Internationella försvarssamarbeten
Betänkande 2020/21:UFöU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 april 2021
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje (UFöU5)
Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.
Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Det sammansatta utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen, med anledning av ett motionsyrkande om att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje. Utskottet föreslår att övriga motioner avslås.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Internationella försvarssamarbetenSkrivelse 2020/21:56
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:3586 av Allan Widman m.fl. (L) Solidaritetsförklaring till Storbritannien
- Motion 2020/21:3810 av Björn Söder m.fl. (SD) med anledning av skr. 2020/21:56 Internationella försvarssamarbeten
- Motion 2020/21:3814 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skr. 2020/21:56 Internationella försvarssamarbeten
- Motion 2020/21:3816 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) med anledning av skr. 2020/21:56 Internationella försvarssamarbeten
- Motion 2020/21:3832 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) med anledning av skr. 2020/21:56 Internationella försvarssamarbeten
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-04-15
Trycklov: 2021-04-15
Betänkande 2020/21:UFöU5
Alla beredningar i utskottet
Regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje (UFöU5)
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Utskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt utskottet är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker utskottet. Utskottet anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.
Förslaget om tillkännagivande har sin grund i förslag i en motion. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2021-04-21
Debatt om förslag 2020/21:UFöU5
Webb-tv: Internationella försvarssamarbeten
Dokument från debatten
- Onsdag den 21 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:111
- Onsdag den 21 april 2021 (preliminär)Talarlista 2020/21:20210421
Protokoll från debatten
Anf. 9 Talman Andreas Norlén
Innan debatten påbörjas vill jag informera om att många talare har anmält sig till den här debatten och till flertalet andra debatter i dag. Debatterna kommer alltså att pågå längre än tidigare aviserat. Det är därför inte säkert att alla ärenden hinner debatteras före klockan 23. De debatter som kvarstår klockan 23 läggs sist på morgondagens arbetsplenum. Jag ber alla talare att beakta detta under debatten.
Jag vill också påminna om att talmannen och gruppledarna är överens om att rekommendera munskydd i kammaren och kammarfoajén när avstånd inte kan hållas. Den som talar i kammaren behöver inte bära munskydd.
Munskydd som tillhandahålls av Riksdagsförvaltningen ska bäras med den blå sidan utåt. När du tar av dig munskyddet för att tala i talarstolen slänger du det direkt i papperskorgen vid sidan av talarstolen. Munskyddet får inte läggas på bord, talarstol eller stol utan ska läggas direkt i en papperskorg avsedd för munskydd. När du är klar tar du på dig ett nytt munskydd, som du finner vid talarstolen. Använd handdesinfektion både före och efter att du har talat.
I varje bänk finns plastpåsar om du behöver ta av dig ett munskydd där du sitter. Lämna inte använda munskydd vid din plats i kammaren, och följ i övrigt de anvisningar som gäller och som finns i varje bänk.
Anf. 10 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Tack för de tydliga instruktionerna om hur vi ska sköta säkerheten här! Jag kan erkänna att jag omedelbart fick göra om och göra rätt.
I dag debatterar vi regeringens skrivelse Internationella försvarssamarbeten. Jag tycker att det är bra att riksdagen får en redovisning av försvarsministern och regeringen av de olika samarbeten som vi som land bedriver och deltar i. Moderaterna har varit pådrivande för att vi ska få denna skrivelse, inte minst Hans Wallmark, som deltar här i debatten. Själv har jag välkomnat att vi får den. Jag tycker att det är bra att vi har en allmän kunskap om hur verkligheten ser ut och vad vi faktiskt deltar i för samarbeten. Det finns ingenting att dölja, och det finns inget att skämmas för.
Det vi har här är en beskrivning av en väv av olika samarbeten. Det är samarbeten med nordiska länder, med EU, med Storbritannien, med USA och med Nato. De går åt lite olika håll och har lite olika inriktning. Det handlar om materiel, övningar och om att byta information och kunskap med varandra. Det är sådant som alla som deltar i ett samarbete har nytta av. Det skapar möjligheter för Sverige att i framtiden vid behov kunna få hjälp, men vi gör det utifrån att vi i framtiden ska kunna besluta hur vi behöver hjälp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Jag utgår från att försvarsminister Peter Hultqvist närmare kommer att beskriva de olika samarbetena. De är i sina detaljer naturligtvis mer försvarspolitik än säkerhetspolitik, som ju annars är det som jag mestadels hanterar i utrikesutskottet. Men jag vill ändå understryka att det är bra att det är en mångfald och att vi inte sätter allt på ett kort.
Det realistiska är att om det värsta skulle hända kommer det inte bara att påverka Sverige utan också en lång rad länder runt omkring oss. Det innebär också antagligen att vi inte helt och hållet kan klara oss själva utan att vi behöver ta hjälp av andra och att andra sannolikt kommer att behöva vår hjälp. Då är det bra att ha dessa samarbeten.
Men det är också realistiskt att inte veta exakt hur saker artar sig i en eventuell avlägsen framtid. Då ska man inte binda upp sig exakt för hur den svenska hjälpen och de svenska samarbetena ska användas. Vi vet vad som har varit men inte vad som kommer. Vi ska vara välförberedda och flexibla när - möjligen, i sämsta fall - det värsta händer.
Samtidigt finns det ett värde i den mosaik av säkerhetspolitiska arrangemang som finns i vår del av världen. De olika länderna i Norden och runt Östersjön spelar olika roller. Vi har olika historisk bakgrund till våra säkerhetspolitiska vägval och arrangemang. Några är med i Nato, några är det inte. Sverige och Finland är det inte. Detta är en situation som är en skör planta som man ska vara försiktig med att förändra förutsättningarna för. Vi vet vad vi har i dag, men vi vet väldigt lite om vad vi kan få i morgon.
Därför tycker jag att det är bekymmersamt att en majoritet i riksdagen i december, på kort tid och utan några längre förberedelser, drev igenom en så kallad Nato-option. Tyvärr har Moderaterna, Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna genom det agerandet skapat betydligt fler frågetecken om svensk säkerhetspolitik än lösningar.
Den oklarhet som de partierna har bidragit till att skapa tjänar inte svensk säkerhet på. Oklarhet är aldrig bra för säkerhet.
Den svenska regeringens linje ligger fast. Det har den deklarerat - försvarsministern och utrikesministern gjorde det nyligen i en artikel i Dagens Nyheter. Och jag tror att det är klokt att den gör det. Den säkerhetspolitiska linjen tjänar både Sverige och vårt närområde allra bäst. Som jag sa, herr talman, ska vi vara försiktiga med att ändra förutsättningen för den sköra planta som säkerhetsmosaiken i vår region är.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet förutom under punkt 4, där jag yrkar bifall till reservation 4 från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Anf. 11 Hans Wallmark (M)
Herr talman! På riksdagens bord ligger nu för debatt och beslut en skrivelse avlämnad av regeringen, betitlad Internationella försvarssamarbeten. Det uppskattas att den rödgröna regeringen ger sig till känna på detta sätt inom säkerhetspolitikens område. Moderaterna har drivit på för att så ska ske, och det har nu tvingats fram.
Måhända är det en slutsats de styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle dra. När Moderaterna ställer krav är krumbukterna och försöken att undvika endast onödiga och arbetsamma omvägar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Vi ställde krav på att Försvarsberedningen skulle återinkallas som förutsättning för att nå fram till ett försvarsbeslut. Det blev en återinkallad försvarsberedning och ett försvarsbeslut. Vi begärde en Gui Minhai-kommission, och trots initialt aktivt motstånd från S och MP kunde till slut riksdagens alla åtta partier ställa sig bakom en oberoende granskning av fallen med Gui Minhai och Dawit Isaak. Vi krävde en skrivelse om internationella försvarssamarbeten. Och, herr talman, här är den.
Nu säger vi mycket tydligt att regeringen borde kalla in alla riksdagens åtta partier till överläggningar om den säkerhetspolitiska linjen. Förhållandena har förändrats på en viktig punkt, då en överväldigande majoritet av riksdagens ledamöter genom fem partier nu står bakom en så kallad svensk Nato-option. S, V och MP reserverar sig. M, C, KD, L och SD är för. Ringer någon klocka?
Ja, regeringssidan är emot en Nato-option, klart och tydligt sedan riksdagen ställde sig bakom ett sådant förslag. Men vi har parlamentarisk demokrati i Sverige. En regering måste förhålla sig till landets främsta politiska församling i form av landets parlament. Den rödgröna basen är dessutom krympande. Vänsterpartiet meddelar i ett särskilt yttrande att de förvisso inte önskar en förtydligad säkerhetspolitisk linje men att de inte står bakom regeringens säkerhetspolitiska linje eftersom de bland annat är kritiska till regeringens närmanden till Nato.
Herr talman! Jag kan citera direkt ur betänkandet från utrikesutskottet:
"I den politiska diskussion som uppstått med anledning av att riksdagen tillkännagett för regeringen att Sverige bör uttala en Natooption i sin säkerhetspolitiska linje hävdar regeringen att tvära kast ska undvikas i säkerhetspolitiken. Regeringen måste då, utifrån riksdagens tillkännagivande, säkerställa brett stöd för Sveriges säkerhetspolitik och därmed tydliggöra en förankrad svensk säkerhetspolitisk linje. I dagsläget har den svagt stöd och framstår som innehållande både tvära kast och stora osäkerheter."
Herr talman! Låt mig inte endast uppehålla mig vid form utan även vid sak. Utöver att fem partier står bakom tanken på en svensk Nato-option driver Moderaterna med andra partier också tanken på ett svenskt Natomedlemskap. Endast så kan Sveriges säkerhet på riktigt säkras.
Även här svajar regeringspartierna betänkligt. Man ser gärna fördjupat samarbete med Nato, men av partiinterna skäl kan Socialdemokraterna inte förmå sig att öppna för ett medlemskap, trots att just detta är den självklara försvars- och säkerhetspolitiska positionen för socialdemokrater i Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien med flera länder. Väsentligt är också att aldrig tveka, aldrig svaja. I enlighet med Helsingforsakten från 1975 har varje land rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska vägval på vår kontinent - själva, av egen kraft. Och här har ni socialdemokrater darrat.
Utrikesutskottets ordförande, den sympatiske Kenneth G Forslund, har själv på debattplats i Göteborgs-Posten tillsammans med två socialdemokratiska kollegor skrivit:
"Ett svenskt inträde i Nato riskerar också att öka osäkerheten och skada stabiliteten i vårt närområde. Ryssland kommer att uppfatta ett svenskt medlemskap som en provokation."
Herr talman! De senaste åren har omvärldsläget blivit alltmer osäkert, både i Sveriges närområde och globalt. Det är något som också betonats i närtid av myndigheter som Must, FRA och Säpo. Det handlar om traditionella militära hot, som den ryska upprustningen och landets alltmer aggressiva politik mot sina grannländer. Nu i realtid följs dramat med en kraftfull militär uppmarsch invid Ukrainas gränser. Dessa existerar då parallellt med att hybridhot som cyberattacker, desinformation och spionage ökar. Det handlar om en hel palett av hot.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Förändringen i omvärlden kräver att vi i Sverige ser över vilka alternativ som finns för att stärka vår säkerhet. Om världen förändras till det sämre duger det inte att, som regeringen gör, reflexmässigt tro att formuleringar om militär alliansfrihet löser Sveriges säkerhetsutmaningar. Det gäller inte att tro, hoppas eller önska, utan det gäller att veta.
Socialdemokraterna är emot ett svenskt medlemskap, men ändå förväntar de sig att Nato ska komma till vår hjälp. Hela den svenska försvarsplaneringen utgår från detta. Försvarsministern sa själv i riksdagen, apropå placeringen av nya regementen, när försvarsbeslutet klubbades förra året: Det är klart att detta är kopplat till ett stöd från västsidan. Det är väl inget att hymla om.
Att från socialdemokratiskt håll uttrycka sig i termer av att ett medlemskap skulle ha negativa konsekvenser för vår ställning i världen och samtidigt bygga hela sin försvarsplanering på hjälp från Natoländerna gränsar till hyckleri.
På grund av Sveriges täta och fördjupade samarbete med Nato och USA, som Socialdemokraterna har varit drivande i, betraktar Ryssland redan Sverige mer eller mindre som medlem av Nato - detta dock utan att vi har några gemensamma försvarsgarantier med Natoländerna.
Herr talman! I regeringens skrivelse räknas det upp försvarssamarbeten med övriga Norden inom ramen för Nordefco. Det handlar vidare om Norden och Baltikum. Det handlar om European Intervention Initiative, även kallat EI2, med Frankrike. Det handlar om Joint Expeditionary Force, JEF, med Storbritannien och om Framework Nation Concept med Tyskland samt om ett trilateralt avtal mellan Sverige, Finland och USA.
Allt detta är bra. Allt detta välkomnar vi moderater. I vissa av dessa projekt har vi varit drivande med återkommande frågor till en försvarsminister som inte har velat svara på om när och hur Sverige skulle kunna bli del av EI2 eller JEF utan i stället har glidit undan tills det sedan har presenterats som faktum.
Men - och det är ett viktigt "men" - det handlar om komplement. Alla dessa viktiga och värdefulla internationella försvarssamarbeten kan aldrig ersätta det fulla Natomedlemskapets tunga värde i form av kollektiva garantier och en gemensam försvarsplanering. Så kan det aldrig bli hur mycket Socialdemokraterna än hoppas, tror, önskar och vill det.
Herr talman! I skrivelsen behandlas också den så kallade europeiska fredsfaciliteten. Det finns ingen anledning att kritisera att det öppnats för detta. Men det sker så mycket i skymundan.
Detta nya instrument kommer att ha en budget på 5 miljarder euro för perioden 2021-2027 och ska finansieras genom årliga bidrag från medlemsstaterna. Tanken med faciliteten är att göra det möjligt för EU att för första gången komplettera sina gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och insatser i värdländer med det som beskrivs som "biståndsåtgärder" bland annat genom "tillhandahållandet av militär och försvarsrelaterad utrustning, infrastruktur och assistans, på begäran av tredjeländer eller av regionala och internationella organisationer".
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Därmed kan Sverige direkt eller indirekt medverka till att förse stridförande parter i väpnade konflikter med krigsmateriel, alltså inte bara möjliggöra export utan också bekosta detta. I grunden handlar det om ett synsätt som delvis står i kontrast till nuvarande lagstiftning i Sverige som möjliggör svensk vapenexport. Det är notabelt att S och MP nu ställt sig bakom denna facilitet utan större och bredare offentlig debatt.
Herr talman! Nej - vi har inget emot ett närmande till Nato. Vi eftersträvar ju ett medlemskap. Nej - vi har inget emot ett skarpare EU. Ja - vi vill att svenska folket ska veta om de steg som tas.
Därför yrkar jag avslag på reservationen från S, V och MP, som inte vill se ett förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje, och bifall till reservation 7, där fyra partier önskar se ett svenskt Natomedlemskap.
Anf. 12 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Hans Wallmark är en textslukare av rang, men här väljer han att vara lite selektiv när han återger vad han har läst i Göteborgs-Posten. Han återger till exempel inte den slutreplik i den nämnda debatten, där jag tillsammans med Niklas Karlsson och Gunilla Carlsson slår fast att Sveriges eventuella Natomedlemskap inte beslutas i Moskva, i Bryssel eller någon annanstans. Det beslutas i Sverige, här i Sveriges riksdag, alltså i Stockholm.
Att vi i vår första artikel slog fast att ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato i Ryssland skulle ses som en provokation är inte ett argument mot medlemskapet utan ett konstaterande av en realitet som man inte kan bortse ifrån. Alldeles självklart är det så det kommer att uppfattas i Ryssland. Det får man naturligtvis ta med i sina beräkningar, men det är här vi tar besluten.
Hans Wallmark gör också ett nummer av en serie olika moderata initiativ. När han beskriver ett socialdemokratiskt motstånd, liksom motstånd från regeringen, mot de här initiativen ska man komma ihåg att exempelvis initiativet om en Gui Minhai-kommission landade i ett enigt beslut i utskottet och här i kammaren om en kommission, med ett tillkännagivande till regeringen om att undersöka både Gui Minhais och Dawit Isaaks öden och hantering. Det är ett uppdrag som ser väsentligt annorlunda ut än det som Moderaterna initialt föreslog. Det ska man komma ihåg.
Min fråga till Hans Wallmark är ändå: Vilka praktiska förändringar skapar egentligen en svensk Nato-option?
Anf. 13 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Låt oss konstatera att Kenneth G Forslund är en riktigt god kamrat. I och med att han var första talare hade jag inte möjlighet att begära replik på hans anförande. Men genom att han nu tar replik på mig har jag möjligheten att lyfta upp några trådar från hans anförande.
Låt mig först besvara hans fråga: Jag tror att det viktiga med en svensk Nato-option, som en betryggande majoritet av Sveriges riksdag nu står bakom, är att det är en signal om vår egen handlingskraft. Det är en signal inåt, och det är en signal utåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Herr talman! Jag tycker att det är alldeles utmärkt att Kenneth G Forslund tillsammans med kollegor i sin replik i Göteborgs-Posten förtydligar att det är varje lands självklara rätt att göra säkerhetspolitiska vägval. Det kom ju efter att Pål Jonson och jag hade skrivit ett svar på den första artikeln av Kenneth G Forslund med flera.
Herr talman! Den sista minuten tänkte jag använda till att lyfta upp två frågor från Kenneth G Forslunds eget anförande. För det första beskriver Kenneth G Forslund elegant den säkerhetspolitiska mosaiken och att man inte ska binda upp sig. Då förstår jag inte, herr talman, varför Socialdemokraterna med näbbar och klor motsätter sig tanken på en Nato-option. En option är ju bara en signal om den möjligheten. Det är att skaffa sig ytterligare ett verktyg. Det är inte att binda upp sig, utan det är att signalera inåt och utåt att det är vi själva som bestämmer vilka verktyg vi ska ha.
För det andra säger Kenneth G Forslund att vi ska ta hjälp av andra. Vilka andra? Vilken typ av garantier finns det? Det finns förhoppningar att andra länder, enkannerligen Natoländerna, ska ställa upp. Ni bygger all er politik på att ni tror, hoppas, vill och önskar - men ni kan aldrig veta om man kan ta hjälp av andra.
Anf. 14 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Det här med Nato-optionen är hämtat och inspirerat från Finland. Där handlar Nato-optionen om att bekräfta det som kallas för Natos open door policy, det vill säga det som Nato självt har i sina stadgar om att länder i Europa har möjligheten att söka medlemskap. Sedan har man ett antal kriterier för medlemskapet, både militära och vad gäller folkligt stöd.
Nato-optionen i Finland är att man konstaterar att den policyn finns i Nato. Den finns även utan en Nato-option. Den torde även finnas för Sverige. Vi är ett europeiskt land, och om vi bestämmer oss för att gå den här vägen har vi sannolikt också en majoritet för det i befolkningen. Definitivt är det så att Sverige och Finland uppfyller de militära standarderna.
Frågan är därför fortfarande: Vilka praktiska förändringar skapar egentligen en svensk Nato-option? Det känns lite som om ni slår in en öppen dörr. Det som det syftar till i Finland och som var viktigt i Finland för ungefär 25 år sedan, nämligen att markera mot Ryssland, är ju inte en situation som Sverige har. Vad gör detta egentligen för praktisk nytta? Den måste ju vara betydande stor om det ska vara värt det som är negativt med den: att den skapar en osäkerhet om vart Sverige är på väg.
Samtidigt som det finns en majoritet för Nato-optionen finns det ju inte någon majoritet för ett Natomedlemskap som Hans Wallmark vill ha men som Björn Söder och Sverigedemokraterna inte vill ha, vilket de säger i samma andetag.
Anf. 15 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Det är alldeles korrekt som Kenneth G Forslund säger, att Socialdemokraternas motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap har stöd av Sverigedemokraterna. Där består den politiska grupperingen av SD, S, MP och V. Det är helt korrekt.
Herr talman! Kenneth G Forslund säger att Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna slår in en öppen dörr genom att hänvisa till och inspireras av den finländska Nato-optionen. Men, herr talman, samtidigt gör Socialdemokraterna allt för att se till att dörren är stängd. Om det nu inte skulle vara något större steg att ta, varför då inte acceptera tanken på en option som en majoritet av Sveriges riksdag har ställt sig bakom?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Kenneth G Forslund säger att det skapar osäkerhet. Men på vilket sätt har det skapat osäkerhet i Finland? Det Socialdemokraterna nu gör är faktiskt att underminera och undergräva den finska positionen. Det är precis som det också sägs: En majoritet av Finlands partier är i dag emot ett finskt Natomedlemskap. Det har man varit sedan man deklarerade optionen för 25 år sedan, men man har markerat att detta verktyg finns i verktygslådan.
Då är det också rimligt att vi, när vi nu fördjupar vårt eget samarbete med Finland, har så likartade strukturer och regler som möjligt. Det är en rimlighet för Nato-optionen, och det tror jag också är skälet till att Sverigedemokraterna har anslutit sig till detta, trots att de är på Socialdemokraternas sida vad gäller att vara emot ett svenskt Natomedlemskap.
Den grundläggande fråga som Socialdemokraterna måste besvara är: Om man nu säger att den finska optionen inte har så stor betydelse, varför är man då samtidigt emot att införa en i Sverige? Det går inte ihop. Er säkerhetspolitik haltar. Bjud därför in till breda säkerhetspolitiska samtal med alla riksdagspartier.
Anf. 16 Björn Söder (SD)
Herr talman! Sverigedemokraterna instämmer i utgångspunkten att det internationella försvarssamarbetet utgör ett av de två ben utöver ett starkt totalförsvar som svensk säkerhetspolitik vilar på. Därför tar vi frågorna om internationella försvarssamarbeten på stort allvar och ser att det finns stora utvecklingsmöjligheter inom detta område. Frågans vikt kan inte nog understrykas kopplat till den oroande säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa.
Skrivelsen som regeringen nu har presenterat är i grunden bra. Olika försvarssamarbeten tas upp och presenteras. Dock finns det en betydande förbättringspotential på flera områden. Främst bland dessa områden är en fråga där samtliga partier som vill öka svensk försvarsförmåga borde vara eniga, nämligen att det behövs en tydlig prioritering bland de samarbeten som omnämns. Denna prioritering behöver utgå från dels vilka stater och organisationer som prioriteras, dels vilka sakområden som prioriteras.
Det är avgörande att ett prioriteringsarbete görs där man vågar välja vad som är viktigt och vad som främst stärker svensk försvarsförmåga. Att stärka försvarsförmågan måste vara mest prioriterat. I skrivelsen presenteras en mycket bred palett av samarbeten med både stater och organisationer, och det är glädjande att Sverige har breda samarbeten och är en eftertraktad partner.
Men det saknas en prioritering som är tydlig och motiveras efter de behov som totalförsvaret har. Inom varje samarbete behöver det identifieras vad som är den praktiska nyttan för Sverige. Resurserna för att samarbeta är begränsade hos myndigheterna som ska utföra dem, särskilt som flera av dessa är inne i en stark tillväxtfas. Här behöver en stor och viktig utveckling göras, inte minst för att visa att den politiska nivån vågar vara tydlig med vad som beställs från myndigheterna.
Herr talman! En annan punkt jag vill ta upp är mer framåtblickande och berör specifikt det svensk-finska samarbetet. Detta samarbete är av mycket stor vikt för utvecklingen av Sveriges totalförsvar utifrån den hotbild som finns. Samarbetet har utvecklats under de senaste åren, vilket är mycket glädjande. Men det saknas tyvärr tydliga mål för vad vi vill att samarbetet ska utvecklas till. Här behöver regeringen tydligt peka ut att Sverige önskar att de båda staterna ska ingå ett defensivt försvarsförbund. Ett sådant försvarsförbund har en förmåga att vara tydligt tröskelhöjande gentemot militära aggressioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Det finns flera skäl till detta, bland annat att det då åstadkoms ett strategiskt djup. Både den finska och den svenska försvarsmakten är också djupt interoperabla, och det finns många lovande svensk-finska samarbeten som har stor utvecklingspotential. Sverige och Finland är också två länder som ligger mycket nära varandra kulturellt och delar en mycket lång gemensam historia. Denna historia bygger också på att vi hjälper varandra i händelse av ofred.
Vi menar att det är rimligt att bygga vidare på denna historia och tydligt visa att Sverige fäster så stor vikt vid vår solidaritet med Finland, inte minst eftersom det i dag liksom tidigare gynnar även svenska nationella intressen. Därför önskar vi att samarbetet utvecklas till ett försvarsförbund.
Herr talman! Detta leder mig in på den sista punkten, som vi tillsammans med en majoritet av riksdagens partier förespråkar, nämligen att Sverige tydligt deklarerar en Nato-option, precis som Finland gjorde för över 20 år sedan. Motiven till att en Nato-option gynnar svensk försvarsförmåga är flera, inte minst att det gynnar svensk-finskt samarbete och ger en möjlighet till ytterligare integration på det försvarspolitiska området mellan länderna.
Gemensamma säkerhetspolitiska utgångspunkter ger ökade möjligheter till samarbete. Därför är en svensk och en finsk Nato-option något som gynnar ett fördjupat samarbete. Den finska Nato-optionen har gynnat Finland, och det är rimligt att se att en liknande Nato-option också kommer att gynna Sverige. I synnerhet nu under det skärpta säkerhetspolitiska läget är det rimligt att införa en Nato-option för att signalera svenskt självbestämmande och att vi inte låter oss styras av andra stater i vårt säkerhetspolitiska vägval. Det ger också myndigheter och ansvariga i Sverige ytterligare möjligheter att förbereda ett fördjupat samarbete med Nato om den säkerhetspolitiska situationen kräver det. Det är också en fördel att Sverige och Finland kan agera likartat i sitt samarbete med Nato. Den finska utredningen om möjligt Natomedlemskap för landet pekade tydligt på dessa behov av samverkan mellan Finland och Sverige gällande Nato, liksom att utredningen pekade på riskerna om Finland eller Sverige skulle gå med i Nato utan att det andra landet gör det.
Herr talman! Vad gäller införandet av Nato-option agerar regeringen märkligt. Samtidigt som man till konstitutionsutskottet nu skriver att frågan om riksdagens yrkande avseende Nato-option inte är slutbehandlad går man ut i medierna och i den offentliga debatten och dödar frågan. Man tänker alltså inte respektera beslut fattade av majoriteten här i riksdagen.
Regeringen skapar en stor oklarhet om den svenska säkerhetspolitiken. Det är också av den anledningen som vi nu kommer att göra ett nytt tillkännagivande till regeringen om att bringa klarhet i säkerhetspolitiken. Vad vill regeringen med försvarssamarbetena med till exempel EU och Nato? Här är man inte tydlig. I avsnittet om EU begränsar regeringen omfattningen av Sveriges solidariska säkerhetspolitik genom att koppla den till EU-medlemskapet. Därmed ger man, precis som utskottet skriver, intrycket av att exkludera våra nordiska grannar som inte är medlemmar i EU. Detta spär givetvis på osäkerheten om svensk säkerhetspolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Man kan konstatera att den linje som regeringen förespråkar har ett mycket litet stöd i denna kammare - endast en tredjedel. Vi anser därför att det vore läge att bjuda in samtliga av riksdagens partier till breda samtal för att säkerställa ett brett stöd för Sveriges säkerhetspolitik och därmed också tydliggöra en förankrad svensk säkerhetspolitisk linje.
Herr talman! Det är den säkerhetspolitiska utvecklingen som ska styra inriktningen på de försvarspolitiska samarbetena, inte önsketänkande eller ovilja att se den negativa utveckling som nu sker. Att stärka svensk säkerhet måste vara det övergripande målet. Som utvecklingen ser ut nu är det bråttom.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande förutom under punkterna 1 och 9. Där yrkar jag bifall till reservation 1. För tids vinnande vill jag meddela att vi givetvis står bakom båda våra reservationer, men vi väljer att yrka bifall till endast reservation 1.
Anf. 17 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Björn Söder företräder ett parti som i likhet med Socialdemokraterna, precis som Hans Wallmark påpekar, är emot ett svenskt Natomedlemskap. Men varför behöver ett parti som är emot ett svenskt Natomedlemskap en Nato-option? Vilka praktiska förändringar anser Björn Söder egentligen att en svensk Nato-option skapar?
Anf. 18 Björn Söder (SD)
Herr talman! Efter noggrant övervägande och analyser har vi landat i att ett svenskt medlemskap i Nato inte skulle vara gynnsamt vare sig för stabiliteten i vårt närområde eller för svensk säkerhetspolitik.
Den praktiska nyttan av en Nato-option är bland annat att garantera en resursfördelning till Försvarsmakten eftersom man måste leva upp till ett visst minimikrav för att gå med i Nato. Då omöjliggör vi att man i framtiden använder Försvarsmakten på samma sätt som man gjorde tidigare, nämligen som en kassako som man kan ta pengar från för att finansiera andra reformer i samhället.
Sedan är det fråga om att harmonisera den svenska synen på säkerhetspolitiken med Finlands syn. Det är ett steg i den riktning vi önskar gå, nämligen att skapa ett defensivt försvarsförbund med Finland. Precis som Hans Wallmark var inne på gynnar ett likartat synsätt och likartade strukturer ett tätare samarbete.
Sedan skickar en option en viktig signal till omvärlden att vi har detta verktyg i verktygslådan att i framtiden kunna söka ett medlemskap. Vi vet ju inte vad framtiden har i sitt sköte. Det kan mycket väl vara så att om X år framöver gör vi en analys som visar att läget är sådant för Sverige att en ansökan om medlemskap skulle vara gynnsamt för svensk säkerhetspolitik. Då finns också den möjligheten.
Anf. 19 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Tack, Björn Söder, för svaren!
Anslagsnivån till försvaret är en viktig fråga för Sverigedemokraterna. Det kan jag utan tvekan medge. Men vad finns det i Nato-optionen som hindrar framtida riksdagar från att avvika ekonomiskt från tvåprocentsmålet, som jag antar att Björn Söder syftar på?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Björn Söder pekar på harmoniseringen med Finland. När har Finland pekat på att vi har problem med harmonin mellan oss i våra försvarssamarbeten och att vi skulle behöva ha en svensk Nato-option för att få samarbetet mellan Sverige och Finland att fungera bättre? Min bild är att samarbetet fungerar mycket väl och är mycket uppskattat. Det fördjupas också väldigt mycket, vilket vi har fattat beslut om här i Sveriges riksdag och alla partier står bakom - en klok politik.
Sedan gällde det signalen för framtiden. Vilken framtid då? Hur nära eller långt bort i framtiden? Det är just det här, herr talman, som skapar osäkerhet om vart Sverige är på väg, och osäkerhet är dåligt för säkerhet.
Anf. 20 Björn Söder (SD)
Herr talman! Jag skulle säga att det är Socialdemokraterna som skapar denna osäkerhet genom att inte följa den linje som majoriteten här i riksdagens kammare har beslutat om, nämligen att man ska införa Nato-optionen.
Som utredningen i Finland om ett Natomedlemskap pekar på är det viktigt att det sker en samverkan mellan Sverige och Finland när det gäller eventuellt medlemskap i Nato framöver. I det ligger såklart också att om vi har en harmonisering av våra synsätt, då underlättar det samverkan. Vi är inte där nu. Likaså är vi inte där nu med att skapa ett defensivt försvarsförbund, för regeringen har inte heller varit tydlig med hur man vill utveckla det svensk-finska samarbetet om man vill gå i den riktningen.
Vi vill det. Även om det i dag inte är något hinder att vi inte har en Nato-option och det kanske inte blir något hinder framöver är det klart underlättande om man har samsyn på saker och ting.
Det är säkerligen så att riksdagen skulle kunna fatta beslut i framtiden om att minska anslagen till Försvarsmakten trots att Nato-optionen finns. Men jag ser det då som ett ytterligare svek. Inte bara anslår man inte tillräckliga medel för den försvarsförmåga som svenska folket är berättigat till, utan man sviker dessutom ett löfte om man har Nato-optionen. Jag ser det lite som en garant, för ska vi kunna ansöka om medlemskap har vi en miniminivå vi måste leva upp till.
Sedan gör inte många av Natoländerna det i dag. De har börjat gå den vägen, men tidigare har inte heller de levererat enligt vad de ska. Men jag ser det ändå som en garant för att vi får de anslag som Försvarsmakten ska ha för att kunna garantera vår säkerhet, och då tycker jag att det är positivt att ha Nato-optionen.
Det är Socialdemokraterna som skapar osäkerhet kring svensk försvarsförmåga, för samtidigt som man intensifierar olika samarbeten med Nato säger man nej till en sådan här sak. Jag kan förstå att man inte vill gå hela vägen och bli medlem i Nato. Det vill inte vi heller. Men ni säger inte riktigt vad ni vill i förhållande till Nato.
Anf. 21 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Den säkerhetspolitiska miljön i vårt närområde, i Östersjöregionen och i Arktis har kraftigt försämrats.
Rysslands agerande visar tydligt att de inte respekterar gjorda överenskommelser eller den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland har tydligt visat att de inte tvekar att med militära medel söka ändra gränser i vårt Europa. Lika tydligt är det att Kreml inte respekterar fria staters säkerhetspolitiska vägval och samarbeten. Vi har sett detta på vår kontinent förut. Vi vet att Kreml drömmer om fornstora dar och med alla medel vill destabilisera demokratier och driva fram sin intressesfär oberoende av staters säkerhetspolitiska hållning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Internationella försvarssamarbeten höjer vårt försvars militära förmåga, och interoperabilitet tjänar ett viktigt säkerhetspolitiskt syfte. Samarbete stärker Sveriges nationella säkerhet. Ensam är inte stark. Genom de internationella försvarssamarbeten som regeringen redovisar i skrivelsen signalerar vi för våra vänner och likasinnade att vi vill bygga säkerhet tillsammans i handling och inte bara i ord.
Vi uttalar ensidig solidaritet, men vi har så här långt inte varit beredda att ge säkerhetsgarantier för den solidariteten. Det ser våra vänner och även eventuella angripare. Vi bidrar till att höja den konfliktavhållande tröskeln men tyvärr inte fullt ut.
För Centerpartiet är det viktigt att Sveriges agerande i händelse av kris eller krig är förutsägbart. Det ska inte råda några tvivel om att vi i Sverige handlar för vår och våra demokratiska grannars säkerhet närhelst den hotas av andra länder. Vi vill samarbeta för att stärka den demokratiska värdegrund som förenar oss. Ingen ska tvivla på var vi står och vad vi gör. Vi står upp för en tydlig, garanterad, solidarisk säkerhetspolitik.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 3 även om jag självklart står bakom samtliga våra reservationer.
Herr talman! EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och Nato är den centrala aktören för EU:s territoriella säkerhet genom de kollektiva säkerhetsgarantierna. Nato är det centrala forumet för säkerhetspolitisk dialog, numera inte enbart med USA och Kanada - den transatlantiska länken - utan även med Storbritannien.
För Sverige som ett litet land i norra Europa och EU med en tydligt försämrad säkerhetspolitisk närmiljö är det viktigt att forma en tydlig och förutsägbar säkerhetspolitik. Riksdagen drog, i likhet med Försvarsberedningen och regeringen, slutsatsen att ett angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Här är Nato utan tvivel den avgörande konfliktavhållande aktören. Ett allt närmare militärt samarbete mellan Sverige och Finland är viktigt och har vårt fulla stöd, och ett närmare samarbete bilateralt i Norden och med Storbritannien med flera välkomnar vi. Men det är endast Nato som kan ge oss säkerhetsgarantier.
Vi ser det som ett naturligt steg för Sverige att vi bekräftar vår solidaritetspolitik i handling och gör det tydligt för våra nära samarbetspartner, som framgår av skrivelsen, att vi inte tvekar om någon angrips militärt. Våra samarbetspartner vill precis som vi se handling och inte handlingsfrihet eller tvekan om det värsta skulle hända. Den sistnämnda hållningen skapar osäkerhet. Det lär oss också historien.
Herr talman! När Centerpartiet säger att vi vill att Sverige ska söka medlemskap i Nato är det självklart ett nationellt ställningstagande det handlar om, men vi ser gärna att det sker tillsammans med Finland. Självklart vill vi inte ge något land vetorätt över ett sådant centralt säkerhetspolitiskt beslut. På samma sätt är det självklart Finland som avgör sina säkerhetspolitiska ställningstaganden. Det är viktigt att vara tydlig med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Det är också viktigt att vi har en levande debatt om Natomedlemskap i Sverige. Ett närmare militärt samarbete kan och får inte utgå från att ett svenskt Natomedlemskap är uteslutet. Det är en hållning som i dag saknar stöd i Sveriges riksdag. Det är en hållning som saknar stöd i Finlands riksdag. Finland har ju sedan VSB-pakten upphörde tagit steget och uttalat en så kallad Nato-option och därmed signalerat till Ryssland att man i Finland väljer själv och ser Nato som en möjlighet. Det är en öppning som en majoritet i Sveriges riksdag nu också uttalat. Det är inte detsamma som att ansöka om medlemskap, utan det är att i likhet med Finland uttala möjligheten att söka medlemskap.
Men inte ens den möjligheten verkar artikelförfattarna i Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter kunna se framför sig.
När jag läser artiklarna av utskottsordföranden med flera ser jag att de hänvisar till att Ryssland, som har sagts tidigare, skulle uppfatta ett medlemskap som en provokation. Artiklarna må uppskattas av Kreml; det har vi kunnat ta del av bland annat vid Lavrovs presskonferens med Ann Linde. De ser att de har lyckats med sin påverkan och hoppas att Sverige sänker trovärdigheten för att Finland skulle söka medlemskap.
Finlands Nato-option devalveras därmed i praktiken av Sveriges regering. Ryssland har ju accepterat att Finland förbehåller sig rätten att bestämma själva - samma rätt som Ukraina och Georgien vill ha och som våra baltiska grannar sökte efter att ockupationen upphört.
Sverige ska själva bestämma vår väg, och regeringen bör lyssna mer till riksdagen än till Kreml och Lavrov. Sverige ska inte ge utrymme för en rysk intressesfär att utvecklas - inte ens en intressesfär light, till exempel fem tre plus ett, som man talar om.
Fru talman! Riksdagen beslöt i december förra året att uppmana regeringen att likt Finland uttala en Nato-option i Sveriges säkerhetspolitik. Jag och Centerpartiet förväntade oss att regeringen skulle hörsamma det ställningstagandet och bjuda in till samtal för att söka forma en bred samsyn om Sveriges säkerhetspolitiska linje. Vi förväntade oss att detta skulle kunna ske i samband med regeringens utrikespolitiska deklaration, men icke så. Tvärtom var regeringen helt tondöv och upprepade den säkerhetspolitiska linje som i dag endast stöds av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Regeringen påstår att den säkerhetspolitiska doktrinen är tydlig och förutsägbar. Där en ansvarsfull regering skulle ha säkrat brett stöd har regeringen nu i stället tappat stödet för sin säkerhetspolitiska hållning. Detta är allvarligt och bidrar till att förstärka osäkerhet och otydlighet.
Regeringen kan dessutom med sitt agerande skapa ett prejudikat för en annan regering att utan hänsyn till riksdagens majoritet och utan att söka brett stöd formulera sin egen säkerhetspolitik. Detta bryter mot hur vi historiskt hanterat liknande situationer och bidrar inte till att göra svensk säkerhetspolitik förutsägbar och tydlig för vare sig våra vänner eller eventuella angripare.
Det är mot denna bakgrund, fru talman, som Centerpartiet krävt och i dag får riksdagens stöd för att tillkännage för regeringen att den säkerhetspolitiska linjen måste förtydligas. Det är vår förhoppning att regeringen nu lyssnar. Det kan ske på olika sätt men senast i samband med att regeringen formar en ny nationell säkerhetsstrategi. Centerpartiet utgår från att regeringen senast då hörsammat riksdagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservation 4 under punkt 4, fru talman.
Anf. 22 Kenneth G Forslund (S)
Fru talman! Även Kerstin Lundgren väljer att läsa lite selektivt ur de debattartiklar som har publicerats. Jag vill därför till att börja med understryka att vi i vår slutreplik är tydliga med att beslut om svenskt medlemskap i Nato eller inte tas i Sverige, i riksdagen här i Stockholm - inte i Washington, Bryssel eller Moskva.
Min fråga till Kerstin Lundgren är: Tror Kerstin Lundgren och Centerpartiet att ett svenskt medlemskap i Nato inte skulle leda till några reaktioner, förändringar eller positionsförflyttningar i Ryssland? Vi menar med det vi skriver att man måste vara öppen och ärlig och konstatera att man får förvänta sig att Ryssland kommer att ändra sitt beteende och dra konsekvenser av ett medlemskap. Detta är ett konstaterande, inte ett argumenterande. Men hur ser Centerpartiet på detta? Kommer Ryssland inte att förändras alls vid ett svenskt Natomedlemskap?
Anf. 23 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Det är ändå intressant att det är i slutrepliken som utrikesutskottets ordförande är tydlig med att det är Sverige som ska bestämma om svensk säkerhetspolitik och om Natomedlemskap eller inte. Det var inte där det började, men det är välkommet med ett förtydligande i den delen.
Man kan dock, fru talman, fundera på varför det måste göras och varför Socialdemokraterna och Miljöpartiet är så väldigt försiktiga och rädda för hur Ryssland ska reagera. Tror regeringen och Kenneth G Forslund att Lavrov inte vare sig hör eller ser vad Sverige gör? Det är ungefär som när vi pratar barnuppfostran, fru talman - det är inte vad man säger utan vad man gör som läses av.
Om man läser den skrivelse från regeringen om våra samarbeten som nu ligger på riksdagens bord ser man de steg vi har tagit. Detta är naturligtvis redan intecknat av Ryssland. Vi är inte alliansfria i dag; vi är med i en politisk allians, EU. Det ogillas av Ryssland, men vi är medlemmar. Och vi uttalar en solidaritetspolitik.
Det enda, skulle jag kunna tänka mig, som Ryssland funderar på är varför vi inte vill ha säkerhetsgarantier. Vi hoppas ändå på - eller gör Socialdemokraterna möjligen inte det? - att Natoländerna ska ställa upp och hjälpa till om det värsta skulle hända och vi skulle bli föremål för ett angrepp. Inget militärt samarbete förekommer med Ryssland. De är det hot vi har i vår närmiljö.
Anf. 24 Kenneth G Forslund (S)
Fru talman! Vi lever ju i en region där spänningarna tyvärr har ökat de senaste tio åren. Mitt och Socialdemokraternas mål är att allra helst försöka få spänningarna att minska. Detta synes inte vara möjligt under den närmaste tiden, och det är därför vi rustar upp vårt försvar.
Men vi pekar också på att det vi gör får konsekvenser. Om vi kan göra saker som får konsekvensen att spänningarna ökar ytterligare, är de då kloka att göra eller inte? Detta måste man fundera över. Men det är klart att det beror på om man tror att de ökar spänningarna eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Jag tycker att det är ett problem att Centerpartiet och andra partier som förespråkar ett Natomedlemskap framställer det som väldigt enkelt och problemfritt - att vi går med i en kamratklubb och hamnar i glada vänners lag. Men det har också konsekvenser. Eller ser inte Centerpartiet det så? Kommer Ryssland inte att förändra någonting i sitt beteende och sina strukturer vid ett medlemskap?
Jag menar inte att detta är ett argument mot ett medlemskap, men jag tycker att man måste vara ärlig och säga att det är så när man tycker att det är så. Men tycker inte Centerpartiet att det är så? Jag fick inte, som jag förstod det, något svar på den frågan i den förra repliken av Kerstin Lundgren.
Anf. 25 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Spänningarna har ökat, och det beror på Rysslands agerande. Ryssland utgör i dag ett hot mot flera av våra grannar. De står vid Ukrainas gränser, och vi vet inte vad som händer nu när Putin talar i duman. Ryssland utgör ett aktivt hot mot vår närmiljö. Det är därför vi tillsammans har stärkt vårt militära försvar och bygger upp totalförsvaret. Det är också därför vi har ett mycket nära samarbete.
Jag skulle, fru talman, ha ställt frågan, men nu är det förstås för sent. Frågan är: Vad vill Socialdemokraterna ha sin handlingsfrihet till? Vill Socialdemokraterna, om Ryssland skulle anfalla några av våra grannar, ha handlingsfriheten att säga "nej, vi stannar hemma - vi gör inget"?
Vi måste vara tydliga med att vi kommer att ställa upp. Det är då en säkerhetsgaranti som är tydlig gentemot våra grannar, och den säkerhetsgarantin bedömer vi från Centerpartiets sida att Ryssland räknar med att vi vill ge, även om vi mörkar genom att säga att vi inte vill vara medlemmar i Nato och inte vill ha eller ge säkerhetsgarantier. Detta bidrar till osäkerhet hos våra grannar, men det bidrar med all säkerhet inte till osäkerhet i Ryssland. De har redan räknat in oss som Natoaktör.
Anf. 26 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Under Peter Hultqvists tid som försvarsminister har Sverige inlett ett flertal militära samarbeten med andra stater. Dessa samarbeten kan regeringen oftast själv inleda och behöver endast informera riksdagen om. Flera av dessa samarbeten har varit lite otydliga i sin form men framför allt i sin avgränsning och i förhållande till andra militära samarbeten. Därför har Vänsterpartiet, Moderaterna och andra partier lyft fram att riksdagen behöver en skrivelse om Sveriges försvarssamarbete. Det var under riksdagens hot om ett tillkännagivande som försvarsministern ändrade sig och meddelade att en skrivelse skulle komma, och det har visat sig vara ett klokt beslut. Jag vill därför börja med att välkomna regeringens skrivelse, både dess form och dess tydliga innehåll. Genom skrivelsen har regeringen tydliggjort vad olika försvarssamarbeten innebär och vad som är regeringens syn.
Genom skrivelsen har det också blivit tydligt vad som skiljer andra partier från regeringen i deras respektive följdmotioner. Vänsterpartiets följdmotion är i princip nästan lika lång och utförlig som regeringens skrivelse och tar upp vår syn på de internationella försvarssamarbetena.
Fru talman! Under Peter Hultqvist tid som försvarsminister har de militära samarbetena inletts på löpande band utan någon större politisk debatt. Alla dessa samarbeten är med fullt fungerande demokratier, men ofta har samarbetena varit med tidigare kolonialmakter och nuvarande kärnvapenstater.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Men det är inte enbart bilateralt med andra länder som Hultqvist har inlett flera militära samarbeten. Även inom Nato men framför allt inom EU har de militära närmandena gått fort. Detta är en oroväckande utveckling som riskerar att få Sverige att framstå som en inofficiell medlem i kärnvapenalliansen Nato.
Fru talman! Vilken väg borde då Sverige ta? Ja, Vänsterpartiet kan konstatera att alliansfriheten har tjänat oss och vår omvärld väl. Den militära alliansfriheten har bidragit till att generation efter generation i Sverige har kunnat leva i fred. Den militära alliansfriheten har också gett oss ett utrikespolitiskt handlingsutrymme som har gjort att Sverige kunnat spela en viktig internationell roll för fred och nedrustning när det har funnits en politisk vilja till det.
Sverige har dock sakta men säkert alltmer frångått en traditionell och framgångsrik säkerhetspolitik byggd på militär alliansfrihet, nedrustning, fredliga lösningar på konflikter, starkt stöd till FN och solidaritet med tredje världen.
Sedan vi blev medlemmar i Europeiska unionen, EU, har den svenska militära alliansfriheten urholkats alltmer. I dag är vi med och bidrar till militariseringen av EU. Vårt samarbete med Nato har stärkts, och det uppstår ofta frågetecken kring de internationella militära insatser som vi deltar i. Regeringens oförmåga att rösta för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen är ett exempel på denna utveckling.
Vänsterpartiet är emot denna utveckling. Vi menar att en oberoende och militärt alliansfri utrikespolitik är avgörande för Sveriges handlingsfrihet även i framtiden. Vi vill att Sverige främst ska inrikta sin internationella säkerhetspolitik på fredliga lösningar och på att förebygga kriser snarare än att förespråka militära lösningar.
Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför men också möjlighet att vara en fredsbevarande kraft i andra delar av världen. Det kräver att Sverige har en trovärdig militär alliansfrihet.
I en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik måste kvinnors rättigheter sättas i första rummet. Kvinnors roll i det säkerhetsbyggande arbetet och i konflikter är av särskilt intresse, eftersom dessa frågor alltför sällan finns med på den internationella säkerhetspolitiska agendan.
Vänsterpartiet vill se ett brett internationellt intresse för nedrustning, konfliktförebyggande insatser samt ett internationellt förbud mot kärnvapen. Då behövs ett starkt FN, en återupprättad respekt för folkrätten och minskad vapenhandel.
En trygg och säker värld kräver samarbete med andra länder i vårt närområde. Kriser och konflikter stannar inte vid nationsgränserna. För att möta de hot vi står inför krävs ett gott samarbete med våra grannländer, framför allt med våra närmaste nordiska grannländer men även med länderna runt Östersjön. Internationellt samarbete måste alltid bygga på att Sverige fattar självständiga beslut, men att vi har en nära kontakt och i vissa fall planerar och övar tillsammans med andra länder. Vänsterpartiet ser möjligheter att fördjupa samarbetet med våra nordiska grannländer, i synnerhet Finland, på en rad områden inom totalförsvarspolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
De största hoten mot Sverige och vår befolkning är i dag de civila hoten. Klimatförändringen leder till naturkatastrofer som bränder, torka och översvämningar och till virusutbrott och antibiotikaresistens som drabbar oss just nu. Den snabba digitaliseringen i samhället kräver hög cybersäkerhet. Svensk försvars- och säkerhetspolitik måste syfta till att bygga långsiktig säkerhet i vårt närområde och i vår omvärld samt möta alla hot vi står inför. Det kräver att begreppet säkerhet vidgas och inkluderar fler områden än det militära och att våra åtgärder involverar hela samhället utifrån ett totalförsvarsperspektiv.
Fru talman! Åland har i 100 år haft en särskild ställning vad gäller militär närvaro. Med bakgrund i det så kallade Ålandsservitutet från 1921 har Åland demilitariserats. Sverige ska stå upp för ett demilitariserat och neutraliserat Åland, och vi ska vara tydliga gentemot vår omvärld med att ett ökat militärt samarbete mellan Sverige och Finland inte innebär några avsteg från detta.
Regeringen nämner inte i skrivelsen att Åland är en demilitariserad zon. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att tydliggöra, inte minst för vår omvärld, att det nära svensk-finska samarbetet också innebär upprätthållandet av Åland som demilitariserad zon. Utskottets svar att man utgår från att regeringen följer internationella konventioner visar just på Vänsterpartiets poäng att det måste uttalas att det faktiskt är en realitet.
Regeringen bör därför tydliggöra att det svensk-finska militära samarbetet också innebär upprätthållandet av Åland som en demilitariserad zon utan militär närvaro.
Fru talman! När man lyssnar på den här debatten får man känslan av att man befinner sig i en Natodebatt, men det är en debatt om internationella försvarssamarbeten. Det är först på näst sista sidan i den här skrivelsen som vi hittar Nato. Därför tycker jag att det är viktigt att påminna utskottet om att vi ska debattera hela säkerhetspolitiken och alla våra militära försvarssamarbeten, inte bara fastna i Natofrågan.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 6, som handlar om EU:s försvarspolitik och ökade militarisering.
Anf. 27 Mikael Oscarsson (KD)
Fru talman! I dag debatterar det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet betänkandet som handlar om internationella samarbeten.
Låt mig allra först yrka bifall till reservation 7 under punkt 6, som handlar om medlemskap i Nato.
Det som kanske är i blickpunkten för den här debatten är att utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje. Detta är ett bra tillfälle för exempelvis försvarsministern att göra det. Det rimliga vore ju att regeringen signalerar att man är villig att lyssna på en majoritet i riksdagen. Som företrädare har påpekat är det ju bara en tredjedel som står bakom regeringens linje, och det borde vara så självklart att regeringen tydliggör att man vill ha den Nato-option som Finland haft i över 20 års tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
När vi diskuterar dessa frågor tycker jag att det är viktigt att börja med att se att vi har ett skärpt säkerhetspolitiskt läge och att Ryssland har sänkt tröskeln för att använda militära maktmedel. Man gick in i Georgien 2008. År 2014 tog man olovligen Krim, och allt sedan den dagen pågår det krig i östra Ukraina. Det är 13 200 som har dödats i detta krig, varav 3 375 civila.
För exakt två år sedan var vi med Försvarsberedningen under Björn von Sydows ledning i Ukraina. Vi besökte bland annat ett militärsjukhus, och det var väldigt skakande att träffa dessa soldater. En hade blivit träffad av en prickskytt och fått en bra bit av benet bortskjutet. En annan hade trampat på en mina och fått hela benet bortsprängt. Detta sker i Europa. Det är närmare till huvudstaden i Ukraina än det är till Bryssel. Det är viktigt att se att detta är en realitet just nu. Medan vi står här och diskuterar pågår det ett krig.
Det är också viktigt att påminna om att vi får oroande signaler från Ukrainas gräns. Där står ungefär 85 000 soldater. Vi vet inte var detta kommer att sluta. Betyder det att Putin och Kreml vill ingripa militärt i Ukraina? Det vet vi inte.
En del har spekulerat i att det kan bli ett militärt angrepp för att det är val till hösten och Putin vill stärka sina popularitetssiffror. Tänker han på sitt eftermäle och vill göra Ukraina till en del av ett större och mäktigare Ryssland? Eller har han paranoia och tänker att alla vill göra Ryssland svagare och om Ukraina går in i EU och Nato är det ett jättehot mot Ryssland som måste förhindras till varje pris?
Vi vet inte, men det är en realitet att dessa faktorer finns och kan förstärka varandra.
Åter till dagens diskussion och Nato-optionen. Som vi alla känner till är det en viktig del i Finlands säkerhetspolitiska verktygslåda. Man signalerar till Ryssland och övriga världen att man har en option att gå med i Nato.
Sverige har ett utökat försvarssamarbete med Finland, och det stöder Kristdemokraterna. Det vore därför rimligt att Sverige hade samma linje vad gäller Nato-optionen och att vi också deklarerar att det är en del av vår verktygslåda.
Det är svårt att få detta att gå ihop. Försvarsministern kommer säkert att även i dag deklarera hur viktigt samarbetet med Nato är, hur vi på olika sätt utökar det samarbetet och hur viktigt det är med ett nära samarbete med USA men att just Nato-optionen är skadlig. Detta är svårt att förstå. Försvarsministern får nu en chans att tydliggöra detta om det nu inte är rimligt att lyssna på den majoritet i riksdagen som vill ha denna Nato-option.
Jag yrkade nyss bifall till den reservation som handlar om Natomedlemskap. Vi kan dra lärdom av situationen i Ukraina. Nato kommer sannolikt inte att kunna hjälpa Ukraina om det blir ett militärt angrepp. Frågan är om sannolikheten är större om Sverige blir angripet. Det är inget hot vi ser i dag, men Försvarsberedningen har ju sagt att ett militärt angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Vad är då skillnaden för Sverige?
Det är mycket bättre för ett samhälle att i lugn och ro kunna förbereda sig med sina vänner än att behöva improvisera om det värsta skulle hända.
Skillnaden är att som medlem i Nato har man säkerhetsgarantier och gemensam försvarsplanering och kan på ett annat sätt planera och hjälpas åt. Det är en oändlig skillnad mot den situation vi har i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
För några år sedan gjordes en utredning av Krister Bringéus. Han slog fast att ett svenskt Natomedlemskap skulle öka förutsägbarheten och tryggheten för både Sverige och våra grannländer, för vi bygger ju säkerhet gemensamt.
Försvarsberedningen har påpekat att om det skulle hända något i Baltikum kommer Sverige från dag ett att bli påverkat. Vi kan inte vara neutrala eller stå utanför, utan vi har en skyldighet att ställa upp. Varje gång jag besöker ett baltiskt land hör jag tydligt att ett svenskt medlemskap skulle vara till stor hjälp för den gemensamma säkerheten.
Regeringen borde lyssna på detta. I första hand gäller det Nato-optionen men också ett Natomedlemskap. Vi är i dag nära allierade, har ett samarbete och är guldmedlem, men det är dags att uppgradera det till ett fullvärdigt medlemskap så att vi kan få information, fullt försvarssamarbete och gemensam försvarsplanering. Detta skulle öka tryggheten för både svenska folket och vår omvärld.
Det är dags för regeringen att bjuda in alla riksdagens partier till samtal för att diskutera den säkerhetspolitiska linjen så att den blir tydlig och stöds av betydligt fler än den tredjedel som i dag står bakom regeringens linje.
Anf. 28 Joar Forssell (L)
Fru talman! Tack till alla er som deltar för en trevlig och spännande debatt så här långt!
Jag satt på min plats i kammaren och funderade på ett skåp som står hemma hos min mamma. Det är ett svart skåp med mycket ornament, och benen ser ut som piedestaler. Skåpet är ganska stort, och när jag var liten kunde ett påskägg eller en julklapp vara gömd där. I familjen kallas det svarta skåpet.
Det sägs att det där skåpet togs av en familjemedlem någon gång under trettioåriga kriget någonstans åt Ungern till. Det är så detaljerat vi har fått det berättat för oss i släktleden. Men sådant ska man väl aldrig kolla upp, för då blir man kanske besviken på svaret.
Jag satt och tänkte på svarta skåpet, för det påminner mig om vilken kontinent vi bor på och hur det har sett ut här tidigare och hur Europa har sargats av krig årtionde efter årtionde. Nästan fram till i dag har det varit så, och nu är det så igen.
Fru talman! Det är hisnande att tänka på historien. Det finns de i den politiska debatten som tänker tillbaka på historien med nostalgi och tänker att bara vi bygger Sveriges eget försvar starkt kan vi stå emot vilka hot som helst. Andra tänker tillbaka på trettioåriga kriget och annat med nostalgi och funderar på vilka svarta skåp och annat vi då tog hem.
Fru talman! För en liberal och för mig gäller att man inte ser världen på det sättet. Jag tänker tillbaka på historien med respekt för alla de tragiska livsöden som har utspelat sig och med rätt mycket skräck inför att vi vet att historien mycket väl kan upprepas, kanske inte i form av trettioåriga kriget men däremot i form av väpnad konflikt och krig även på vår kontinent.
När jag tänker tillbaka på historien kan jag konstatera att det är bättre att samarbeta med andra, att det är bättre att bygga säkerhet tillsammans med andra och att det är bättre att försöka säkra freden tillsammans med andra länder som har en gemensam syn på demokrati och mänskliga rättigheter, som det egentligen handlar om att försvara, än att försöka stå ensam.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Världen är inte vad den har varit. Hoten är mer komplexa. Det är svårare att läsa av den politiska kartan i morgon än vad det var i går. Det är även så att Sverige inte kan vara ensamt i framtiden. Vi klarar inte av att vara ensamma i dag, utan vi behöver ha djupa samarbeten med andra som tror på demokrati.
Fru talman! I dag är det Ryssland som är det största säkerhetspolitiska hotet mot Sverige. Detta kan vi inte komma ifrån. Det är så. Ryssland utgör ett aktivt hot här och nu mot oss, mot våra fränder i andra länder, mot andra demokratier och mot andra EU-länder. Det är Ryssland som driver upp och spänner upp Europa. Det är Ryssland som driver fram osäkerhet i vårt närområde. Det måste vara en del av vår säkerhetspolitik att ta detta hot på allvar.
Fru talman! Vänsterpartiet har helt rätt i att mycket av debatten här i dag handlar om internationella försvarssamarbeten brett, och Liberalerna står upp för att bygga internationella försvarssamarbeten brett. Debatten här i dag har dock mycket kommit att handla om Nato-optionen och Sveriges säkerhetspolitiska linje.
Jag tyckte att det var intressant att lyssna på Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas replikskifte i talarstolarna tidigare, där det väldigt tydligt framgick för den som lyssnade att frågan om Nato-option inte handlar om huruvida man är för eller emot Nato. Det handlar om huruvida man tycker att vi ska ha en dörr som är öppen. Sverigedemokraterna är emot Natomedlemskap, och Socialdemokraterna är emot Natomedlemskap. Där står de helt enade.
Det finns en skiljelinje i detta. Det visar den finska politiken. Man kan vara emot Natomedlemskap eller åtminstone inte för och samtidigt vara för en option därför att man tycker att det är bra att hålla dörrar öppna och att det är bra att vi visar för omvärlden och för våra fränder att vi är beredda att sluta upp om det behövs.
Fru talman! Jag kan konstatera att det här är tråkigt att se. Det är klart att det som Kreml allra helst vill se är ett splittrat Sverige och splittrade demokratier. De vill se splittring mellan oss och våra vänner i andra länder, och de vill se splittring mellan oss här i kammaren. Det är klart att det bästa för att inte skapa osäkerhet och splittring utan i stället skapa stabilitet vore ifall Socialdemokraterna och regeringen fullt ut respekterade riksdagsmajoriteten, ställde sig bakom Nato-optionen, uppdaterade sin säkerhetspolitiska linje, blev av med otydligheten och visade Ryssland och andra att det är stabilt med demokrati, att vi står bakom varandra, att vi lyssnar på den demokratiska majoriteten och att man kan räkna med detta.
Det finns en myt, fru talman, om att Sverige skulle vara alliansfritt. Det är inte sant, och det har sagts tidigare här i talarstolen i dag och många gånger innan det. I och med att vi är med i Europeiska unionen och det samarbetet är vi inte alliansfria. Jag måste säga att jag heller inte tycker att vi borde vara alliansfria i den meningen att det är klart att vi måste kunna erbjuda garantier till andra om vi själva ska förvänta oss garantier från andra. Om vi tillsammans har konstaterat att ett militärt angrepp mot Sverige inte kan uteslutas verkar det oklokt att utesluta att hjälpa och ställa upp på andra och dessutom hålla dörren stängd för att få hjälp från andra genom att motsätta sig en Nato-option.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Socialdemokraterna stod här tidigare i dag i ett annat replikskifte - jag tror att det var med Centerpartiet - och sa att vi inte ska låta vare sig Washington, Bryssel eller Moskva bestämma vår försvarspolitiska linje. Jag håller helt med. Det ska vara ett nationellt ställningstagande. Det är Sverige som fattar detta beslut. Detta är också ett skäl till att kanske inte lägga så stor vikt vid att Ryssland kan bli upprörda. Jag reagerade lite mot att man i repliken likställde Washington, Bryssel och Moskva. Washington och Bryssel är ju våra allierade. Det är klart att vi måste ta mer hänsyn till Washington och Bryssel, för det är dem som vi kan räkna med kommer och hjälper oss, om vi också säger att vi ska hjälpa dem. Viljan hos dem som hotar oss - Moskva - ska vi absolut inte ta hänsyn till.
Fru talman! Vänsterpartiet sa en sak som jag tycker att de har alldeles rätt i. De sa att försvarsminister Peter Hultqvist har ingått fler avtal med Natoländer än vad någon försvarsminister tidigare har gjort. Min slutsats av detta när det gäller rädslan för att provocera Moskva är att vi nog redan har gjort det. Det som vi får genom Nato-optionen är garantierna, men det som gäller riskerna har vi redan gjort. Man kan inte fika sig till fred med Putin. Det är en man som inte drar sig för att utföra eller åtminstone godkänna sprängdåd och nervgiftsattacker i Europa. Det är inte en person som man kan prata med över en kopp kaffe och hoppas på en fredlig lösning, utan det är en person som vi måste visa att vi är enade, tillsammans, som demokratier.
Fru talman! Det har redan yrkats bifall till de saker som har att göra med Nato. Jag tänker yrka bifall endast till reservation 13 under punkt 11, men vi står såklart bakom alla de saker som vi har stått bakom i utskottet. Det handlar om att bygga försvarssamarbetet med Storbritannien starkare efter brexit. Det finns ett skämt om Gustaf Skarsgård och Carl Gustaf, om man har sett tv-serien Vikings, men jag tänker inte dra det nu.
Anf. 29 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Joar Forssell tänker tillbaka på historien. Han kanske tänker på att Sverige har haft fred i över 200 år. Sedan avslutade han med att yrka bifall till Liberalernas förslag, som de borgerliga stöder, att Sverige ska ge Storbritannien en unilateral solidaritetsförklaring. Mycket gott kan sägas om Storbritannien som land, men om man tänker just på historien måste man komma ihåg att det är ett land som har en omfattande kolonial historia, som i dag är en kärnvapenstat som nu till och med har beslutat att utöka sin kärnvapenarsenal.
Storbritanniens historia, om vi tittar tillbaka på den, Joar Forssell, är en historia full av krig. Det är första världskriget, andra världskriget, Suezkriget, Falklandskriget och invasionen av Irak och Afghanistan. Parallellt med hela den tiden av historien har löpt försöken till irländsk självständighet och, de senaste 100 åren, huruvida Nordirland ska tillhöra Irland eller Storbritannien - en i dag aktuell och pågående fråga och kanske till och med, i värsta fall, en konflikt.
Utifrån denna historiska tillbakablick: I vilka av dessa historiska krig och konflikter skulle Sverige ha stött Storbritannien enligt Liberalernas unilaterala solidaritetsförklaring med Storbritannien?
Anf. 30 Joar Forssell (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Jag är lite förvånad över att Håkan Svenneling vill börja gräva i vår historia. Det finns ganska mycket historia hos Vänsterpartiet som går att ifrågasätta. Om vi ska ha ett historieseminarium kan vi såklart hålla på länge.
Jag tycker att detta handlar om Sveriges säkerhet framåt. Jag är av den uppfattningen att det stora hotet mot Sverige i dag kommer framför allt från Ryssland. Det finns såklart andra aktörer också. Storbritannien är inte ett säkerhetspolitiskt hot mot Sverige. Om vi ska vara historiska har Vänsterpartiet ibland varit det, eller vänsterpartister.
Fru talman! Det är klart att man kan kritisera ett lands historia. Och det finns väl ingen i hela vårt parlament som är för kolonialism eller någon av de andra sakerna som är väldigt allvarliga och som Vänsterpartiet tog upp i replikskiftet. Om man ska prata historia glömmer Vänsterpartiet att Storbritannien gjorde en extremt stor och viktig insats för att befria Europa från Nazityskland till exempel. Men det väljer Vänsterpartiet att glömma bort i replikskiftet.
Jag tycker att detta handlar om vad vi har framför oss. Och där kan vi se att Storbritannien är ett land som står väldigt nära Sverige när det kommer till mänskliga rättigheter och demokrati i andra länder och när det handlar om att stå upp mot förtryck och ofrihet i andra delar av världen.
Att i ett läge där det faktiskt har skett nervgiftsattacker styrda från Kreml i Storbritannien hålla dörren stängd mot Nato och hålla dörren stängd mot Storbritannien och på det sättet ställa sig på den ryska sidan i den diskussionen är mycket allvarligt.
Anf. 31 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag kan börja med att konstatera att Joar Forssell gärna pratar om historien. Men när det kommer frågor om hur genom historien en unilateral solidaritetsförklaring till Storbritannien hade fungerat då vill man inte prata om den delen av historien. Då vill man slänga in andra exempel och prata om partier snarare än om länder. Detta är ett tillkännagivande som ni vill göra om en unilateral förklaring, där ni tycker att Sverige ska få någonting tillbaka av Storbritannien som är rätt oklart för att det är en unilateral förklaring.
Svensk alliansfrihet har genom historien gynnat generationer av svenskar. Det är därför som vi har varit i fred. Det är därför som vi har uppfattats som ett fredligt folk som har kunnat göra insatser för fred och nedrustning runt om i världen. Om vi fortsätter på den vägen tror jag att vi också kommer att kunna fortsätta att göra det de kommande 100-200 åren. Men om vi slår in på en annan väg och tror att det är genom att vi samarbetar med länder som Storbritannien och ger dem en unilateral solidaritetsförklaring, att vi skulle stödja dem om de hamnar i ett Falklandskrig eller i ett Suezkrig, tror jag inte att det är bra för Sverige.
I motionen hänvisas det till Knut den stores rike på 1000-talet, då delar av Sverige hängde ihop med Storbritannien. Jag tror att Liberalerna gör gott i att hitta mer i de nutida argumenten för sin farliga säkerhetspolitik än att gå tillbaka så långt som till 1000-talet för sin historiska argumentation.
Vad är nästa steg i ert Natobygge? Det är den fråga som man ställer sig i dag. Kommer det att vara en amerikansk militärbas på Gotland? Nu tar ni kliv för kliv hela tiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Historiskt sett har det gynnat oss att vara alliansfria. Jag tror att vi vinner mer på det än att gå in med solidaritetsförklaringar eller i klubbar där Erdogan eller tidigare Trump och andra icke väl valda personer styr.
Anf. 32 Joar Forssell (L)
Fru talman! Jag vill börja med att poängtera att jag i mitt inledningsanförande använde historien som ett avskräckande exempel. Vi kan gå tillbaka mycket längre än tusen år för att titta på decennium efter decennium av krig, total misär och extremt mänskligt lidande. Det har vi kommit ifrån på vår kontinent därför att vi bygger försvarssamarbeten och goda relationer med länder som också tror på demokrati och mänskliga rättigheter och som står oss mycket nära. Det ska vi fortsätta att göra, och det måste vi göra ännu mer med Storbritannien nu efter brexit. Det är helt naturligt om vi vill fortsätta att ha fred på den här kontinenten. Då behöver vi också fortsätta att bygga samarbeten.
Jag måste säga att jag blir lite förvånad när Vänsterpartiet får det att verka som att någon här inne skulle vilja följa med ett annat land på någon allmän aggression mot ett annat land i världen i något invasionskrig någonstans, eller vad det nu skulle kunna vara. Så är det inte.
Det som vi vill är att vi ska kunna bygga fred tillsammans genom starka försvarssamarbeten. Det finns en sådan myt om Nato som brukar komma från vänstersidan att det skulle innebära att man måste ställa upp på diverse invasionskrig här och där. Så är det inte. Det handlar om att om vi blir utsatta för en aggression eller om någon av våra fränder blir utsatta för en aggression ställer vi upp och försvarar varandra. Det är försvar det handlar om.
Fru talman! Jag tycker att det är historierevisionism att säga att det är för att vi har hållit oss neutrala som vi har hållit oss utanför konflikter. Det har ganska ofta varit för att vi har sysslat en hel del med fulspel och inte alls skött oss särskilt fint och inte tagit ställning när motståndet har varit diktatur.
Anf. 33 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Sverige är ett litet, alliansfritt land som behöver samarbeta med andra för att värna människors säkerhet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter nu och i framtiden.
I Miljöpartiet strävar vi efter en värld i balans där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa. Miljöpartiet uppstod ur rörelser för miljö, solidaritet, jämställdhet och fred. Vi vill se en politik som sätter mänsklig säkerhet först. Fred är inte bara målet utan också vägen dit. Respekt för andra, ömsesidig nytta och förståelse bidrar till fred. Handelsutbyte och kulturellt utbyte främjar fred liksom rättvisa mellan världens stater och nedrustning.
Vi tror på kraften i internationell rätt och vikten av en regelbaserad världsordning med ett aktivt världssamfund där även små stater och människor inom staten skyddas från angrepp och förtryck. Att värna mänsklig säkerhet kräver en politik som kan svara upp mot ett brett spektrum av säkerhetshot. Det behövs samarbete.
Miljöpartiet ser att hoten i dag inte är desamma som före och under kalla kriget. Det globala säkerhetspolitiska läget är instabilt och konfliktfyllt. Angrepp på demokratin och yttrandefriheten, cyberattacker och klimatförändringarnas effekter liksom pandemier och den osäkerhet som kan uppstå i gränslandet mellan krig och fred är konkreta hot som vi behöver skydda oss mot och som överskuggar traditionella hot såsom militära angrepp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Den geopolitiska situationen i omvärlden ter sig alltmer osäker i takt med kapprustning och utdragna konflikter.
Vi värnar Sveriges militära alliansfrihet och vill se Sverige som en tydlig global aktör för ett aktivt fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete. Diplomatin är vår främsta försvarslinje. Internationellt samarbete är avgörande för säkerhet i världen och för att möta de globala hot mot människan och naturen som finns. Det är viktigt att stå upp för de internationella lagar som hindrar att stora stater utnyttjar den som är svagare.
Försvaret av Sverige börjar med försvaret av demokratin, samhället och vår framtida försörjning. Det moderna samhället står inför de största hoten någonsin genom förändringar av klimat och miljö som hotar vår fortlevnad och hoten mot demokrati och yttrandefrihet som hotar stabiliteten i våra samhällen inifrån. Samarbete är det enda sättet att möta dessa hot.
Särskilt viktigt är samarbete med demokratiska stater i vårt närområde. Tillsammans kan vi motverka desinformation från stater i vår närhet med bristande demokrati, som Ryssland, och säkra tillgång till förnybar energi och kunskap. Vårt samarbete med staterna runt Östersjön, staterna i Norden och med EU och Storbritannien är viktigt av de här skälen, och det gäller samarbetet kring både civil och militär beredskap.
Däremot är det vår bestämda uppfattning att Sverige inte ska vara medlem i Nato. Det är viktigt att göra skillnad på att samarbeta och att ingå i en militär allians med gemensamma försvarsförpliktelser. Vi anser att vår alliansfrihet tjänar oss väl. Att stå fri från tvingande militära allianser ökar vår möjlighet att föra dialog och agera fredsmäklare och därmed bidra till avspänning, inte minst i vårt närområde. Miljöpartiet säger därför nej till medlemskap, eftersom det skulle inskränka vår politiska handlingsfrihet. Vi ser dessutom en oroande utveckling i Natolandet Turkiet, där mänskliga rättigheter alltmer åsidosätts.
Sveriges säkerhet byggs bäst genom långsiktighet och tydlighet. Sverige ska därför inte, som flera borgerliga partier vill, utverka en option om att få gå med i Nato. En Nato-option sänder otydliga signaler till omvärlden och stör den stabilitet som Sverige står för i vårt geopolitiska område - en stabilitet som vi anser att det är av stor vikt att upprätthålla för att vi ska kunna vara en fredsbyggare och fredsmäklare i världen. Det måste vara tydligt för omvärlden att Sverige är och fortsatt vill vara en militärt alliansfri stat.
Miljöpartiet ser däremot den stora vikten av att samarbeta med demokratiska länder i världen. Den kunskap som våra moderna samhällen bygger är spridd över världen. För att möta hot mot klimat, miljö och demokrati och för att bevara fred krävs öppna samarbeten inom FN och andra internationella organ - samarbete baserat på mänskliga rättigheter och fri ekonomi inom naturens ramar, delning av kompetens och fri forskning. Styrkan hos världens demokrati bygger på detta, och det ska vi försvara.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet men även till Socialdemokraternas, Vänsterns och Miljöpartiets reservation 4 under punkt 4.
Anf. 34 Hans Wallmark (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Jag tycker faktiskt att man i Miljöpartiet är lite buskablyg. Vi har ju skrivelsen om internationella militära samarbeten, och man har suttit i regering i flera år. Man har inlett ett fördjupat samarbete i Norden med Nordefco, och man har som regering anslutit sig till det franska projektet E2I. Man är med i Storbritanniens JEF, vilket är jätteviktigt, och man är med i Framework Nations Concept med Tyskland. Dessutom har man upprättat ett trilateralt avtal mellan Sverige, Finland och USA.
Inget av detta nämns i Miljöpartiets anförande, fru talman. Det är ju lite tråkigt, för detta har varit regeringens politik i många år. Jag tycker att man ska vara stolt över detta, för det är i grunden väldigt bra saker. Men det är naturligtvis lite kuriöst, fru talman, att ett parti som har uppstått ur fredsrörelsen står bakom allt detta. Det kan kanske förklara att man inte vill säga någonting om det.
Därför vill jag ställa en fråga gällande något som över huvud taget inte berördes i anförandet men som ändå är ganska intressant, fru talman, och det är fredsfaciliteten. Ett parti som är sprunget ur fredsrörelsen ansluter sig nu som regeringsparti till biståndsåtgärder som kan vara att tillhandahålla - jag citerar - "militär och försvarsrelaterad utrustning, infrastruktur och assistans, på begäran av tredjeländer eller av regionala och internationella organisationer".
Fru talman! Jag har inget emot detta, men hur motiverar ett parti sprunget ur fredsrörelsen att Sverige direkt eller indirekt via EU ska kunna förse stridande länder med vapen?
Anf. 35 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Du inleder med att ställa en fråga till mig som du sedan själv besvarar, Hans Wallmark. Det gör det lite mindre arbetsamt för mig på den här sidan, så jag går direkt till din fråga om den europeiska fredsfaciliteten. Det som gör att Miljöpartiet som regeringsparti kan stå bakom detta är att det finns en möjlighet att avstå från insatser som man inte tycker är lämpliga. Vi ska också kunna granska vapenexportaffärer utifrån de regler vi har.
Anf. 36 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Det är bra om mitt antagande bekräftats, det vill säga att ett parti sprunget ur fredsrörelsen och som sitter i regeringen inte vill ta upp det man har gjort i regeringsställning när det gäller att fördjupa det militära samarbetet. Det har man gjort med Frankrike i form av E2I, vilket jag tycker är bra, och med Storbritannien i form av JEF, vilket jag tycker är bra. Man har gjort det med Tyskland i form av Framework Nations Concept, vilket jag tycker är bra, och man har gjort det i form av ett trilateralt samarbete mellan Sverige, Finland och USA, vilket jag tycker är bra. Det verkar alltså som om oppositionen berömmer den regering som Miljöpartiet sitter i mer än vad Miljöpartiets egen talesperson här i kammaren gör.
Fru talman! Sedan svarar Miljöpartiet att man kan avstå från insatser. Jo, precis, den möjligheten finns. Samtidigt undrar jag, fru talman, om Miljöpartiet som regeringsbärande parti tror att ett land återkommande, gång efter gång, kan avstå utan att detta menligt påverkar bilden av Sverige som ett europeiskt samarbetsparti. Det är en betydande möjlighet - alternativt risk, beroende på vad man tycker - att man kommer att få acceptera att en del av den europeiska fredsfaciliteten kommer att vara att förse stridande parter med vapen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Den svenska krigsmateriellagstiftningen utgår ju ifrån att man i grunden inte ska förse stridande länder, alltså länder i krig, med vapen. Hur kommer det sig att Miljöpartiet är så noggranna med att försvara den tanken i Sverige men samtidigt, som regeringsparti, öppnar för den möjligheten i EU?
Anf. 37 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Miljöpartiet har sin grund i fredsrörelsen. Fredsrörelsen och freden i världen har lång väg att gå. Som det ser ut med säkerhetsläget runt om i världen, både nära och långt bort, kommer det att behövas militära samarbeten. Det tragiska här är att situationen i världen har utvecklats på ett sådant sätt att vi ser oss tvungna att rusta upp militärt. Det vi skulle vilja ha är en situation där vi kan rusta ned militärt, och det antar jag är någonting som de flesta vill - minska konfliktgraden och minska krigandet i världen.
När det gäller regeringens politik är det politik som vi i Miljöpartiet står för, såklart. Men för oss är det viktigt att vi ska kunna bidra på ett sätt som passar utifrån hur vi ser på vapenexport, till exempel. Då får Sveriges bidrag gå till andra typer av insatser inom den europeiska fredsfaciliteten än just att bistå med vapen i väpnade konflikter.
Anf. 38 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag håller med om mycket i Camilla Hanséns inlägg, och det handlar om att Miljöpartiet och Vänsterpartiet historiskt sett har varit sprungna ur fredsrörelsen.
Läser man regeringens skrivelse framträder dock en annan bild av Miljöpartiets försvarspolitik i dag, som Hans Wallmark var inne på. Det är många militära samarbeten som har inletts. Det är JEF, E2I, trilateralt med USA och ett närmande till Nato. Det är ökad militarisering av EU och den här fredsfaciliteten som var uppe, där det blir tillåtet att exportera vapen till parter som man stöder och som befinner sig i konflikt. Man kallar det bistånd och säger att det ligger under något som heter "fredsfaciliteten". Jag tycker att det är helt fantastiskt hur man kan frejma någonting genom att välja vilka ord man sätter på det.
Det är också fler militärövningar; senast i dagarna fick vi reda på att Norge har bjudit in till Cold Response i början av 2022 och att det ska bli den största arktiska övningen någonsin på den här sidan, så att säga.
Vi ser ökad vapenexport, särskilt till diktaturer, exempelvis Förenade Arabemiraten, dit exporten har ökat bara under den här mandatperioden från 700 miljoner till 3,3 miljarder. Det sker också ett ökat samarbete med försvarsindustrin, särskilt inom EU.
Hur blev detta Miljöpartiets politik?
Anf. 39 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Att just den här debatten handlar mycket om militära samarbeten ligger lite i sakens natur utifrån det ärende som vi hanterar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Ur Miljöpartiets synvinkel är det fredsarbetet som är det viktiga. Vi vill inte hamna i militära konflikter, men det här är en del i att förbereda sig för att undvika det.
När det gäller den europeiska fredsfaciliteten står Sverige för att vi inte ska behöva exportera vapen till länder i strid. Vi får välja andra insatser, och det är val som man kan göra inom den ordningen.
Anf. 40 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Det är bra att Miljöpartiet vill förebygga konflikter; jag håller med om det.
Jag har ägnat och roat mig lite åt att läsa i Miljöpartiets partiprogram och jämföra det med skrivelsen. På sidan 33 i partiprogrammet står det: "Vi accepterar inte att EU militariseras." I skrivelsen står det: "Sverige har bidragit till EU:s samtliga militära insatser."
Vidare i partiprogrammet läser jag att Miljöpartiet tycker att uthyrning av svensk mark till Nato och andra utländska militärstyrkor för krigsövningar ska upphöra. I skrivelsen står det att i Aurora 17 deltog USA med ett kvalificerat bidrag bestående av cirka 1 000 amerikanska soldater från samtliga försvarsgrenar.
I partiprogrammet kan man vidare läsa att Miljöpartiet de grönas mål är en avvecklad vapenexport. I skrivelsen finns ett ganska långt stycke kring materiel- och forskningsrelaterade samarbeten. Där står det: "Aktiviteter inom ramen för samförståndsavtalen med ytterligare ett antal länder syftar även till att erbjuda möjligheter till fördjupat samarbete och utbyte inom materiel-, forsknings- och utvecklingsområdet eftersom dessa länder visat intresse för anskaffning av svensk försvarsmateriel."
Jag undrar hur de här två papperen lirar med varandra. Hur passar egentligen Miljöpartiets partiprogram ihop med skrivelsen om internationella försvarssamarbeten?
Anf. 41 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Det gläder mig, Håkan Svenneling, att du läser Miljöpartiets partiprogram.
Vårt partiprogram förklarar vilka mål vi vill se. Vi vill se en nedrustning i världen. Vi vill inte exportera vapen över huvud taget; det är det vårt parti står för. När vi går in i ett samarbete med andra och fattar beslut tillsammans gör vi det med våra värderingar med oss i ryggen, och vi försöker komma så långt vi kan med dem.
Jag ser fram emot när världen ser ut så att målen i vårt partiprogram är uppfyllda och vi kan bocka av dem och inte behöver ha med dem in i nästa partiprogram.
Anf. 42 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för ditt inlägg! Jag blir nyfiken, fru talman, eftersom det är Socialdemokraterna och Miljöpartiet, regeringen, som nu ensamma står bakom den säkerhetspolitiska linje som Sverige har.
Jag vill höra hur Camilla Hansén och Miljöpartiet då bedömer hur man ska kunna utveckla den säkerhetspolitiska linjen så att man får ett brett stöd. Är Miljöpartiet här berett att verka för att regeringen bjuder in till samtal för att bygga ett brett stöd för en säkerhetspolitisk linje för Sverige? Eller är Miljöpartiet intresserat av att ge prejudikat för en kommande regering att på samma sätt med två partier i minoritet i riksdagen kunna forma sin egen säkerhetspolitik? Det är ju det som blir resultatet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Jag skulle också vilja höra hur Camilla Hansén och Miljöpartiet beskriver den säkerhetspolitiska linje som man står bakom. Vad innebär den egentligen, fru talman?
Anf. 43 Camilla Hansén (MP)
Fru talman och Kerstin Lundgren! När det gäller stödet för en Nato-option och eventuellt, som vissa partier vill, även att driva frågan om medlemskap i Nato är det regeringens uppfattning att vi inte ska utverka en Nato-option. Det är den linje som också Miljöpartiet står bakom.
Regeringen ansvarar för utrikespolitiken, och jag tror att det behöver vara så att vi håller fast vid en linje som vi har haft under en längre tid. Jag tror inte att denna ändring bör ske på det här sättet, utan det här är den linje som vi fortsatt står för.
Det säkerhetspolitiska läget har, som jag sa i mitt huvudanförande, förändrats i vårt närområde till det sämre. Det är också därför vi gör den upprustning av försvaret som nu sker. Där är Miljöpartiets ingång att det är viktigt att rusta upp inte bara det militära försvaret utan att också ha fokus på det civila försvaret.
Anf. 44 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Jag kunde inte höra någon beskrivning av den säkerhetspolitiska linje som Miljöpartiet anser att regeringen står för. Hur lyder den säkerhetspolitiska linjen?
Fru talman! Den andra frågan gällde om Miljöpartiet i regeringen är berett att skapa prejudikat för en annan regering - vem vet hur den ser ut - som är i minoritet i riksdagen att formera sin säkerhetspolitiska hållning helt oberoende av vad riksdagen tycker. Är det Miljöpartiets linje, eller vill Miljöpartiet verka för att regeringen bjuder in för att söka bredare stöd för den svenska säkerhetspolitiken? Det vore välkommet, fru talman, att få ett sådant besked.
Anf. 45 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Som jag sa ser vi att omvärlden förändras på ett sätt som inte är gynnsamt ur freds- och säkerhetssynpunkt. Därför står vi fast vid den säkerhetspolitiska linjen att vi inte ska ha en Nato-option och att vi ska rusta försvaret för att möta situationen, och då även det civila försvaret.
Regeringens sätt att bedriva säkerhetspolitiken och hur man vill förankra den behöver ministern få svara på.
Anf. 46 Mikael Oscarsson (KD)
Fru talman! Vi ser ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, och jag förstår att Camilla Hansén också är på det klara med att vi står där.
Det som oroade mig var när Camilla Hansén i ett tidigare replikskifte sa att hon hoppades att vi kunde rusta ned så småningom. En huvuddel i Försvarsberedningen, där Miljöpartiet var med, var ju, och det har också betonats av försvarsministern: Låt oss nu inte göra om det här misstaget igen! Sverige är det tredje största landet i Europa. Vi hade krympt ihop vår försvarsmakt till oigenkännlighet. Vi kunde inte försvara Sveriges gränser. Det enda vi kunde göra var att hjälpa till långt borta, så att säga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Det som är intressant och som jag vill veta är: Står inte Miljöpartiet bakom detta?
Vi behöver en polis. Vi har problem med inre hot, och vi behöver ha en sådan grundläggande förmåga, oavsett hur den ser ut. Det krävs med Sveriges storlek och folkmängd. Är det inte samma sak, fru talman, också när det gäller ett försvar? Är inte det vi nu bygger upp ett minimum? Det var ju det vi var överens om.
Vi har sagt till kommande generationer: Gör inte om Sveriges misstag! Är det så att Miljöpartiet inte delar den hållningen? Är det så att vi så fort det ser lite ljusare ut vips kan dra ned? Det är i så fall ett viktigt besked.
Anf. 47 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Jag ska förtydliga. När jag pratar om att vi vill se en nedrustning handlar det inte om nu. Det handlar om en vision om en fredligare värld. Det handlar inte om att nedrusta medan man fortfarande har behov.
Det vi diskuterar i dag handlar om militära samarbeten. Försvarsberedningens ingång är någonting som Miljöpartiet har varit med och tagit fram och står bakom. Men jag skulle ändå bli förvånad om det fanns ett stort stöd för militär upprustning och vapenskrammel för sakens skull i riksdagens kammare. Jag tänker att vi alla ändå är fredsvänner och att det är det vi ser i en vision för framtiden.
Här och nu, i dag, handlar det om militära försvarssamarbeten. Dem står Miljöpartiet bakom, likaså Försvarsberedningens slutsatser.
Anf. 48 Mikael Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag vill använda en liten liknelse. Om det är allmänt känt på en gata att det finns ett hus som aldrig är låst, ökar det då äventyrslustan eller frestelsen för en inbrottstjuv att ta sig in där? Kan det vara så? Är det inte på samma sätt, fru talman, med att kunna försvara sig? Har det inte varit grunden i vårt tänkande under lång tid att genom att vi har ett starkt försvar ökar risken, jag menar chansen, att vi aldrig behöver använda det?
Det är ju själva grundfundamentet. Om dörrarna är öppna är det bara att glida in. Då ökar äventyrslustan hos en eventuell angripare. Det är därför vi nu ser om vårt hus. Det är därför vi nu ser till att vi kan försvara oss igen och se oss själva, våra barn och omvärlden i ögonen.
Vi var ju överens i Försvarsberedningen om att ett militärt angrepp inte kan uteslutas. Då kan vi inte sitta med armarna i kors. Då måste vi se till att bygga upp denna förmåga i vår generation men också ge ett medskick till kommande generationer att inte göra om det här misstaget. Jag vill få något slags kvittens på om detta är ett resonemang som Miljöpartiet omfattar eller inte.
Sedan vill jag bara ta upp det här med Nato-optionen. Att vi nu får breda samtal där vi kan komma någonvart, är det någonting som Miljöpartiet vill verka för? Det är väl orimligt att ha det som nu, att bara en tredjedel står bakom vår säkerhetspolitiska linje. Det är instabilt om något.
Anf. 49 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Liknelsen med huset är spännande. Jag är uppvuxen på landet, och i min ungdom var det inte självklart att det var låst jämt. Det berodde väl på en trygg omvärld där man tyckte att man var trygg på det sättet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Ja, jag kan kvittera att vi står bakom Försvarsberedningens slutsatser. Det är inte en fråga här och nu. Vi ska ha ett starkt och funktionellt försvar. Då blir det ändå lite spännande med Mikael Oscarssons felsägning, om det är en chans eller en risk att någonting händer. Jag tänker att en för stark militär upprustning, var den än sker i världen - för mycket vapen - medför risker för konflikter som inte skulle behöva finnas.
Som övergripande mål på lång sikt vill vi därför se en värld där man kan leva säkert i alla delar av världen. Vi behöver såklart ett försvar, särskilt med inriktning på kris- och katastrofhantering men även på militära hot, under lång tid. Men det är inte ett egenvärde att ha mer vapen än vad man bedömer att man behöver utifrån exempelvis Försvarsberedningens slutsatser.
Anf. 50 Joar Forssell (L)
Fru talman! Det är alltid roligt att få ta replik på en person som företräder ett av regeringspartierna.
Jag har en fråga som handlar om regeringens politik och hur Miljöpartiet ser på den. I sitt anförande sa ledamoten Hansén: Vi vill inte driva fram spänningar mot andra länder - troligtvis Ryssland. Vi vill inte heller vapenskramla mer än nödvändigt. Det Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) också att Miljöpartiet vill ha ett stort handlingsutrymme och att man därför är kritisk till ett Natomedlemskap.
Nu är det ju en Nato-option vi diskuterar. Det är egentligen en jämkning. Liberalerna vill ha ett medlemskap. Det har vi inte heller majoritet för i Sverige riksdag; däremot finns det en majoritet för en option. Man hade ju kunnat tänka sig att vi kunde samlas kring den här mittenpositionen om en Nato-option i Sveriges riksdag, eftersom det finns partier som vill vara med och partier som inte vill vara med men vi är överens om att vi ska ha ett handlingsutrymme. Att gå fram med en Nato-option är ett sätt för oss att skapa en bred stabilitet i Sveriges riksdag.
Men min fråga till ledamoten Hansén handlar om att den försvarsminister som hon stöder är den försvarsminister som har ingått flest nya avtal med Natoländer någonsin. Då undrar jag dels om ledamoten anser att detta att ingå sådana avtal med Natoländer riskerar att öka spänningarna i vår omvärld, dels om det i sig begränsar Sveriges handlingsutrymme när vi ingår avtal med Natoländer, som den här regeringen gör.
Anf. 51 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Det kommer en talare efter mig som är mycket väl insatt i regeringens politik och de avtal som är ingångna.
Miljöpartiet vill såklart inte driva fram spänningar i världen. Det förutsätter jag att ingen av oss vill. Vi står ändå fast vid att vi inte vill närma oss till Nato. Vi ser att vi kan ha samarbete med flera olika demokratiska länder i världen kring försvar, men vi vill inte gå in i Nato. Därför vill vi inte heller närma oss genom en Nato-option.
Anf. 52 Joar Forssell (L)
Fru talman! Den första naturliga frågan är då om Miljöpartiet, som är en del av den regering som har ingått nya avtal med Natoländer, inte anser att det är att närma sig Natoländer och därmed Nato. Jag uppfattar det som att Sverige är det land i världen som står närmast Nato utan att vara medlem. Jag tycker att det är bra att vi står nära Nato; jag tycker att Sverige ska vara medlem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Vi från Liberalerna står bakom detta att vi ska ha dörren öppen och ha en Nato-option. Det är också i sig, som jag har sagt tidigare, ett sätt för oss att närma oss mitten och skapa en bred enighet i Sveriges riksdag. Vi vill ha medlemskap och andra partier vill inte ha medlemskap, men låt oss vara eniga om att hålla dörren öppen och på så sätt skapa bredd och stabilitet och visa omvärlden att vi står enade här i vår demokrati.
I Finland, som vi ofta pratar om i den här diskussionen, har De gröna, alltså Finlands motsvarighet till Miljöpartiet här i Sverige, gjort en resa i den här frågan. Från början var man kraftigt emot medlemskap i Nato, men efter att man har sett Rysslands aggressioner mot bland annat Ukraina och säkert mot andra också, vad vet jag - nervgiftsattacker i andra EU-länder - har man gjort en förflyttning och är nu faktiskt öppen för detta. Man säger att man inte anser att det behövs i dag men att man är öppen för det i framtiden om det sker aggressioner i den riktningen.
Det finns ingen som tycker att vi ska vapenskramla, som ledamoten Hansén uttryckte sig, mer än vad som behövs. Men min fråga kvarstår: Står Miljöpartiet bakom regeringens så att säga militära närmanden till Natoländer, och menar Miljöpartiet att det inte får liknande konsekvenser som ett Natomedlemskap?
Anf. 53 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Miljöpartiet sitter i regering och står för de beslut som regeringen fattar. Miljöpartiet ser att en bredd av olika samarbeten med flera demokratier gör att vi kan vara säkrare och tryggare och driva värden kring demokrati, fred och diplomatiska lösningar hellre än militära. Jag förstår att vi inte har militära samarbeten för att vi längtar efter en militär konflikt utan att det handlar om att förebygga och i värsta fall, om det är nödvändigt, göra militära insatser för att skapa fred eller skydda människor.
En bredd av samarbeten behövs, inte en Nato-option. Och ja, Miljöpartiet är en del av regeringen och står bakom regeringens beslut.
Anf. 54 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har över tid försämrats. Väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.
Både på Krim och vid den ryska gränsen i östra Ukraina pågår i dag en mycket oroväckande uppbyggnad av militära förband. Det handlar om en militär maktdemonstration som syftar till att skapa oro och provokation som resulterar i internationell säkerhetspolitisk dramatik. Situationen eskalerar steg för steg, och denna maktutövning är oacceptabel.
Det ryska manövrerandet bekräftar bilden av att Moskva är berett att använda militär makt när det anses gagna dess syften även om det så strider mot internationell rätt. Vi accepterar inte det ryska agerandet och det sätt som man försöker dominera närområdet kring Ukraina på. Ukraina som suverän stat ska respekteras.
Den ryska annekteringen av Krim blir inte mer acceptabel bara för att tiden går. Den är ett brott mot folkrätten och motiverar därför fortsatta sanktioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Ryssland har ett huvudansvar för att deeskalera de militära och säkerhetspolitiska spänningarna i östra Ukraina och Krim. Ryssland bär ett entydigt ansvar för detta. De ryska provokationerna mot Ukraina måste få ett slut.
Ukraina befinner sig i ett mycket trängt läge. Landets behov av internationellt stöd är stort. Dagens situation har stark effekt på hela det ukrainska samhället. Och i det ryska agerandet ligger hela tiden ett underliggande hot om upptrappning.
Det som sker i Ukraina i dag påverkar också Sveriges och Nordens säkerhetspolitiska läge.
Sverige stöder i dag Ukraina på följande sätt:
Vi bidrar till en säkerhetssektorreform.
Inom ramen för operation Unifier sker utbildning av soldater och specialistofficerare i Ukrainas armé. Vi har även inlett den typen av utbildning på den marina sidan.
Swedec bidrar till uppbyggnad av ett professionellt kunskapscenter för minröjning.
Vi deltar i övningsverksamhet i Ukraina.
Det här ger också Sverige tillbaka direkt i erfarenhet och kunskap om rysk operativ verksamhet och strategi. För en tid sedan hade jag ett bilateralt möte med Ukrainas försvarsminister där vi konfirmerade och kom överens om att fortsätta utveckla vårt militära samarbete som nu pågått i cirka 20 år.
I de här svåra tiderna måste budskapet vara tydligt. Ukrainas territoriella integritet måste respekteras. Vi tar avstånd från den ryska provokationen. Vår solidaritet med Ukraina är tydlig och klar.
I vårt närområde kan vi se förstärkningar av både den ryska Östersjömarinen och den norra marinen. Det handlar om investeringar som i dag gör det möjligt för Ryssland att operera i Nordatlanten enligt ett mönster som går igen från kalla kriget. Övningarna och operationerna kan ha som målsättning att i en eventuell konflikt skära av försörjningslinjer mellan USA och Europa men också tydliggöra rysk närvaro i Arktisområdet.
På den svenska västkusten har en ökad aktivitet noterats, och rysk marin bedriver verksamhet ända fram till Storbritanniens territorialvattengräns. Verkansområdet har expanderat, vilket ger belägg för ökade ambitioner och ställer ökade krav på många nationer. Sveriges säkerhetspolitiska läge påverkas också av hybridhot, cyberattacker, gränsöverskridande terrorism och klimatförändringar, och allt detta har effekter på fred och säkerhet.
Den försvarspolitiska inriktningen måste utgå från den förändrade säkerhetspolitiska miljön, och det återspeglas i de två senaste försvarsbesluten. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Vi har gett en tydlig nordisk solidaritetsförklaring, och vi har en tydlig solidaritetsförklaring inom EU. De försvarssamarbeten och de säkerhetspolitiska samarbeten vi bygger upp redovisas tydligt och klart både i den offentliga debatten och i riksdagen. De bygger på breda politiska beslut och har stöd i försvarsbeslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Jag spekulerar inte om hur ett eventuellt konfliktläge skulle se ut och om hur olika länder då kommer att agera, om vi tyvärr skulle hamna i ett sådant - det ska undvikas till varje pris. Men interoperabiliteten i övningsverksamheten och den nu planerade, koordinerade planeringen med Nato, USA, Storbritannien, Norge och Danmark är ändå signaler om att vi tittar på olika möjligheter att bygga vårt säkerhetsnätverk i vår del av Europa starkare.
Vår strategi har två ben. Det ena är förhöjd militär förmåga. Där har vi avsatt avsevärt med pengar: en 25-procentig ökning under den förra försvarsinriktningsperioden av budgeten och en 40-procentig ökning fram till 2025.
Vi bedriver ett omfattande försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med andra stater. Jag är oerhört stolt över att vi har nått den punkten. Grunden för detta lades i Försvarsberedningens arbete med det förslag som lades fram 2014 och som bekräftades av riksdagen 2015. Det är det som har varit grunden för regeringens arbete med detta. Olika aktörer kan naturligtvis beskriva sina enskilda insatser som avgörande. Men det är det som är grunden, och det är det som har styrt regeringens agerande. Det har verkligen varit nödvändigt för att kunna bygga ett säkrare närområde där Sverige i dag är en aktiv och respekterad aktör.
EU är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform. Utgångspunkten är att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet på ett sätt som stärker både EU och dess medlemsstater. Samtidigt handlar samarbetet också om att utveckla arbetet med strategiska partner. Det omfattar säkerhetspolitisk dialog, förmågeutveckling och internationella krishanteringsinsatser.
Samarbetet på försvarsområdet kan ske på olika sätt och i varierande omfattning. Finland har naturligtvis en särskild ställning här och är vårt djupaste samarbete där vi också har operativ förmåga och operativ planering bortom fredstida förhållanden. Men som det står i skrivelsen har vi också olika former av avtal, avsiktsförklaringar, samarbetsprogram och aktivitetslistor med USA, Danmark, Norge, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Joint Expeditionary Force är också ett väldigt viktigt samarbete.
Den säkerhetspolitiska dialogen är central i de här sammanhangen. De regelbundna mötena, där vi kan ha en säkerhets- och försvarspolitisk dialog på ministernivå, är en nyckelfråga. Vi har också en välutvecklad dialog med samtliga våra grannländer runt Östersjön och med USA, Storbritannien och Frankrike.
Nordefco, JEF, Norra gruppen och European Intervention Initiative är exempel på multilaterala forum som ger möjlighet till en sådan dialog, till erfarenhetsutbyte och till samverkan om strategisk kommunikation. Försvarssamarbetena syftar ofta till interoperabilitet, förmåga att agera tillsammans, såväl internationellt som i närområdet.
Scenariobaserade diskussioner är viktiga. Övningsverksamhet är viktig, och militär förmågeutveckling är viktig. Vi genomför scenariobaserade diskussioner med Finland, Norge och Danmark inom ramen för Nordefco och Norra gruppen. Det innebär att vi gemensamt förbereder oss på att hantera krissituationer. Det höjer också nivån och ökar kunskaperna om olika länders nationella utgångspunkter. Det kombineras sedan med den övningsverksamhet som genomförs, till exempel Arctic Challenge Exercise, Cross Border Training, Northern Wind, Baltops, Northern Coasts, Aurora och Cold Response.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Gemensamt deltagande i internationella insatser är också en viktig del av försvarssamarbetena. Det är en integrerad del av den solidariska säkerhetspolitiken. Insatserna sker inom ramen för FN, EU, Nato, OSSE och tillfälligt sammansatta koalitioner på basis av folkrättsligt mandat. Det är oerhört viktigt för oss. Deltagande i de internationella insatserna har också direkt effekt på våra bi- och multilaterala försvarssamarbeten. Vi arbetar nära Frankrike, Storbritannien, USA och Kanada inom ramen för de insatserna.
Att möjliggöra gemensamt operativt agerande i olika konfliktnivåer är också en målsättning för samarbetet. Där har vi tidigare sagt att det mest långtgående är med Finland. I totalförsvarspropositionen för 2021-2025 understryker vi viljan att samordna operativ planering med Norge, Danmark, USA, Storbritannien och Nato. Fördjupningen handlar om att skapa ett riktigt fungerande samarbete med handlingsfrihet i händelse av kris eller konflikt. Det är en logisk konsekvens av våra redan nära relationer men också av de säkerhetspolitiska förändringar som kan komma snabbt.
Samarbetena bidrar samtidigt till ytterligare stabilitet. De höjer den säkerhetspolitiska tröskeln och skapar möjlighet att hantera snabba och oförutsedda händelseutvecklingar. Ett viktigt steg i det arbetet är den trilaterala avsiktsförklaring om att tillsammans ta ett ökat ansvar för Nordkalotten som Finland, Sverige och Norge upprättade förra hösten vid ett möte i Porsangmoen i Norge.
Samarbetet avseende materiel, forskning och utveckling är ett medel för att säkerställa kunskap, teknologi och materielförsörjning i det bilaterala och multilaterala formatet. Materielsamarbetet stärker också den inhemska industribasen och bidrar till rationell materielförsörjning under materielens hela livslängd.
Att bygga en säkerhetspolitisk arkitektur som håller över tid är ett långsiktigt projekt. Det skapar stabilitet och är en mycket grannlaga uppgift. Sverige kommer ur en historia som har handlat om militär alliansfrihet syftande till neutralitet i krig. Numera handlar det om militär alliansfrihet.
Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vi är inte med i någon militär allians. Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Den solidariska säkerhetspolitiken är grunden för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Det förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och ett trovärdigt nationellt försvarsmål.
Vi har byggt de internationella samarbeten som har varit nödvändiga, och vi har gjort det med stöd i svensk riksdag. Vi bygger interoperabilitet i vardagen, det vill säga förmågan att göra någonting tillsammans om det krävs. Det gäller såväl flyg som marin och armé.
Den operativa planering som vi har med Finland är inget skådebröd, utan det är en gemensam planering som kan användas i den händelse det blir nödvändigt, om båda regeringarna så beslutar.
Sedan 2014 har relationerna till både Finland och USA fördjupats. Detsamma gäller relationen till Storbritannien. Vi skrev ett Statement of Intent med USA 2016. År 2017 skrev Sverige, USA och Finland ett Statement of Intent. Det innebär också att relationen mellan Sverige, Finland och USA har stärkts. Det tror jag också är en viktig signal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Vi ser nu med tillfredsställelse att den nya administrationen i USA stärker banden till Europa. Men under den förra administrationen i USA utvecklade vi också våra militära samarbeten. De utfästelser som vi hade kommit överens om med USA höll, och de genomfördes.
De avtal som har ingåtts och de kontakter som vi har knutit har stor betydelse för att öka den gemensamma aktiviteten. Tillsammans med andra stater och organisationer bidrar Sverige aktivt i ett försvarspolitiskt sammanhang som höjer den konfliktavhållande tröskeln. Det är egentligen kärnan i alltihop. När vi bygger säkerhetsnätverket tillsammans, övar och utbyter information och kommunicerar strategiskt gemensamt i vår del av Europa och med partner höjer vi tröskeln för eventuella antagonister och för en eventuell konfliktsituation. Vi skapar på det sättet mer stabilitet som gagnar freden i den tid vi nu lever i.
Jag anser att Sverige i dag med för det första höjd militär förmåga och för det andra ökade internationella samarbeten har en realistisk strategi utan politiska äventyrligheter för hur den situation vi i dag har i vår del av Europa ska hanteras.
Anf. 55 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Låt mig först ta vid där försvarsministern inledde sitt anförande, nämligen orienteringen kring det allvarliga och dramatiska läget vid Ukrainas gränser till land, till sjöss och i luften. Det är viktigt att vi från Sveriges riksdag är tydliga med att det finns en fullständig uppbackning bakom regeringens linje i denna fråga. Ingen tvekan ska råda om den svenska solidariteten med Ukraina.
Fru talman! Låt mig dessutom säga att det som regeringen har gjort och fördjupat är alldeles riktigt vad avser Nordefco, det nordisk-baltiska samarbetet, E2I med Frankrike, JEF med Storbritannien, Framework Nation Concept med Tyskland och det trilaterala samarbetet mellan Sverige, Finland och USA, som försvarsministern specifikt lyfte fram. Vi har även den oerhört väsentliga övningsverksamheten, från Aurora till Arctic Challenge.
Denna skrivelse möter dock ett tillkännagivande från utrikesutskottet och i eftermiddag, när beslutet klubbas här i riksdagen, även från riksdagen i dess helhet. Genom den uppmanar riksdagen regeringen, fru talman, att efter tillkännagivandet säkerställa brett stöd för Sveriges säkerhetspolitik och därmed tydliggöra en förankrad svensk säkerhetspolitisk linje. I dagsläget har den svagt stöd och framstår som innehållande både tvära kast och stora osäkerheter.
Fru talman! Min fråga till Peter Hultqvist som företrädare för regeringen är: Hur tänker man tillgodose detta tillkännagivande vad gäller den säkerhetspolitiska linjen?
Anf. 56 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Först och främst tycker jag att det är tillfredsställande att Wallmark deklarerar att man ställer sig bakom regeringens linje i Ukrainafrågan.
Låt mig läsa upp det jag sa i mitt anförande om den säkerhetspolitiska linjen. Jag sa inte då att jag citerade direkt ur utrikesdeklarationen, men det gjorde jag faktiskt. Det står så här: "Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Vi ska bidra till långsiktig stabilitet och säkerhet i vår del av Europa."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Så här har det stått i de tre senaste utrikesdeklarationerna. Här finns inga tvära kast eller osäkerheter om var regeringen står. Det finns också redogjort för partnerskap i Europa och samarbeten med FN och OSSE. Det finns tydlighet om den transatlantiska länken. Dessutom har vi riksdagsbeslut i samband med totalförsvarspropositionen, i vilken vi har klargjort vad som gäller.
Det är regeringen som ytterst är ansvarig för den säkerhetspolitiska linjen. Det tror jag att man känner till väl här i riksdagen. Det finns forum för överläggningar mellan regeringen och riksdagen. Det handlar om det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, försvarsutskottet, utrikesutskottet och Utrikesnämnden. Vi kommer att svara på alla tillkännagivanden i den ordinarie ordning som finns reglerad. Det får vi alltså återkomma till. Det beslut som Wallmark nu hänvisar till är ännu icke fattat.
Anf. 57 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Nej, men såtillvida är det fattat av utrikesutskottet i betänkandet. Det finns skäl, fru talman och herr försvarsminister, att utgå från att det om drygt tre timmar också kommer att vara riksdagens beslut.
Försvarsministern kan naturligtvis citera ur hur många skrivelser, deklarationer och handlingar som helst som regeringen har producerat, men det är inte där som den politiska majoriteten i Sveriges riksdag finns i dag. Det han nyss läste upp, fru talman, står ungefär en tredjedel av Sveriges riksdag, i form av Miljöpartiet och Socialdemokraterna, bakom. Till och med Vänsterpartiet markerar att man inte delar den säkerhetspolitiska linjen, även om man inte vill komma de övriga fem partierna till mötes vad gäller tillkännagivandet.
Fru talman! Försvarsministern lutar sig mot en minoritetsuppfattning. Det är en ganska skröplig pelare att ta stöd mot. Som riksdagsföreträdare undrar jag ändå i ödmjukhet hur man kommer att förhålla sig till detta när beslutet väl är fattat om 3 timmar och 15 minuter.
Kontrasten till försvarsministerns uppläsning av en utrikesdeklaration är följande meningar: "Regeringen måste då, utifrån riksdagens tillkännagivande, säkerställa brett stöd för Sveriges säkerhetspolitik och därmed tydliggöra en förankrad svensk säkerhetspolitisk linje. I dagsläget har den svagt stöd och framstår som innehållande både tvära kast och stora osäkerheter."
Fru talman! Försvarsministern hänvisar till något som har stöd av en tredjedel av riksdagen. Jag hänvisar till något som har stöd av en överväldigande majoritet.
Anf. 58 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Wallmark vet att regeringen ansvarar för utrikesdeklarationen. Wallmark vet att regeringen ansvarar för den säkerhetspolitiska linjen. Det är så det ser ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Vi kommer att svara på de tillkännagivanden som riksdagen har gett. Det gör man i ordinarie ordning. Vi får återkomma till vad som står i dessa tillkännagivanden.
Jag har inte lovat något här som du kan dra några förhastade slutsatser om, utan jag redogör bara för formalia. Det är viktigt med formalia, för annars hamnar man i onödan i analysläge i konstitutionsutskottet. Wallmark brukar ha en benägenhet att bidra till det.
Det talades om att det här var skröpligt. Är det rimligt att man under ett par veckors tid i något slags utskottshantering med anledning av olika riksdagsmotioner snabbt gör ett yttrande för vilket man får ihop en majoritet, som man dessutom inte hade förutsett, och sedan drar igång hela den här diskussionen?
Försvarsberedningen har som institution avslutat sitt arbete, men den hade kunnat vara forum för hela denna process. Det kommer säkert nya försvarsberedningar i framtiden som kanske kan hantera frågor som dessa så att man i lugna och sansade former får gå igenom det här och får möjlighet att på olika sätt i dialog penetrera ett ärende på bredden och djupet.
Här arrangerar man någon sorts aktivitet där det ska gå snabbt. Där kan man tala om tvära kast, från det ena till det andra. Enligt mig har Wallmark själv varit med och arrangerat en rätt skröplig situation. Det är vi som står fast och inte gör tvära kast. Det är dessutom vi som vill att saker och ting ska ske i ordnade former.
Anf. 59 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Även jag välkomnar försvarsministerns och regeringens uttalande om Ukraina. Det är välkommet att regeringen är en tydlig röst för fred och nedrustning i regionen. Det har brett stöd i Sveriges riksdag, och även Vänsterpartiet står bakom detta stöd.
Det är bra att försvarsministern deltar i dagens debatt. Som tidigare nämnts har ministern lagt fram en tydliggörande skrivelse på riksdagens bord. Det ska försvarsministern ha beröm för.
Något som däremot är lite mindre tydligt är det samarbete som regeringen har med Liberalerna och Centerpartiet, det så kallade januarisamarbetet. I dag får försvarsministern ytterligare ett tillkännagivande mot sig. Denna gång handlar det om regeringens säkerhetspolitiska linje. Efter ett motionsyrkande från Centerpartiet vill man att den ska förtydligas. Så sent som i december tillkännagav riksdagen till regeringen att Sverige bör ha en så kallad Nato-option. Också detta skedde på Centerpartiets initiativ. Exakt vad en Nato-option innebär har fortfarande ingen borgerlig politiker lyckats klargöra.
Centerpartiet har genom januarisamarbetet fått domdera svensk försvarspolitik. Det handlar om var nya regementen ska placeras, i strid med såväl Försvarsmakten som andra experter. I stället för att ta försvarspolitiska hänsyn fick regionalpolitiken styra. Att bedriva regionalpolitik är inte fel i sig, men frågan är om det är just Försvarsmakten som ska användas för det.
Det knakar uppenbarligen i fogarna för januarisamarbetet. Med tanke på dagens debatt är det helt uppenbart att partierna har olika säkerhetspolitiska linjer. Hur ser försvarsministern på Centerpartiets agerande? Hur ser försvarsministern på samarbetet med Centerpartiet?
Anf. 60 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Jag vet inte om den här debatten var avsedd att handla om januariavtalet och vet inte ens om det tillhör ämnet. Jag begriper egentligen inte varför den frågan tas upp i sammanhanget. Jag kan bara enkelt säga att det som står i det här avtalet är det vi försöker leverera utifrån den förhandling som sker. Mot bakgrund av att jag inte anser att det här hör till dagens ärende har jag inget mer att säga.
Anf. 61 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag får nog ändå konstatera att det tillkännagivande som riksdagen gör i dag och där det hänvisas till ett tidigare tillkännagivande, gjort av riksdagen så sent som i december, definitivt hör till dagens ärende.
Regeringen har genom sitt januarisamarbete bestämt att man gör upp om budgeten med två andra riksdagspartier, som är utanför regeringen. Man har avhandlat 72 punkter som berör ett antal frågor. Sedan har regeringen handlingsutrymme på punkter som inte finns med bland de 72 punkterna. På de områdena kan regeringen agera. Men det är väldigt tydligt att den budget som regeringen har lagt fram och förhandlat med två partier inte svävar helt fritt från de säkerhetspolitiska linjerna. Frågan är hur länge man som regering kan tillåta det prickskytte som med precision sker från Centerpartiets sida mot regeringens säkerhetspolitiska linje och där man, som försvarsministern själv är inne på, med tvära kast försöker ifrågasätta regeringens legitimitet i säkerhetspolitiken.
Jag är oroad. Jag tycker att försvarsministern många gånger och i många replikskiften är väldigt tydlig gentemot dem som förespråkar en Nato-option och pratar om Nato i varenda debatt, som om det varje dag skulle handla om Nato trots att det finns andra frågor som står på dagordningen. Detta är det viktigt att fortsätta med. Men det måste ju någonstans finnas en gräns för vad man kan tillåta Centerpartiet att göra. Jag undrar var den gränsen går.
Anf. 62 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! De här frågorna hanteras ju inte inom ramen för januariavtalet. Försvarsuppgörelsen är beslutad av riksdagen, och det är klargjort vad den innehåller. Det står alla som har varit med i det beslutet bakom, dock ej Vänsterpartiet, Moderaterna, KD och SD.
Den här frågan regleras inte i det sammanhanget, utan den kommer in i denna debatt bland annat. Jag kan väl bara konstatera att vi fullföljer avtalet och följer de uppgörelser som finns.
Anf. 63 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Jag kan bara hålla med försvarsministern - den här debatten omfattas inte av januariavtalet. Det är alldeles uppenbart.
Jag kan också instämma i försvarsministerns tydliga uttalanden om att stå upp för Ukrainas rätt att självt bestämma sin väg och för den territoriella integriteten. Det är oerhört viktigt att vi visar att vi tydligt står bakom Ukraina.
Men, fru talman, jag är ändå lite nyfiken på den goda beskrivning som försvarsministern gör av Rysslands agerande. Det är ju ett agerande som skett trots att Sverige med alliansfrihet rimligen borde ha bidragit till att skapa mindre spänningar i vår region. Trots det ser vi att spänningen har växt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Vi har utvecklat ett säkerhetsnätverk med partner i vår del av Europa, som försvarsministern säger. Då undrar jag naturligtvis, fru talman, om inte det säkerhetsnätverket och de avtal vi har ingått påverkar. Har försvarsministern och regeringen uppfattat att Ryssland rustar upp och riktar sina kanoner mot Sverige till följd av detta? Det är naturligtvis en viktig bild, med tanke på hur diskussionen går bara vi säger att vi vill öppna för en Nato-option, fru talman - då skulle Ryssland reagera. Men vad händer med det agerande som vi har i dag?
Anf. 64 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag tror att jag är rätt så välorienterad om Rysslands trupprörelser, upprustning, övningsverksamhet och ageranden i olika sammanhang genom att jag kontinuerligt får underrättelserapporter. Den långsiktiga trend som går att se är att man ökar den militära förmågan. Man har använt militärmakt i Georgien och på Krim och haft sin pågående konflikt i Ukraina. Nu gör man en stor federationstäckande övningsverksamhet där man mycket snabbt kan koncentrera resurser vid gränsen till östra Ukraina. Vi ser också att man har stora möjligheter att agera i Belarus, där vi har haft en stor oro under en längre tid.
Sammanfattningsvis är mönstret när det gäller utvecklingen negativt. Det visar på vikten av att vi jobbar med det vi gör, både med säkerhetsnätverket och med vår egen nationella förmåga. Jag tror att man måste se det här i ett betydligt större perspektiv än att det bara skulle handla om hur det slår i förhållande till Sverige.
Däremot måste jag bestämt säga att det är betydligt bättre om den här regionen samverkar djupt än om var och en står för sig själv. Det skulle aldrig fungera som en tröskelhöjande effekt. Den samverkan vi har är alltså nödvändig.
Om vi gör en förändring av de säkerhetspolitiska doktrinerna påverkar det Finland starkt, särskilt med tanke på Finlands långa gräns mot Ryssland. Att ägna kraften och tiden åt det i det här läget, där vi har en grundläggande obalans som vi måste komma åt, är fel.
Anf. 65 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Om vi hade befunnit oss i Kiev är jag övertygad om att debatten skulle ha handlat om en önskan att få garantier om säkerhet och en önskan om att få bli medlem i Nato, trots att man har ryska trupper som står vid gränsen, eller kanske just på grund av detta. De har ju verkligen en bild där hotet är tydligt. Vi har inte riktigt samma situation. Visst vore det klokt att agera nu för att bygga garantier och inte bara hopp, fru talman, för det fall det värsta skulle hända?
Så till frågan om inbjudan till samtal. Jag lyssnade på ett tidigare replikskifte. Regeringen har naturligtvis ansvar för den säkerhetspolitiska linjen och för att uttolka den säkerhetspolitik Sverige har. Men, fru talman, skapar inte regeringen, som är en minoritetsregering, ett prejudikat för en annan minoritetsregering med en annan sammansättning att ändra på egen hand? Man har inte själv tagit initiativ till att föra en dialog, trots att vi från riksdagens sida uppmanar till att bjuda in oss till samtal och försöka söka en bred samsyn kring detta. Regeringen och ministern säger att vi svarar på sedvanligt sätt. Men, fru talman, detta är att sätta ett prejudikat som är allvarligt. Bjud in till samtal! Säkra att åtminstone den nationella säkerhetsstrategin, när den presenteras, har en samsyn kring detta! Regeringen har ansvar för en djup dialog om detta, fru talman.
Anf. 66 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Ska man bygga fungerande samverkan som även kan användas i krissituationer handlar det om att i praktiken bygga relationer, bygga interoperabilitet, bygga informationsvägar genom Host Nation Support-avtal och se till att saker och ting är förberedda. Det gör vi i dag. Geografisk belägenhet som har direkt effekt på det säkerhetspolitiska läget är väldigt avgörande för vad som är rimligt att göra när det gäller den säkerhetspolitiska grunddoktrinen, det vill säga om vi ska överge vår militära alliansfrihet.
Det är bara naivt att tro att vi inte kommer att se effekter på spänningar i vår del av Europa om Sverige enskilt skulle söka eller om vi skulle skapa en situation gentemot Finland där det kommer att få utstå stor press i det här sammanhanget.
Vi bygger ett praktiskt säkerhetsnätverk som vi har full handlingsmöjlighet och frihet att använda om det är så att vi ser att det är det klokaste i en krissituation. Men vi har också en nordisk solidaritetsförklaring och en EU-solidaritetsförklaring.
Vad som händer i en reell kris vet man först när man befinner sig i den situationen. Var och en måste utgå från sin egen situation när man gör den här typen av bedömningar.
Sedan får jag nog tyvärr upprepa det jag sa till Wallmark. Inbjudan från oppositionen gick till så att man i ett rätt så raskt agerande under en kort tid tog fram detta med Nato-optionen i en utskottshantering i riksdagen.
På det sättet ställer man oss i en situation där man etablerar någon sorts faktum. Sedan kommer man och säger att man ska ha en dialog. Det skulle i så fall ha kunnat gå till på ett helt annat sätt. Det tycker inte vi är ett rimligt agerande.
Anf. 67 Mikael Oscarsson (KD)
Fru talman! Först får jag konstatera att det finns en samsyn. Jag lyssnade på försvarsministerns anförande om hoten vi ser och det mycket allvarliga läget vi ser i Ukraina och det oacceptabla skrammel som Moskva och Ryssland står för när man har så många trupper på plats vid östra Ukraina på gränsen till landet. Jag skriver också under på det trängda läge som man är i.
Jag skulle vilja fråga försvarsministern. Nato kommer inte att kunna hjälpa icke-medlemmen Ukraina. Är det så mycket större sannolikhet att man skulle hjälpa icke-medlemmen Sverige? Vi är överens om och har sagt i Försvarsberedningen att ett militärt angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Det är ingenting vi ser i dag. Men det är någonting som kan hända i framtiden.
Vi ser alla de tydliga tecknen på ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde. Vill försvarsministern försätta Sverige i ett liknande säkerhetspolitiskt läge som Ukraina står i just nu?
Anf. 68 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Vad som händer i Ukraina i den händelse att konflikten går vidare tänker inte jag spekulera om. Det är nog klokast att förhålla sig på det sättet. Det finns nog många optioner om vad som kan ske åt både det ena och det andra hållet. Samtidigt har det sitt pris att dra igång ett regelrätt krig. Det måste också ryssarna begripa.
Frågan var vad som händer Sverige i en konfliktsituation. Det är inte så att om vi skulle hamna i en kris i vår del av Europa att inte alla är påverkade. Skulle någonting hända i Sverige skulle det ha en jätteinverkan på Norge, Danmark, Finland och Baltikum och hela det militärstrategiska läget.
Jag vill av naturliga skäl inte utveckla ett spekulativt resonemang om hur den ena och den andra skulle tänkas agera. Men om du lyssnade på mitt inledningsanförande sa jag något om scenariobaserade diskussioner som pågår i olika sammanhang och inom ramen för samarbetena.
Där handlar det om att just tackla den typen av frågor. Ibland måste man fundera på vad som är rimligt att resonera om var någonstans och om det är rimligt att hålla på och spekulera om sådana saker i en riksdagsdebatt fullt offentligt eller om sådana diskussioner ska föras någon annanstans.
Om man har tron att det bara skulle handla om Sverige i den händelse att det händer någonting i Norden är man nog rätt så fel ute. Då får man nog fundera både en och två gånger innan man gör nästa inlägg.
Det drabbar oss alla. Det är nog så att varje försvarsminister i varje land försöker fundera så mycket han kan på: Hur får vi ihop den största möjliga säkerheten utifrån vår geografiska belägenhet, tradition, historia och resurser?
Anf. 69 Mikael Oscarsson (KD)
Fru talman! Min poäng var att just nu, medan vi har den här debatten och diskussionen, pågår det ett krig. Det har gjort det sedan 2014 i östra Ukraina. Vi ser just nu - as we speak - ett mycket förhöjt spänningsläge där ungefär 85 000 soldater finns på plats från Rysslands sida.
Jag konstaterade att Nato inte kommer att kunna hjälpa icke-medlemmen Ukraina. Är sannolikheten så mycket större att det skulle hjälpa icke-medlemmen Sverige? Min poäng är i likhet med Krister Bringéus utredning att ett svenskt Natomedlemskap skulle öka förutsägbarheten och tryggheten, och vi skulle kunna ha möjlighet till gemensam försvarsplanering.
Det finns väldigt mycket här av tro och hopp. Man har förhoppning hit och dit. Men det är en helt annan sak att ha de gemensamma säkerhetsgarantierna. Det är den saken som min fråga gällde.
Är det inte bättre att på det viset kunna ha en gemensam försvarsplanering och kunna förbereda sig med sina vänner i lugn och ro än att behöva improvisera om det värsta skulle hända? Det är det ena. Det får försvarsministern gärna utveckla sitt resonemang om.
Sedan har vi den bekymmersamma situationen att bara 116 av 349 ledamöter nu står bakom den säkerhetspolitiska linjen. Det är också rubriken för tillkännagivandet i dag att man måste tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje.
Är det inte bättre och rimligt att regeringen nu tar intryck av att det finns två tredjedelar som inte stöder detta? Är det inte rimligt att nu bjuda in till samtal och se till att man får en bred överenskommelse om vår säkerhetspolitiska linje?
Anf. 70 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Fru talman! Bara för att ni på er sida under hastiga förhållanden arrangerar någon sorts situation i utskottshanteringen av motioner, som ställer riksdagen och regeringen i en viss situation, ska det med omedelbar verkan innebära att regeringen ska gå er till mötes på den här punkten.
Det handlar dessutom inte bara om en Nato-option. Det handlar om ett stegvis arbetande från er sida för att vi ska ändra den grundläggande säkerhetslinjen, det vill säga gå med i Nato. Det är vad det handlar om. Vi är inte så pass naiva att vi inte inser att det är den processen det handlar om.
Vi har utrikes- och försvarsutskottets sammansatta del. Vi har båda utskotten och Utrikesnämnden. Det finns inrättningar för att föra en dialog ibland annat de här frågorna. Vi kommer så småningom att återigen aktivera Försvarsberedningen när det är dags inför nästa försvarsbeslut.
Att under hastiga förhållanden som ni har arrangerat börja ändra svensk säkerhetspolitisk linje kan inte vi se som acceptabelt. Men vi kommer att svara på tillkännagivandet i den formella ordning som ska ske.
Du använde ordet "improvisera". Det är inte frågan om att improvisera. Här ska vi nu in i en process med koordinerad planering med Norge, Danmark, Storbritannien, USA och Nato. Det är ingen improvisation.
Vi har HNS-avtal. Vi har omfattande övningsverksamhet. Vi har omfattande informationsutbyte. Vi har operativ planering med Finland. Här handlar det inte om att improvisera. Jag tycker nästan att du gör det väldigt lättsinnigt.
Har du inte byggt allt det som jag talar om är det väldigt svårt att göra någonting i en krissituation oavsett vilken organisation man är med i. Det handlar egentligen om att man har en känsla för hur den praktiska verkligheten ser ut.
Anf. 71 Joar Forssell (L)
Fru talman! Tack, statsrådet, för anförandet, och tack till alla som varit med i debatten!
Jag kan väl börja med att konstatera att stödet för linjen när det gäller Ukraina och solidariteten med Ukraina är extremt brett förankrad i Sveriges riksdag, även hos oss liberaler.
Jag har också en fråga om Nato, precis som många andra här har haft. Statsrådet har ju beskrivit den process som varit i utskottet som både hastig och steg för steg. Jag kan tycka att de två sakerna motsäger varandra. Sanningen är ju att detta är något som har vuxit fram under många år. Det är inget som har hänt just i utskottsberedningen vid ett enskilt tillfälle.
Man kan ju alltid hävda att vid ett enskilt möte fattades beslut på mycket kort tid, men här är sanningen att det handlar om en position som har vuxit fram hos våra svenska partier under mycket lång tid och med mycket seriösa övervägningar.
Vi liberaler har under lång tid - längst av alla i Sverige - varit för ett Natomedlemskap. Den position som vi nu talar om handlar dock om en Nato-option, alltså att man har dörrar öppna och ett större handlingsutrymme. Socialdemokraterna har ju ideologiskt och av hävd varit emot ett Natomedlemskap under lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Som jag ser det är Nato-optionen en mittenposition mellan våra två positioner. Det är en position som en större bredd av Sveriges riksdag skulle kunna samlas kring. Jag skulle ha önskat att Socialdemokraterna, som från början varit emot Natomedlemskap, och Liberalerna, som är mycket kraftigt för ett Natomedlemskap, hade kunnat enas om en option som skulle skapa handlingsutrymme. Min fråga handlar just om detta: Varför tar man inte den chans som nu finns att få ett bredare stöd i Sveriges riksdag?
Anf. 72 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Även Joar Forssell känner till att det är regeringen som är ytterst ansvarig för den säkerhetspolitiska linjen. Den har vi redogjort för i utrikesdeklarationen, som jag har relaterat till här tidigare.
Vi är inget parti som har deltagit i era interna processer med de partier som ni har jobbat med på er kant. Du säger att det har vuxit fram någon form av position där. Min bild är dock att detta har skett under hastiga former i en utskottshantering, och sedan har man försökt ställa oss andra inför något slags faktum. Sedan vill man arrangera en diskussion utifrån denna så kallade styrkeposition där man tror sig kunna manövrera oss. Det är ungefär så bilden ser ut.
Min uppfattning att detta bara handlar om en stegvis förflyttning i riktning mot ett Natomedlemskap står jag för. Det är min bild av det ni ägnar er åt. Den strategin har vi inget intresse av att delta i. Däremot kommer vi i formell mening att hantera det med svar till riksdagen om hur man ska hantera tillkännagivanden av olika slag.
Jag har flera gånger redogjort för varför vi inte ser Natomedlemskap som den lösning som är bäst. Att bygga starkare militär förmåga i kombination med dessa fördjupade samarbeten, vilket inte går att koppla till någon förändring av den grundläggande säkerhetspolitiska doktrinen, är så att säga grundstrategin.
Gör man inte det jobb vi gör nu kan man inte heller agera med kraft tillsammans i en reell krissituation. Vi har en nordisk solidaritetsförklaring. Vi har en solidaritetsförklaring inom ramen för EU. Sverige har förändrat sina positioneringar på ett sätt där vi utgår från den militära alliansfriheten men fördjupar våra samarbeten.
Anf. 73 Joar Forssell (L)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har ett par invändningar. Den första handlar om att just medlemskapet i EU och vad det innebär i form av förklaringar gör att vi inte är alliansfria. Vi är i allians med andra EU-länder. Vi ställer upp för varandra.
Jag vill tacka försvarsministern för de många fördjupade samarbetena. Det är något som vi tycker är positivt och något som statsrådet har drivit. Det är jag mycket glad för.
Sedan vänder jag mig mot beskrivningen av Nato-optionen. Om man kritiserar den genom att vara mot Natomedlemskap kan jag vända mig mot den argumentationen. En Nato-option handlar ju om att hålla dörrar öppna och att se till att man har ett handlingsutrymme.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Försvarsministern beskriver att det hastigt har kommit till stånd på ett par möten. Ja, alla våra processer i riksdagen består av enskilda möten. Man kan ju plocka ut ett möte och beskriva att det som gjordes där när klubban föll gick hastigt till.
Jag menar att alla partier i Sveriges riksdag har diskuterat denna fråga i sina egna partier under mycket lång tid. Båda våra partier har erfarenhet av att sitta i regering och har i den positionen diskuterat frågan. Det jag menar med att detta är ett beslut som har vuxit fram är just att det i grunden handlar om tuffa avvägningar som har lett fram till beslutet i utskottet. Man kan inte isolera utskottshanteringen och kalla den för hastig när det är en lång process som har tagit många, många år.
Jag kan konstatera att Nato-optionen - inte medlemskap utan just en option - är en mittenposition i svensk politik. Liberalerna var först med att vara för medlemskap. Socialdemokraterna har alltid varit emot medlemskap. Vi borde kunna enas om en stabil mittenposition som blir tydlig också för omvärlden.
Anf. 74 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Vi har full frihet att bestämma oss för att gå med i Nato i morgon om det finns ett stöd i riksdagen. Den frågan kan vi alltså lyfta när som helst. Sedan anser jag inte att vi ska göra det, men det är alltså inte så att en Nato-option öppnar några möjligheter som inte redan finns i dag. Vi kan ta detta beslut när vi vill.
Däremot anser jag inte att det är klokt. Det förutsätter förmodligen en folkomröstning. Det blir ett omfattande arbete i hela det svenska samhället med en rätt splittrad nation och en rätt splittrad riksdag. Oerhört mycket energi och kraft kommer att gå åt till detta.
En helt förändrad säkerhetspolitisk doktrin kommer att påverka hur utvecklingen blir i vårt närområde. Det kommer att ha stark inverkan på de finska förhållandena.
Det låter som om det vore enkelt, men det är ett dramatiskt och omfattande beslut. Jag tycker att det är bättre att koncentrera vår kraft på det praktiska hantverk som vi nu håller på med, med alla våra samarbeten och den höjda militära förmågan. Det är ett omfattande och grannlaga arbete, och det är en oerhört viktig sak om vi ska kunna samverka med andra i en eventuell krissituation. Vi har som sagt solidaritetsförklaringar inom både Norden och EU.
När det gäller Nato-optionen har vi inte fört någon sådan diskussion i vårt parti. Joar Forssell säger att alla partier har fört en diskussion, men vi har inte haft den typen av diskussioner. Jag vet inte hur det är i Vänsterpartiet eller Miljöpartiet, men det skulle förvåna mig om det har förts den typen av resonemang där.
Det är nog ändå så att detta kom rätt hastigt på utifrån en riksdagsmotion där man råkade hitta en majoritet just nu. Hur det sedan blir med detta i framtiden får vi väl se, men hur som helst kommer vi att svara på det i ordinarie ordning. Men det är regeringen som slutligen är ansvarig för den säkerhetspolitiska och utrikespolitiska linjen, som är deklarerad i utrikesdeklarationen.
Anf. 75 Pål Jonson (M)
Fru talman! Låt mig inledningsvis klargöra två saker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
För det första: Vi moderater stöder och vill vidareutveckla de bilaterala och multilaterala försvarssamarbeten som man redogör för i betänkandet. De höjer den operativa förmågan hos Försvarsmakten. Det stärker vår säkerhet, och det är i grunden bra.
Men inget av dessa försvarssamarbeten innefattar några bindande försvarsgarantier där vi med säkerhet kan veta att vi får hjälp och stöd vid kris och konflikt. De kan därför heller inte ersätta värdet av ett fullvärdigt svenskt Natomedlemskap. Ett svenskt Natomedlemskap skulle öka vår krigsavhållande förmåga och bidra till stabilitet och säkerhet i närområdet.
För det andra kan en debatt om Sveriges internationella försvarssamarbeten inte diskuteras i isolering från Rysslands aggressiva agerande gentemot sina grannländer. Det har varit den enskilt största drivande faktorn när det gäller att Sverige har utvecklat ett starkare internationellt försvarssamarbete.
Den ryska militära mobilisering som vi nu ser utmed gränsen mot Ukraina är både oacceptabel och mycket hotfull, inte bara för Ukraina utan för hela den europeiska säkerhetsordningen, som också är oerhört central för svensk säkerhet. Men det som nu sker i Ukraina är även en påminnelse om hur centralt det transatlantiska samarbetet och Nato är för Europas säkerhet.
Det var alltså ingen tillfällighet att Ukrainas utrikesminister åkte till Bryssel och först träffade Natos generalsekreterare och därefter träffade EU-institutionerna.
Vikten av Nato, inte bara som en militär allians utan även som en politisk allians, ökar efter att britterna lämnat EU och den amerikanske presidenten Joe Biden trätt in i Vita huset. Det är klart att då ökar också förutsättningarna för att få en stark politisk dynamik inom Nato. Och, fru talman, det höjer också priset för att stå utanför den här försvarsalliansen ur ett politiskt perspektiv. Vi blir tyvärr andra rangens aktörer i den europeiska säkerhetspolitiken om vi inte är med vid Natobordet, där många avgörande beslut för Europas och Sveriges säkerhet både diskuteras och fattas.
Fru talman! Efter brexit ligger alltså 80 procent av de samlade försvarsutgifterna inom Nato men utanför EU. Nato blir därför allt viktigare, och EU blir tyvärr svagare och mindre relevant som militär aktör. Vi bör naturligtvis nu utvidga den svenska solidaritetsförklaringen till Storbritannien och stärka den bilaterala relationen. Storbritannien är ju vår viktigaste försvarspartner i närområdet.
Finland, fru talman, intar en särställning i vårt internationella försvarssamarbete. Vi moderater vill vidareutveckla samarbetet med Finland i alla försvarsgrenar, men vi vill också stärka samverkan när det gäller det civila försvaret och arbetet mot hybridhot.
Om Sverige och Finland gemensamt i framtiden även skulle införskaffa Jas Gripen E skulle det skapa nya förutsättningar för att fördjupa samarbetet mellan våra två länder. Vi skulle kunna bygga upp en större redundans och en bättre försörjningstrygghet i vår stridsplansflotta och en bättre gemensam luftlägesbild. 120 Gripen i luften är fler än 60, oavsett om de är svenska eller finska.
I grunden handlar allt detta om att försvarssamarbete underlättas om man har systemlikhet. Har man samma plattformar och system är det väsentligt enklare att hitta gemensamma lösningar för logistik, underhåll och utbildning, framför allt på ett så tekniktungt område som när det gäller stridsflyg. På sikt tycker jag att en vision bör vara att Sverige och Finland i en eller annan form utvecklar ett gemensamt luftförsvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Det fördjupade försvarssamarbetet med Finland behöver också åtföljas av en djupare säkerhetspolitisk samordning mellan våra länder. Försvars- och säkerhetspolitiken måste hänga ihop och gå hand i hand. Jag tycker därför verkligen att det är bra att en majoritet i denna kammare fattar beslut om att Sverige bör införa en Nato-option i sin säkerhetspolitiska linje. Det förstärker och samordnar nämligen vårt säkerhetspolitiska samarbete, men det ser också till att vi har jämställda relationer mellan Sverige och Finland i vår relation till Nato.
Jag noterade att flera frågade: Vad innebär en svensk Nato-option i praktiken? Ja, i grunden är det tre saker: att Sverige klart och tydligt deklarerar att man vidmakthåller möjligheten och handlingsfriheten att söka medlemskap i Nato, att Sverige ger akt på förändringar i säkerhetsmiljön som kan påverka ett sådant beslut samt att Sverige ser till att det inte finns några praktiska eller tekniska hinder som skulle kunna hindra en anslutning.
Detta borde, enligt mitt sätt att se det, vara helt odramatiskt. Jag kan inte förstå regeringens starka motstånd mot detta. Det ter sig närmast obegripligt. Det verkar som att man har fastnat i någon form av identitetspolitik när det kommer till den militära alliansfriheten och Natofrågan. Jag tycker att detta skulle kunna gå att lösa väldigt pragmatiskt.
De argument som regeringen anför mot en Nato-option är att man vill undvika tvära kast och att man inte vill göra någonting som underminerar den militära alliansfriheten.
Fru talman! En svensk Nato-option är en marginell förflyttning av den säkerhetspolitiska linjen jämfört med vad regeringen själv i praktiken har gjort under de senaste fyra åren. Låt mig ta några exempel.
Sverige har sedan fyra år tillbaka ett värdlandsavtal med Nato för att vi ska kunna ta emot militärt stöd på vårt territorium.
Sverige ska samordna sin försvarsplanering både med Nato och, bilateralt, med Storbritannien, Danmark, Norge och USA.
Hela vår krigs- och grundorganisation bygger på att vi ska få stöd av Natoländer i händelse av ett väpnat angrepp. Försvarsministern har varit väldigt tydlig med var vi lägger regementen för att vi ska kunna få stöd av Natoländer.
I ljuset av dessa genomgripande förändringar av svensk säkerhetspolitik i praktiken uppfattar jag att en svensk Nato-option är ett litet steg att ta.
Fru talman! Dagens nya tillkännagivande visar att vi verkligen behöver en djup, grundlig och förutsättningslös diskussion om Sveriges säkerhetspolitiska linje, inklusive den militära alliansfriheten, Nato-optionen och vår relation till Nato. En sådan diskussion måste utgå från en seriös analys av vårt militärgeografiska läge i norra Europa, de realiteter det medför och de svenska intressen som vi har att förvalta i detta.
Avslutningsvis, fru talman, ställer jag mig bakom Hans Wallmarks yrkanden. Men jag yrkar också bifall till reservation nummer 13.
Anf. 76 Roger Richthoff (SD)
Fru talman! Först vill jag säga att det inte har varit åratal av förberedelser för denna option, som Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) tidigare. Däremot gör vi från Sverigedemokraterna en koppling. Vi har sedan länge själva försökt hitta överensstämmelser när det gäller de säkerhetspolitiska delarna för att kunna ingå i ett försvarsförbund med Finland. Det var därför som det var ganska lätt för oss att säga ja till optionen. Vi vill så långt som möjligt ha delar av den säkerhetspolitik som Finland har. Det underlättar enligt vår uppfattning med ett försvarsförbund med Finland. I övrigt vill vi vara militärt alliansfria, med det undantaget. Och vi säger tydligt nej till ett medlemskap i Nato.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella försvarssamarbeten
Så ska man se vårt stöd för den här optionen.
Vi vill ha ett mycket starkt försvar. Vi är det enda parti som lägger 2 procent av bnp 2030, fru talman. Jag hoppas att fler partier också vill göra detta sedan. Vi har sett en stor och tydlig förstärkning av det svenska försvaret på senare år, och det är bra.
Om man här i riksdagen kommer fram till att man ska söka medlemskap i Nato måste man förhålla sig ganska mycket till Finland. Enligt vår uppfattning är det inte bara att trycka på knappen i riksdagen och säga: Nu ska vi gå med i Nato. Finns det en majoritet i riksdagen - det är långt från det i dag - ska det ändå gå till en folkomröstning. Svenska folket måste få säga sitt. Och, om vi ingår i ett försvarsförbund med Finland, hur gör vi om Finland säger nej och vi säger ja? Det är jättesvåra frågor som jag inte tänker gå in på i dag, men man måste förhålla sig till Finland. Och har vi ett operativt samarbete med Finland innebär det också att man ska förhålla sig till Finlands inställning till ett eventuellt Natomedlemskap.
Får vi då vara med i Nato om vi vill? Det är inte säkert. Vi var i London, fru talman, och diskuterade den frågan. Svaret från den Natoansvariga där var: Ja, ekonomiskt uppfyller ni detta och när det gäller demokrati och allt det. Men vi ser också inom Nato på hur det säkerhetspolitiska läget i området förändras. Det är alltså inte säkert att man får vara med i Nato.
Att göra Östersjön till ett Natoinnanhav kan knappast räknas som att man stärker säkerheten i området. Vår uppfattning är att man inte ska äventyra detta.
Det ska gärna vara ett starkt svenskt försvar, som vi är på väg att få, och gärna ett försvarsförbund med Finland.
När det gäller den osäkerhet som har skapats runt Nato-optionen tycker jag att man i stället för att gå ut i tidningarna och skriva egna tolkningar skulle prata med oss och fråga varför vi gör det här, relaterat till det vi säger, fru talman.
Nu har vi fått gå tillbaka och veva detta. Jag står fortfarande här i dag och tar upp frågan för att det ska vara tydligt vad vi tycker och varför. Skriver man i tidningarna skapar man osäkerhet eftersom man inte i alla artiklar förhåller sig till vår uppfattning utan gör tolkningar av den, vilket är olyckligt.
Man pratar väldigt mycket om att vi ska satsa på och bevara freden. Men jag har inte hört någon enda tala om att vi ska bevara vår frihet, att vi har ett starkt svenskt försvar för att bevara friheten att göra och tänka som vi vill i det här landet. Det tycker jag är en mycket stor och viktig sak.
Internationella försvarssamarbeten
När det gäller de försvarssamarbeten som regeringen har vet jag också att man sitter i sekretessbelagda diskussioner om olika scenarier, vilket är bra. Jag förstår att inte försvarsministern och andra kan gå in och berätta om dessa delar. Men det är inte så att det inte pågår ett mycket djupt samarbete för att säkerställa och hantera olika scenarier i det här stycket.
Återigen och som avslutning: Vi säger tydligt och bestämt nej till ett Natomedlemskap, så att det är fullständigt uttalat. Men vi ser gärna att regeringen tar ytterligare kliv mot ett närmande till Finland. Operativ planläggning är mycket bra, liksom övningar. Vi övade på Nordkalotten även när jag var officer. Det var bra övningar. Det skapar väldigt mycket förståelse för varandra, och det skapar också ett närmande så att man litar på varandra.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:111 Onsdagen den 21 aprilProtokoll 2020/21:111
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Prioritering av internationella försvarssamarbeten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3810 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 0 10 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 46 10 0 293 Fredsbyggande arbete och fredsfrämjande insatser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3814 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1 och 10.- Reservation 2 (V)
Demokratisk värdegrund i försvarssamarbeten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3832 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 3 (M, C, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, C, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 0 3 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 34 22 0 293 Förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3832 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 3.- Reservation 4 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 16 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 0 3 0 13 - 0 1 0 1 Totalt 32 24 0 293 Försvarssamarbete inom EU
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3814 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 4 och 7-9 samt
2020/21:3816 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 2.- Reservation 5 (M, KD)
- Reservation 6 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 0 11 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 0 4 0 23 KD 0 0 3 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 1 0 1 Totalt 37 5 14 293 Medlemskap i Nato
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3816 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkandena 3 och 4 samt
2020/21:3832 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1.- Reservation 7 (M, C, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M, C, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 0 3 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 34 22 0 293 Värdlandsavtal med Nato m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3814 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 11 och 12.- Reservation 8 (V)
Nordiskt försvarssamarbete
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3814 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och
2020/21:3816 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 1.- Reservation 9 (M, KD)
- Reservation 10 (V)
Försvarsförbund med Finland
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3810 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 3.- Reservation 11 (SD)
Försvarssamarbete med länder utanför Norden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3814 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3, 5 och 6.- Reservation 12 (V)
Samarbete med Storbritannien efter Brexit
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3586 av Allan Widman m.fl. (L) yrkande 1 och
2020/21:3816 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 5.- Reservation 13 (M, C, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (M, C, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 0 3 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 34 22 0 293 Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2020/21:56 till handlingarna.