Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Inkomstskatt

Betänkande 2024/25:SkU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 mars 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Inkomstskatt(pdf, 732 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:9 Inkomstskatt

Beslut

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU9)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 91

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-03-11
Justering: 2025-03-20
Trycklov: 2025-03-20
Reservationer: 32
Betänkande 2024/25:SkU9

Alla beredningar i utskottet

2025-01-28, 2025-03-11

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU9)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Utskottet hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-03-25
Debatt i kammaren: 2025-03-26
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:SkU9, Inkomstskatt

Debatt om förslag 2024/25:SkU9

Webb-tv: Inkomstskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Crister Carlsson (M)
Anf. 38 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU9 Inkomstskatt.

En av regeringens främsta prioriteringar har varit att bekämpa inflationen och lätta på kostnadstrycket för hushållen. Jag törs inte säga att kampen mot inflationen i samråd med Riksbanken är vunnen, utan det är ett ständigt pågående jobb. Men regeringen har skiftat fokus vad gäller inflationen från bekämpning till uppsikt.

Regeringen jobbar också för att skapa bättre förutsättningar för ekonomin att växa på sikt. En god ekonomisk tillväxt lägger grunden för ett samhälle som växer och blir starkare - ett samhälle där fler människor försörjer sig själva och bidrar till investeringar i rättsväsendet, försvaret, välfärden och mycket mer som är nödvändigt. Syftet är alltså att göra den ekonomiska kakan större så att alla får mer av den.

Fru talman! Man får allt som oftast höra att Moderaterna och Tidöpartierna bara vill sänka skatten för höginkomsttagare. Men vi sänker skatten för dem som jobbar och har jobbat och för dem med låga och medelhöga inkomster. Det är både rätt och rättvist att den som är med och bygger Sverige ska få behålla mer av sina egna pengar.

Jag anser att utbildning måste löna sig. Den som pluggar vidare kämpar i kanske upp till sex år på universitet eller högskola och får många gånger en studieskuld på flera hundratusen kronor. Tanken är att detta ska kompenseras av högre löner, men enligt OECD lönar det sig inte alls i samma utsträckning att studera i Sverige som i andra länder.

Så fort lönen går över drygt 50 000 kronor per månad inträder den så kallade statliga inkomstskatten. Från och med den punkten kommer varje löneökning, varje bonus och varje extra timme att beskattas med minst 50 procent. En sjuksköterska eller läkare som jobbar mycket, tar många övertidspass och kommer över brytgränsen borde väl åtminstone få behålla hälften av sin lön när de ställer upp. De åker ifrån sin familj och tar ett extrapass på julafton för att det fattas folk eller åker till jobbet från sin familj en ljummen fredagskväll när det doftar grillat i kvarteret. Är det verkligen rätt att höja skatterna för vårdpersonal som ställer upp och tar extrapass för samhällets bästa?

Fru talman! Sänkta skatter gör Sverige rikare. Det gör att det lönar sig mer att jobba, utbilda sig och anstränga sig, och det är viktigt för svensk tillväxt och konkurrenskraft. Framtidens välfärd kan bara byggas med en växande ekonomi. Se bara på borttagandet av värnskatten, som drog in mer pengar till statskassan än vad själva skatten gjorde! Det är väl ändå ett tydligt tecken på vad alltför höga och skadliga skatter kan göra.

Jobbskatteavdraget för dem under 66 år innebär en skattesänkning med upp till nästan 4 000 kronor i månaden. Det ökar för månadsinkomster upp till 39 592 kronor. Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror alltså på hur hög arbetsinkomst man har.

I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten. Samma år man ska fylla 67 år är inkomstskatten lägre. Det beror på det förhöjda grundavdraget, som ger lägre skatt på både lön och pension, samt det förhöjda jobbskatteavdraget som ger lägre skatt på lön från 67 års ålder.

Det högre grundavdraget för äldre innebär lägre skatt på både lön och pension. Det gäller alltså från januari det år man ska fylla 67 år. Det innebär också att äldre motiveras att stanna kvar i yrkeslivet, där de kan dela med sig av sin erfarenhet och få social samvaro och därmed kanske slippa ensamhet, som är ett stort problem bland äldre människor.

En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med var sitt mediansparande på investeringssparkonto får över 10 000 kronor i lägre skatt år 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med var sitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt år 2025 jämfört med 2024.

Bor man dessutom i ett glesbygdslän, exempelvis mitt hemlän Dalarna, där man pendlar långt och där kollektivtrafiken inte alls täcker behovet för till exempel skiftjobbare och där bilen är ett måste betalar man nu åtminstone 10 kronor lägre per liter för bränslet. Det ska man inte glömma bort, och det är viktigt för hårt ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

I en värld där arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad blir för höga skatter ett problem. En allt större del av vår ekonomi kommer från innovativa och högspecialiserade företag vars själva existens bygger på att det finns en stor tillgång till högutbildad arbetskraft. En nyutexaminerad ingenjör, som har kostat staten flera miljoner att utbilda, gör ingen nytta för Sverige om han eller hon efter examen väljer att ta sin talang utomlands, där lönerna är högre och skatterna lägre.

I Norge höjde man förmögenhetsskatten, vilket fick till följd att rekordmånga mångmiljonärer och miljardärer flyttade utomlands. Det här mönstret har vi haft tidigare också i Sverige. Men vill vi ha det så att företagare tar med sig jobben utomlands?

Det kanske låter som att jag är någon multimiljardär eller rik storföretagare som vill komma undan skatter. Nej, jag har jobbat i vården som både undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska för att sedan vidareutbilda mig. Detta har jag gjort i 30 år med en allt annat än fet lön.

Men, fru talman, jag förstår att det är viktigt med rätt förutsättningar för våra företag, små såväl som stora, och även för rika människor som många gånger är innovatörer och skapar jobb. Då kommer nämligen den ekonomiska kakan, som jag sa i inledningen, att bli större, vilket innebär att vi får högre pensioner, bättre välfärd och ett rikare Sverige.

(Applåder)

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 39 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vi fick höra från Crister Carlsson att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det håller jag verkligen med om. Jag tycker att alla som arbetar ska känna trygghet i att pengarna räcker till även vid månadens slut. Därför är det förfärande att i dag ta del av den rapport som bland annat Majblomman har tagit fram och som visar att många ensamstående föräldrar inte har råd att äta sig mätta i slutet av månaden, så som ekonomin ser ut i dag.

Det är otroligt viktigt att regeringen ser med allvar på den situation som många som är alltför dåligt betalda, till exempel anställda inom äldreomsorgen eller vårdbiträden på våra sjukhus, befinner sig i. Deras ekonomiska situation borde prioriteras högre än de miljonärer som regeringen har sänkt skatten för, nu senast med ett förslag om att det ska vara mycket lägre skatt för dem som jobbar med att förvalta riskkapital. Deras inkomster ska inte längre beskattas som lön utan som avkastning på kapital.

I måndags träffade jag en av alla dessa ensamstående mammor som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, som tar alla de där extrapassen och ändå känner att det inte går ihop i slutet av månaden.

Ännu värre är det för dem som inte längre kan jobba. Man kanske har blivit sjuk eller drabbats av en olycka som gör att man har en funktionsnedsättning, eller man kanske är född med en funktionsnedsättning som gör att man kanske aldrig kommer att kunna försörja sig genom arbete. Dem beskattar regeringen extra hårt.

Crister Carlsson (M)
Anf. 40 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan. Men som jag sa i anförandet sänker regeringen skatten för både låg- och medelinkomsttagare. Jag vet också hur det är att gå från familjen till jobbet en lördag och inte ha alltför fet lön.

Jag anser som sagt att arbete måste löna sig. De skattesänkningar som regeringen nu ger till både låg- och medelinkomsttagare ger en extra bonus för att gå till jobbet. Jag ser med tillförsikt på regeringens vidare arbete i den här frågan och hoppas att man som vårdbiträde ska kunna känna om inte att man är välavlönad så åtminstone att man får en lön som är acceptabel.

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 41 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det är inte acceptabelt som det är i dag med dagens prisnivåer. Dessutom är lönesättningen ojämställd på ett sätt som missgynnar kvinnodominerade yrken. Det skulle regeringen verkligen kunna ta tag i - satsa på välfärden och se till att det går att leva på exempelvis en vårdbiträdeslön även om du är ensamstående och även om du av något skäl har valt att inte leva med den som du brukade leva med. Vi vet ju att det finns gott om goda skäl att lämna exempelvis en våldsam relation. Ekonomin ska inte hålla tillbaka kvinnor som behöver göra det.

Regeringen säger att man sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Men vet ni vilka som får mest skattesänkningar av den här regeringen? Jo, det får som sagt de som jobbar med att förvalta riskkapital. Det handlar om mångmiljonbelopp som nu ska gå till ett fåtal individer som knappast är samhällets mest utsatta eller de vi pratar om här som tar ett extra pass i vården.

Jag tycker att regeringen prioriterar helt fel. Jag tycker att man blundar för att det finns en stor grupp människor som faktiskt arbetar och ändå inte får ekonomin att gå ihop. Regeringen pratar gärna om de små skattesänkningarna för låg- och medelinkomsttagare, men när vi sitter i skatteutskottet och hanterar enorma belopp som ska gå till några av dem som redan tjänar mest känner man att det inte riktigt är ärlig menat.

Jag skulle också vilja höra hur Crister Carlsson resonerar om alla dem som inte kan jobba. Varför straffar man dem med högre skatt? Vem som helst kan få ett barn som har en funktionsnedsättning som gör att man inte kan arbeta. Vem som helst av oss kan drabbas av en olycka som gör att vi hamnar där. Med regeringens politik får vi extra mycket skatt. Mest får de som är mest utsatta.

(Applåder)

Crister Carlsson (M)
Anf. 42 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Exakt den situationen har jag varit i. Jag har inte varit i en våldsam relation, men däremot har jag skilt mig. Det var precis när jag höll på att utbilda mig till sjuksköterska. Jag hade det väldigt dåligt ställt, helt enkelt. Jag vet precis hur man fungerar i de situationerna.

Jag säger dock i alla fall att sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare kommer att göra att de får en annan ekonomisk situation. De skattebördor som vänstersidan vill lägga på kommer aldrig att gynna låginkomsttagare. Vi kan bara se hur vänstersidan till exempel vill trycka ned kvinnligt företagande. Det är ju oftast kvinnor som jobbar i rutföretagen, och rut vill man ta bort. Man vill skapa en situation där svartjobben i stället ökar. Det kommer de ju att göra om man tar bort rutavdragen.

Jag ser ändå att regeringen har en bra plan även för låg- och medelinkomsttagare.

(Applåder)

Marcus Andersson (S)
Anf. 43 Marcus Andersson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 9 Inkomstskatt. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 28 för tidseffektivitet i ärendets hantering.

Sverige står i ett tufft ekonomiskt läge. Arbetslösheten ligger på häpnadsväckande 10 procent, och matpriserna har på några år ökat med upp till 30 procent. Hur var det med Magdapriserna? Hur var det med att få ordning på ekonomin? Vart tredje hushåll kämpar nu för att få ekonomin att gå ihop. Varannan ensamstående förälder med låg inkomst har inte råd att ställa näringsrik mat på bordet. Barn oroar sig för familjens ekonomi. Sverige tappar i jämlikhetsindex. Man kan fråga sig hur Moderaterna och Sverigedemokraterna tänker med skattesänkningar för dem som redan har det väldigt bra.

Fru talman! I dag bidrar en svensk löntagare 28 gånger mer till det gemensamma än vad någon med förmögenhet gör. Samtidigt uttrycker sig statsråden i medierna helt slentrianmässigt, utan att ha någon verklighetsförankrad skattepolitik för vanligt folk. När vanligt folk tvingas välja bort fritidsaktiviteter för sina barn uttrycker statsministern att man får bita ihop. Vi har en finansminister som ger tips om att handla billigare mat när vi ser hur barnen äter mer skolmat på måndagar och fredagar för att föräldrarna inte har råd att handla i samma utsträckning.

Fru talman! Det är i sådana tider som Moderaterna och Sverigedemokraterna sänker skatten markant för dem som tjänar över 66 000 kronor i månaden.

Samtidigt som dessa stora skattesänkningar sker väljer Moderaterna och Sverigedemokraterna att beskatta folk som oturligt nog har råkat få en permanent sjukdom eller slitit ut sig på jobbet. Den så kallade funkisskatten innebär att de som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning betalar högre skatt än de som arbetar. Man kan inte tro att det är sant. Inte nog med att de redan tampas med sin sjukdomsbild ska de också bli straffade med en högre skatt.

Fru talman! Den svenska arbetsmarknaden har lett oss till ett fantastiskt välstånd, vilket är unikt i världen. Den har gynnat företag, innovationer och arbetstagare. Fler arbetstillfällen med bra löner har gett oss en stark välfärd. Utöver detta har partsförhållandet mellan fack och arbetsgivare tillsett att vi har haft en stabil modell där det inte förekommer en massa vilda strejker. En hög organisationsgrad hos facken kommer att fortsätta att stärka den modell som har burit oss till det välstånd vi har i dag.

Fru talman! År 2018 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgiften, men 2019 avskaffades den av de högerkonservativa partierna. Vi vill att skattereduktionen för det fackliga medlemskapet ska återinföras, inte minst för att vara likvärdigt med arbetsgivarens avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationerna.

Under hösten 2024 gav regeringen i uppdrag till en utredare att se över beskattningen av särskild vinstandel, det vill säga carried interest. Låt mig tala klarspråk: Regeringen gav i uppdrag att sänka skatten för riskkapitalister.

Nu när utredaren har presenterat sitt förslag innebär det mycket riktigt att riskkapitalisterna ska få sänkt skatt. Bland dem som gynnas av förslaget finns också en av Moderaternas största bidragsgivare.

Fru talman! Sverige behöver ett skattesystem som är tydligt, förutsägbart och okomplicerat. Vi behöver ett rättvist skattesystem med vanligt folk i fokus. Men den här regeringen gör tvärtom, nämligen belönar de redan rikaste. I tider av internationell ekonomisk osäkerhet och krig i vårt närområde behöver vi stabila statsfinanser. Är det då verkligen rimligt och rättvist att de som tjänar mindre är de som ska bidra mest? Samtidigt rapporterar nyheterna om svenska privatjet och jetsetliv för rika gymnasieelever i Alperna. Detta sker samtidigt som vi står inför det största säkerhetshotet sedan andra världskriget.

Försvaret behöver växa. Samhällsberedskapen ska bli mycket mer robust. Har Sverige verkligen råd att inte jämna ut skatten så att de som har ett extremt överflöd kan bidra i större utsträckning? Det är av denna anledning som vi socialdemokrater anser att en skattereform ska se över långsiktigt hur de med stora tillgångar och de med de högsta inkomsterna kan bidra mer till Sveriges välfärd, försvarsmakt och övriga delar av totalförsvaret. Detta skulle gynna vanligt folk, Sveriges säkerhet, våra finanser, och det skulle även öka skattesystemets legitimitet. I tider som dessa behöver vi ett ledarskap som ser till hela Sveriges befolkning, inte en regering som bara ser till att sänka skatten för riskkapitalister.

(Applåder)

Crister Carlsson (M)
Anf. 44 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Socialdemokraterna vill återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgifter, precis som ledamoten Andersson var inne på. Men vi vet också att vissa fackföreningar bidrar ekonomiskt till det socialdemokratiska partiet.

Varför ska skattebetalare indirekt genom sin skatt sponsra Socialdemokraterna, vilket blir följden av dessa skattesänkningar?

Marcus Andersson (S)
Anf. 45 Marcus Andersson (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan från Crister Carlsson.

Vi kan börja med att konstatera att det redan finns en viss typ av reduktion hos arbetsgivarna. I det här fallet kan det förslag som vi har lagt fram även stärka arbetstagarorganisationerna. Vi pratar nu om hela den svenska arbetsmarknaden. Precis som jag var inne på i mitt anförande handlar det i grunden om att se till att fortsätta att ha en stabil arbetsmarknadsmodell.

Jag vill då se på de förslag som ni lägger fram. Vi har sett att till exempel storbankerna under fem år har gett en utdelning på 769 miljarder. Det är vinster som de har tagit ut byggt på vanligt folks ekonomi. Varför väljer Moderaterna att inte göra något åt detta?

Crister Carlsson (M)
Anf. 46 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Då vill jag gärna veta hur mycket sänkningarna av skattereduktionen för fackföreningsavgifterna ska bli totalt. Det är något som i så fall slår på välfärden. Är det vad ni vill?

Sedan kommer jag till bankskatterna. Det finns ingen bra lösning på den frågan. Vad ni ha gjort tidigare, nämligen att lägga på en bankskatt, kommer till syvende och sist enbart att drabba de enskilda spararna och låntagarna.

Marcus Andersson (S)
Anf. 47 Marcus Andersson (S)

Fru talman! Vi har en annan modell som vi använder för fördelning. Vår skattesänkning baseras på en annan fördelningspolitik än regeringens. Precis som jag tog upp i mitt anförande väljer regeringen att sänka skatten återigen för dem som tjänar allra mest. Vi prioriterar givetvis människor med vanlig inkomst.

Fru talman! Vi vidtar fler åtgärder för barnfamiljer och pensionärer. I princip alla barnfamiljer får mer pengar i plånboken med vårt förslag. En tvåbarnsfamilj där föräldrarna jobbar som sjuksköterska och polis skulle få 1 000 kronor mer i vår budget jämfört med regeringens.

Cecilia Engström (KD)
Anf. 48 Cecilia Engström (KD)

Fru talman! Inkomstskatterna fortsätter att engagera. Det framgår av de senaste förslagen och förändringarna inom skattepolitiken. Vi diskuterar i dag jobbskatteavdrag samt olika avdrag och skattereduktioner.

Fru talman! Kristdemokraterna har genom sin regeringsmedverkan varit med och konsekvent sänkt skatten för vanliga löntagare. Det handlar om breda grupper med normala inkomster. Att människor får behålla mer av sin lön, av de pengar de tjänar, stärker valfriheten. Det kan även bidra positivt till statsfinanserna. Det är bra för hushållen när de får ökad köpkraft. Samtidigt leder den ökade köpkraften till att sysselsättningen ökar när drivkrafterna att arbeta i stället för att gå på bidrag ökar. Skattesänkningar är även bra för välfärden. Ökad sysselsättning leder till mer skatteintäkter för stat och kommuner och därmed mer välfärd. Genom arbete bygger vi Sverige starkt.

Fru talman! Att bryta utanförskap är vår mest angelägna uppgift. Personer som under lång tid har varit beroende av bidrag behöver stöd för att övergå till egen försörjning genom arbete. Vi ser därför positivt på reformer som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.

Inget skapar välstånd och motverkar fattigdom lika effektivt som arbete. Det är först och främst en vinst för den enskilda individen med växande självkänsla i kraft av egen försörjning och mer pengar i plånboken. Det är samtidigt en stor ekonomisk vinst för samhället. När fler människor kommer i arbete blir vi fler som betalar skatt. Det är bra för Sverige, för friheten och för välfärden.

Fru talman! Det svenska näringslivet är en motor för välstånd och innovation. Företagare som investerar såväl kapital som sitt eget engagemang skapar arbetstillfällen. Därför är det viktigt att fortsätta förenkla regelverk och minska den administrativa bördan för företag. Det ska bli lättare att göra rätt. En fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vår välfärd och de skatteinkomster som vi behöver för välfärden.

Fru talman! Jag vill även lyfta fram betydelsen av gåvor till ideella verksamheter. Det är mycket glädjande att den utredning som pågår i sitt delbetänkande föreslår att det införs ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet och vetenskaplig forskning.

Vi kristdemokrater har länge pekat på och förespråkat att företag och organisationer ska ges möjlighet att bättre bidra till civilsamhället. Detta är ett steg i rätt riktning. Genom incitament uppmuntras fler företag att stödja ideell verksamhet och forskning. Det kan leda till ökade donationer. På så sätt stärks det sociala engagemanget, och viktiga samhällsnyttiga verksamheter får bättre möjligheter att göra skillnad.

Organisationer som Stadsmissionen och Rädda Barnen och cancerforskningen får större resurser för att hjälpa utsatta och bedriva livsviktig forskning. Det stärker civilsamhället och forskningen och är en vinst för hela samhället.

Med det sagt välkomnar vi kristdemokrater denna reform och ser fram emot fler förslag som ger företagen chans att göra gott i samhället.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Markus Wiechel (SD)
Anf. 49 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! I dag behandlar vi som bekant skatteutskottets omfattande betänkande om inkomstskatt. Det är ett ämne som berör oss alla och som har direkt inverkan på vår frihet som individer.

Skattepolicyn är inte bara en fråga om siffror utan även en fråga om hur vi möjliggör för varje individ att axla sin egen frihet och potential i samhället. En väl genomtänkt skattepolitik kan ge såväl samhället som oss individer verktyg att forma det liv vi önskar, att delta aktivt i civilsamhället och att stödja varandra i olika engagemang.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att inkomstskatten är inte bara transparent utan även rättvis. Med rättvis menas inte enbart skatteförmåga utan även att någon som väljer att utbilda sig och som sliter och arbetar hårt ska få ta del av avkastningen från sina värdefulla insatser.

Fru talman! Det har sagts förut, men det tål att sägas igen: Sverige har under lång tid haft bland det högsta skattetrycket i världen. Även marginalskatterna är bland världens högsta, vilket gör att motivationen hos löntagare eller företagare att anstränga sig lite extra dämpas. Det är en förlust för inte bara individen utan hela vårt samhälle.

När ansträngningar i form av slit och uppoffringar eller risktagande inte längre lönar sig i tillräcklig utsträckning riskerar vi att skapa ett samhälle där människor inte strävar efter att uppnå sin fulla potential. Jag är därför mycket glad över att Tidösamarbetet tar steg ifrån den destruktiva skattepolitik som länge har präglat vårt land.

Fru talman! Det civila samhället, som består av en mängd olika organisationer, föreningar och gemenskaper, utgör grunden för vårt sociala liv. Dessa strukturer växer ofta fram underifrån, utan statlig inblandning, och ger människor möjlighet att samverka. Men för att detta civilsamhälle fortsatt ska kunna fungera och blomstra krävs det reformer som stärker dess oberoende och potential.

Insatserna från civilsamhället bidrar signifikant till samhällsutvecklingen. Det handlar inte bara om att skapa socialt kapital utan även om att främja folkhälsa, demokrati och bevarandet av vårt värdefulla kulturarv. Genom att förstå och stödja individers centrala roll i det civila samhället kan vi stärka vår gemensamma frihet.

Det är viktigt att vi förbättrar villkoren för civilsamhället. Ekonomiskt stöd i form av gåvor är avgörande för många ideella verksamheter. Vi sverigedemokrater gläds därför särskilt åt att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet har återinförts genom det så kallade gåvoskatteavdraget.

Vi ser dock gärna fler förändringar. Det är nödvändigt att gåvoskatteavdraget vidareutvecklas för att ge civilsamhällets aktörer rimlig möjlighet att stå på egna ben ekonomiskt. Tyvärr är vår nuvarande modell administrativt betungande och snål jämfört med i många andra länder. Vi anser att taket för avdraget bör höjas för att öka den positiva påverkan på civilsamhället.

För många allmännyttiga verksamheter innebär avdraget en stängd dörr. Det handlar om rättvisa och att erkänna värdet av det arbete som utförs av olika aktörer inom civilsamhället. Det är också viktigt att vi inte glömmer de juridiska personerna. Dessa har i dag inte möjlighet att göra en skattereduktion för gåvor. En sådan möjlighet skulle kunna få stor inverkan.

Fru talman! För tolv år sedan stod jag också här i talarstolen, då främst i egenskap av ledamot i civilutskottet som bland annat hanterar bostadspolitik. Vi såg då stora problem på bostadsmarknaden; unga ville flytta hemifrån men saknade ekonomiska möjligheter till det. I dag, tolv år senare, ser vi samma problem. Problemen var dessutom på intet sätt nya då heller.

Vi behöver skapa incitament för bosparande, vilket skulle ge de unga bättre förutsättningar att nå sitt drömboende. Avdragsgillt bosparande kombinerat med en skattereduktion skulle göra stor skillnad.

Fru talman! Kapitalförsörjningen för nystartade företag är en annan central fråga. Många innovativa idéer får aldrig se dagens ljus, enbart på grund av bristande finansiering. Genom att förbättra villkoren för personaloptioner kan vi attrahera talanger och möjliggöra för företag att växa.

Vi behöver se över hela skattesystemet för att skapa en mer rättvis och långsiktig struktur. Höga skatter kan kväva privat konsumtion och hämmar näringslivets utveckling. Det handlar om att utforma ett skattesystem som belönar arbete och investeringar i stället för att straffa dem. Det skulle i sin tur ge oss mer frihet att forma våra liv.

Avslutningsvis: Vi behöver göra en grundlig översyn av skattesystemet för att identifiera och eliminera inkonsekvenser. Vi måste ta itu med orättvisor som får allmänheten att tappa förtroendet för skattesystemet. Det handlar om att säkerställa en rättvis beskattning, oavsett var i vårt avlånga land man bor, och att arbeta för att vår gemensamma ekonomi stärks.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga SD-reservationer men nöjer oss med att yrka bifall endast till reservation 30.

(Applåder)

Marcus Andersson (S)
Anf. 50 Marcus Andersson (S)

Fru talman! Som en Marcus med C får man passa på att ha en debatt med en Markus med K när man har möjlighet. Skämt åsido! Det är fascinerande att lyssna på Sverigedemokraterna och ledamoten Marcus vurmande för skatt och att se över skattesystemet.

Det nämns i er politik men inte särskilt mycket i anförandet att det är de rikaste som tjänar mest på den här skattesänkningen. Skäms ni för att ni väljer att göra det här, eller är det någonting ni står upp för?

I Sverigedemokraternas valmanifest 2022 stod det tydligt att man lovar att "efterlämna ett land med en starkare välfärd". Jag blir lite fundersam till hur de stora skattesänkningar för riskkapitalister som man genomför knyter ihop det här.

Markus Wiechel (SD)
Anf. 51 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Marcusarna med C är i majoritet. Det är alltid kul att ta den debatten.

Det slår aldrig fel - Socialdemokraterna vill alltid höja skatter. En socialdemokrat vill alltid att individer ska betala mer till det gemensamma, oavsett vad som sedan händer med pengarna. Vi har ju sett konsekvenserna av den socialdemokratiska politiken. Trots höga skatter har välfärden i många fall försämrats. Självklart ska vi lämna efter oss ett betydligt bättre välfärdssamhälle än det vi började med. Men det är naturligtvis inte höga skatter som är lösningen. Tvärtom måste man säkerställa att de skatter vi tar ut från folket går till rätt saker. I många fall har vi sett att en tung skattebörda på till exempel innovativa företag eller personer som är framgångsrika kan ha motsatt effekt, om vi nu ser till landets bästa. Men som sagt slår det aldrig fel - Socialdemokraterna vill alltid höja skatter för alla.

Marcus Andersson (S)
Anf. 52 Marcus Andersson (S)

Fru talman! Det är det här vi hör om och om igen. Man blir ändå lite fundersam. Här i kammaren sitter ju Sverigedemokraterna och stöttar regeringens budgetar. Ändå försöker man hela tiden bara kasta sig bakåt. Ni sitter ju med här och bestämmer. Ni styr mer eller mindre.

Jag kan fortfarande inte få svar på varför man väljer att göra som man gör. Precis som ledamoten nämnde vill vi stärka välfärden. Vi vill få in skattepengar, och vi vill att de ska användas på rätt sätt. Då har vi bland annat frågan om carried interest, särskild vinstandel. Men där väljer man att göra motsatsen och släppa det. Det handlar om skattepengar som skulle kunna gå till stridsvagnar eller till resurser i diverse myndigheter. Men nej - de pengarna gör sig tydligen bäst hos dem som redan har ett extremt överflöd.

Markus Wiechel (SD)
Anf. 53 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Nu är det här sista repliken, och jag vet att Marcus inte har möjlighet att svara. Vi får se det som retoriska frågor: Är det så att Socialdemokraterna någonsin tycker att det ska löna sig att slita lite extra? Ska det löna sig att utbilda sig lite extra och att ta de där extraskiftena på jobbet? I många fall är det så att människor väljer att inte göra det om skattetrycket är för hårt och marginalskatterna är för stora, så att det helt enkelt inte lönar sig. Det är inte bara en enskild individ som drabbas negativt av det utan hela samhället.

Om man ska krama ur varenda skattekrona från de framgångsrika företagare vi har i Sverige blir det i slutändan så att de sticker till ett annat land. De kommer att flytta härifrån, och det kommer inte att gynna vare sig det svenska samhället eller någon individ. Man behöver helt enkelt se till samhällsnyttan, och man får ingen samhällsnytta av att vräka höga skatter på personer som vi behöver i vårt land.

(Applåder)

Ilona Szatmári Waldau (V)
Anf. 54 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Det ska inte vara så här dyrt att vara svensk - vi måste värna svenska barnfamiljers hushållsekonomi, sa vice statsministern med hänvisning till drivmedelspriserna. Att det är dyrt att vara svensk och att många barnfamiljer går på knäna när matpriserna skenar, hyrorna skjuter i höjden och gränsen för högkostnadsskyddet på mediciner höjs verkar dock inte bekymra någon i högermajoriteten - bara det blir billigare att tanka bilen. Barnfamiljernas ekonomi var inte det som var viktigt, för när borgerligheten styr gör det ingenting att det är dyrt att vara svensk.

Regeringens politik riktar in sig på att göra det billigare att vara rik och dyrare att vara fattig. Den som är sjuk och fattig ska betala högre skatt än den som jobbar, och egenavgiften på medicin höjs. Inget görs åt de höga matpriserna, och medan den arbetslösa mamman jagar extrapriser får höginkomsttagaren lite mer pengar att köpa champagne och kaviar för.

Situationen för ensamstående låginkomsttagare blir dessutom värre och värre för varje år. En dagsfärsk undersökning av bland annat Röda Korset visar att det i februari i år var 29 procent av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst som uppgav att de hade svårt att äta sig mätta. Förra året vid samma tidpunkt var det 20 procent. Det är en stor ökning från en redan alltför hög nivå. Hälften av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst har vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sig och sina barn.

Var fjärde förälder med låg inkomst har haft svårt att betala räkningar kopplade till boendet. Vräkningarna ökar. Under det senaste halvåret har nästan hälften lånat för att klara sina utgifter, och 14 procent har betalat grundläggande utgifter med blancolån, lån som regeringen i ett slag tog bort avdragsrätten för. Regeringsföreträdares uppmaningar om att människor ska klara sig genom att handla där det är billigt är ett hån. När regeringen tar bort bostadstillägget i sommar blir det än svårare för barnfamiljer att klara sig. I retoriken kanske man står på barnfamiljernas sida, men i praktiken gör man något helt annat.

Sedan förra året har skatteklyftan mellan den som är sjuk eller arbetslös och den som är frisk och arbetar ökat ännu mer i och med att jobbskatteavdraget höjts. Den som har allra svårast att få ekonomin att gå ihop ska vara den som får minst när högermajoriteten sänker skatter. I högerretoriken behöver en höginkomsttagare få mer pengar i plånboken för att stimuleras att arbeta mer, medan den som är sjuk eller arbetslös får mindre pengar i plånboken för att tvingas ta arbeten som inte ens finns.

Fru talman! Sverige står inför flera stora utmaningar som samtliga kräver offentliga åtaganden. Försvaret behöver rustas upp, fler poliser behöver anställas och välfärden behöver ett återhämtningsprogram. Vi står inför ett klimatnödläge som kräver stora statliga investeringar.

Högermajoriteten valde dock att lägga cirka 30 miljarder kronor på skattesänkningar. Det är tondövt och fantasilöst. Skattesänkningarna kommer varken att stärka Sveriges konkurrenskraft eller öka sysselsättningen. Det är uppenbart vilket intresse majoriteten företräder: de välbeställdas. Man valde att lägga över 4 miljarder kronor enbart på att sänka skatten för dem med inkomster över 800 000 per år. Utöver denna skattesänkning, som enbart riktar sig till höginkomsttagarna, valde majoriteten också att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

Som exempel fick en person med en månadslön på 150 000 kronor en skattesänkning på cirka 40 000 kronor per år. Motsvarande siffra för till exempel en undersköterska med en månadslön på 29 000 kronor är 2 000 per år. Detta är en extrem skattepolitik som kraftigt drar isär samhället. Det är inte höginkomsttagarna som drabbas av de höga matpriserna eller den höjda gränsen för högkostnadsskyddet. Av undersköterskans skattesänkning går hälften till de höjda medicinpriserna. För den som tjänar under 25 000 går hela den lilla skattesänkningen till mediciner. Den som har sjukersättning och kanske har störst behov av mediciner får ta pengar till kostnadsökningen från sin redan väldigt låga ersättning. Det ska tydligen vara dyrt att vara sjuk i det borgerliga Sverige.

Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner - däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem har tydliga påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med cirka 150 miljarder kronor per år.

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder när de olika jobbskatteavdragen infördes, eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Det innebär att den som har sjukersättning eller är arbetslös betalar flera tusen mer om året i skatt.

Funkisskatten, som den kallas, är en straffskatt på funktionsnedsättning. Den extra skatten på akassan är en straffskatt för arbetslöshet, av en regering som nu pressat upp arbetslösheten till nästan 10 procent. Var tionde som vill och kan arbeta får alltså inget jobb.

Att ytterligare sänka skatten för dem som jobbar, och mest för dem som tjänar mest, kostar cirka 11 miljarder kronor per år. Det är en orimlig prioritering när landets regioner tvingas skära ned på personal. Skattesänkningen är en dyr reform som dessutom inte ger normalinkomsttagare speciellt mycket mer i plånboken.

Skatteklyftan måste slutas för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, ersättning från akassan, sjuk- och aktivitetsersättning och ersättning från föräldraförsäkringen. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.

Sverige behöver en ny stor skattereform som ökar skatteintäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.

Fru talman! Avdragen för så kallade rut- och rottjänster är exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Vänsterpartiet har ingenting emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att de ska skattesubventioneras. Den största delen av de subventionerna går till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp, i Sverige och utomlands.

Det är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Om rutavdraget avskaffats skulle till exempel statskassan ha stärkts med cirka 7,8 miljarder kronor under 2024. Det motsvarar den totala lönekostnaden för cirka 14 500 undersköterskor inom äldreomsorgen, eller för den delen inom regioner och sjukvården, där många i dag sägs upp.

Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 21 om reseavdrag. Jag står naturligtvis bakom samtliga motioner från Vänsterpartiet. De är alla viktiga och skulle bidra till ett mer jämlikt samhälle. Men, fru talman, jag vill här lyfta fram reservation 15 om avtrappning av jobbskatteavdraget.

Anders Ådahl (C)
Anf. 55 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Inkomstskatt handlar om förhållandet mellan staten och den enskilde individen. Den här debatten handlar egentligen inte om inkomstskatt. Det handlar om den enskilde individen. Det handlar om människan. Det handlar om hon som bor i Limmared, i Sysslebäck eller i Gäddede i Strömsunds kommun i norra Jämtland. Låt oss flytta oss dit i dag - till Limmared, Sysslebäck eller Gäddede - och till dem som bor där.

Fru talman! Har ni tänkt på att när politiker i väl utvalda slipsar eller i skräddade dräkter talar om landsbygden, då gör de det allt som oftast med ett perspektiv från Stockholm. Landsbygden är något annat som finns någon annanstans. Bara ordet landsbygden skapar ett avstånd, ett vi och dem. Som om landsbygden är någon annanstans, nästan inte Sverige på riktigt.

För mig som centerpartist är det något som ständigt skaver. Vi i Centerpartiet har sedan 1910 kämpat för demokrati och frihet. För oss finns inget vi och dem, för oss är det hela Sverige som gäller. Det handlar om den enskildes och därmed allas villkor. Det står alltid högst upp, oavsett om det handlar om sexuell läggning, jämställdhet eller stad och land. Det handlar om allas lika villkor.

Fru talman! I Sysslebäck i norra Värmland, ja, i själva verket en mil utanför, har boende samlats i en samfällighetsförening. Där kan de inte ta del av kommunal service utan måste gå ihop för att samordna bland annat snöröjning, vägunderhåll och renhållning.

Det är naturligtvis både kostsamt och tidskrävande. De är långt ifrån ensamma om denna lösning. Många boende runt om i Sverige har gått samman i samfällighetsföreningar för att förvalta gemensamma anläggningar som vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor.

Det som bekostas via skattsedeln i centralorten måste de i samfälligheten betala själva ur egen ficka. Det är inte rimligt. Därför anser vi i Centerpartiet att det bör införas ett landsbygdsavdrag, som vi kan kalla det, som skulle kunna innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för boende som är med i samfällighetsföreningar. Det ska vara ett avdrag som kan göras i deklarationen.

Fru talman! I Gäddede i norra Jämtland är ett hus till salu just nu, med en betagande utsikt över sjön Hetögeln. Det är visning på fredag såg jag. Utropspris är 850 000 kronor. Gäddede ligger inbäddat i fjällmiljö på gränsen till Norge. Hur är det att bo där? Kanske vill någon som är ansluten till fjällräddningen i Härjedalen och Jämtland flytta dit?

En förutsättning för att vi alla ska kunna vistas på fjället är att det finns fjällräddare. Ibland är det en felnavigering som gör att vandringen blir längre än man tänkt sig när vädret slår om. Ibland är det en fjällvan skidåkare från grannbyn som skadar sig och inte klarar att ta sig till närmsta fjällstation.

I Jämtland och Härjedalen finns i dag 175 fjällräddare. Det är ett frivilligt uppdrag, där fjällräddare måste ha skoter som passar för tuffa uppdrag samt kälke och bil med släp. I dag är dessvärre rättsläget oklart för fjällräddarna.

Frånsett det oklara rättsläget föreslår vi i Centerpartiet två omedelbara åtgärder för att stärka fjällräddningen. Det är dels att ett skoterbidrag införs på 50 000 kronor för frivilliga fjällräddare, dels att det inrättas ett stöd för rekognosceringsturer på 5 000 kronor per år. Rädda fjällräddningen, säger vi. Det kan tyckas som en detalj, men det handlar om hela Sverige.

Fru talman! Limmared ligger utmed järnvägen mellan Göteborg och Kalmar - Kust-till-kust-banan. Det är en järnväg som ärligt talat har museikvalitet. I Limmared ligger ett värdshus som serverar utsökta schnitzlar. Jag ska dit inom kort för att återvända till en del av min släkts rötter i Sjuhäradsbygden.

Att bo i Limmared är att bo i världen. När vi med nödvändighet ska ställa om vårt samhälle bort från det fossila ska vi se till att göra det med stor inkludering och med kloka ekonomiska mått och steg. Det ska vara lätt att vara Berndt och Märta i Limmared och byta från fossilbil till elbil, få upp solceller och energilager och dessutom tjäna på det.

Det fina med att använda skatteinstrumentet för att styra bort från det fossila är att det är lönsamt för både Sverige och den enskilde. Det är vinn-vinn. Sverige införde koldioxidskatt i början av 1990-talet. Vi ser nu många år senare hur vi har lyckats med det som kallas decoupling, det vill säga att frikoppla tillväxt i ekonomin från ökande koldioxidutsläpp.

Det är vetenskapligt bevisat flera gånger om, senast i en svensk forskningsstudie publicerad i The Review of Financial Studies. Det är då märkligt att regeringen driver en politik som leder till ökade utsläpp. Det är dumt både för klimatet och svensk och individuell ekonomi.

Använder man fikonspråk så handlar det om att internalisera negativa externaliteter. Det är konsten att inkludera saker som ger kostnader i samhället som i dag inte ingår i det ekonomiska systemet. Koldioxidskatten, eller för all del EU:s handelssystem med utsläppsrätter, lyckas med just detta.

Det handlar om att inkludera kostnader i ekonomin och styra vårt beteende till minskade utsläpp och stärkt ekonomi i förlängningen. Dessutom sätter ett generellt styrmedel som koldioxidskatt marknaden och därmed individen, i rörelse, och de billigaste lösningarna kommer till stånd. Man kan säga att det är i rak motsats till regeringens kärnkraftspolitik som i stället är av planekonomiskt snitt, dyrt och oflexibelt.

Vi i Centerpartiet har en uppsjö av förslag på inkomstskatteområdet, där både Märta och Berndt i Limmared, svenskt företagande och klimatet blir vinnare.

Det handlar om grön skatteväxling, det vill säga sänkt skatt på jobb och företagande samtidigt som det är höjd skatt på fossila utsläpp. Det är särskilt fokus på våra transporter och på en god fördelningspolitik så att enskilda inte drabbas kortsiktigt. Det handlar om ett förstärkt rotavdrag för energieffektivisering. Det handlar om att ta bort skatten på egenanvänd solel. Det handlar om sänkt skatt på andelsägande av solenergi. Det handlar om förbättrade villkor för kraftvärme, vattenkraft och energilager.

Ja, listan kan göras mycket lång.

För att hela Sverige yrkar jag bifall till reservation 17.

Fru talman! Att leva i Sverige är att leva i Limmared, Sysslebäck och Gäddede. Vi i Centerpartiet vill - jämte det uppenbara som handlar om intäkter till det allmänna - använda skatteinstrumentet för allas vår utveckling, till att utjämna villkoren människor emellan och till att förenkla tillvaron för alla.

(Applåder)

Annika Hirvonen (MP)
Anf. 56 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I dag släpper Majblomman, Rädda Barnen och Hyresgästföreningen en hårresande rapport om läget för några av Sveriges mest utsatta barn. Det är barn till ensamstående föräldrar som har drabbats otroligt hårt av de senaste årens skenande kostnadsökningar.

Hyrorna går upp. Matpriserna skenar. Samtidigt ligger barnbidraget stilla. Snart avskaffar regeringen det tillägg i bostadsbidraget som för många har varit en livlina.

Nästan var tredje ensamstående förälder har uppgett att de har svårt att äta sig mätta - nästan var tredje. Det är siffror som borde få regeringspartiernas företrädare att haja till, fundera över sina prioriteringar och snabbt kalla till pressträff och säga:

Vi har tänkt om. Vi kommer inte att avskaffa det höjda bostadsbidraget för barnfamiljer. Vi kommer att höja barnbidraget i stället för egenavgiften för högkostnadsskyddet för den som behöver köpa mycket mediciner. Vi ångrar oss. Vi struntar i att sänka skatten för dem som handlar med riskkapital och lägger i stället de miljontals kronorna på de mest behövande. Det handlar om de barnfamiljer som har svårt att äta sig mätta varje månad och de familjer som måste prioritera bort alla fritidsaktiviteter för barnen.

I en tid när samhället behöver kraftsamla för att barn ska lockas till en framtid på en arbetsplats snarare än en brottsplats är det förödande om fler barn tvingas lämna fotbollsklubbarna för att föräldrarna, trots att de i många fall jobbar heltid, inte har råd med avgiften.

Skattepolitiken handlar om att prioritera. Vi behöver ta in skatter för att ha råd med välfärden - en sjukvård i världsklass och en skola som gör att alla barn har chansen att bli vad som helst oavsett vilken familj de är födda i. Genom vårt skattesystem har vi råd att se till att alla som får barn kan vara föräldralediga med sina barn genom föräldraförsäkringen. Och när vi är sjuka behöver vi i alla fall inte stå utan inkomst, utan vi har en sjukförsäkring.

Politik är att prioritera. Det gäller att prioritera klokt när det gäller vad vi lägger pengarna på. Men det handlar också om hur vi plockar in pengar genom skattesystemet och om vilka som ska betala mest. Vi i Miljöpartiet vill ha en solidarisk skattepolitik där den som kan betala mer också bidrar mer. Den politiken är inte som den politik som högerregeringen driver, där den som är funktionsnedsatt och sjuk har en högre skattesats än den som är frisk och som kan jobba.

Ingen väljer att födas med en funktionsnedsättning. Många drabbas mitt i livet av oväntade olyckor som kan betyda slutet på arbetslivet. Men funktionsnedsättning eller livslång sjukdom ska inte vara samma sak som fattigdom. Ersättningarna i sjuk- och aktivitetsersättningen är jättelåga. Ändå betalar man högre procent i skatt än vi som har förmågan att arbeta. Det ska löna sig att arbeta, men vi ska inte straffa de människor som inte kan arbeta.

Fru talman! Vi tycker också att skattesystemet måste användas för att klara klimatomställningen. Vi har ett klimatnödläge. Vi behöver ta in skatt för att ha råd med omställningen, men vi kan också använda skattesystemet smart genom att till exempel sänka skatten för dem som satsar på teknik som minskar klimatutsläppen. Det gäller till exempel dem som lägger solceller på taken.

Jag blir chockad varje gång regeringen presenterar ännu ett förslag som hindrar klimatomställningen. Nu senast fick vi förslag från regeringen om att göra det dyrare att ha solceller. Det handlar om att man ska tjäna mindre på att bidra med förnybar energi. Man höjer då skatten för dem som har solanläggningar på sina tak.

Vi i Miljöpartiet vill göra tvärtom. Vi vill att fler ska kunna tjäna på att lägga solcellsanläggningar på tak i Sverige.

Vi vill också uppmuntra fler att installera smarta laddboxar i sina hem, som inte bara kan användas för att ladda elbilen utan också för att balansera elsystemet. Det finns otroligt mycket smart teknik som faktiskt produceras i Sverige och som vi skulle behöva uppmuntra fler att investera i. Då skulle vi kunna uppmuntra elektrifieringen men också se till att vi använder energin på ett smart och flexibelt sätt.

Låt oss säga att du ansluter din elbil till en laddbox som kan köpa och handla med elen i batteriet. Vi skulle till slut kunna koppla upp alla Sveriges elbilar mot elnätet när de står parkerade. På så sätt skulle vi kunna klara av de effektutmaningar som det ofta pratas om att kärnkraften skulle vara den enda lösningen på.

Fru talman! I en tidigare replikväxling med Moderaterna påstod de att vi skulle vilja avskaffa rutavdraget. Det stämmer inte. Jag hade inte möjlighet att svara på det då. Därför måste jag säga detta nu. Jag tycker att det är viktigt att man, innan man går upp och kritiserar varandra, läser på. Jag tycker att vi ska ha en ärlig debatt där vi inte anstränger oss för att missförstå varandra utan där vi anstränger oss för att bemöta varandras bästa argument.

Vi i Miljöpartiet har faktiskt varit positiva till att sänka skatten på många typer av tjänster. Det finns också en miljötanke i det.

Om vi gör det billigare att till exempel reparera cyklar eller andra produkter eller att köpa tjänster uppmuntrar vi till en konsumtion som är mer hållbar. Samtidigt vill vi göra det dyrare att till exempel släppa ut klimatskadliga gaser och ägna sig åt verksamhet som helt enkelt förstör miljön. Det är också en del av en grön skattepolitik som ska uppmuntra till en cirkulär konsumtion och till minskade klimatutsläpp.

Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer. Jag ansluter mig också till reservation 28 om särskild vinstandel under punkt 20. Men eftersom vi vid voteringarna inte kan gå igenom varje punkt skulle jag vilja yrka bifall till reservation 19 om sänkt skatt på andelsägande av solenergi.

Helena Vilhelmsson (C)
Anf. 57 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag ska, som ni förstår eftersom jag är den andra talaren från Centerpartiet, behandla en enskild fråga. Det gäller en fråga som ingen annan har berört, nämligen att Skatteverket tar ut skatt på de pengar som utsatta kvinnor i prostitution får in från sexköpare, torskar. Det tycker Skatteverket är någonting att beskatta. Detta har Centerpartiet hela tiden kraftigt vänt sig emot.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 24.

Den här historien uppdagades och kom för första gången in i de beslutande kamrarna när det visade sig att polisen hade gjort ett besök i en lägenhet och hittat kontanter hos en utsatt kvinna i prostitution. De undrade var de kom ifrån och meddelade Skatteverket, varpå Skatteverket konstaterade att det var inkomst av vad det nu kallades i deklarationen. Det skulle tas upp för beskattning.

Det ledde till en angelägen, viktig och omfattande debatt på olika sätt här i kammaren och i medierna. Det kom skriftliga frågor till finansministern, eftersom frågan ligger på Finansdepartementets bord, och det hölls interpellationsdebatter där finansministern sa att det här är orimligt. Man hänvisade till ett exitprogram. Ett sådant har nu kommit, vilket är bra, men det hindrar inte att man också ser över om Skatteverkets agerande är rimligt.

Vi föreslår att en utredning ska tillsättas för att stoppa det här, men det tycker inte regeringen behövs. Det är lite intressant. Jag har roat mig med att titta på vad regeringspartierna och Sverigedemokraterna skriver i betänkandet om varför man avfärdar det här. Man nämner att alla inkomster är skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattning är att alla löner, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattebefriade. Fine! Det hade man kunnat göra något av, men det har man alltså inte velat göra.

Jag läser vidare i betänkandet: "I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. - - - Med 'annan inkomstgivande verksamhet' menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst."

Tycker regeringen att prostitution är en hobby, eller menar man att det är ett arbete, eftersom det betraktas som att det kan ge inkomst av tjänst, eller ska man kanske lägga till i Skatteverkets direktiv eller i regeringens betänkande att man här också kan räkna in inkomster från olaglig och kriminell verksamhet? Att köpa sex är ju kriminellt. Men pengarna går via den utsatta kvinnan in i statens inkomster.

Man resonerar vidare om att inkomstslaget tjänst fungerar som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte är vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet. Här kanske man kan lägga till att det är okej att ta in inkomster från illegal verksamhet?

I betänkandet går man sedan över till att beskriva vad man i stället vill. Det är att ge kvinnor i prostitution stöd att upphöra med prostitutionen med hjälp av ett exitprogram. Det är jättebra. Det har vi längtat efter och pratat om länge. Vi såg verkligen fram emot den utredningen. Men att den gjordes står inte i motsats till att ge Skatteverket eller en utredning i uppdrag att se över om det är rimligt att ta ut skatt på pengarna.

Det man sedan skriver är det det egentligen handlar om. Det står så här: "När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution."

Det här är jätteintressant. Den passagen, herr talman, härrör nog från ett samtal som regeringen hade med diverse organisationer och myndigheter för att diskutera hur man kan hjälpa utsatta kvinnor i prostitution att ta sig därifrån genom stöd och skydd. Det som också angavs som anledning till att man efter det samtalet inte gick vidare med en utredning om att undanta prostituerades inkomster från beskattning var att om de skattebefrias riskerar det att öka den svarta marknaden, de svarta pengarna, och göra de prostituerade till en del av en kriminell marknad. Det var som om de inte redan i dag är det.

Jag undrar när det blev ett ansvar för redan utsatta kvinnor att hjälpa staten att bekämpa en annan kriminell ekonomi. Varför inte göra både och? Men det är alltså det här som gör att staten och regeringen inte går vidare med en utredning.

Vi pratar om utsatta kvinnor i prostitution. Det spelar ingen roll om det är en eller flera som har drabbats av att Skatteverket jagar pengar från utsatta kvinnor. Om det är en är det ändå en för mycket.

Vi pratar om kvinnor som utsätts för våld i en våldsform som ingår i regeringens övriga program att bekämpa. Vi pratar om utsatta kvinnor, och ska de betala skatt på de pengar de från in från sexköpare - ska de då även göra avdrag i deklarationen för kondomer, hivtest, lägenhet och resor? Hur ser den deklarationen ut?

Framför allt pratar vi om pengar som kommer från en kriminell verksamhet vars pengar hamnar bland statens inkomster och därmed finansierar din och min välfärd. Jag tycker att det är en dikeskörning utan dess like.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-03-26
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 16, Voteringar: 6
Stillbild från Beslut 2024/25:SkU9, Beslut: Inkomstskatt

Beslut 2024/25:SkU9

Webb-tv: Beslut: Inkomstskatt

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

    2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

    2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

    2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5,

    2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

    2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

    2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

    2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12,

    2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22,

    2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2886 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (MP)
  2. Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4 och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7.
    • Reservation 5 (S, MP)
    • Reservation 6 (V)
  3. Medlemsavgifter m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:143 av Arber Gashi (S),

    2024/25:795 av Jamal El-Haj (-),

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7,

    2024/25:2182 av Zara Leghissa m.fl. (S) och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11.
    • Reservation 7 (S, V)
  4. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:337 av Jessica Rodén (S),

    2024/25:598 av Catarina Deremar (C),

    2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 5,

    2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 8,

    2024/25:1555 av Ingemar Kihlström (KD),

    2024/25:1567 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

    2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

    2024/25:1897 av Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C),

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8,

    2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 9,

    2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 1,

    2024/25:2667 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2780 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2851 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2852 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11 och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20.
    • Reservation 8 (S)
    • Reservation 9 (V)
    • Reservation 10 (C)
    • Reservation 11 (MP)
  5. Energieffektiviseringsrot för vattenbesparing

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 11.
    • Reservation 12 (S, MP)
  6. Husavdrag för arbete utomlands

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:44 av Martina Johansson (C),

    2024/25:757 av Heléne Björklund (S),

    2024/25:1250 av Louise Thunström (S),

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 9 och

    2024/25:2354 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 13 (V, MP)
  7. Jobbskatteavdrag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:565 av David Perez (SD),

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6,

    2024/25:2773 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6.
    • Reservation 14 (S)
    • Reservation 15 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD620010
    M60008
    C20004
    V02004
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1010
    Totalt190209445
    Ledamöternas röster
  8. Gåvoskatteavdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:378 av Roland Utbult och Cecilia Engström (båda KD),

    2024/25:1143 av Magnus Berntsson (KD),

    2024/25:1145 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1187 av Niels Paarup-Petersen (C),

    2024/25:1420 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2-5 och

    2024/25:2494 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C).
    • Reservation 16 (SD)
  9. Avdrag för grön teknik

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:530 av Cecilia Engström (KD),

    2024/25:901 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:1206 av Niels Paarup-Petersen (C),

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 54 och 156,

    2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87,

    2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 6,

    2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 22 och 46,

    2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 29 och

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 111.
    • Reservation 17 (C)
    • Reservation 18 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD620010
    M60008
    C02004
    V20004
    KD17002
    MP00162
    L14002
    -1010
    Totalt267201745
    Ledamöternas röster
  10. Sänkt skatt på andelsägande av solenergi

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 45,

    2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 17 och

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 112.
    • Reservation 19 (C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD620010
    M60008
    C02004
    V20004
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -2000
    Totalt26836045
    Ledamöternas röster
  11. Reseavdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6,

    2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7 och

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 108.
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (MP)
  12. Omställningsavdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2717 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2863 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2884 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8.
  13. Avdrag för arbetsredskap m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1645 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C) yrkande 1,

    2024/25:1805 av Patrik Lundqvist m.fl. (S),

    2024/25:2424 av Saila Quicklund (M) yrkande 1 och

    2024/25:2896 av Sten Bergheden (M).
  14. Avdrag för pensions- och bosparande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1002 av Rickard Nordin (C),

    2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2024/25:1949 av Margareta Cederfelt (M),

    2024/25:2653 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 och

    2024/25:3083 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkande 3.
    • Reservation 22 (SD)
  15. Styrelsearvoden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:973 av Cecilia Rönn (L),

    2024/25:1149 av Charlotte Nordström (M) och

    2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5.
    • Reservation 23 (C)
  16. Beskattning av sexuella tjänster

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 17,

    2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 28 och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 26.
    • Reservation 24 (S, V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (S, V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD620010
    M60008
    C02004
    V02004
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -1100
    Totalt154150045
    Ledamöternas röster
  17. Förmånsbeskattning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2085 av Lars Beckman (M),

    2024/25:2361 av Jesper Skalberg Karlsson och Helena Storckenfeldt (båda M),

    2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 6,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 92,

    2024/25:2895 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15.
    • Reservation 25 (C)
    • Reservation 26 (MP)
  18. Personalvårdsförmåner m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:990 av Rickard Nordin (C) yrkande 6,

    2024/25:1655 av Arber Gashi m.fl. (S),

    2024/25:1664 av Camilla Rinaldo Miller (KD),

    2024/25:2699 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

    2024/25:2864 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
  19. Personaloptioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1460 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

    2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 27 (SD)
  20. Särskild vinstandel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 14.
    • Reservation 28 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S192013
    SD620010
    M60008
    C20004
    V02004
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -1100
    Totalt175129045
    Ledamöternas röster
  21. Skattereform

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:796 av Jamal El-Haj (-),

    2024/25:1253 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S),

    2024/25:1257 av Dzenan Cisija (S),

    2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 11,

    2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1-4,

    2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

    2024/25:1476 av Christian Carlsson (KD),

    2024/25:2003 av John E Weinerhall (M),

    2024/25:2132 av Sanna Backeskog m.fl. (S),

    2024/25:2935 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

    2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 6,

    2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1,

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 44,

    2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 och

    2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1-3 och 8.
    • Reservation 29 (S)
    • Reservation 30 (SD)
    • Reservation 31 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 30 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD062010
    M60008
    C00204
    V20184
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -0110
    Totalt1096313245
    Ledamöternas röster
  22. Grön skatteväxling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 20,

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 10 och

    2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 72.
    • Reservation 32 (C)