Hushållningen med mark- och vattenområden

Betänkande 2018/19:CU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 mars 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU5)

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-12
Justering: 2019-02-26
Trycklov: 2019-02-27
Reservationer: 11
Betänkande 2018/19:CU5

Alla beredningar i utskottet

2019-01-29, 2019-02-12

Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU5)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-03-05
Debatt i kammaren: 2019-03-06
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:CU5, Hushållningen med mark- och vattenområden

Debatt om förslag 2018/19:CU5

Webb-tv: Hushållningen med mark- och vattenområden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 41 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Vi står bakom alla våra förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till vår reservation 2 under punkt 1.

Som påpekas i utskottets betänkande har Sveriges befolkning ökat kraftigt, huvudsakligen på grund av invandringspolitiken. Det har lett till ett behov av att finna bostäder till invandrare, men det har också lett till att bostadsköerna i hela landet vuxit i ett förskräckande tempo. Följden är att unga som vill flytta hemifrån, nyutbildade som söker arbete och gamla som vill flytta till mindre boenden har svårt att finna lägenheter, vilket dessutom har bidragit till att arbetsgivare har svårt att hitta utbildad personal. Det behövs fler lägenheter.

Det finns också en annan trend. Samhällets fokus har länge legat på de stora städerna och deras problembilder. Det har skapat en befogad känsla utanför dessa städer att mer behöver göras för att gynna landsbygdens utveckling. Egentlig landsbygd och dess lokala centralorter existerar i ett ömsesidigt beroende. Om inte landsbygdsstäderna utvecklas så utvecklas inte heller deras kringbygder - Sveriges landsbygd - och då utvecklas inte heller Sverige långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Medan storstäder behöver mycket noggranna planer och regler för att säkerställa att olika intressen och funktioner inte hindrar varandra behöver landsbygden i stället i första hand myndigheter som inte bara kontrollerar och kanske bromsar utan som stöder och uppmuntrar nya initiativ, nya industrier och nya verksamheter.

En annan trend är att alltmer av Sveriges lagstiftning kommer från EU och inte alltid passar lokala förhållanden i det glesbyggda Sverige. Dagens debatt handlar därför mycket om behovet av tydligt men slimmat regelverk.

Riksrevisionen konstaterade år 2013 att statens hantering av riksintressen ofta försvårar för planering av nya bostäder. Därför kan det beträffande riksintressen framhållas att de ska vara få och att de verkligen ska vara av riksintresse. Samråd med kommunerna inför registrering av riksintressen behövs också.

Riksintressen och landsbygdsutveckling i strandnära lägen kopplas i debatten oftast till behovet av nya bostäder, vilket även jag just gjort. Men låt mig säga några ord, inte om nya bostäder utan om nya stugor. Livskvaliteten ute i landet behöver varje dag konkurrera med löne- och karriärfördelarna av att bo i en storstad. Möjligheten att ha en sommarstuga vid vatten eller en skidstuga inom räckhåll är en viktig konkurrensfördel för landsbygden.

Utveckling av landsbygden handlar därför inte bara om hur våra tjänstemän planerar tät bebyggelse, som vi i och för sig behöver. Det handlar också om att i möjligaste mån låta folk bygga där de själva vill. Det behövs en mycket annorlunda syn på nybebyggelse på landsbygden, där stat och kommun behöver vara mycket mer tillåtande än i dag.

Vi hörde på ett seminarium i morse att om man anlägger en våtmark på egen mark får man inte bygga en stuga vid denna på grund av strandskyddet.

Att människor ska ha fri tillgång till stränder är viktigt. Men det hindrar inte att fler bostäder och stugor kan byggas där, så länge det är tydligt att stränder och leder inte får stängas av för människor och djur.

Fru talman! Tätorter har historiskt växt fram i odlingsbygder och växer ofta vidare där på bekostnad av värdefull jordbruksmark. Jordbruksmarken är trängd från tätorterna. Där jordbruksmarken inte längre är lönsam är den sedan länge också trängd från skogsplanteringar.

Efter 1970 har tio arter som levde i det svenska jordbrukslandskapet dött ut. Med hänsyn till vår lilla areal jordbruksmark jämfört med skog innebär det att utdöendet av arter på åkrar, ängar och betesmarker har varit tio gånger större än i skogen. Vi behöver bevara jordbruksmark.

En av arterna som är beroende av jordbruksmark är människan. Vår självförsörjningsgrad har länge minskat. Att bebygga våra bästa åkermarker är förstås inte långsiktigt hållbart. Annan mark behöver prioriteras för tätortsbebyggelse.

Fru talman! Jag nämnde i början av mitt anförande att det behövs förenklade regelverk och mer uppmuntran utanför storstäderna. På tal om att hämma eller stödja är vi alla medvetna om att täckdiken har medfört större skördar än tidigare öppna diken men att täckdikena har missgynnat till exempel många ovanliga amfibier och fåglar. För artskyddet behövs alltså fler öppna diken. Sannolikt skulle därför fler öppna diken i skogsmark på sina håll också kunna öka artrikedomen och samtidigt förstås höja virkesproduktionen. Men detta hindras av en mycket restriktiv tillståndsmekanism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

I vattenfrågor krävs förstås nästan alltid tillstånd. Det är viktigt att väga ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella värden mot varandra. En kvarndamm som funnits i hundratals år är ett viktigt kulturellt värde. Ett litet kraftverk som ägs av och bidrar till att ett jordbruksföretag fortsätter att vara ekonomiskt livskraftigt bidrar till alla de värden som jag nämnde.

Sammanfattningsvis behöver vi mer slimmade regelverk och mer stöttande myndigheter på landsbygden. Här har vi politiker ett stort ansvar.


Anf. 42 Ola Johansson (C)

Fru talman! "Buy land, they are not making it anymore." Jag citerar här den amerikanske författaren Mark Twain och konstaterar att det under hans levnad fortfarande torde ha funnits ganska gott om den varan i hans hemland. Dock tillhörde den väl ursprungsbefolkningen.

I dag är mark en bristvara, och att ha mark innebär inte att du självklart kan göra bruk av den - åtminstone inte på det sätt man trodde sig kunna under Tom Sawyers och Huckleberry Finns tid. Tillgången på byggbar mark är avgörande för möjligheten att bygga bostäder och annan för samhället viktig infrastruktur. Utan mark inga bostäder, inga företagsetableringar, inga kommunala lokaler och ingen infrastruktur.

I betänkandet vi ska diskutera i dag behandlas motioner från bland annat mig själv och Centerpartiet som handlar om hur lapptäcket av riksintressen försvårar bostadsbyggande. Vi vill, som tidigare har sagts och som vi har reserverat oss för tillsammans med Alliansen, göra en översyn av riksintressena så att de blir färre till antalet och upptar mindre yta. Vi vill också göra intresset att bygga bostäder till en faktor som på ett rimligare sätt uppväger värdet av att kunna behålla och bevaka riksintresset. Däremot vill vi inte göra ett nytt riksintresse av vare sig bostäder eller den mest brukningsvärda åkermarken; som jag sa måste riksintressena bli färre och uppta mindre yta.

Centerpartiet värnar också den privata äganderätten, och vi menar att den fulla potentialen måste beaktas när vi bedömer markens värde. Det betyder att den skogsägare som drabbas av att inte kunna få sin skog avverkad, därför att den av någon anledning anses vara skyddsvärd, ska kunna få en ersättning som är baserad på vad man skulle ha fått ut genom att avverka skogen och sälja timret.

På samma sätt är vi starka motståndare till förslag som går ut på att en privat markägare ska få sin mark exproprierad utan ersättning av en kommun som anser sig behöva marken för bostadsändamål eller annat ändamål. Det måste vara vars och ens rätt att bestämma hur mark ska användas. Om den tas i anspråk ska den ekonomiska kompensationen utgå från markens fulla värde enligt de regler som gäller och som garanterar 125 procent av marknadsvärdet.

Fru talman! Utredningen Ett snabbare bostadsbyggande har regeringen av någon outgrundlig anledning sänt ut på remiss. I den föreslås det att en markägare ska tvingas avsäga sig förfogandet över mark utan ersättning om kommunen säger sig vilja bygga samhällsviktig verksamhet, exempelvis skolor. Vi utgår ifrån att utredningens förslag inte genomförs av regeringen. Kommuner, byggföretag, stat och markägare ska kunna använda åkermarken på ett sätt som är hållbart och tryggar vår livsmedelsförsörjning, garanterar vårt hållbara skogsbruk och bidrar till ett samhällsbyggande som ger oss fler bostäder till rimliga kostnader. Detta ska dock vara ett beslut mellan kommunen som planlägger och den aktuella markägaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

När det gäller översynen av riksintressena har vi inte ändrat uppfattning. Däremot är vi nu beredda att gå från ord till handling och lösa en fråga som har utretts men ännu inte har kommit till sin lösning. Jag hänvisar därför till vårt särskilda yttrande, fru talman, där det framgår att en översyn kommer att ske när januariavtalet genomförs och att Centerpartiet kommer att driva allianslinjen så som den är formulerad i vår egen och i övriga allianspartiers motioner.

Jag går över till den andra frågan. Ny lagstiftning om vattenverksamhet och småskalig vattenkraft trädde i kraft vid årsskiftet 2018/2019. Den förhandlades i energiöverenskommelsen, och lagstiftningen blev färdig att träda i kraft nyligen. Då blev reglerna för fonden klar, det vill säga den fond som vattenkraftsägarna ska kunna söka medel ur för att finansiera de åtgärder de kommer att behöva vidta för att kunna behålla sitt tillstånd att bedriva vattenverksamhet. Myndighetschefen för Havs- och vattenmyndigheten säger att prövningen ska kunna påbörjas under 2020.

Man kunde tro att det råder enighet om detta och att man följer beslutet med den inriktning som riksdagen önskade med sitt beslut om lagstiftning, men det verkar fortfarande finnas olika tolkningar av vad det var vi faktiskt kom överens om. Ägare av små vattenverksamheter känner sig oroliga att de inte ska omfattas av den nya lagstiftningen och att det får en kostsam utredning av dammar och kraftverk som följd. Det finns en oro hos vattenkraftsägarna att de står inför inte bara en utdrivning utan en avveckling av den småskaliga vattenkraften och att de, i och med att det nu finns en laglig reglering av tillstånden, går ännu tuffare tider till mötes. Det kanske inte är så konstigt, för ett pris måste betalas i och med att prövningarna nu sker med stöd i den nya lagen efter att inte ha varit reglerade alls.

Från Centerpartiets sida har vi varit noga med att ta hänsyn till den lokala betydelsen för bygden och allra mest till behovet av el i en krissituation. Vi vill understryka att småskalig vattenkraft är samhällsnyttig verksamhet oavsett vad den producerar och oavsett om den bidrar till reglerkraften eller inte.

Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, och prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Så sas det i juni förra året, när vi debatterade och beslutade om den småskaliga vattenkraften. Vi var då eniga om lagstiftningens utformning, men vi blev till sist oense om hur den motiverades. Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna - och även SD, förresten - reserverade sig för sin egen motivering, som stod emot regeringspartiernas och Vänsterpartiets.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Detta kan ha varit avgörande för att undvika den situation vi har beskrivit, fru talman, och som ägarna av småskalig vattenkraft har återkommit till och känner stark oro inför. Tyvärr har vi anledning att dela den med dem. Det är viktigt att följa utvecklingen under kommande år och att fortsätta besöka ägare av dammar, dikningsföretag och små kraftverk och lyssna till vad de har att berätta för oss. Det kan handla om hur de upplever att myndigheterna inte har tagit till sig andemeningen i lagen utan jobbar på som förut och om hur de upplever att medel ur vattenkraftens miljöfond, efter att olika kostnader har dragits, inte räcker till för att bekosta själva åtgärderna.

Vi är överens om att driva villkoren för den småskaliga vattenkraften vidare, och jag yrkar därför bifall Centerpartiets reservation 7, som vi har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Liberalerna går fram med en egen reservation. Sverigedemokraterna, som talade här tidigare, har plötsligt tappat intresset för att driva frågan. Det är inte min sak att recensera det ställningstagandet, utan Sverigedemokraterna får själva stå till svars inför de småskaliga vattenkraftsägarna.

Med hänsyn till den lokala betydelsen för bygden och allra mest till behovet av produktionskapacitet för el i en krissituation vill vi understryka att småskalig vattenkraft är samhällsnyttig verksamhet - oavsett om det gäller ett litet kraftverk och oavsett om det bidrar till reglerkraften eller inte.


Anf. 43 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Egentligen skulle min kollega och kamrat Jon Thorbjörnson ha stått här, men han blev sjuk nu på morgonen. Därför får jag hoppa in. Jag skulle egentligen bara framföra vårt yrkande, men för att göra honom lite rättvisa tänkte jag även säga några av de ord som han hade tänkt säga.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 5.

Åkermarksarealen fortsätter att minska i Sverige. Samtidigt ökar exploateringen av jordbruksmark. Med "exploatering av jordbruksmark" menas att bygga på marken eller använda den på ett sätt som gör att det inte går att odla där igen. Främsta skälet till att åkermarksareal försvinner är att marken inte längre brukas utan växer igen. Samtidigt som detta sker har Sverige behov av att stärka sin självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel.

Fru talman! Tillståndet för många av odlingslandskapets arter och naturtyper är dessutom dåligt eller ogynnsamt. Näst efter skogen finns flest rödlistade arter i odlingslandskapet. Det är därför nödvändigt att gynna fler bruksmetoder som bidrar till en hävd som stärker den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Ett mer mosaikartat landskap med olika former av naturarbete och minskad användning av bekämpningsmedel bör eftersträvas.

Vänsterpartiet anser att den höga exploateringstakten när det gäller bördig åkermark, inte minst i södra Sverige, är mycket bekymmersam och inte förenlig med en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Nya nationella styrmedel krävs för att minska exploateringen av jordbruksmark i kommunerna. För att minska exploateringen av åkermark, fru talman, bör regeringen återkomma med ett förslag till nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Fru talman! Dricksvattenförsörjningen är förmodligen det mest kritiska försörjningssystemet vi har och en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Dricksvattenutredningen konstaterade att klimatförändringarna, med ökad nederbörd, mildare vintrar och mer nederbörd vintertid, ökar påverkan på vattendrag och vattentäkter i form av organiskt material och föroreningar. Även tillgången till och kvaliteten på grundvatten kan påverkas.

Riksintresseutredningen presenterade 2015 sitt slutbetänkande. Man hade i uppdrag att utvärdera områden av riksintresse i miljöbalken. Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.

Utredningen föreslog bland annat att grundvattenförekomst kan bli ett nytt riksintresse. Vänsterpartiet delar denna bedömning och förväntar sig att regeringen också kommer att verka för en sådan lagändring.

I dag är inga dricksvattenförekomster riksintresseklassade; endast själva anläggningarna för dricksvatten kan i dag klassas som riksintressen. Vi anser att både grund- och ytvattenförekomster av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen bör kunna riksintresseklassas. Vänsterpartiet anser att skyddet för vår dricksvattenförsörjning bör stärkas och att det bör bli ett riksintresse i likhet med till exempel områden med höga natur- och kulturvärden.

Fru talman! Regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning i miljöbalken som möjliggör att grund- och ytvattenförekomster av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska kunna bli klassade som riksintressen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.


Anf. 44 Larry Söder (KD)

Fru talman! För mig står det helt klart att Sverige kommer att använda mer el i framtiden. Nästan alla svar på miljöproblemen är att vi ska använda mer el. Jag tänker på elbilar, elcyklar och allt annat liknande.

De småskaliga vattenkraftverken har varit och är en stor tillgång för Sverige, bland annat genom att de bidrar till arbete och utveckling i hela landet. De bidrar även till elproduktion och har skapat unika kulturmiljöer. Dessa kulturmiljöer får en radikal förändring om man beslutar att vattenkraftverken inte får tillstånd att vara kvar.

För mig blir det väldigt konstigt att man inte ser de småskaliga vattenkraftverken som en del i problemlösningen, då de producerar el och skulle kunna producera ännu mer el i framtiden. Att i detta läge tolka regler på ett sätt som gör att många småskaliga vattenkraftverk försvinner är att vara en paragrafryttare som inte ser till helheten och till den problematik vi kommer att stå inför i framtiden.

Det är av yttersta vikt att regleringen fungerar på ett välavvägt sätt och att ägarna till de småskaliga vattenkraftverken kan känna sig trygga och stolta över hur viktig deras kraftproduktion är för landet och för landsbygden. Det är många som inte känner detta stöd, och det tycker jag är oerhört tråkigt. Enligt min mening bör samtliga bedömningar som rör det nya regelverket ha som utgångspunkt att även småskalig vattenkraft kan vara samhällsnyttig verksamhet.

Vi anser att regelverket för all ny tillståndsprövning och vattenförvaltning, bland annat vad gäller markavvattning och dammar som inte producerar vattenkraftsel, bör vara flexibelt och att samtliga regler bör förenklas och göras mer överskådliga. Regelverket skulle då dessutom i större utsträckning respektera den äganderätt som jag tycker är viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Är rätten till egen bostad - rätten till tak över huvudet - ett riksintresse precis som kulturmiljöer och friluftsliv? Det kanske är dit vi måste gå för att kunna klara av uppdraget att bygga fler bostäder och för att människor ska ha tak över huvudet.

Jag hävdar att riksintresseområden, så som de används och i den omfattning som de nu finns, skapar ett problem när man försöker bygga nya bostäder. Politik handlar allt som oftast om att väga olika intressen mot varandra. Enligt mitt sätt att se på det har intresset för nya bostäder hindrats av att andra intressen fått en särställning som gör att de hindrar bostadsbyggande utan att vi kan väga olika intressen mot varandra på ett korrekt sätt.

Ett riksintresse är ett geografiskt område som har utpekats som skyddsvärt för att det innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan pekas ut av många myndigheter, och när ett område har utpekats som riksintresse går det inte att ändra på detta.

Det har enligt min mening skett en inflation i antalet riksintresseområden och omfattningen av dem samtidigt som bostadsbyggandet är dyrt och krångligt och det byggs alldeles för få bostäder. Riksintresseområdena är alldeles för många och bostadsbyggandet alldeles för litet.

Antalet utpekade riksintresseområden har dessutom kraftigt ökat på ytor som i stället skulle kunna användas för att bygga bostäder. Detta system är inte förenligt med samhällsutvecklingen och ett samhälle i ständig förändring. Riksintressesystemet är därmed otympligt och föråldrat och försvårar bostadsbyggandet.

Riksintressesystemet bör vägas mot bostadsintresset, som även bör ges status som riksintresse. På så sätt får bostadsbyggandet en tydligare prioritet vid avvägningar mellan intresset att bygga bostäder och andra riksintressen.

Vi anser också att det i större utsträckning bör vara möjligt att ompröva och upphäva tidigare riksintresseklassificeringar. En sådan omprövning skulle exempelvis kunna ske när en kommun antar en översiktsplan. Vidare bör skyddet för vissa riksintressen, till exempel kulturmiljö och friluftsliv, begränsas.

Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen ännu inte vidtagit de åtgärder som behövs för att arbeta fram nödvändiga lagändringar för detta. Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett förslag till omarbetade bestämmelser om riksintressen där behovet av bostäder ges betydligt högre status.

Regeringen bör också vidta åtgärder för att berörda myndigheter ska ha ett fullgott underlag för att tillämpa bestämmelserna på rätt sätt och för att alla ska känna sig trygga i de beslut som fattas.

Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 7.


Anf. 45 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i civilutskottets betänkande CU5.

Under rubriken Hushållningen med mark- och vattenområden diskuteras motioner som berör allt från riksintressen och behovet av bostäder via skyddet av brukningsvärd jordbruksmark och skyddet av vattenområden till förutsättningarna för att bedriva vattenverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Att på ett långsiktigt hållbart sätt klara av att väga enskilda intressen mot allmänna intressen är en viktig och stor utmaning för politiker, myndigheter och rättsvårdande instanser.

Just hänsynen till våra riksintressen innebär stora utmaningar; det står klart för de allra flesta som av olika skäl berörs av regelverken.

Riksintresseutredningens slutbetänkande från 2015 innehåller en del intressanta synpunkter, och detta är något som både regeringen och riksdagen kan arbeta vidare med. Tyvärr innehåller det dock inga uppenbara lösningar på hur hindren för bostadsbyggandet på bästa sätt ska undanröjas.

Regeringen kommer att genomföra en översyn och fortsätta arbetet med att hitta en bättre balans mellan utpekade riksintressen och bostadsbyggande under mandatperioden. Det kommer förstås att ske med utgångspunkt från januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Fru talman! Behovet av nya bostäder är stort. Även om det under de gångna fyra åren har byggts dubbelt så mycket som det gjordes mellan 2006 och 2014 vittnar ca 250 av Sveriges 290 kommuner om en fortsatt bostadsbrist. Vi ser tydliga tendenser på bostadsmarknaden att efterfrågan på dyra bostäder är mättad. Ombildandet av tänkta bostadsrätter till hyresrätter är ett exempel på detta. Samtidigt är behovet av små och prisvärda bostäder långt ifrån tillgodosett.

Den stora skiljelinjen i svensk bostadspolitik är hur mycket man ser bostaden som en mänsklig och social rättighet och hur mycket man ser bostaden som en vara vilken som helst.

De i politiken som lutar mer åt varuperspektivet förlitar sig på avregleringar som lösningen på bostadsbristen med resonemanget att det i första hand är krångliga regler och en överreglerad marknad som är orsaken till bostadsbristen.

Partier som liksom vi socialdemokrater i första hand ser bostaden som en social rättighet som inte fullt ut lämpar sig på en oreglerad marknad tittar på andra verktyg för att få en bättre balans mellan behovet av bostäder som människor med normala inkomster har råd att bo i och det faktiska utbudet av bostäder.

Med ett rättighetsperspektiv blir frågan också mer komplex, men den rymmer samtidigt många fler möjliga lösningar eller i vart fall dellösningar.

Det går inte att bortse från att de ökande inkomstklyftorna i Sverige också påverkar människors förutsättningar att skaffa sig ett lämpligt boende.

Investeringsstödet, som nu med januariavtalet kommer att finnas kvar, gör att fler har råd att bo i nyproducerade lägenheter. Men alla vet att de riktigt billiga lägenheterna finns inom det befintliga beståndet. En lösning för bättre matchning på bostadsmarknaden är att frigöra billiga lägenheter genom att få fart på flyttkedjor. En annan är att stärka människors förmåga att klara högre hyror genom transfereringar eller genom att man går från arbetslöshet till egen försörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Fru talman! Jag menar att det inte finns något alexanderhugg som löser bostadsbristen i Sverige. Snarare är det en palett av åtgärder som måste till. I den paletten ingår en bättre balans i vägandet av utpekade riksintressen och behovet av fler bostäder.

Fru talman! När det kommer till den del av betänkandet som handlar om vattenverksamhet vill jag börja med att konstatera det som också står i betänkandet: att det är angeläget att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken. De förändringar som vi har gjort i miljöbalken genom den energipolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna innehåller också en översyn av reglerna.

Vi kommer nu att ha moderna miljövillkor för svensk vattenkraft. Prövningssystemet ska utformas så att det inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande, och det är en viktig del.

Den i överenskommelsen planerade uppföljningen innebär att vi ska göra en uppföljning 18 månader efter att bestämmelsen trätt i kraft, det vill säga vid halvårsskiftet 2020. Det innebär att eventuella åtgärder kan komma att aktualiseras i samband med denna uppföljning, men det finns ingen anledning att i dagsläget föregripa den kommande analysen.

(Applåder)


Anf. 46 Elisabeth Falkhaven (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi hushållningen med mark- och vattenområden och motioner med innehåll kring allt från att bygga fiskvägar förbi vattenkraftverk, att förenkla reglerna för markavvattning och att den produktiva åkermarken bör få ett betydligt starkare skydd till att underlätta för byggande på åkermark. Det är alltså ömsom vin och ömsom vatten ur vårt perspektiv.

Vatten och mat är förutsättningar för liv, så att hushålla klokt och långsiktigt med dessa livsavgörande naturresurser faller på allas vårt ansvar. Jag skulle kunna tala länge kring vatten, men jag nöjer mig med att påminna oss alla om att vattnet ingår i ett evigt kretslopp. Det är samma vatten vi dricker i dag som dinosaurierna drack, eller kanske samma vatten som rann som tårar utefter en soldats kinder i skyttegraven. Det kan vara bra att tänka på det ibland.

Jag avser att använda en större del av detta inlägg till att fördjupa mig i markanvändningen eller hushållandet med resursen mark.

I detta digra och intressanta material finns också ett antal motioner om området Riksintresse. Också här spretar motionärernas krav på förändring åt alla håll.

Den tidigare Riksintresseutredningen har berört frågan om skydd av brukningsvärd jordbruksmark i sitt slutbetänkande och bland annat föreslagit att de nuvarande allmänna intressena i 3 kap. miljöbalken, till exempel brukningsvärd jordbruksmark och bostadsförsörjning, ska anges som väsentliga allmänintressen. Kanske bör också dricksvatten anges som ett väsentligt allmänintresse. Utredningen föreslår även att nya bestämmelser i PBL införs. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

I januariavtalet finns ju, som flera har sagt här tidigare, en överenskommelse om att vi ska göra en översyn av riksintresset.

I Sverige finns ca 2,6 miljoner hektar åkermark. I vårt land i dag är vi runt 10 miljoner människor. Vår matkonsumtion i Sverige är beroende av en areal om ca 3,7 miljoner hektar, eller ca 0,37 hektar per person.

Under de senaste 25 åren har närmare 190 000 hektar åkermark bebyggts med vägar, lägenheter och shoppingområden bara i Sverige. Samtidigt har vi mest hårdgjord yta per invånare i hela Europa.

Det finns mycket fakta, kunskap och statistik på området producerande åkermark som visar oss att vi inte fortsatt bör bebygga den högvärdiga odlingsjorden. Det är varken långsiktigt hållbart, effektivt ur resurssynpunkt eller särskilt framsynt och ansvarsfullt, vare sig om vi blickar framåt här i vårt land eller utåt mot omvärlden i dag. Trots detta fortsätter vi att bebygga, hårdgöra och ta i anspråk högavkastande åkermark till andra ändamål än det den är bäst lämpad för. Globalt leder det till att annan mark måste tas i anspråk för odling av vår mat, exempelvis regnskog som avverkas. Nationellt leder det till att vi i Sverige får mindre och mindre möjlighet att producera den mängd mat vi behöver i Sverige. Nu har vi ju en livsmedelsstrategi som faktiskt pekar på att vi ska öka vår självförsörjningsgrad.

Man bygger på åkermark helt enkelt för att det verkar bäst just nu att bygga just där. Marken är plan, nästan förberedd för byggnation. Man bygger lagerlokaler och shoppingcentrum. I Halland, där jag bor, har man använt åkermark med bördighetsklassning 10 för att bygga lagerlokaler på. Det verkar kortsiktigt effektivt och som sagt billigast just nu.

Fru talman! Åkermark är en ändlig resurs. När vi bygger på åkermark är det en irreversibel process. Vi kan inte återställa den till samma bördiga mark när vi väl en gång har schaktat bort mullmassorna och arbetat oss ned i jordlagren. En åkermarks bördighet bestäms huvudsakligen av dess geologiska ursprungsmaterial. Även mullhalten har stor betydelse. Vidare är förmågan att lagra växtnäring, vara vattenhållande och samtidigt dränerande och ha ett bra ph-värde faktorer som är av stor betydelse för markens bördighet. Materialet i alven, alltså jorden under matjorden, har också stor betydelse.

Den bördiga jordbruksmarken kräver betydligt mindre resurser för att ge en stor avkastning än den mindre bördiga marken. Det här är kostnadseffektivitet i ett nötskal. Här har först istiden och andra geologiska processer format de grundläggande förutsättningarna som sedan generationer lantbrukare vårdat och skött med målet att de ska ge större avkastning. Ju bördigare mark, desto större skördar.

Det finns också mycket fakta som berättar för oss att den biologiska mångfalden är oerhört viktig ur ett långsiktigt hållbart perspektiv för mänskligheten in i framtiden.

Inom området markanvändning har vi att ta hänsyn till den utarmning av biologisk mångfald som sker när vi ersätter högproducerande åkermark hos oss med exempelvis avverkad regnskog och den enorma artförlust som ligger däri. Allt hör ihop, och vi behöver våga lyfta blicken för att se hur vi på ett långsiktigt hållbart sätt kan samexistera med andra arter, både växter och djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vatten-områden

Ett förändrat klimat kommer också att påverka de regionala såväl som de globala förutsättningarna för markanvändningen. Vi har alltså många parametrar att väga in i arbetet med att hitta en långsiktigt hållbar lösning för användningen av mark. Det är många hänsyn som ska tas.

Förlusten av en hektar odlingsbar mark i Europa skulle behöva kompenseras genom att tio gånger mer mark tas i anspråk på annan plats i världen - detta helt enkelt eftersom vi har mycket åkermark med hög bördighet och hittills har haft ett klimat som bidragit till bra skördar.

Hur mäter vi värdet på åkern? Lantbrukaren i Sverige har under lång tid lagt ned stor möda på att rationalisera brukandet av marken med målet att vi ska lägga så lite arbetstid som möjligt på marken. Då kan vi inte i dag värdera marken i antal arbetstillfällen. Ett bättre mätetal kanske är hur många människor som föder denna åkermark.

Det är svårt att förstå logiken i att förstöra prima åkerjord med vägar och bebyggelse samtidigt som det inte är någon hejd på kritiken mot ekojordbrukets förväntat lägre skördar. En del av samhället kritiserar ett hållbart ekologiskt jordbruk med devisen att lägre skördar inte kan försörja en växande befolkning samtidigt som delar av samhället oförtrutet arbetar på med att ta bort så mycket åkermark som möjligt. Ekvationen är omöjlig att förstå.

Vi i Sverige tar oerhört mycket yta i anspråk för att bo på, om vi jämför med flera andra länder. Vi behöver förtäta. Tätortsutglesning och spridda bosättningar är ett stort hot mot en hållbar regional utveckling. Offentlig service och underhåll blir dyrare och besvärligare att tillhandahålla, naturresurser blir överutnyttjade, allmänna transportnät blir otillräckliga och bilberoendet ökar liksom trängseln av bilar i och runt städer. Samtidigt hotar den ökande andelen hårdgjorda ytor den biologiska mångfalden och ökar risken för både översvämningar och vattenbrist.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.


Anf. 47 Lars Beckman (M)

Fru talman! Även jag fick förmånen att hålla detta anförande med lite kort varsel.

Mark och vatten är eftertraktade och nödvändiga förutsättningar för att bygga och bo, för levande biotoper och för ett hållbart samhälle. Många intressen ska vägas mot varandra, och viktiga avvägningar måste göras för att vi även i framtiden ska kunna säga att hela Sverige lever.

Motionsbetänkandet CU5 tar upp frågor som rör miljö, byggande, klimatsmart elproduktion och den så viktiga äganderätten, och denna debatt visar att det finns ett stort och brett engagemang för dessa frågor.

Fru talman! Jag står självklart bakom samtliga moderata reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 7.

Att mark- och vattenfrågor ofta klassas som riksintressen visar att de är viktiga för vårt samhälle. I ett komplext modernt samhälle ställs ofta olika riksintressen mot varandra. Vad ska då väga tyngst? Vem ska avgöra vilket riksintresse som är viktigare än ett annat? Att det är klassiska målkonflikter kan man kanske säga, men det är målkonflikter som kan bli ett hinder för utvecklingen av i synnerhet vår svenska landsbygd.

Fru talman! Jag har mött representanter för många mindre kommuner, inte minst i mitt hemlän Gävleborg, som säger: Här skulle vi kunna bygga ett fantastiskt bostadsområde, men på grund av olika nationella regelverk kan vi inte göra det.

Detta är även ett allvarligt intrång i det kommunala självstyret.

Vi moderater ser de samhällsproblem som finns. Vi vill också ha en levande landsbygd. Vi vill ha lantbrukare som driver och utvecklar sina gårdar och levererar mat till våra bord. Men i dag är lagstiftningen mycket restriktiv, även när det gäller småskaligt byggande på jordbruksmark. Detta kan till exempel leda till att en familj som vill bygga ett hus åt sig själv på en gård inte kan göra det. Det är orimligt, och därför vill vi se över lagstiftningen.

Klimatsmart elproduktion i en levande landsbygd är en win-win-fråga för alla. Precis som min kollega Larry Söder sa i sitt anförande är den småskaliga vattenkraften otroligt viktig. Även Ola Johansson hade en stor poäng när han dels beskrev varför den småskaliga vattenkraften är viktig, dels ställde den relevanta frågan varför Sverigedemokraterna har bytt position. Står ni inte upp för den småskaliga vattenkraften längre? Står ni inte upp för äganderätten?

På grund av osäkerheten vad gäller den småskaliga vattenkraften, som Centern och Kristdemokraterna tidigare har beskrivit, finns det stora tolkningsutrymmen, och det är därför vi moderater har en reservation tillsammans med Centern och Kristdemokraterna.

Hushållningen med mark- och vatten-områden

Den småskaliga vattenkraften behövs också av försvarspolitiska skäl. Elproduktionen måste vara spridd över hela landet, och därför är vår reservation så viktig.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Kommunala frågor

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-03-06
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 3, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Riksintressen och behovet av bostäder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1293 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 10,

      2018/19:2161 av Saila Quicklund (M),

      2018/19:2428 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 1 och 3,

      2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12,

      2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12,

      2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 29 och 30,

      2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 15, 16, 22 och 24 samt

      2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31.
      • Reservation 1 (M, KD)
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M060010
      SD10592
      C28003
      V25003
      KD01903
      L16004
      MP13003
      Totalt169795942
      Ledamöternas röster
    2. Skyddet av brukningsvärd jordbruksmark

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:669 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 20,

      2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 5,

      2018/19:1293 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 12,

      2018/19:2500 av Kristina Yngwe (C) och

      2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4 i denna del.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M01609
      SD90512
      C28003
      V02602
      KD19003
      L16004
      MP13003
      Totalt1712711140
      Ledamöternas röster
    3. Skyddet av vattenområden m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:669 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 22,

      2018/19:701 av Peter Persson (S) yrkande 1,

      2018/19:1612 av Hans Ekström m.fl. (S),

      2018/19:2152 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1-3,

      2018/19:2255 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 21.2 och 22 samt

      2018/19:2310 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 6 (V)
    4. Tillstånd för vattenverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:299 av Angelika Bengtsson (SD),

      2018/19:701 av Peter Persson (S) yrkande 2,

      2018/19:1125 av Sten Bergheden (M),

      2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 14,

      2018/19:1333 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4,

      2018/19:1725 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

      2018/19:2315 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 15,

      2018/19:2411 av Anders Åkesson och Lars Thomsson (båda C),

      2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 28 och

      2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 9.
      • Reservation 7 (M, C, KD)
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M, C, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S860014
      M06019
      SD00602
      C02803
      V25003
      KD01903
      L00155
      MP13003
      Totalt1241077642
      Ledamöternas röster
    5. Allmänna vattentjänster

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 30,

      2018/19:2726 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 34 och 35,

      2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4 i denna del och

      2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 21.
      • Reservation 10 (M, KD)
      • Reservation 11 (SD)
    6. Stranderosion

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:740 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S) och

      2018/19:2079 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkandena 1-3.