Betänkande 2015/16:KU13
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.
Riksdagen sa nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och riksdagen har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar riksdagen det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.
Konstitutionsutskottet säger nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och utskottet har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar utskottet det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.
Debatt om förslag 2015/16:KU13
Herr talman! Konstitutionsutskottet har behandlat ett drygt 70-tal motioner från de allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16 om olika typer av valfrågor. Utskottets förslag till riksdagsbeslut finns återgivet i två betänkanden: betänkande 2015/16:KU13 om rösträtt och valsystem samt betänkande 2015/16:KU14 om vallagsfrågor. Debatten i kammaren är gemensam för de båda betänkandena.
Det finns givetvis mycket att resonera kring, men jag kommer att förhålla mig till tre områden.
Det första området, herr talman, gäller frågan om ett elektroniskt röstningsförfarande. För tre år sedan presenterades Vallagskommitténs slutbetänkande E-röstning och andra valfrågor, SOU 2013:24, där det framfördes att det fanns ett värde i att förenkla för väljarna att utöva sina demokratiska rättigheter.
Kommittén föreslog en försöksperiod med början i valet 2018 som skulle avse röstning i okontrollerade miljöer, alltså via internet hemma. Så sent som för några veckor sedan aviserade emellertid regeringen att det inte blir aktuellt med någon försöksverksamhet inför valet 2018. Som skäl för detta angavs kostnadsfrågan men även det faktum att det föreligger svårigheter med valhemligheten och den personliga integriteten. Kritiken vad avser säkerhetsbristerna i Estland, som tillämpar eröstning fullt ut, togs upp som argument, liksom de negativa erfarenheterna från Norge 2011.
Givetvis måste det ställas mycket höga krav på säkerhet och kontrollrutiner innan försök med eröstning genomförs. Samtidigt är digitaliseringsprocessen i dag en väsentlig del av samhällsutvecklingen. I dag deklarerar en stor del av befolkningen via nätet, och de allra flesta utför sina bankärenden digitalt. På andra områden, såsom medievärlden, har digitaliseringsprocessen gått snabbt fram. Den som tror att detta inte kommer att ha bäring på röstningsförfarandet framöver står förankrad i 1900-talets samhälle.
Det har också alltid funnits en skeptisk hållning till teknologisk utveckling. Så var inställningen till exempelvis fonografen, när den kom, till tv, datorer, internet och smartphones – allt var hemskt.
Det vi kan lära oss av teknikutvecklingen är att det hela tiden går framåt. Det gäller även säkerhetsaspekter. De tekniska lösningar som vi saknar i dag på det området kommer att finnas på plats i morgon.
Samtidigt med att problemen kring ett elektroniskt röstningsförfarande lyfts fram måste vi ha i minnet att även vårt nuvarande system har många brister. I varje val förekommer rapporter om medborgare som inte kunnat rösta eftersom deras röst redan registrerats. I vallokalerna begränsas valhemligheten genom att de röstberättigade plockar valsedlar inför öppen ridå. Det finns en påtaglig risk för påtryckning även i det nuvarande systemet. Likaså kan det förekomma brister i institutionsröstningen eller i vallokaler där valbåsen inte är placerade korrekt. Alla system har sina brister.
Men det finns även en ytterligare dimension på varför frågan om eröstning är viktig. I takt med att den yngre generationen i allt högre grad digitaliseras kommer det så småningom att bli en överlevnadsfråga för det demokratiska systemet att moderniseras. Risken är överhängande att röstdeltagandet sjunker framöver om röstningsförfarandet känns otidsenligt. Av detta skäl vore det positivt att fortsätta utreda förutsättningarna för att inom en snar framtid inleda försök med åtminstone elektronisk röstning i vallokal.
Herr talman! Det andra området gäller utlandssvenskarnas valdeltagande. Enligt Svenskar i Världens kartläggning av utlandssvenskar 2015 är ca 660 000 svenskar bosatta utomlands. Endast en fjärdedel av dessa var upptagna i röstlängden 2014, och av denna fjärdedel var det bara drygt en femtedel eller 35 600 personer som valde att rösta. Även om det är svårt att med exakthet säga hur många av utlandssvenskarna som egentligen är röstberättigade finns det all anledning att fundera över varför inte fler utlandssvenskar röstar.
Rösträtten till riksdag och Europaparlament är knuten till just medborgarskapet – inte till bosättningslandet. En allt större andel svenskar jobbar, studerar och bor dessutom utomlands, många i längre perioder. För att valresultatet ska återspegla folkviljan är det viktigt att förbättra förutsättningarna för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar.
Den kritik som främst framkommit har riktat in sig på att det är svårt för utlandssvenskarna att hitta tider då de kan ta sig från jobbet till ambassaden eller konsulatet för att rösta. Det är därför av största vikt att öppettiderna förbättras, så att möjligheterna att rösta ökar. Ett ökat öppethållande på kvällar och helger skulle vara ett steg i rätt riktning.
Ett annat problem är förknippat med skyldigheten för utlandssvenskar att efter tio år själv anmäla sig för att stå kvar i röstlängden i ytterligare en tioårsperiod. Detta regelverk bör ändras, så att utlandsmyndigheterna får ett ansvar för att aktivt upplysa utlandssvenskarna om denna anmälningsplikt när det är dags att förnya. Vidare vill vi även göra det möjligt för utlandssvenskar att brevrösta från Sverige.
Herr talman! Det tredje området handlar om personval. Jag ska fatta mig kort, med tanke på att tiden för votering närmar sig.
Ett förstärkt personvalsinslag, gärna genom att man helt och hållet tar bort spärrarna eller åtminstone sänker dem ytterligare, skulle öka banden mellan de förtroendevalda och väljarna. Det skulle skapa bättre förutsättningar för utkrävande av ansvar. Det skulle stärka rollen för de folkvalda. Demokratin skulle därmed vitaliseras kraftigt.
Eftersom Grundlagsutredningen för inte så länge sedan, år 2008, behandlade de här frågorna och spärren till riksdagsvalet sänktes har vi i detta skede ansett att ett tillkännagivande inte är aktuellt just nu. Men Alliansens uppfattning och Alliansens politiska inriktning i den här frågan är klar: Vi vill sänka spärrarna, gärna genom att ta bort dem helt.
Herr talman! Jag kan konstatera att jag klarade av att hålla anförandet före voteringen. Med anledning av det jag nyss har anfört vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande 2015/16:KU13 samt reservation 2 i betänkande 2015/16:KU14.
(Applåder)
(forts. § 20)
Herr talman! I dag debatterar vi två betänkanden som vi slår ihop till ett ärende, KU13 och KU14. I dessa betänkanden har Sverigedemokraterna reservationer, och jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 2 i KU13 om rösträtt och medborgarskap. Jag vill också yrka bifall till reservation 1 i KU14 om gemensamma valsedlar och central utläggning.
Herr talman! I dag när vi debatterar vallagsfrågor finns det anledning att påminna lite om varför vi över huvud taget står här. Sverigedemokraterna är, som bekant, ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn. Det innebär bland annat att partiet vilar på solid demokratisk grund.
För oss är det således självklart att folkstyret är det centrala. Lika självklart är det att all offentlig makt utövas under lagarna. Men ibland, herr talman, behöver lagarna ändras.
Vi anser därför att det borde vara en självklarhet att endast de som har fått svenskt medborgarskap har rätt att bestämma det här landets inriktning i framtiden. Att man ges rösträtt bara för att man råkar ha varit folkbokförd i Sverige under tre år i följd är ingen rimlig motivering.
Medborgarskapet förtjänar att ha en högre status än vad det har i dag. Genom att förbehålla sig rätten att avgöra den politiska inriktningen i vårt land, både på lokal och på nationell nivå, till den som är svensk medborgare säkerställer vi också att Sveriges framtid avgörs av svenska medborgare.
Vi vet att det regelbundet förekommer valfusk i Sverige. Allt som oftast utförs det av en icke demokratisk svans som alltid viftar för vänsterpartierna i Sveriges riksdag. Ett vanligt fusk kan vara att valsedlar försvinner, att valsedlar från ett parti placeras ovanpå ett annat partis valsedlar. Det finns också exempel på att brevbärare har slängt valsedlar och valmaterial i protest mot att man inte sympatiserar med innehållet.
Mycket av valfusket skulle kunna åtgärdas ganska enkelt genom att alla partier i Sveriges riksdag delar på en gemensam valsedel. De möjligheter som finns i dag att rösta på vem man vill av ett partis kandidater kan kvarstå genom att till exempel upplåta valsedelns baksida för just detta.
Herr talman! Ytterligare ett sätt att hindra valfusk är enligt vår mening att införa central utläggning även av namnmarkerade valsedlar. De politiska partierna har i dag rätt att få partimarkerade valsedlar utlagda i samtliga vallokaler förutsatt att de uppfyller vissa villkor i vallagen. Detsamma gäller ej för valsedlar med förtryckt namn på, vilket innebär att alla partier själva får åka runt och lägga ut dessa valsedlar.
Utöver att detta medför en hel del onödigt arbete ökar det också risken för valfusk då partierna själva måste ansvara för att under förtidsröstningen och valdagen kontrollera att valsedlarna finns kvar och inte blivit kastade eller gömda, vilket har hänt vid flera tillfällen.
Då det redan finns ett väl fungerande system för utläggning av partimärkta valsedlar borde det inte vara någon större svårighet att även ordna med central utläggning av namnmarkerade valsedlar.
I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).
Herr talman! Vi diskuterar nu två betänkanden, KU13 om rösträtt, valsystem med mera och KU14, som handlar om vallagsfrågor. Båda bygger på motioner från den allmänna motionstiden.
När det gäller de frågor som lyfts fram i KU14 delar jag utskottets bedömningar. Det är viktiga frågor som diskuteras i betänkandet, men mycket av detta har också tidigare behandlats av andra utredningar, i propositioner och så vidare. Mycket är alltså redan åtgärdat. De ställningstaganden som utskottet gör instämmer jag i.
Jag tänker uppehålla mig vid KU13 och framför allt ta upp frågor som gäller rösträtt. Där har Vänsterpartiet reservationer. Jag står naturligtvis bakom båda reservationerna, men jag väljer att yrka bifall bara till reservation nr 3.
Den första reservationen vi har handlar om rösträttsålder. Det finns många motioner om det. En del motionärer vill att vi ska införa försök med rösträtt från 16 års ålder. Det är också en fråga som har diskuterats i samband med Demokratiutredningens förslag om att det ska göras sådana försök. Vi delar inte den uppfattningen. Vänsterpartiet menar att det är viktigt att rösträtt och myndighetsålder hänger ihop. Rösträtt och valbarhet bör också hänga ihop.
Däremot tycker vi att det borde finnas skäl att fundera över om det går att införa rösträtt från det år man fyller 18. Det förs en diskussion om att det är lättare att få personer att engagera sig i valfrågor om de också kan rösta. Som vallagen i dag är utformad hamnar man i läget att inte alla som går i samma klass får rösta i samma val på hösten. Om man går tredje året på gymnasiet och det är diskussioner i skolan om valfrågor är det några som inte får rösta. Vi tror att det vore bra om alla fick rösta i det valet. Därför menar vi att det är bra att få rösta det år man fyller 18.
Den andra reservationen handlar om rösträtt och medborgarskap. Före voteringen talade Patrick Reslow om behovet och vikten av att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar, då rösträtt följer medborgarskap och inte bosättning. Vänsterpartiet tycker att det är bra om alla som har rätt att rösta gör det, men vi skulle också tycka att det vore vettigt om man i riksdagsvalet utökade rösträtten i enlighet med det som gäller för kommun- och landstingsval. För att människor som bor stadigvarande i landet ska kunna vara med och påverka den politik som bedrivs tycker vi att det bör vara rösträtt även till riksdagen för dem som är bosatta i Sverige. Det är det som berörs i reservation nr 3, som jag har yrkat bifall till.
Herr talman! I betänkandena KU13 och KU14 behandlas olika förslag om förändringar av rösträtt och valsystem samt vallagsfrågor. Självklart måste regler och system för val förändras med hänsyn till samhällsförändringar, värderingsförskjutningar och tekniska förändringar eller på grund av uppenbara problem eller olägenheter. Det sker också löpande förändringar. Till exempel kan nämnas att partisymboler kommer att kunna finnas på valsedlar från och med valet 2018, något som föreslagits under många år.
Jag vill dock betona vikten av balans mellan behoven av förändring och en stor försiktighet. Valsystemet är inte lämpligt för överdriven experimentlusta även om den har aldrig så goda skäl.
Bland de saker som diskuterats inför betänkandet finns ett förslag angående behovet av att kunna garantera valhemligheten för synskadade vid personröstning. Det är en angelägen fråga. Det är viktigt att alla väljare kan garanteras samma rättigheter och möjligheter. Därför föreslår vi att frågan löses snarast, dock senast inför valet 2022.
Vad gäller elektroniskt röstningsförfarande är det lätt att säga att det hör framtiden till och hoppa på tåget. Men det är väldigt viktigt att man kan garantera integritet och säkerhet vid övergång till ett nytt system. Stora problem har uppdagats i andra länder. Innan vi kan garantera full säkerhet ska vi ha en väldigt stor försiktighet.
Sammanfattningsvis finns bland de behandlade frågorna många som kommer att fortsätta att debatteras och utredas. Till exempel kan nämnas frågor om sänkt rösträttsålder, personvalssystemets utformning och valkretsindelningen. Många av de här frågorna behöver nog behandlas i en helhet, då vi behöver vara brett parlamentariskt överens om det regelsystem som demokratin tillämpar. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandena KU13 och KU14.
(Applåder)
Herr talman! Vi debatterar KU13 och KU14, två betänkanden med över 70 motionsyrkanden som behandlar mängder med frågor om hur man ska rösta och vem som ska få rösta. Det stora och viktiga som utskottet har enats kring är en uppmaning till regeringen att senast till valet 2022 lösa frågan hur synskadade ska kunna rösta och ändå behålla sin valhemlighet.
En fråga som vi har berört mycket i utskottsbetänkanden och som flera andra har varit inne på är frågan om e-omröstning. Vi i Miljöpartiet är stora förespråkare för att utveckla vissa delar av direktdemokratin, som medborgarinitiativ och lokala folkomröstningar. När man tar fram utvecklade e-omröstningssystem blir den typen av demokratisatsningar självklart betydligt enklare.
Men samtidigt har vi varit väldigt bekymrade för hur man ska klara de tekniska lösningarna och hur man ska kunna garantera att de lösningarna är tillräckligt säkra och kontrollerade. Den senaste tiden har stora läckor och bevis för övervakning från främmande makt uppmärksammats. Att man verkligen ska kunna rösta under stor säkerhet är väldigt viktigt.
I riksdagen planerar vi för närvarande ett stort firande av demokratin, ett hundraårsjubileum. Herr talmannen driver detta med stor framgång. Det kommer att bli ett stort antal aktiviteter under en lång tid. Även om mycket av planeringen återstår ser jag fram emot det. Det har också fått mig att tänka på det här med kvinnlig rösträtt.
Jag såg för några månader sedan filmen Suffragette, som handlar om den svåra vägen till kvinnlig rösträtt i England. Filmen handlar om en vanlig arbetarkvinna och hur rena tillfälligheter gör att hon radikaliseras och kommer att delta i den våldsamma grupperingen runt Emmeline Pankhurst. Det fick mig att tänka på hur kvinnor som hon riskerade allt de hade för min rätt att rösta, utbilda mig och till och med sitta i riksdagen.
I Sverige var processen för kvinnlig rösträtt fredligare, men det dröjde ända till 1921 innan vi fick rösträtt, och då var Sverige sist i Norden. Det är alltså 95 år sedan kvinnor fick rösta för första gången. Det var också då man kunde gifta sig utan att bli omyndigförklarad. För 90 år sedan var universiteten fortfarande till enbart för män. Kvinnor fick gå på avgiftsbelagda flickskolor. Argumenten från de styrande mot kvinnlig rösträtt handlade om att politik var för komplicerat för en kvinnohjärna.
Nu pågår en diskussion om hur vi ska bredda demokratin för unga. Det är jätteviktigt, tycker jag, eftersom genomsnittsåldern för de röstande ökar i takt med att vi allihop blir äldre. Det tar också längre tid för unga att få fast jobb och bostad. Trots att unga har ett stort engagemang i samhällsfrågor har de inte lika ofta möjlighet att påverka. Även om politiken och det civila samhället på många ställen försöker stärka ungas möjligheter till deltagande behöver mycket mer göras.
Det finns också många länder som tillåter yngre människor, till exempel 16-åringar, att rösta. Österrike, Norge och Tyskland har genomfört eller har försök med 16-årsgräns för röstning. Här i Sverige får 16-åringar rösta i kyrkovalet. Nu finns det förslag från Demokratiutredningen om försök med rösträtt för 16-åringar i kommunvalen. Det man sett väldigt tydligt när man genomfört den typen av försök är att man får ett ökat valdeltagande, eftersom man börjar rösta när det finns ett tryck från skolan och från familjen.
Det är förstås också mer spännande med samhällskunskapen när den är kopplad till att direkt få lov att gå och rösta. Jag tror också att politiken skulle bli bättre. Man ska komma ihåg, som jag sa tidigare, att den genomsnittliga åldern på dem som röstar i Sverige stadigt går uppåt. Efter att Demokratiutredningens förslag har remissbehandlats hoppas jag att det kan komma den typen av förslag att låta kommuner som vill vara försökskommuner för sänkt rösträttsålder få vara det.
Herr talman! Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag missade mitt inlägg i förra debatten på grund av gruppmöte.
Konstitutionsutskottet behandlar i sina betänkanden om rösträtt, valsystem och vallagsfrågor ett stort antal motioner, ungefär 65.
Ur betänkandet om rösträtt och valsystem vill jag lyfta fram vårt särskilda yttrande från allianspartierna om personval. I det konstaterar vi att det med nuvarande personvalsspärr finns en möjlighet att bli personvald i partier med upp till ungefär 10 procent av väljarna. Har partierna en större andel väljare är det sällan någon lyckas bli personvald i de partierna. Vi lyfter fram att inslaget av personval borde förstärkas så att det går att bli personvald även i de större partierna.
Från betänkandet om vallagsfrågor vill jag nämna vår alliansmotion om snabbare omval. Att det med nuvarande regler ska behöva ta ett halvår efter ordinarie val tills ett omval kan genomföras är naturligtvis otillfredsställande. Vi hade ett sådant omval i Skåne, till Båstads kommunfullmäktige, efter det senaste valet. Jag kan nu dock konstatera att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över förfarandet vid omval. Jag kommer själv att ha möjlighet att få vara med i det utredningsarbetet, och det ska bli intressant.
Frågor om elektronisk röstning i vallokal eller genom internet lyfts fram i flera motioner. Elektronisk röstning i vallokal är vanlig i många länder. Man kan då spara på utskick av valsedlar, och väljaren kan i stället i ett valbås markera vilka kandidater den vill rösta på. En stor nackdel i de systemen är dock att röstning i regel kan ske endast på valdagen, vilket ju kraftigt begränsar valdeltagandet.
Röstning via internet har på försök prövats i flera länder, bland annat i Norge, där dock med höga kostnader och tyvärr ett misslyckat resultat. Några länder, Estland och Sydkorea, har som jag uppfattat det genomfört fullskalig internetröstning. Vi bör se om de systemen kan vara möjliga att tillämpa. Men vi måste vara medvetna om att det är svårt att kunna både garantera rösthemligheten och kontrollera att rösterna blivit korrekt registrerade.
Herr talman! I KU har vi enats om ett tillkännagivande till regeringen om valhemligheten för synskadades personröster. Jag yrkar bifall till detta och till utskottets förslag i betänkandet i övrigt.
(Applåder)
Herr talman! Valhemligheten är en helt avgörande del i en demokrati. Har man inte valhemligheten kan man inte rösta som man vill utan att någon kan kontrollera detta. Så fungerar inte demokratin. Man kan utsättas för påtryckningar om hur man ska rösta. Man kan också känna ett indirekt tryck hur man ska rösta även om inte någon direkt har gått på och sagt: Du borde rösta si eller så.
Man kanske jobbar i en viss position i en myndighet eller någon annanstans i samhället där det finns de som tycker att man borde rösta på ett visst sätt. Eller man kanske kommer från en familj som tycker att man borde rösta på ett visst sätt. Men valhemligheten garanterar att man kan rösta precis som man vill. I det här landet, där vi har personröster, kan man också rösta på vilken person som man vill utan att utsättas för några påtryckningar. Ingen kan kontrollera detta i efterhand.
Men synskadade i Sverige saknar den möjligheten och rätten till valhemlighet, i varje fall när de vill personrösta. Då måste de få hjälp av någon person som läser upp namnen och hjälper till med att framför allt kryssa i vem de vill rösta på. Även om den personen inte har någon rätt att sprida detta vidare blir det ändå inte någon fullskalig valhemlighet som råder för synskadade.
Detta har vi motionerat om från Liberalerna. Jag är väldigt glad att utskottet vill bifalla detta och att alla ställer upp för det så att vi snabbt kan få till en lösning. Det blir ett tillkännagivande till regeringen som sedan får återkomma, gärna så snart som möjligt om det redan går att göra, i varje fall i en testverksamhet eller så. Det vore väldigt bra om det gick till valet 2018, men senast 2022 ska det vara på plats.
Detta bör nu gå att lösa tekniskt utan några större problem. Det finns en mängd olika möjliga lösningar. Vi ska inte från riksdagen lägga oss i precis vilken som är bäst. Men det finns i varje fall ett antal att välja på.
Jag lyssnade i dag på Sveriges Radio när de rapporterade om det här förslaget och beslutet. Ylva Henriksson blev intervjuad. Hon har aldrig fått rösta med bevarad valhemlighet, inte i något val. Man frågade henne: Hur skulle det kännas om du i varje fall 2022 får rösta med helt bevarad hemlighet? Hon sa: Vilken frihet, vilken glädje!
Jag instämmer med henne och yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Herr talman! Mathias Sundin visade genom motionen som vi nu har ställt oss bakom att det är lönt att motionera i riksdagen. Det är kanske 95 procent som går till avslag. Men då och då kan ett parti som Liberalerna lyfta fram vad som kan synas vara en liten fråga. Men för dem som är drabbade av det är det en stor fråga. Jag gläds med Liberalerna och ännu mer med de synskadade som innan 2022 ska få en ändring på detta förhållande. Det gäller framför allt personkryssandet.
Det leder mig till personvalet och vad vi har sagt i utskottet. Det har sedan 1995 funnits möjligheten att ha en preferens inte bara om vilket parti man vill rösta på utan också om vilken kandidat som man vill ska vara ens representant i riksdagen.
När en stor del av utskottet var i USA på studieresa i South Carolina mötte vi Joe Wilson, en kongressledamot av det gamla snittet, som man skulle kunna säga gav ett ansikte åt att vara konservativ. Men han var det i en god mening.
Jag tänker på att han pussade mormor på kinden. Han tog småbarnen i famnen. Han hälsade på unga män och kvinnor och växlade några ord med dem om idrott. Han över huvud taget engagerade sig, och han kände alla. Från vallokal till vallokal åkte vi i spåren av Joe Wilson. Det var rent fantastiskt att se: Your man in Congress. Din person i parlamentet.
Detta behöver vi mer av. Det ska vara lätt att lyfta telefonen och knacka på axeln och säga: Du glömmer väl inte på vems uppdrag som du är i parlamentet? Du glömmer väl inte att du är min representant? Du är min röst. Personvalet gör detta möjligt.
Jag ska först som sist erkänna att det är jobbigt. Jag har i varje val där det har varit möjligt att personvälja fått vara med om det. Konkurrensen är då inte bara mellan partierna utan väldigt mycket inom partierna. Det är jobbigt, men det är nödvändigt för demokratin.
Demokratin får ytterligare en aspekt då man inte bara, som i mitt fall, kan välja att rösta på Kristdemokraterna utan kan säga: Jag har förtroende för Tuve Skånberg, och jag vill skicka honom. Det ger mig inte bara ett mandat utan ett ökat förtroende och ett ökat krav.
Det handlar om att leva upp till de krav som ställts av dem som har satt ett kryss för mitt namn. Jag är ansvarig för att finnas till på till exempel Facebook och redovisa vad jag gör och svara på väljarnas frågor. Efter fattig förmåga försöker jag – och säkert alla personkryssade och säkert alla ledamöter – att leva upp till detta.
Dessa frågor skulle man kunna gå vidare med. Det har gått från 8-procentsspärr till numera 5-procentsspärr, som gäller på alla de tre eller fyra politiska nivåerna. Det är viktigt att diskussionen fortsätter. Nu har inte allianspartierna reserverat sig. I alla grundlagsnära frågor finns en gentlemen’s agreement att vi gör upp tillsammans över blockgränserna. Detta är en sådan fråga.
Vi tror att framtiden kommer att gå i den riktningen, och vi vill gärna puffa för att ytterligare fundera över vad som kan göras för att öka personvalsinslaget. Det är förvisso en effekt som syns i de mindre partierna, men det är inte alls så lätt – nästan omöjligt – att få genomslag i Socialdemokraterna och Moderaterna. Det finns enstaka exempel, men det är mycket svårt. Det bör vara lika viktigt för en socialdemokrat eller en moderat väljare, givet att det är fråga om samma höga siffror, att få känna att det här är min man eller kvinna i parlamentet – inte bara för oss i de än så länge mindre partierna.
Jag vill också lyfta upp en annan fråga som handlar om att följa med tiden, nämligen den elektroniska röstningen. Utskottet har förvisso inte gjort ett tillkännagivande. Utskottet har avstyrkt motioner som handlar om elektronisk röstning. Men utskottet har skrivningar som säger att detta är något som är på väg. Det kommer förr eller senare. Vi kan inte sätta oss emot digitaliseringen. Vi säger inte när eller hur, men ett enigt utskott – det vill jag få fört till protokollet för framtida läsare – är klar över att utvecklingen går framåt. Vi motsätter oss inte denna utveckling. Vi vet att stora demokratier ute i världen, utan att nämna dem, redan använder elektronisk röstning. Sverige kommer att göra det. Men vi vill att det ska vara säkert, så att ingen står över axeln och tittar på när någon annan röstar. Det ska råda ett fullt förtroende för att min röst inte försvinner ut i cyberrymden.
Herr talman! Jag yrkar visserligen avslag på 65 motioner men likväl bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 21 april.)
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 93 | 0 | 0 | 20 |
| M | 70 | 0 | 0 | 14 |
| SD | 0 | 42 | 0 | 6 |
| MP | 21 | 0 | 0 | 4 |
| C | 15 | 0 | 0 | 7 |
| V | 0 | 0 | 15 | 6 |
| L | 16 | 0 | 0 | 3 |
| KD | 13 | 0 | 0 | 3 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 228 | 42 | 15 | 64 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
