Förstärkt följerätt

Betänkande 2017/18:NU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 maj 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Ersättningssystemet för privatkopiering bör ses över (NU14)

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall och delvis bifall till motionsyrkanden om en översyn av privatkopieringsersättningen. Avslag på övriga motionsyrkanden.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-03-27
Justering: 2018-05-03
Trycklov: 2018-05-07
Reservationer: 3
Betänkande 2017/18:NU14

Alla beredningar i utskottet

2018-03-27

Ersättningssystemet för privatkopiering bör ses över (NU14)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Näringsutskottet anser också att riksdagen bör rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Utskottet anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-05-15
Debatt i kammaren: 2018-05-16
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:NU14, Förstärkt följerätt

Debatt om förslag 2017/18:NU14

Webb-tv: Förstärkt följerätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 38 Hanif Bali (M)

Fru talman! Vi har delvis diskuterat den proposition som regeringen har lagt fram. Men det är egentligen inte så mycket debatt när det är bifall från utskottets sida. Däremot finns det en annan lycklig nyhet i betänkandet. Det är en översyn av privatkopieringsersättningen, det som kallas för kassettbandsskatten.

Förstärkt följerätt

Det är helt enkelt en lagstiftning som infördes på den tiden vi hade kassetter i det här landet där vi kopierade blandband till varandra och gav till nära och kära eller spelade av den där bra Braveheartfilmen från TV4 ned i vhs-kassetten.

Poängen med det var att vi helt enkelt skulle ersätta upphovsrättshavare för den användning som fanns av kassetterna. Det var ett väldigt bra sätt att fortfarande kunna ha privatkopiering och dela material med varandra före internets tid men samtidigt kunna göra det på ett lagligt sätt.

Problemet har varit att nu använder ingen kassetter längre. Då har man tidigare försökt att gå över till lagringsmedier och försöka beskatta storleken på mp3-spelare och storleken på olika typer av enheter eller hårddiskar.

Problemet med det är att det nu inte finns någon koppling. Redan tidigare var det en ganska svag koppling mellan hur stora lagringsmedier du har och hur mycket du privatkopierar jämfört med till exempel kassetter där det finns en mycket tydlig sådan koppling. I dag saknas den kopplingen över huvud taget.

Nu använder de flesta till och med streamningstjänster och lagringsmedier i till exempel telefonen, som definitivt går att använda för att lyssna på musik och så vidare. Men du använder egentligen inte själva lagringsutrymmet för att banda eller spara ned musik eller annat upphovsrättsskyddat material, utan lagringsutrymmet används för till exempel fotografier på nära och kära.

Som dagens lagstiftning är blir problemet att du helt enkelt får betala en skatt på att du har ett stort lagringsutrymme på din hårddisk eller på din mobiltelefon. Det har såklart inte att göra med hur mycket människor privatkopierar. Vi tycker att den nuvarande lagstiftningen helt enkelt är för gammal och inte hänger med.

Det har i stället för att vara en skälig ersättning till upphovsrättshavare för hur mycket privatkopiering som sker blivit en ren beskattning. Man har gett ett privat företag en privat beskattningsrätt med en skattebas som är lagringsutrymmet och som inte har någonting med själva mängden privatkopiering att göra.

Det hänger helt enkelt inte med. Därför har ett enigt utskott ställt sig bakom att uppdra till regeringen att utreda detta. Den här regeringen är körd. Men nästa regering kommer förhoppningsvis kanske att kunna skrida till verket så att vi får en rimligare och bättre modell för privatkopieringsersättning.

Det är särskilt glädjande för mig. Jag tror att jag var 19 år när jag motionerade i Moderata ungdomsförbundet om att vi borde avskaffa privatkopieringsersättningen. Det är väldigt roligt att få vara med när Moderaterna som parti har förnyat sig och förändrat sin syn på detta och konsensus plötsligt uppnåtts i Sveriges riksdag. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag på den punkten.

Vi har även några reservationer. Jag vill yrka bifall till reservation 1. Vi står självklart bakom våra andra reservationer, men för tids vinnande väljer vi att yrka bifall bara till reservation 1. Det gäller till exempel streamning från olovlig källa. Där vill vi se över lagstiftningen om kriminalisering av streamning från sajter. Problemet är att sajterna inte är olagliga. Det gäller de frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).


Anf. 39 Josef Fransson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande nr 14, Förstärkt följerätt. I betänkandet behandlas även motioner från allmänna motionstiden som rör immaterialrättsliga frågor.

I detta betänkande har Sverigedemokraterna en reservation, nämligen reservation nr 2, vilken jag yrkar bifall till. Den handlar om streamningstjänster. Men i dag ska vi i första hand tala om privatkopieringsersättningen.

Jag vill inleda med att tacka utskottets ledamöter för att vi i enighet lämnar ett tillkännagivande till regeringen om att systemet för privatkopieringsersättningen ska reformeras. För ett år sedan stod Sverigedemokraterna här i kammaren och var ensamma om att föreslå en reformering på området, men nu har vi alltså fått med samtliga sju andra riksdagspartier. Det är inte minst glädjande att det gäller förändringen att utbetalningsansvaret för en eventuell privatkopieringsersättning ska ligga på staten i stället för på en branschorganisation som fallet är i dag.

Fru talman! Regelverket för privatkopieringsersättningen tillkom, precis som föregående talare tog upp, och utformades i en tid när man kopierade musik bland annat till gamla kassettband. Efter det har det ju som alla vet skett en viss teknikutveckling. Det är en ganska rejäl teknikutveckling. Som det ser ut betalas ersättning av den bransch som importerar, tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering. I dag när kassettbandens tid är förbi handlar det i stället om hårddiskar, minneskort och liknande.

När du köper en hårddisk för låt säga en femhundring ska 80 kronor gå till branchorganisationen Copyswede. Det blir som en extra skatt, i det här fallet på hela 16 procent. Ska man nu köpa en ny telefon med 128 gigabytes lagringsutrymme går motsvarande 384 kronor till Copyswede. Avgiften åläggs alltså återförsäljarna som får sänkt konkurrenskraft i förhållande till konkurrenter utomlands. Men i sista änden är det givetvis konsumenten som får betala ett högre pris för sin elektronik. Det förekommer därför att många kanske handlar sina hårddiskar och sådant om de är storkonsumenter från utlandet. De väljer helt enkelt bort de svenska återförsäljarna. Det är naturligtvis högst beklagligt.

Det barocka i sammanhanget är att allt färre i samhället använder sina hårddiskar och telefoner för att kopiera musik och film. I dag har nästan envar kanske Spotify för sin musikkonsumtion och olika streamningstjänster, till exempel Netflix och liknande, för sin filmkonsumtion. Det är alltså helt legala tjänster, men man tvingas ändå att betala privatkopieringsavgiften. Om man till exempel vill ha extra backup för sin dator för att spegla det man har lagrat och säkra det ska det betalas. Om man vill ha stort utrymme på sin telefon för att kunna filma och fota ska det också betalas.

Nu har vi i varje fall enats här i riksdagen. Det finns, som det ser ut, en stor enighet om att det ska reformeras. Nu hoppas vi från Sverigedemokraterna på en mer genomtänkt lagstiftning som tar fasta på att tekniken har sprungit ifrån lagstiftningen.


Anf. 40 Peter Helander (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Fru talman! Själva betänkandet innehåller fyra delar: propositionen om förstärkt följerätt men även en översyn av privatkopieringsersättning, streamning från olovlig källa och andra immaterialrättsliga frågor.

Jag ska kommentera följerätten lite grann. Den gäller när originalkonstverk säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid, det vill säga i 70 år efter upphovsmannens död. I praktiken innebär det alltså modern och samtida konst. När ett konstverk säljs vidare efter den första överlåtelsen ska konstverkets upphovsman i vissa fall ha rätt till särskild ersättning. Det är detta vi kallar för följerätt i betänkandet och propositionen. Syftet är förstås att stärka bild- och formkonstnärernas ställning och att ge dem en del av det ekonomiska utbyte som handeln med deras verk skapar i flera led efter det att de har sålt verket första gången.

I dag ligger ansvaret för att samla in och vidareförmedla ersättningen hos en upphovsrättsorganisation. Organisationen ska kunna kontrollera vilka konsthandlare och auktionsföretag som är ersättningsskyldiga, och företagen ska redovisa detta en gång per år. Svårigheten har varit att detta har skett på frivillig väg. Organisationen ska kräva in uppgifter, och sedan ska man rapportera.

Lagändringen, som jag står bakom, innebär att detta ska automatiseras och att man ska rapportera det man har sålt en gång per år. På så sätt ska konstnärerna kunna få bättre betalt, och man får en bättre uppföljning av hur det hela fungerar. Det som föreslås är att yrkesverksamma på konstmarknaden, säljare, förmedlare och köpare, automatiskt ska lämna redovisningen till organisationen utan att man behöver begära det.

I betänkandet och i själva utredningen har man diskuterat vilka beloppsgränser som ska gälla. I dag är det en tjugondel av prisbasbeloppet. Under detta utgår ingen följeersättning. Utredaren ville att det skulle vara en tiondel av prisbasbeloppet. En tjugondel är ungefär 2 240 kronor, och en tiondel är 4 480 kr. Men många av remissinstanserna ville att det skulle ligga kvar på den lägre nivån.

När man undersöker hur många konstverk som säljs märker man förstås att alla tavlor som säljs inte är Zorntavlor. Nästan hälften av alla följerättspliktiga konstverk kostar mellan 2 000 och 5 000 kronor. Om man skulle lägga ribban på ungefär 4 500 kronor skulle många konstnärer gå miste om ersättningen. Därför ligger förslaget kvar på en tjugondel av prisbasbeloppet.

Fru talman! Jag är jätteglad för att vi har kunnat komma överens i utskottet och att alla partier har kompromissat och gjort ett bra arbete. I betänkandet föreslår ett enhälligt utskott ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett antal motionsyrkanden under året.

Privatkopieringsersättning infördes, som flera här har sagt, för drygt 30 år sedan när det kom en skatt på kassettband. Ni kommer kanske ihåg att det var längden på kassettbandet som avgjorde. Jag har för mig att det fanns 45, 60 och 90 minuters band, och där satt man med sin penna och trasslade upp banden. Alla som är yngre än jag kanske inte vet hur det där fungerar. Det var alltså skatt på kassettband, och sedan blev det också skatt på vhs-kassetter, för att man kopierade lp-skivor och spelade in tv-program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Privatkopieringsersättningen ska ge en rimlig kompensation till upphovsrättshavarna för den skada som konsumenternas eventuella privatkopiering orsakar. Detta ska inte förväxlas med piratkopiering, som är någonting annat. Piratkopiering är olaglig. Det här handlar om privatkopiering.

Enligt nuvarande svensk rätt är ersättningen kopplad till en produkts lagringskapacitet. Det var naturligt när det gällde ett vhs-band och längden på bandet. Enligt upphovsrättslagen ska ersättningen tas ut på anordningar som är - och detta är viktigt - särskilt ägnade för att privatkopiera ljud och rörliga bilder. Så står det i lagtexten.

I Sverige har vi en ordning där marknadens företag ska förhandla med branschorganisationen Copyswede om ersättningsnivåer på olika produkter. Förhandlingarna har dock inte fungerat på flera år på grund av att man har olika syn på hur detta ska hanteras. Parterna har olika syn på vilka produkter som ska ingå, hur mycket det egentligen privatkopieras och vad kopiering är.

Detta har lett till ett stort antal rättstvister gällande vilka produkter som är särskilt ägnade för privatkopiering och vilka avgifter som ska tas ut. Processerna, som kommer att bli ännu fler om vi inte förändrar detta, innebär en betydande rättsosäkerhet både för industrin och för upphovsrättsinnehavarna. Detta har också domstolen pekat på: Vi har ingen bra lagstiftning som det är just nu.

Allt fler produkter anses vara särskilt ägnade för privatkopiering. Som några kollegor har lyft fram handlar det om smarta mobiler, datorer och surfplattor. Det är inte heller riktigt klarlagt vilka avgifter som ska utgå.

Konsumtionen av film och musik har förändrats på ett otroligt genomgripande sätt sedan lagen skrevs. Dagens mediekonsumtion utgår inte längre från fysiska kopior utan från tjänster som Spotify, Netflix och andra. Konsumenter kopierar inte musik, film och tv eftersom man får sådant innehåll genom lagliga streamningstjänster och andra betaltjänster där upphovsrättsinnehavarna får betalt för privatkopieringen. Det mesta pekar på att privatkopieringen minskar i snabb takt och är av relativt liten omfattning i dag.

Kan man anse att smartphones, datorer och surfplattor är särskilt ägnade för privatkopiering? Är det en allmän syn att det är så? Den nuvarande lagstiftningen, som innebär att man beskattar minneskapacitet, kommer att göra att kostnaden allteftersom minneskapaciteten ökar också kommer att öka dramatiskt. Det finns ingen rimlighet i detta. Det står i lagstiftningen att den skada som upphovsrättsrättsinnehavaren åsamkas ska vara i relation till ersättningen. Detta har försvunnit i och med det system vi har i dag. Konsumenterna får betala dubbelt: dels för streamningstjänsten, dels för minneskapaciteten. Så kan vi inte ha det.

De EU-direktiv som sätter ramarna för den nationella lagstiftningen kring privatkopiering utgår från den skada som upphovsrättshavaren lider, medan den svenska ersättningen baseras på minnesstorlek. Redan där har vi en felaktighet. Det finns flera länder som har genomfört förändringar av privatkopieringsersättningen. Finland har avskaffat systemet helt och tar detta via statsbudgeten. Norge har ett liknande system, och Danmark är på väg att lägga om sitt ersättningssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Jag tycker därför att det är glädjande att ett enhälligt utskott har ställt sig bakom behovet av att utreda det nuvarande regelverket så att man kan få ett system som genererar en rimlig ersättning till upphovsmännen. Sedan kanske det är så att ersättningen måste gå via staten.

Slutligen, fru talman, skulle jag vilja komma in på en fråga som finns med i form av en motion. Jag tror att även någon annan kommer att komma tillbaka till frågan senare. Det handlar om bilder på offentlig konst.

Hur många av er som sitter här i kammaren har tagit en bild på en staty och lagt ut på Facebook? En, två, tre, fyra - jag skulle tro att alla har gjort det. Ni vet väl om att ni då bryter mot lagen? Sveriges riksdags ledamöter bryter alltså mot lagen.

Patent- och marknadsdomstolen sa i juli 2017 att inte ens privatpersoner får lägga ut bilder på offentlig konst på sociala medier. Mitt råd till er är att ni skaffar en gammal Instamatic-kamera, går och köper en filmrulle - om ni kan hitta någon sådan - skickar in rullen för framkallning och begär flera kopior, som man kunde göra förr. Sedan delar ni ut bilderna på offentlig konst till era vänner, för det är okej! Era vänner blir kanske lite förvånade, men det är i alla fall okej och lagligt.

Denna koppling finns även till Wikimedia Sverige, som fick en dom emot sig i Högsta domstolen 2016. Wikimedia är en ideell organisation utan vinstsyfte. Privatpersoner tar bilder av offentlig konst i sin hemstad och lägger ut dem för att man vill visa upp det man har i sin hemstad. Man skriver något om konsten, uppmanar andra att göra ett besök och så vidare. Det är alltså olagligt; så får man inte göra. Även om det inte finns något vinstsyfte, något kommersiellt syfte, med det får man inte göra det. Då känner jag att vi här har en lagstiftning som springer ifrån oss återigen. Nu behandlar vi inte det i betänkandet, förutom att det är med i betänkandet, men vi borde se över lagstiftningen även på detta område. När i princip alla människor i Sverige bryter mot lagen är frågan om det inte är hög tid att se över lagstiftningen.

Jag vill yrka bifall till punkt 1 i betänkandet om förstärkt följerätt där utskottet är överens, och jag vill också yrka bifall till reservation 1.


Anf. 41 Said Abdu (L)

Fru talman! Vad kostar det att inte värna det lilla kunskapsdrivna företagets viktigaste resurs, de immateriella tillgångarna? Det vi debatterar i dag är en del av de immateriella tillgångarna, och det är någonting som behöver diskuteras mycket mer, och det görs mycket mer i dag.

Jag har en bakgrund som jobbskapande företagare och vet värdet av en idé. Det är dessa idéer som har byggt Sverige starkt. Dessa innovationer har kunnat utvecklas i Sverige för att vi har en lång tradition av äganderätt och rättssäkerhet. Den friheten är värd att försvara, och det kommer vi i Liberalerna att fortsätta att göra.

Fru talman! Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Varje år satsar de svenska företagen miljarder på forskning och utveckling. Immaterialrätten är viktig för landets växande och välfärdsskapande företag. Ett patent eller en varumärkesregistrering ger rättsligt skydd åt kreatören som investerat tid och skaparkraft i sin idé. En väl fungerande immaterialrätt är därför en nödvändig faktor för att stimulera forskning och för att uppmuntra innovation, produktutveckling och kulturellt skapande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Upphovsrätten är således en del av äganderätten och en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Det är tack vare upphovsrätten som man kan skapa kultur och ta betalt och bestämma över sina verk. Upphovsrätten är därmed en viktig förutsättning för det kulturella skapandet. Med tekniken ökar kulturens tillgänglighet, och i takt med att ny teknik och nya sätt att ta del av kultur utvecklas måste även upphovsrätten moderniseras.

Jämfört med tidigare erbjuder till exempel i dag fler distributörer av film och musik avgiftsbelagda tjänster som vi bedömer har tagits emot väl av Sveriges konsumenter. Det visar att det går att värna både upphovsrätten och modernisera den för att tillvarata lagliga möjligheter med fildelning och annan digital teknik.

Sett till de globala värdekedjorna i världen kan vi se att framtidens jobb till stora delar finns inom den kreativa näringen med mängder av drivna, skickliga och innovativa entreprenörer. Men då krävs det både bättre villkor för branschen och bättre möjligheter att kunna skydda sitt material. Liberalerna kommer alltid att stå upp för upphovsrätten och möjligheten att tjäna pengar på sin kreativitet och skaparkraft oavsett om det handlar om musik, film, litteratur eller någon annan form av skapande.

En av de viktigare uppgifterna för politiken de närmaste åren är dock att göra förnuftiga politiska avvägningar i digitaliseringens tidsålder för att bejaka denna näring. Vi tror från vår sida på en kombination av åtgärder: självreglering i näringslivet, informationsinsatser till allmänheten och lagstiftning som värnar och stärker upphovsrätten.

Fru talman! Ibland har vi en bild av oss själva som early adopters, alltså tidiga när det gäller att ta till oss ny teknik. Det är vi både på nationell nivå och på individuell nivå. Vi ligger i teknologins framkant, och på många sätt är det således inte fel att ha den bilden. Tyvärr bygger vår självbild alltmer på historiska fakta än på hur det ser ut i dag, och än värre blir det om vi blickar framåt. Vi tappar position på många teknikområden där omvärlden kommer i fatt i rask takt och ibland förbi. Det finns dock ett antal områden där vi sticker ut. Ett av dessa är digital mediekonsumtion.

Om vi tittar på all musikförsäljning i Sverige 2015 ser vi att strömmade tjänster stod för hela 82,7 procent av försäljningen medan den fysiska försäljningen stod för 14 procent och den nedladdade försäljningen för ynkliga 2 procent. Tittar vi på konsumtionsmönstret inom filmindustrin ser vi samma beteendemönster. Uppemot 40 procent av alla hushåll prenumererar i dag på minst en filmtjänst. På drygt fyra år har Netflix fått över 1 miljon abonnenter i Sverige.

Kortfattat har de svenska konsumenterna i stor utsträckning slutat köpa kassettband, videoband, cd-album, dvd-filmer etcetera. Dessvärre har lagstiftningen som rör rättighetshavares ersättning inte hängt med. Det har flera andra lyft fram under debatten.

Sedan 70-talet betalar alla konsumenter av viss hemelektronik en avgift till rättighetshavarna. Den är tänkt att kompensera för att konsumenterna gör egna kopior av musik och film eller kassettband, som det var en gång i tiden. Här kommer konsumenterna i kläm. Det har flera organisationer lyft upp - Sveriges Konsumenter är en av dem. Konsumenterna ska inte behöva betala dubbelt i form av privatkopieringsavgift och abonnemangsavgift till tjänsteleverantörerna för att bruka strömningstjänsterna. Dessutom är det en principiell sak också att man inte betalar en avgift för någonting man inte själv nyttjar. På sikt är det inte bra för rättighetshavarna i bred bemärkelse eller för tilltron till upphovsrätten, som urholkas av en lagstiftning som upplevs som uråldrig, obegriplig och orättvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Som ett högteknologiskt land behöver vi således en modern och digitalt anpassad upphovsrätt som är till gagn för både konsumenter och rättighetshavare. Därför vill jag passa på att tacka utskottet för bra diskussioner och överläggningar rörande tillkännagivandet som vi i dag ska rösta om och framför allt för bifallet till min motion om att välkomna framtidens tjänstebaserade mediekonsumtion.

Jag vill därtill yrka bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 42 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Kunskap och kvalitet lägger grunden för Sveriges konkurrenskraft. En utmaning är att ta till vara och skapa förutsättningar för varje människas och även verksamheters kreativitet, uppfinningsförmåga och skapande.

De immateriella frågorna, som detta betänkande tar upp, får i ett sådant sammanhang allt större betydelse för såväl näringslivet och kulturlivet som samhällslivet i stort. Det berör etablerade företagskoncerner men också nya entreprenörer eller konstnärer. Det innefattar begrepp som det svenska musikundret, film, varumärkesbyggande, design och teknik.

Digitaliseringen har, som var och en säkert är väl införstådd med, inneburit nya utmaningar men också problemställningar att förhålla sig till. Sverige är och ska vara ett land i yttersta framkant inom detta område. För att uppnå denna starka ställning i globala sammanhang gäller det att ha en up to date-noterad och väl balanserad inriktning. Som jag ser det finns alltid anledning att värna upphovsrätten och inte minst respekten för densamma. Ett gemensamt ansvarstagande är en viktig grund för att den svenska modellen som sådan ska kunna vara en tillgång även framgent. Som enskilda medborgare vill vi följa de lagar och regler som gäller. Det i sin tur bygger på att det finns en förståelse och en acceptans för dem. En stor del av arbetet kräver också gränsöverskridande lösningar, framför allt i ett EU-perspektiv. Det vi kan åstadkomma nationellt ska vi självklart ta fasta på.

Regeringens proposition om förstärkt följerätt, som vi i dag behandlar tillsammans med 24 motionsyrkanden, är ännu ett steg på vägen för att stärka de immateriella frågornas betydelse för tillväxt och jobb. Här lyfts den kreativa innovatören, i detta fall konstnären, fram. Utgångspunkten är att konstnärernas förutsättningar att utöva sina verksamheter ska förbättras. De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft redan den 1 juli i år.

Jag yrkar bifall till själva propositionen kring följerätten. Inga motioner har, som nämnts, väckts med anledning av propositionen som sådan. Det finns dock 24 motionsyrkanden från allmänna motionstiden som tar upp immaterialrättsliga frågor ur bredare aspekter. Kring dessa finns en enig utskottstext om ett tillkännagivande om att göra en översyn av privatkopieringsersättningen. Om detta har det under beredningen i utskottet tagits fram ett enigt förslag. Utgångspunkten har varit att ta fasta på tänkbara möjligheter till förbättringar. Konstruktiva och pragmatiska diskussioner har skett mellan partierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Jag yrkar således bifall till utskottets förslag gällande tillkännagivandet om en översyn av privatkopieringsersättningen och i övrigt avslag på motionerna under punkterna 3, Streamning från olovlig källa, och 4, Övriga immaterialrättsliga frågor.

Fru talman! När det gäller frågan om privatkopieringsersättningen vill jag gärna lyfta fram Copyswede och de kulturskaparorganisationer som samordnar de kollektiva förhandlingarna. De har skrivit ett brev till oss och framhåller att dramatiker, författare, skådespelare, musiker med flera genom detta system får ut den ersättning de har rätt till.

Vårt beslut innebär att en översyn av systemet ska göras, vilket jag välkomnar och tycker är bra. Självklart behöver vi dock fortsätta att ha en dialog och ett samtal med berörda företrädare och parter för att kunna få ett bra system framöver. Den översyn som nu lyfts fram är alltså bra. Vi behöver lyfta in frågor om rimliga ersättningar, teknikneutralitet och rättssäkerhet samt frågan om förhållandet till EU-rättsliga ramverk.

Fru talman! Det har på senare tid tagits en rad initiativ för att stärka upphovsrätt och patent på europeisk nivå, och den svenska regeringen har i flera av dessa frågor varit pådrivande. Ett nytt ramverk för upphovsrätt är en del av EU:s strategi för den digitala inre marknaden. Det handlar också om att säkerställa ökad tillgång till innehåll inom EU, anpassa vissa undantag till den gränsöverskridande miljön, åstadkomma en väl fungerande marknad för upphovsrätt och tillhandahålla ett effektivt och balanserat system för efterlevnaden som sådan. Från och med den 1 april i år har vi som konsumenter också fått möjligheter att använda streamningstjänster för bland annat sport, film och tv när vi är på resa inom EU.

En viktig del i arbetet med att stärka immaterialrätten på nationell nivå gavs 2016 till Patent- och registreringsverket; det gäller kunskaps- och informationsspridning kring frågorna. Detta har de jobbat med på ett bra sätt sedan dess.

De fick 2017 ett kompletterande uppdrag som syftar till att offentliga aktörer, näringsliv och allmänhet bättre ska förstå innebörden av upphovsrätten och dess omfattning och begränsningar och till att detta ska bli en del av den verksamhet som bedrivs i olika sammanhang. Främst små och medelstora företag ska uppmärksammas på hur de kan motverka och förebygga varumärkesintrång. Arbetet ska genomföras i samarbete med Tullverket, Åklagarmyndigheten, polisen, Konsumentverket och Läkemedelsverket.

Statens medieråd har också fått i uppdrag att informera barn och unga om upphovsrätten. Kultur- och demokratiministern har initierat och genomfört rundabordssamtal med företrädare för ett stort antal aktörer som alla i olika omfattning berörs av den olovliga hanteringen av rättighetsskyddat material. Regeringen överväger att gå framåt i detta arbete.

Fru talman! Slutligen några ord om detta med grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott, som också nämns i texten. En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga huruvida straffskalorna för de allvarligaste fallen behöver skärpas. I sitt betänkande föreslår utredaren att grovt brott med särskild skala införs för upphovsrättsintrång och varumärkesintrång. Åklagare ska få väcka åtal när detta är påkallat ur allmän synpunkt. Specialdomstolar har införts i form av Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Detta är förvisso frågor som kanske i högre grad berör justitieutskottets verksamhet, men de har också sin självklara bäring när det gäller näringsliv, företagande och jobb. En viktig utgångspunkt är att den som skapar ett verk ska få en rimlig ersättning, att förfalskningar ska motverkas och att de kreativa näringarna och teknikutvecklingen därmed ska kunna fortsätta att bidra till samhällsutveckling och tillväxt.

(Applåder)


Anf. 43 Niclas Malmberg (MP)

Fru talman! Vi har i år den starkaste kulturbudgeten någonsin i Sverige. Därmed har vi förstås också kunnat stärka konstnärers förutsättningar. Men likafullt brukar varje bred konstnärspolitisk debatt utmynna i konstaterandet att konstnärers förutsättningar inte bara kan hanteras inom kulturutskottets ansvarsområde utan i högsta grad också är en fråga för både arbetsmarknadsutskottet och näringsutskottet.

Jag är därför väldigt glad att ett enigt näringsutskott nu har tagit ett konstnärspolitiskt perspektiv och lagt fram förslag om en stärkt följerätt. Konstnärer kan nämligen inte klara sin försörjning bara genom inköp av offentlig konst eller konstnärsstipendier. Det måste också i grunden finnas system som säkerställer att konstnärer får en rimlig ersättning för sitt arbete. Här är följerätten, det vill säga rätten för konstnärer att också få ersättning vid andrahandsförsäljning av konst, helt central.

Följerätten har funnits länge i Sverige, men med en lite bakvänd konstruktion. Det är nämligen konstnärernas rättighetsorganisationer som har behövt begära in uppgifter kring vilken konst som har sålts. Nu vänder vi på det ansvaret så att det i stället är konsthandlarna som årligen måste redovisa vilken konst som har sålts under året. Detta förväntas förstås leda till att fler konstnärer kommer att få sin berättigade följerättsersättning och att konstnärernas ekonomi på det sättet kommer att stärkas.

Men jag skulle också vilja hävda att detta på sikt kommer att stärka konsthandelns förutsättningar. Många professionella konstnärer måste i dag arbeta med annat för att klara sin försörjning. Genom att ekonomin stärks för det konstnärliga arbetet kan konstnärer i större utsträckning fokusera på det arbetet och på det sättet skapa mer konst. Självklart i sammanhanget är att det utan konst inte heller finns någon konsthandel.

Konstnärernas Riksorganisation, KRO, har länge fört fram krav på att genomföra denna förändring. Detta var något jag tog fasta på i en av mina första riksdagsmotioner. Tiden var inte riktigt mogen för det då, så jag är glad att den är det nu så att vi får ett beslut i frågan under mandatperioden.

Angående den motion som jag lade fram under allmänna motionstiden i höstas har tiden mognat snabbare. Den gäller privatkopieringsersättningen, som många har debatterat här tidigare. Jag och andra motionärer har lagt fram förslaget att dagens privatkopieringsersättningssystem ska skrotas och ersättas med ett statligt ansvar så att staten i stället står för ersättningen till rättighetsinnehavarna.

Privatkopieringsersättningssystemet hade en inbyggd bugg redan när det etablerades - kassettskatten, som den heter i folkmun. Även den som köpte kassetter bara för att spela in sin egen musik var nämligen tvungen att betala en avgift, som sedan gick till andra upphovspersoner. Det fanns dock en legitimitet i systemet från start eftersom majoriteten av de kassetter som såldes under kassettbandsepoken, om man får kalla den det, utnyttjades för att spela in musik från radio och lp-skivor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Legitimiteten fanns alltså där, men den finns inte längre eftersom vi i dag har en avgift som bygger på medielagrare som inte på något sätt används för att lagra eller kopiera material som någon annan har producerat utan för att spara egna bilder, filer eller filmer.

I våra grannländer har man konstaterat att systemet har överlevt sig självt. I Finland och Norge har, som vi har hört, systemen ändrats. I Danmark är en förändring av systemet på gång. Det är dags att vi i Sverige också tar efter kloka grannländer och reformerar systemet här.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. Reservationerna handlar ju bara om att slå in öppna dörrar genom att ge regeringen i uppdrag att göra sådant den redan gör. Det är väl kanske därför som ingen av reservanterna egentligen har talat för sina respektive reservationer.

(Applåder)


Anf. 44 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Att ta till vara digitaliseringens möjligheter på bästa sätt är ett av de viktigaste uppdrag vi som politiker har för framtiden. Hur vi väljer att reglera, eller till och med om vi väljer att reglera eller inte, är avgörande för hur digitaliseringen av vårt samhälle tar fart och utformas.

Nya tekniska lösningar skapar nya möjligheter att dela och ta till vara de resurser som finns. Genom att aktiviteter kan samordnas och materiella tillgångar delas kan en gemensam ekonomi skapas. Rätt utformat blir tillvaratagandet av digitaliseringen en framgångssaga som bygger Sverige starkare. Farliga moment eller skadliga monotona uppgifter som förekommer i dag kan till exempel tas över av datorer och robotar.

På fel sätt blir det om lagstiftning och regleringar hindrar positiv teknisk utveckling. Det är också viktigt att vi ser hur digitaliseringens vinster fördelar sig. I en app-ekonomi kan en arbetstagare bli både vinnare och förlorare. Det är viktigt att den framväxande delningsekonomin regleras på ett sätt som förhindrar skatteundandragande, utnyttjande och lönedumpning. Vi vill se en utveckling där digitaliseringen leder till ökad effektivisering och miljö- och klimatvinster, inte till sänkta löner och försämrade fackliga rättigheter.

När det kommer till kulturområdet är regleringarna knepiga. Det blir ofta svårt och lite klurigt att få till det.

Vänsterpartiet har med dagens tillkännagivande till regeringen inga ambitioner att minska eller inskränka ersättningarna till kulturskaparna. De fria kulturskaparnas möjlighet till en rimlig ersättning för det arbete de lägger ned är avgörande för att de ska kunna försörja sig och kulturen utvecklas. Samtidigt är det viktigt att de näringar som tjänar pengar på kulturskaparnas arbete också är de som finansieringar kulturskaparnas ersättning. Precis som Copyswede framhåller i sin skrivelse till utskottet är det viktigt att utredningen tittar på flera aspekter, som förenligheten med EU-rätten och rättssäkerheten, samtidigt som man värnar rimliga ersättningar till kulturskaparna och att konsumenter inte ska behöva betala dubbelt. Men framtiden kräver en översyn, och därför är det rimligt att det finns underlag för ersättningar även i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt följerätt

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 45 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Allra först vill jag ställa en formell fråga. Hur kommer det sig att jag är sist i den här debatten? Niclas Malmberg är ju inte ens ersättare i utskottet. Det tycker jag är intressant. Vi har ju en ordning. Jag är alltid sist annars, men någon ordning får man väl ändå ha, eller?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Den frågan kan du få svar på senare.)

Tack! Vilken tur att jag då har förberett ett väldigt kort anförande till allas glädje!

När det gäller detta som vi kan kalla privatkopiering eller piratkopiering och andra rättighetsintrång på den digitala marknaden har det nu under ganska många år varit viktigt att få fram konkreta lösningar. Därför vill jag understryka att jag som kristdemokrat är väldigt nöjd med att utskottet är enigt om att det finns behov av att ersätta det nuvarande regelverket med ett mer ändamålsenligt system. Det måste generera en rimlig ersättning till upphovsmännen för den privatkopiering som faktiskt förekommer.

Att tillsätta en utredning kan man ibland tycka är något som bara drar ut på tiden. Men det viktigaste är att vi är eniga i frågan och att vi kan vänta oss ett resultat för alla dem som har lidit skada under den tid då ersättningssystemet inte har fungerat.

Jag skulle också vilja poängtera och göra lite reklam för Patent- och registreringsverket, som har lagt ut en film på sin hemsida om detta med streamning och andra tjänster som inte alla gånger sker på ett lagligt sätt. De gör en verklig kunskapspush för alla dem som kanske inte har förstått vikten av att vi gör de här sakerna på laglig väg och vad ersättningarna betyder för dem som är upphovsmän, oavsett i vilken form ersättningarna har uppstått.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-05-16
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Förstärkt följerätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:92.
  2. Översyn av privatkopieringsersättningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av privatkopieringsersättningen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2017/18:152 av Said Abdu (L),

    2017/18:2460 av Jan R Andersson (M) och

    2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 38 och

    bifaller delvis motionerna

    2017/18:917 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 3,

    2017/18:1431 av Christian Holm Barenfeld och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M) och

    2017/18:2774 av Niclas Malmberg (MP).
  3. Streamning från olovlig källa

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:917 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:1173 av Jörgen Warborn (M) och

    2017/18:3420 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 7.
    • Reservation 1 (M, C, L)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M07607
    SD00348
    MP24001
    C01516
    V20001
    L01702
    KD13111
    -0044
    Totalt1581094042
    Ledamöternas röster
  4. Övriga immaterialrättsliga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:290 av Jan Lindholm (MP),

    2017/18:1177 av Lotta Finstorp (M),

    2017/18:1560 av Johnny Skalin (SD),

    2017/18:1617 av Jörgen Warborn (M),

    2017/18:2292 av Markus Wiechel (SD),

    2017/18:2791 av Rickard Nordin och Niclas Malmberg (C, MP),

    2017/18:3074 av Sten Bergheden (M),

    2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 32-37 och

    2017/18:3532 av Johnny Skalin (SD).
    • Reservation 3 (M)