöma vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som bäst främjar en ökning av kvinnors företagande. Som kristdemokrat har jag ambition att följa upp denna viktiga fråga.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.


Anf. 169 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det är uppenbart att vi socialdemokrater har en annan syn på näringspolitiken än vad regeringsunderlaget har. Vi har flera reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Jag skulle vilja stanna vid klimatomställningen och dess möjligheter för Sverige. Den S-ledda regeringen lade fram ett flertal reformer som syftade till att skapa goda förutsättningar för näringslivet att kunna investera i den gröna marknaden. Det har varit nödvändigt för att Sverige ska vara med och bidra till att ställa om globalt, men det har även stärkt svensk konkurrenskraft. Vi socialdemokrater vet att aktiv näringspolitik där stat och näringsliv möter utmaningar tillsammans är det bästa för jobben, tillväxten och Sverige.

Men nu sitter en ny regering vid makten, och från flera partier har det den senaste tiden kommit diverse utspel som inte har fallit väl ut. I det svenska näringslivet är man orolig för långsiktigheten i svensk politik och förutsättningarna för framtida investeringar.

I den gröna omställningen behöver vi även beakta de små och medelstora företagen som står för jobbskapande och de innovativa idéer som kommer att göra oss till ett teknologiskt föregångsland med digitala lösningar som minskar utsläppen.

Därför värnar vi socialdemokrater statens stöd till startups och scaleups för att se till att de kan växa sig konkurrenskraftiga och på så sätt bidra till det gemensamma. En investering i ett litet företag kan så frön som gör att vi senare får skörda frukter med smak av gröna jobb och tillväxt.

Redan 2018 presenterade vi socialdemokrater ett offensivt paket som syftade till att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsnation. Den gröna omställningen skapar nämligen förutsättningar för framtidens välfärd och gör oss som samhälle rikare och bättre.

I EU har Sverige utmärkt sig för att vara en offensiv klimatnation som inte räds omställningen utan ser möjligheterna med den, och vi socialdemokrater har varit pådrivande för de olika offensiva planer som presenterats i bland annat arbetet med Fit for 55, Green Deal Industrial Plan och EU:s gröna giv.

Nu ser vi hur EU inte längre ser Sverige som ett föregångsland i miljö och klimatfrågor utan snarare som bromsklossen i de förhandlingar som äger rum. Det som beslutas på nationell nivå får effekter som senare påverkar arbetet med att ställa om hela Europeiska unionen och på så sätt stärka hela unionens konkurrenskraft. Det är det ansvaret som ordförandeländer behöver bära på sina axlar under sitt sexmånadersmandat.

Inga klimatåtgärder är för små eller betydelselösa i ett läge när vi behöver nå nettonollutsläpp. Industrin behöver ställa om. Människors konsumtion behöver bli mer miljö- och klimatvänlig, transporterna likaså.

Utfallet har blivit något annat i Sverige när regeringen gör det motsatta, för det handlar om att ha en helhetsbild. Man behöver ha en förståelse för näringslivets utmaningar och därefter se över hur vi kan stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb. Det är ju det omställningen handlar om: ett ökat välstånd. Ska svenska jobb förbli svenska kan omställningen inte vänta.

Här blir de små och medelstora företagen oerhört viktiga. Vi socialdemokrater har redan gjort en rad insatser för att se till att fler företag skapas. Vi har även sett till att myndigheter är behjälpliga i företagens kontakter med EU.

Staten kan vara en möjliggörare för lönsamma näringar som bidrar till en snabb klimatomställning. Det är därför vi socialdemokrater efterfrågar en särskild satsning i ett tidigt skede av utvecklings- och affärsutvecklingsprocessen på startup- och scaleup-företag med klimat- och miljövänliga lösningar.

Det behövs för att fler ska bidra och för att vi ska få önskad effekt. Genom sådana stöd ser vi till att Sverige tar på sig ledartröjan i klimatomställningen. Vi ser till att svenska företag ligger i framkant. På så sätt vinner vi marknadsandelar, stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en stark välfärd.

Det gäller nämligen att våga satsa Sverige ur krisen, visa på ledarskap i internationella sammanhang och vara lokomotivet i den gröna omställningen. Det är tråkigt att detta inte har blivit fallet under det svenska ordförandeskapet, ett ordförandeskap som hade kunnat innebära att det är Sverige som sätter agendan för Fit for 55, harmoniserar framtida regler som kommer att gälla i EU och ser till att det svenska näringslivet blir utgångspunkten i EU:s klimatförhandlingar.

Vi behöver satsa oss ur krisen. Staten, näringslivet och civilsamhället ska alla genomföra omställningen för hela Sverige. Alla behövs, och alla ska med!


Anf. 170 Mats Green (M)

Herr talman! Apropå startups var väl den främsta startuppen under den tidigare regeringen uppstarten av det oljeeldade Karlshamnsverket. Men det är kanske inte riktigt en energidebatt som vi ska ha här och nu.

Jag har lite frågor mot bakgrund av det som nu sades och mot bakgrund av det faktum att Sverige under de senaste åtta åren har gått från att vara det land i EU som har haft nästan den högsta tillväxten till att vara det land som har den absolut lägsta tillväxten. Det kanske inte är ett lysande track record om man säger att man ska ha stor förståelse för industrins villkor och vikten av att vi kan betala för den svenska välfärden.

Jag kan också säga att när det gäller förenklingar för företag är de gångna åtta åren fyra förlorade år. Jag kan bara gå igenom en del av alla de stora utspel som gjordes. Det handlade om förenklingsresan när Ibrahim Baylan skulle åka land och rike runt för att se hur han skulle kunna förenkla. Det handlade om införandet av en industrikansler. Det handlade om införandet av en framtidsminister. Inget av detta ledde egentligen till någonting över huvud taget.

Jag skulle vilja ställa en fråga. Vilken del av det socialdemokratiska valmanifestet inför 2022 års val - alltså det som då skulle ha kommit om Socialdemokraterna hade fått förnyat förtroende denna mandatperiod - tycker Daniel Vencu Velasquez Castro är den bästa delen när det handlar om regelförenklingar för företag?


Anf. 171 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag kan påminna Mats Green om att Sverige under pandemin var det land som klarade sig bäst ekonomiskt. Det är klart att det är väldigt tråkigt att vi har en försämrad tillväxt nu, och jag undrar vad Mats Green och hans kollegor i Regeringskansliet tänker göra åt det. Det får han gärna svara på.

Vad gäller regelförenklingar har vi haft denna diskussion i denna kammare ganska många gånger. Jag kan också påminna om att i regleringsbrevet till bland annat länsstyrelserna skickade den socialdemokratiska regeringen direktiv om att man ska jobba med regelförenklingar på länsstyrelserna. Många av de regler som finns är på lokal och regional nivå. Men vad gör regeringsunderlaget? Jo, man sänker anslaget till länsstyrelserna i stället. Mats Green får gärna svara på hur man ska jobba med regelförenklingar på regional och kommunal nivå om man har mindre pengar att kunna jobba över huvud taget. Det ska bli spännande att se.

När det gäller regelförenklingar har vi också förenklingspolitiska mål som slogs fast 2021 och som mig veterligen alla partier står bakom men som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Det är dessa mål som vi ska jobba efter, och det är dessa mål som jag hoppas att regeringen jobbar efter nu när man har regeringsmakten så att man inte bara säger att man ska införa ett implementeringsråd och sedan säger att man har checkat av det från Tidöavtalet. Det måste också få reell effekt.


Anf. 172 Mats Green (M)

Herr talman! Jag får erkänna att jag ställde en retorisk fråga om vilken del av det socialdemokratiska valmanifestet inför 2022 års val som Daniel Vencu Velasquez Castro tyckte var den viktigaste delen när det kommer till regelförenkling för företag. Det var en retorisk fråga eftersom det inte fanns ett enda förslag i Socialdemokraternas valmanifest om regelförenklingar för företag - inte ett enda förslag över huvud taget. Det är detta vi står och diskuterar nu.

Jag konstaterar återigen att vi efter åtta år av socialdemokratiskt styre har gått från att ha Europas nästan högsta tillväxt till att ha EU:s absolut lägsta tillväxt. Vi hade också den högsta arbetslösheten någonsin i Sverige i en högkonjunktur. Det innebär att vi står dåligt förberedda att hantera en lågkonjunktur när vi redan hade en hög arbetslöshet.

Men återigen: Vad är det för konkreta förändringar som Socialdemokraterna numera vill göra när det gäller regelförenklingar? Nu låter det nämligen jätteambitiöst här helt plötsligt. Jag tycker att det är bra. Det är ett hälsotecken att man har stora förväntningar på en icke-socialistisk regering. Men det hade varit mer respektingivande om man hade presterat någonting under sina egna åtta år vid makten.

Beträffande diskussionen att man inte höjer anslagen till alla myndigheter som behöver regelförenkla kan jag ibland tycka att det blir lite egendomligt att man ska ge mer pengar till myndigheter för att de ska göra mindre men effektivare. Det är kanske inte riktigt det som är framgångsvägen.

Återigen: Vi behöver ta bort regler och förenkla regler. Men vilka regler vill Socialdemokraterna ta bort, och vilka regler vill Socialdemokraterna förenkla? Vi har inte sett något förslag på detta under regeringsåren, och vi ser fortfarande inte några förslag i de handlingar som vi nu ska ta ställning till. Men vad ser Daniel Vencu Velasquez Castro inför framtiden för regler som behöver tas bort eller förenklas?


Anf. 173 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det stämmer att man inte behöver tillföra mer pengar för att de ska jobba med regelförenklingar. Men man behöver inte heller ta bort pengar om man vill att de ska jobba med regelförenklingar.

Jag tror att vi har väldigt olika syn på vad som ger bäst effekt. Jag tror till exempel inte att ett ansvarsutkrävande av oppositionen ger så mycket effekt för svenska företag. Däremot om man sitter i regeringen och skickar regleringsbrev till myndigheter, har ett politiskt ledarskap och har förenklingspolitiska mål som man vill jobba efter uppnår man förändring.

Det som Mats Green försöker göra är att kräva ansvar från oppositionen när det är Mats Greens parti som sitter i regeringen. Jag föreslår därför att Mats Green pratar med sina ministrar och frågar hur detta ska uppnås. Vi har förenklingspolitiska mål. Socialdemokraterna skrev in detta i de regleringsbrev där vi såg att det behövdes regelförenklingar. Men vad tänker Moderaterna göra? Tänker ni införa ett implementeringsråd, och när kommer det?


Anf. 174 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag ska uppehålla mig vid reservation 15 från Socialdemokraterna om kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund. Där framgår bland annat att man enligt Socialdemokraterna kan konstatera att endast en fjärdedel av företagarna i Sverige är kvinnor. Sedan skriver Socialdemokraterna även: "Vidare ser vi att en segregerad arbetsmarknad ger ett segregerat företagande, vilket med viss generalisering innebär att kvinnor driver företag inom de branscher där främst kvinnor arbetar."

Herr talman! Min fundering är varför det skulle vara ett problem att kvinnor som väljer att jobba inom en viss sektor också driver företag inom just denna sektor. Det är det som man problematiserar från Socialdemokraternas sida.

Daniel Vencu Velasquez Castro anser att han själv och Socialdemokraterna vet bättre inom vilka branscher kvinnor bör driva företag eftersom de ser det som problematiskt att arbetsmarknaden är så pass segregerad att det även finns ett segregerat företagande.

Herr talman! Jag anser inte att det är problematiskt om en kvinna som exempelvis i nuläget jobbar inom städbranschen känner att hon vill ta nästa steg i karriären och starta ett eget städföretag och erbjuda samma tjänster men nu som egenföretagare i stället för som anställd. Hon kanske dessutom tidigare har varit anställd av en man men nu driver ett eget företag inom städbranschen som kvinna. Men just detta problematiserar Socialdemokraterna i reservation 15 som jag belyste. Sedan efterlyser de satsningar från regeringen på kvinnligt företagande.

Frågan är tvådelad: Varför anser sig Daniel Vencu Velasquez Castro veta bättre än kvinnor inom vilka branscher som de ska driva företag, och vilka åtgärder önskar ni från regeringen för kvinnligt företagande för att styra kvinnor att driva företag inom branscher som ledamoten förespråkar?


Anf. 175 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Det är någonting som Tobias Andersson borde fråga Lili André, för i Lili Andrés anförande fick vi höra att 93 procent av allt riskkapital går till manliga företagare och att det är ett problem. Jag uppfattade att det är någonting som regeringen vill jobba med. Jag tror att regeringen har lite problem här.

Men det som jag tror att Sverigedemokraterna alltid missar är att de inte ser helheten, att de inte ser att det är ett problem att nästan halva befolkningen utesluts från småföretagande och att de inte ser att det finns problem med att vi har ett väldigt segregerat företagande i Sverige.

I mitt anförande pratade jag om innovationer, techidéer och innovativa startups. De kommer genom att vi ger stöd. Men jag tror att det är här någonstans som vi skiljer oss åt. Vi tror att staten ska vara en aktiv aktör när det kommer till företagsamhet, när det kommer till ett aktivt näringsliv och när det kommer till att se till att människor får sina innovationer realiserade. Men det gör inte Sverigedemokraterna. De tycker att företagen ska klara sig själva och vill då främst att kvinnor och utrikes födda ska förbli i segregation och att näringslivet ska bli hälften så rikt.

Det ska bli spännande att höra hur regeringsunderlagets diskussioner går i denna fråga.


Anf. 176 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag har full koll på hur diskussionen går i den frågan, eftersom det är en partikollega till Lili André, i form av energi- och näringsminister Ebba Busch, som gett Tillväxtverket i uppdrag att utreda bakgrunden till att kvinnor är företagare i mindre utsträckning. Det är en utredning som jag själv har ifrågasatt behovet av gentemot nämnt statsråd.

Men frågorna jag ställde till Daniel Vencu Velasquez Castro går längre än så. Det är en sak att vilja ha fakta på bordet och se om det är så att kvinnor missgynnas när det gäller riskkapital, som ledamoten exempelvis belyste. Det vore ju problematiskt, och då är det klart att man behöver se över det. Att få den typen av underlag på bordet är väl i grund och botten positivt.

Men det var inte det som jag belyste i mitt anförande. Jag belyste att ledamoten anser sig veta bättre vilka branscher kvinnor bör driva näringsverksamhet inom än vad kvinnor själva gör. Det är just det som framgår i er reservation nummer 15. Där kritiserar ni att det finns ett segregerat företagande. Jag tolkar det underförstått som att man från Socialdemokraternas sida tycker att kvinnor inte ska driva bolag inom låt säga omvårdnadssektorn, eftersom de är överrepresenterade där. I stället bör vi säkerställa att de blir ingenjörskonsulter och driver företag inom det området.

Sverigedemokraterna är fullt övertygade om att kvinnor själva kan avgöra när, var och hur de önskar driva företag.

Herr talman! Jag har ännu inte fått svar på detta. Varför tror sig Daniel Vencu Velasquez Castro veta bättre än kvinnliga entreprenörer vilken bransch dessa kvinnliga entreprenörer bör vara verksamma inom? Vilka konkreta förslag efterfrågar Socialdemokraterna från regeringen i fråga om hur, var och när kvinnor enligt Socialdemokraterna ska få driva företag?


Anf. 177 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Jag tror att det finns otroligt mycket att lära av alla studier som visar följande: Om hälften av befolkningen inte är representerad i en bransch tappar den branschen otroligt mycket kompetens.

Jag tror också, som jag var inne på i mitt anförande och i min replik till Tobias Andersson, att staten kan spela en aktiv roll vad gäller klimatomställningen men också när det gäller att få ett jämställt samhälle. Det är uppenbart att Sverigedemokraterna inte tycker att staten ska ha en aktiv roll när det kommer till att ta bort den ojämställdhet som råder i Sverige.

Men det är bra att Lili André är på tårna, för det som också åsyftades var att det finns underlag när det gäller detta. 93 procent av allt riskkapital går till manliga företag. Det är en sanning. Det är ingenting som man kommer runt. Men det är uppenbart att Sverigedemokraterna inte vill göra något åt detta. Man tycker inte att samhället blir fattigare om kvinnor inte är med och bidrar. Man tycker inte att samhället blir fattigare om inte hela befolkningen får samma möjligheter att vara med.

Det är något som jag tycker att regeringsunderlaget borde ta med sig. Det är detta som Sverigedemokraterna menar. Man tycker inte att staten ska lägga sig i kvinnors levnadsvillkor. Sverigedemokraterna tycker inte att det är ett problem att kvinnor inte är företagare i högre utsträckning. Det tycker jag, och det kanske andra partier i denna kammare också tycker. Men det tycker inte Sverigedemokraterna och Tobias Andersson.

(Applåder)


Anf. 178 Louise Eklund (L)

Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag att mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter, dels som en följd av omvärldshändelser, som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflation utgör även de betydande utmaningar för delar av näringslivet. Därför är det av stor vikt att politiken nu har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företagare och Sveriges näringsliv.

Vi behöver internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad, lättnader från byråkrati och administration samt krafttag kring kompetensförsörjningen. Och, får jag tyvärr lägga till, vi behöver nog även framöver ha blicken på hur vi får fler kvinnor att ta risk, starta och driva bolag samt öka sitt ägande och kapitalinnehav.

Herr talman! Svenska företag är beroende av internationella handelslösningar och tillgång till utländska marknader. Detta gäller både för import och för export. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark ekonomi och därmed även för den svenska välfärden. Regeringen understryker att detta är viktigare än någonsin i ett läge med geopolitiska spänningar och ökad protektionism. Vi har tyvärr även sett tilltagande handelskonflikter.

Det är mycket bra att regeringen markerar på detta sätt. Sverige kommer att behöva vara en mycket stark och tydlig röst för frihandel framöver, inte minst mot den bakgrund vi nu ser.

Vi behöver även bevaka att Sverige inte halkar efter när det gäller de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kommer att få stor betydelse även för svenskt näringsliv. Det gäller inte minst Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan - det tydligaste exemplet är naturligtvis över Öresund - behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att inte halka efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

På liknande sätt är en av de viktigaste uppgifter som vi inom politiken står inför att förenkla tillståndsprocesserna för de företag som vill expandera, inte minst för att vi ska få upp energiproduktionen.

Denna regering vill förenkla och förkorta till exempel miljötillståndsprövningen genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är naturligtvis att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och dessutom att främja en grön omställning med export av till exempel klimatvänliga produkter och teknik som driver den gröna omställningen framåt. Det är utmärkt.

Herr talman! Det blir alltmer tydligt att Sveriges position som ledande kunskapsdriven industrination inte längre är alldeles självklar. Vi halkar efter, dels på grund av att politiken under de senaste åren misslyckats med de långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringslivet och arbetsmarknaden som vi hade behövt, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Det är alldeles självklart att vi behöver bemöta detta. Vi måste i mycket högre utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi behöver även se till att arbetsmarknadens behov får genomslag i yrkesutbildningarna.

Och så återvänder jag till den käpphäst jag brukar stå här och prata om. Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver - detta för att kunna få fler att söka sig till ingenjörsutbildningarna. I det sammanhanget vill jag gärna åter lyfta behovet av att Sverige får på plats en STEM-strategi.

Vi har flera gånger här i kammaren i kväll nämnt kvinnors företagande och bristen på riskkapital för kvinnor. Utan att föregripa den utredning som nu ska göras kan jag säga att den tillgängliga statistiken visar att en bidragande orsak är att kapitalet finns inom techverksamheten. Tyvärr finns inte kvinnorna där. Att fler kvinnor och tjejer söker sig till matematik och teknik är en förutsättning för att vi långsiktigt ska kunna ändra på detta. Dessa siffror är en väldigt trist läsning.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi liberaler har kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Det utskottsförslag som ligger på bordet är steg i rätt riktning. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet Näringspolitik.


Anf. 179 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Vi har som land möjlighet att fortsätta att utvecklas mot ett framtidsbyggande och modernt näringsliv som inte bär tyngden av till exempel ett socialt dränerande eller miljöförpassande näringsliv. De tiderna bör vara förbi.

I och med att allt fler företag inser det är det också vårt ansvar som politiker att underlätta möjligheterna till det. Företagen som ligger i framkant ska inte konkurreras ut av företag som inte är villiga att göra rätt.

Många gånger anklagas vi som parti för att inte hålla måttet inom företagarpolitik. Jag skulle vilja visa att så inte är fallet. I dag har vi till exempel en regering som består av de så kallade mest företagsvänliga partierna. Ändå lyckas de inte stoppa konkurskurvan bland småföretagare, trots att de vet vad det innebär för samhället, jobben och småföretagarnas personliga ekonomi.

Det som är svåra tider är inte svåra tider för alla. Det ska vi vara mycket tydliga med. Medan den lokala handlaren får stänga ned gör matjätten miljarder i vinst. Konsekvenserna av pandemi och ekonomisk kris slår väldigt olika beroende på vem man är.

Herr talman! Jobb skapas när innovationer och nytänkande omsätts i nya produkter och tjänster och inte genom att man konkurrerar med lägre löner och sämre arbetsvillkor. Vi tror inte att lägre löner, sämre villkor eller att kringgå miljö- och klimatmål ska vara den globala eller nationella ordningen.

Vi vill se en stor grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. I vår politik har vi förslag som gynnar små och medelstora företag, som gynnar landsbygden och som stärker kvinnors företagande och bland annat diversifierat företagande.

Företagen behöver ett stabilt demokratiskt samhälle med mindre ekonomiska klyftor. De behöver kvalificerad personal, och därför är utbildningssatsningar och möjligheter viktiga. Företagen behöver en modern välfungerande infrastruktur för att kunna transportera gods på ett säkert och hållbart sätt.

Både arbetare och företagarna själva behöver ha någonstans att bo utan att en stor del av lönen eller vinsten går åt till att betala hyran eller bostadsrättslånet. Om man är sjuk ska man känna sig säker på att det finns ett trygghetssystem som tar emot.

Herr talman! Framtiden ligger i ett företagande som är hållbart. Det är ett företagande där även ensamföretagare kan vara föräldralediga eller få skydd när de blir arbetslösa.

Men det är också ett företagande där företagare som arbetat ansvarsfullt med att ställa om, eller som satsar på att bidra till omställningen, kan känna att det är en fördel att gå den vägen.

Vi står inför många utmaningar, och tiden för tillväxthetsen är förbi. Vi behöver fundera ordentligt på hur vi utvinner våra resurser, vad vi använder dem till och hur mycket. Finns det sådant vi kan återvinna eller återbruka? Allt det ska ske för att vi ska nyttja det vi har på bästa sätt inom de planetära gränserna.

Därför är det viktigt att vi ser över energimarknaden så att företagen har råd med omställningen. Vi ska aktivt investera för att gå över till förnybar energiproduktion. Vi ska satsa på järnvägar, elvägar och energieffektivisering. Det är satsningar som i hög grad kommer att påverka vårt näringsliv.

För att möta dagens situation, både den ekonomiska krisen och klimatkrisen, måste staten investera. Vi föreslog redan i höstas investeringar för klimatet och för att kunna accelerera klimatomställningen. Det är stegen framåt för Sverige.

Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om och hjälpa företagen med ett massivt grönt investeringsprogram och satsningar på ny teknik. Det ska vara ett program med utgångspunkt i uppdaterade klimatmål för att alla utsläpp som vi har inflytande över ska kunna mötas.

Det ska svara mot den senaste forskningen och bygga på solidaritet med framtida generationer och andra delar av världen. Det är investeringar som ökar statens ägande och därmed allas demokratiska inflytande. Det går inte att överlåta hela framtiden till marknadskrafterna, för framtiden tillhör oss alla.

Herr talman! Jag vill presentera de förslag vi lagt fram på det här området. Att vara egenföretagare och att starta nytt är förknippat med en viss osäkerhet vad gäller både trygghet och ekonomi. För någon som vill förverkliga sin affärsidé kan det vara svårt att navigera bland de olika bidrag och stödsystem som finns.

Därför menar vi att mer utbildningar och information i samband med start av företag behövs. De behöver utföras på ett mer tillgängligt sätt, och varför inte på andra språk? Det kan vara lite skandalöst att säga det i den här talarstolen i dag.

Många av dem som kommer som vuxna till Sverige startar företag. De kanske har erfarenhet av att starta företag i hemlandet, eller har svårt att komma ut på arbetsmarknaden på grund av diskrimineringen. Då är det bra om de får kunskap om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för att kunna starta sitt företag på bästa sätt.

Ett annat område som vi pekat på är de kooperativa och arbetstagarägda företagen. Vi har lyft fram både att mer forskning behövs för dessa företagsformer och att vi behöver höja statusen för dem. De ska möta fler öppna dörrar. Det ska vara enklare att starta ett kooperativt företag. De kooperativa företagen är mer hållbara och har högre resiliens under kristider. De är mer demokratiska, och arbetarna har mer insyn och makt.

I dag har vi flera exempel där företagare inte haft möjligheten till generationsskifte. De väljer då att sälja företaget vidare. Ibland fungerar det. Men vi har också sett att större företag ibland köper upp mindre företag enbart för att lägga ned dem och göra sig av med en konkurrent.

Vi har också problemet som till exempel i fallet med Göteborgs Kex. Man flyttade produktionen till Lettland från den lokala produktionen i Kungälv. Då vägde lönekostnaderna tyngre än personalens kompetens och arbetarnas lojalitet. De hade haft 134 år av lokal produktion. Det hade ingen betydelse för det transnationella företaget.

Vi menar därför att regeringen måste utreda hur staten kan underlätta för arbetstagarägda företag samt arbetstagarövertagande av hotad produktion. Det finns exempel runt om i världen. Det är inget nytt. Vi måste våga ta det steget.

Med det yrkar jag bifall till reservation 20 om kooperativa företag.


Anf. 180 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag hade inte tänkt ta replik. Men jag kunde inte låta det stå oemotsagt. Om jag inte hörde fel valde ledamoten Lorena Delgado Varas att från riksdagens talarstol peka ut ett enskilt bolag och smutskasta det för dess affärsbeslut.

Först och främst är det min uppfattning att det är någonting man inte ska göra i riksdagen. Man ska inte peka ut vare sig individer eller enskilda näringsaktörer på det sättet och med den klandrande betoningen.

Jag är dessutom av en annan uppfattning om ett sådant beslut. Vi talar om ett företag som bedriver näringsverksamhet. Det vill göra det inte bara för att göra en egen vinning på det utan också för att kunna erbjuda en anställning, en arbetsplats, och därigenom bidra till skatteintäkter som vi politiker bland annat kan fördela och som bygger det välstånd vi alla är beroende av.

De tvingas att lägga ned sin verksamhet, vilket var vad ledamoten beklagade, ifrågasatte och angrep. Det är inte för att de inte vill bedriva sin näringsverksamhet. Det är inte för att de inte vill erbjuda en arbetsplats till de anställda. Det är inte för att de vill sparka någon eller vill lägga ned sin produktion. Det är för att de inte har förutsättningar att få matematiken att gå ihop och att få balansräkningen att vara något annat än röd. Det är anledningen.

Skulle det ha att göra med att man inte värderar de anställda, som Lorena Delgado Varas påstod? Hon menade att detta enskilda utpekade företag inte gjorde det. Det tycker jag är direkt anmärkningsvärt. Är det någon som har brustit i det här fallet är det inte det berörda företaget, utan då är det politiken som inte har skapat de förutsättningar som behövs för dem att fortsätta att bedriva sin verksamhet. Det kan bero på att vi har så höga avgifter på anställda liksom på de höga elpriserna.

Herr talman! Det vi enligt min uppfattning verkligen ska låta bli är att peka ut enskilda företag, säga att de fattar felaktiga beslut och skuldbelägga dem för desamma.


Anf. 181 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Det är intressant att man kan peka ut och inte peka ut beroende på vad vi pratar om.

Det här är alltså ett företag som skapade vinst när det var lokaliserat i Kungälv. Problemet var att man såg att man kunde få personal med billigare löner utanför Sverige, och därför flyttade man produktionen. Jag förstår att Sverigedemokraterna tycker att det är ett strategiskt bra sätt att hantera svenskt näringsliv, men det tycker inte Vänsterpartiet.

Vi tycker att svenska arbetare ska ha värdiga löner och en värdig arbetsmiljö. Det ska man kunna ha i ett svenskt näringsliv. Jag vill inte att svenska arbetare ska behöva sitta med mobiltelefonen och vänta in ett samtal om huruvida de får jobba i dag eller i morgon. Jag vill inte att svenska arbetare ska komma hem i slutet av månaden och känna att deras lön inte räcker till.

Vi ska ha ett värdigt samhälle där svenska arbetare kan betala sin hyra och sin mat när de kommer hem efter arbetet.


Anf. 182 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag påstod inte i min första replik att det var ett bra beslut av det utpekade bolaget. Jag har faktiskt ingen uppfattning om det, för det är bolaget som får fatta beslut om sin verksamhet.

Jag tycker inte att vare sig jag eller Lorena Delgado Varas borde ha en strikt uppfattning om varför Göteborgs Kex ska flytta eller har flyttat, beroende på vad som nu har skett, sin verksamhet utomlands. Det är upp till det enskilda företaget att fatta beslut om sin verksamhet.

Det politiken däremot kan göra, exempelvis för att undvika att arbetare inte har tillräckligt med lön i slutet av månaden, vilket ledamoten kritiserar, är att göra det billigare för företag att anställa.

Låt oss börja i den ändan. Vad har då Vänsterpartiet för förslag för att säkerställa att det blir billigare? Ska vi sänka skatten på inkomst, exempelvis, för att säkerställa att man får behålla mer av det man tjänar?

Från vår sida sett får man gärna såväl sänka inkomstskatter som angripa den allmänna löneavgiften så att man gör det billigare och kan säkerställa att arbetare kan behålla mer av sin lön och att arbetsgivare kan höja lönen eftersom staten inte tar en lika stor del av den kostnad de nu har för att anställa. På samma sätt kan vi ge oss på elpriserna och sänka desamma så att det blir billigare med den typ av produktion som det här bolaget engagerar sig i.

Men politiken ska absolut inte gå in och säga att ett bolag inte har rätt att eller inte borde få fatta beslut om var de väljer att ha sin verksamhet. Låt politiken i stället skapa förutsättningar för att bolag likt Göteborgs Kex och andra behåller sin verksamhet och utvecklar och investerar i densamma för att vi skapar de förutsättningar som behövs för det! Låt oss göra det i stället för att straffa ut dem ur Sverige och sedan kritisera att de lämnar landet!


Anf. 183 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Nej, jag är ledsen, men Sverige straffar inte ut företag. Det är väldigt många företag som gör vinst, och det är väldigt många företag i Sverige som kan behålla sina anställda och ändå upprätthålla en produktion och möta upp kunderna. Det är inte det som är problemet.

Problemet är när man hela tiden försöker hitta olika sätt att tjäna pengar på arbetarna. Det är ju det som är problemet; man tjänade inte tillräckligt med pengar på arbetarna här. Man ansåg att lönerna var för höga, och då flyttade man produktionen utanför Sverige.

Ledamoten lyfter en sänkning arbetsgivaravgifter och så vidare. Det har visat sig att det inte är det som är vägen framåt för att få företagen att stanna. Vi ska få företagen att stanna i Sverige genom att bygga en säker och stabil infrastruktur där de kan behålla sin produktion och där elkostnaderna inte skenar iväg. Vi ska inte skapa ett elprisstöd där vi inte vet vart pengarna går någonstans.

Vi ska få svenska arbetare att känna värdighet i sitt arbete så att de kan jobba sina åtta timmar - helst sex timmar, men det är ju åtta timmar i dag - och i slutet av månaden kan betala sin hyra och leva ett värdigt liv. Vi vill inte ha någon annan typ av näringsliv här i Sverige.


Anf. 184 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Det var intressant att följa det tidigare replikskiftet. Jag kan bara konstatera att företag startas av olika skäl.

Men som företagare behövs det en dos passion och även en tanke kring vad jag får för avkastning på en krona beroende på var jag investerar den. Det är precis som när vi själva väljer pensionsfonder: Vi väljer dem där vi tror att vi får bäst avkastning givet de förutsättningar som en viss investering eller fond ger.

Jag tänkte börja med att säga att företagsklimatet har blivit så mycket bättre i Sverige under de senaste 20 åren. Det finns mycket som fattas. Det är inte vårt utskott som hanterar skattefrågor, men jag måste ändå nämna kostnaden för att anställa och att vi fortfarande har en straffskatt på anställningar i arbetsgivaravgiften som gör att 220 miljarder som finns i arbetsgivaravgifterna är en ren skatt på anställning. Det är klart att det spelar roll när man väljer var man lokaliserar sin verksamhet. Allt annat skulle vara en lögn.

Svenska företag har omfamnat digitalisering och globalisering. Större företag visade vägen redan på 1800-talet för hur man skulle ge sig ut i världen och göra affärer. Familjeföretag och startups har i dag följt efter. Plötsligt har nischad, nästan nördig, kunskap kunnat sälja produkter på en global marknad tack vare digitala plattformar. Jag har själv kallat det här för nördekonomi.

Jag tänker på de här killarna som var i garaget på Frösön hemma i Jämtland och ville tillverka en bättre snowboard. De höll på där och fixade i garaget, precis som vi vet att företag gör. Det är garageföretag från början. I dag är detta Åre skidfabrik, som såklart är belägen i Åre. De har successivt utvecklats och säljer i dag nischade produkter med rätt hög marginal. De har en global marknad för en mycket hållbar produkt.

Kunskapen om hållbarhet och insikten om hållbarhetens potential och möjligheter finns inte bara i en skidfabrik i Åre. Den finns också på våra universitet och företag. Det handlar om material, energieffektiviseringar, nya typer av batterier, solceller eller cirkulär uppskalning, det vill säga hur man kan tillsätta nya ämnen i det vi återvinner för att på så sätt få upp kvaliteten på det vi återvinner.

All denna kunskap finns i såväl små som stora företag. I de stora bolagen jobbar man med innovation, forskning, demonstration och piloter. Det är en del av deras affärsidé. De nya bolagen, startups, klarar inte riktigt pilotfasen utan att ha hjälp av våra fantastiska stora bolag. Vi har en unik möjlighet i Sverige eftersom vi har världsledande företag inom så många områden där våra startups kan arbeta. De är helt beroende av att det finns inkubatorer och acceleratorer där de kan mötas. Det är inte lätt att ta sig in i de stora företagen.

Men konkurrensen hårdnar, fru talman. Jag kommer tillbaka till IRA, den amerikanska Inflation Reduction Act, med 4 000 miljarder kronor som går till företag som vill ställa om. Det är som en injektion av kapital för efterfrågan av teknik för energi- och klimatomställning. Vi ska inte delta i det racet, men vi måste förstå att det pågår och fundera på vad vi gör smartast för att säkerställa investeringar så att stora såväl som små företag fortsätter att växa och blomstra i Sverige - för vi har förutsättningarna.

Även om tillståndsstilleståndet är det som företagen, framför allt de stora, upplever som det största problemet i sina tillväxtkurvor i dag är kapital i vissa faser fortfarande ett problem. Organisationer och myndigheter som Vinnova, Almi Invest, Industrifonden och Energimyndigheten är viktiga i vissa faser, i tidiga skeden och i uppskalning. Det gäller särskilt i tuffa tider som nu, när väldigt få är intresserade av att sätta sitt kapital i startup-bolag eftersom man i dag får rätt bra avkastning på kapital på annat håll - särskilt i investeringar som inte är så kallade Saas-funktioner, det vill säga mjukvara på prenumeration, enkla affärsmodeller som man kan tjäna väldigt bra med pengar på.

Det är ju så med kapital: Det strömmar dit där avkastningen är hög. Om risken är hög litar man till beprövade affärsmodeller och personer man känner. Det är helt logiskt att som tidig investerare göra så. Därför är det svårt med kapital till hårdvara, som har långa tider innan det kommer till vinst. Många startup-bolag har långa tider innan de kommer till vinst, men dessa bolag har ännu längre tid.

Därför finns dessa institutioner som vi har byggt upp i Sverige. Så länge de har god kontroll på vad pengarna går till fungerar de i dagsläget mycket bättre än vad de gjort under lång tid.

Det finns också vissa geografiska problem, och det finns problem och utmaningar när det gäller kapital mellan kvinnor och män.

När det gäller det geografiska är nätverken starka i storstäder. Det är där de flesta entreprenörer har sålt av sina bolag, och det är också där man investerar i bolag där man känner någon som har startat ett nytt bolag. Därför är det viktigt att Almi Invest finns i hela Sverige. Därför är det viktigt att universitetsinkubatorerna finns i hela Sverige. Därför är det också viktigt att exempelvis Norrlandsfonden finns för den typ av kanske inte så snabba uppskalningsföretag som de investerar i.

När det gäller kvinnor och män har det sagts att ungefär 3 procent av kapitalet går till kvinnor. Då kan man fundera på varför det är så, och då är vi tillbaka vid nätverken. De nätverk där man har träffat andra entreprenörer är de nätverk man investerar i, och kvinnor har inte på samma sätt varit i de nätverken.

Fru talman! Därför var det en väldigt driven entreprenör som heter Anna Omstedt som startade Pokerface. Namnet är mest känt som en låt med Lady Gaga, men Pokerface var ett nätverk för att lära kvinnor att spela poker. Då kan man undra: Vad har det egentligen med företagande att göra? Jo, hon insåg att kvinnorna inte kom till pokerborden eftersom de inte kunde spela poker, och det var där affärerna gjordes. Då startade hon Pokerface och lärde 140-150 kvinnor - företagare, vd:ar och investerare - att spela poker. De kom till pokerborden, och det gjordes affärer. Det har varit en hubb för investeringar i Stockholm.

Med det statliga riskkapitalet, framför allt när det gäller det som Almi har gjort, bör man absolut inte göra någon skillnad mellan kvinnor och män. Men man måste ha lite mer tålamod. Man måste leta lite längre, och man måste också förstå affärsmodeller som inte är lika lättförståeliga som andra.

Jag blev väldigt glad när energi- och näringsminister Ebba Busch bjöd in investerare och entreprenörer till samtal för att diskutera varför det fortfarande ser ut som det gör men också gav Tillväxtverket uppdraget att förstå vad som har gått fel. Vissa saker har förbättrats, men det är fortfarande färre kvinnor som startar företag, framför allt tillväxtföretag, och kapitalet hamnar inte på samma ställe.

Ett område där kvinnor driver många företag är besöksnäringen - ungefär 30 procent av företagen inom hotell och restaurang och över 60 procent inom personliga och kulturella tjänster. Det är viktigt. Turistnäringen är som ett helt eget ekosystem. Därför blir jag väldigt bekymrad över att länsstyrelserna på flera områden, framför allt när det gäller den besöksnäring som finns inom friluftslivet, nu verkar vara otroligt defensiva. På en yta i Jämtland som motsvarar halva Danmark finns det tio turiststationer, alltså STF-ställen, vilket nu kritiseras. Länsstyrelsen i Jämtland tycker att turismen nog måste maka på sig.

På en yta som halva Danmark borde det få plats 20 000 renar och de turister som faktiskt tar sig igenom myrar och längs ganska dåliga vägar. Länsstyrelsens jobb borde i stället vara att se till att man bygger parkeringsplatser och rustar upp leder för att göra området ännu mer tillgängligt. När vi nu äntligen kan ge möjlighet till så många att vara ute i friluftslivet borde man fortsätta driva den utvecklingen i stället för att stoppa den.

Jag avslutar med att säga att jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.


Anf. 185 Jan Riise (MP)

Fru talman! Min kära partikamrat Elin Söderberg var tvungen att resa norrut här på kvällskvisten. Därför står jag här med en kortversion av det hon hade tänkt säga.

Fru talman! Svenska företag bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete med möjlighet att skapa nya innovationer, affärsutveckling samt nya jobb och företag. Klimatomställningen kan leda till inte bara nya möjligheter och högre livskvalitet utan även ökad konkurrenskraft. Vår uppfattning är att det i detta läge är viktigt att politiken stöder denna utveckling. Miljöpartiet menar att det är nödvändigt att politiken uppmuntrar, stöttar, stimulerar och manar på den gröna industrirevolutionen och hållbarhetsarbetet i alla branscher.

Därtill finns det stor potential för en stark samhällsutveckling genom omställningen av industriprocesser, transporter och energisektorn. Detta bör underlättas genom att också stödja digitalisering och en grön och social omställning för småföretag. De små företagen har ofta otillräckliga resurser för att klara omställningen till att bli fossilfria och cirkulära på egen hand.

Regeringen bör av den anledningen fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar, till exempel Almis stöd till de mindre företagen, i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan.

Fru talman! Sverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning och arbetstillfällen samt bidrar till både livskvalitet och utveckling. Det kan konstateras att allt fler svenskar vill starta företag. Denna kraft och kreativitet tycker vi bör tas till vara. Företagandet behöver vara tryggt och enkelt för att på så sätt frigöra och tillvarata människors entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet.

Studier visar dock att stereotypa föreställningar om kvinnors och mäns företagande påverkar hur de behandlas när de ansöker om statligt riskkapital. Entreprenörer som är kvinnor får i snitt 25 procent av sitt efterfrågade kapital medan män får över hälften. Vi anser därför att riksdagen bör uppmana regeringen att ge relevanta myndigheter i uppdrag att granska förekomsten av osakliga könsskillnader. Vidare tycker vi att det är angeläget att se över hur kvinnors möjligheter att starta och driva egna företag kan förbättras.

I det sammanhanget ska vi också se till att även kooperativ, personalägda företag och sociala företag har lika goda förutsättningar som aktiebolag att få lån.

Fru talman! God tillgång till digitala tjänster oavsett var man befinner sig är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och driva företag i hela landet. God tillgång till digitala tjänster underlättar även omställningen till en cirkulär ekonomi med delningsekonomi.

Den gröna industrirevolutionen har inletts. Svenska företag spelar en avgörande roll i den, och många företag bedriver redan aktivt hållbarhetsarbete och bidrar med ny grön teknik och innovationer som stärker Sveriges konkurrenskraft. Sverige behöver många både stora och små företag som skapar möjligheter till försörjning och arbetstillfällen och som bidrar till utveckling och livskvalitet. Detta gäller hela Sverige, i städer och på landet.

Det lokala näringslivet främjas genom bättre villkor för små och medelstora företag, till exempel bättre tillgång till riskkapital och möjlighet till företagsrådgivning.

Politiken måste främja delningsekonomin så att det blir lätt att dela på saker och äga tillsammans.

Vidare menar vi att styrmedel måste främja konsumtion av klimatsmarta tjänster i stället för resursintensiva produkter.

Fru talman! Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5 om företagsstöd för klimatomställningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-11
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 11, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Innovationsfrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:810 av Åsa Eriksson och Jennie Nilsson (båda S),

      2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 22,

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 65 och 66,

      2022/23:942 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

      2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 4,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 36,

      2022/23:1193 av Teresa Carvalho och Fredrik Lundh Sammeli (båda S) och

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 57 och 90.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009017
      SD006210
      M560012
      C02004
      V21003
      KD16003
      MP14004
      L14002
      -0001
      Totalt1212015256
      Ledamöternas röster
    2. Företagsstöd för klimatomställningen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:2064 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 21,

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 2, 5 och 6 samt

      2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 26.
      • Reservation 4 (S)
      • Reservation 5 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S090017
      SD620010
      M560012
      C20004
      V21003
      KD16003
      MP00144
      L14002
      -0001
      Totalt189901456
      Ledamöternas röster
    3. Övrigt om företagsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:710 av Helena Gellerman (L),

      2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 9,

      2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

      2022/23:1231 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 2,

      2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 6 och

      2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 40.
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (V)
      • Reservation 8 (C)
    4. Övrigt om företagsfrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:212 av Mikael Larsson (C),

      2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,

      2022/23:895 av Michael Rubbestad (SD),

      2022/23:935 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

      2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2-5,

      2022/23:1231 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 8,

      2022/23:1363 av Cecilia Engström (KD) yrkande 2,

      2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 1,

      2022/23:1551 av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S) yrkande 1 och

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 9.
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (V)
      • Reservation 11 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900017
      SD062010
      M560012
      C20004
      V00213
      KD16003
      MP00144
      L14002
      -0001
      Totalt196623556
      Ledamöternas röster
    5. Konkurrens från offentlig verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:933 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34 och

      2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 24.
      • Reservation 12 (SD)
      • Reservation 13 (C)
    6. Övriga frågor om konkurrens

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:933 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

      2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16,

      2022/23:945 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

      2022/23:1824 av Sten Bergheden (M).
      • Reservation 14 (SD)
    7. Kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:821 av Lars Beckman (M),

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 22,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 19-23,

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 34-39,

      2022/23:2026 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkandena 6 och 7.2 samt

      2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 15 och 16.
      • Reservation 15 (S)
      • Reservation 16 (C)
      • Reservation 17 (MP)
      • Reservation 18 (SD)
    8. Kooperativt företagande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:748 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 3,

      2022/23:1053 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 16 och 17,

      2022/23:1231 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 7,

      2022/23:1554 av Azadeh Rojhan m.fl. (S),

      2022/23:1733 av Kalle Olsson m.fl. (S),

      2022/23:1778 av Teresa Carvalho m.fl. (S) och

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 12.
      • Reservation 19 (S)
      • Reservation 20 (V)
      • Reservation 21 (C)
      • Reservation 22 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S108917
      SD620010
      M560012
      C00204
      V02103
      KD16003
      MP00144
      L14002
      -0001
      Totalt1492112356
      Ledamöternas röster
    9. Unga företagare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:325 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4 och

      2022/23:1875 av Sten Bergheden (M).
    10. Företagens kapitalförsörjning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:396 av Hanna Westerén (S) yrkande 2,

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 67 och 68,

      2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2022/23:985 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 45,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

      2022/23:1341 av Peter Hultqvist m.fl. (S),

      2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4,

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 15 och

      2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 23 (S)
      • Reservation 24 (SD)
      • Reservation 25 (C)
      • Reservation 26 (MP)
    11. Främjandeuppdrag för att stimulera besöksnäringen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 12-14.
      • Reservation 27 (SD, C)
    12. Övrigt om åtgärder för besöksnäringen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:192 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S),

      2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3,

      2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

      2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 1, 9, 21 och 23,

      2022/23:1428 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S),

      2022/23:1487 av Adrian Magnusson m.fl. (S),

      2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 17 och

      2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 18.
      • Reservation 28 (SD)
      • Reservation 29 (C)
      • Reservation 30 (MP)
    13. Delningsekonomi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 22 och 23,

      2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 20 och

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 176.
      • Reservation 31 (C)
      • Reservation 32 (MP)
    14. Industrifrämjande åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 64,

      2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2022/23:964 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

      2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 1 och 11,

      2022/23:1957 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

      2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 2 och 9 samt

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 33 (S)
      • Reservation 34 (C)
      • Reservation 35 (MP)
    15. Övrigt om särskilda näringsgrenar och branscher

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 38,

      2022/23:940 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2022/23:950 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 14,

      2022/23:1287 av Adrian Magnusson (S),

      2022/23:1579 av Roland Utbult (KD) och

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 14 och 16.
      • Reservation 36 (S)
      • Reservation 37 (SD)
      • Reservation 38 (C)
      • Reservation 39 (MP)