Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fastighetsrätt

Betänkande 2010/11:CU20

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Avgörande
2011-06-01
Debatt
2011-06-01
Beslut fattades
2011-06-01

Hela betänkandet

Fastighetsrätt(pdf, 187 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU20)

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 20 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 14 april 2011, justerades 19 maj 2011 och fick trycklov 24 maj 2011.Reservationer: 2

Alla beredningar i utskottet

2011-04-14

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU20)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:CU20, Fastighetsrätt

Debatt om förslag 2010/11:CU20

Webb-tv: Fastighetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Katarina Köhler (S)
Anf. 23 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 2 angående tomträtt och bostadsarrenden. Låt mig börja med tomträttens betydelse och titta lite bakåt i tiden. Tomträtten var tidigare ett viktigt redskap för att skapa möjligheter för fler att kunna bo i egna hem. Man kunde bygga sitt eget hus utan att äga marken. I stället upplät kommunen marken med tomträtt. Men de senaste åren har vi allt oftare hört om problem när det gäller tomträtten och tomträttsavgälden. Allt oftare ser vi skräckexempel på att kommunerna höjer avgiften väldigt mycket och väldigt snabbt. Vid ett tillfälle höjs avgiften väldigt mycket. Det senaste exemplet kunde vi följa i tv häromveckan när fastboende i Sandhamn fick sina tomträttsavgälder höjda från ungefär 5 600 kronor per år till 56 000 kronor per år. Det var flera som sade att de inte skulle ha råd att bo kvar utan måste söka nytt boende. Det är inte acceptabelt. Nu har tomträtten blivit en väldigt otrygg upplåtelseform för den enskilde. Samma sak gäller i många fall bostadsarrenden. Allt fler arrendatorer befinner sig i en väldigt utsatt ställning. Alltför många hamnar i orimliga situationer när arrendeavgifterna plötsligt skjuter i höjden eller när det visar sig att besittningsskyddet är väldigt svagt. De här frågorna hänger naturligtvis ihop med prisutvecklingen på hela bostadsmarknaden. Det gäller också markpriserna som har skjutit i höjden enormt. Nu finns det kommuner som tycker att de kan tillgodogöra sig värdestegringarna på marken genom att kraftigt höja avgälden eller privata fastighetsägare som kraftigt höjer arrendena. Det här är inte en rimlig bostadspolitik. Människor har byggt sitt hus och tror att de kan leva i trygghet, och så visar det sig att fötterna slås undan väldigt hastigt. Vi måste hålla i minnet varför systemet med markrätten en gång infördes. Det var en viktig del i att kunna skapa möjligheter för fler att bo i egna hem. Om vi har den politiska viljan måste det gå att även i dag ta sociala hänsyn vad gäller bostaden. Vi socialdemokrater har envist stått bakom principen om bruksvärdessystemet när det gäller bostäderna. Det gäller naturligtvis också markfrågan. Utgångspunkten för bruksvärdessystemet är att människor ska känna sig trygga i sitt boende. Därför är det mycket viktigt att det görs en översyn av lagstiftningen kring tomträtterna liksom av reglerna för bostadsarrenden, detta för att de enskildas ställning ska kunna stärkas i de olika boendeprinciperna. Utgångspunkten i en utredning måste vara att se möjligheterna med att skapa generella skyddsregler mot oskäliga avgiftshöjningar, förstärka besittningsskyddet och så vidare. Nu har regeringen äntligen efter flera år och efter många interpellationer och debatter i kammaren sagt att det ska tillsättas en utredning. Direktivet planeras komma före sommaren. Justitieministern har vid flera tillfällen sagt att man ser problemen, men hittills har man sagt att andra frågor är viktigare och därför prioriterat annat. Hon har vid något tillfälle även sagt: Det är på sikt inte så klokt att ha den här typen av upplåtelseform, men det återstår väl att se. Det gällde alltså frågan om tomträtt och markavgäld. Detta gör mig orolig. Vi socialdemokrater befarar att regeringen möter kritiken om tomträttsreglerna och bostadsarrendeavtalen med att tillsätta en utredning där vi är rädda att direktivet ska handla om att tomträtten ska avskaffas. Det vore mycket olyckligt. Vi behöver slå fast att den ska vara kvar och att vi i stället ska stärka regelverket på olika sätt. Därför anser vi inte heller att det ska införas någon friköpsrätt, men givetvis ska kommunerna, om de vill, kunna erbjuda möjligheter till friköp. Nej, vi tycker att tomträttsinstitutet i stället ska utformas som ett bostadspolitiskt instrument med social inriktning och att vi bibehåller de gamla principerna om varför tomträttsavtalen från början kom till.
saknar porträttfoto
Eva Bengtson Skogsberg (M)
Anf. 24 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till detta motionsbetänkande rörande fastighetsrättsliga frågor. Samtidigt yrkar jag avslag på de två reservationerna gällande tomträtt och bostadsarrende. En översyn bör göras av tomträttsinstitutet, och jag håller med Katarina Köhler om hennes problembeskrivning. Särskilt när det gäller privatbostadsfastigheter drabbas de boende av stegvisa avgäldsökningar som ofta blir stora då avtalstiderna är långa och markvärdet stiger. Liknande problem är det vid bostadsarrenden där avgiftens storlek bestäms när arrendeavtalet ingås. Med åren kan beloppet anses understiga en skälig nivå, och när nivån sedan anpassas vid en förlängning medför det en stor utgiftsökning för arrendatorn. Inom Justitiedepartementet färdigställs i dagarna ett direktiv som gäller en översyn av tomträttsfrågorna. Justitiedepartementet arbetar även med att analysera behovet av en översyn av arrendereglerna, och ett direktiv väntas före sommaren. Det finns därför ingen anledning att nu ta ställning till motionerna. Vid expropriation trädde nya ersättningsregler i kraft nyligen. En utredning om vinstfördelning pågår, och den ska redovisas senast oktober 2012. Ska en ny granne tåla störningar som lukt och buller från närliggande verksamhet om den fanns där tidigare? Utredningsarbetet har berört svårigheterna med att tillgodose skilda hänsyn och samhällsintressen inom ramen för en god helhetslösning. En god boendemiljö motverkas av att vissa intressen ges större tyngd vid avvägningar mot andra angelägna samhällsintressen. PBL ger kommunerna ett betydande utrymme att tolka olika samhällsintressen och hur dessa ska ställas mot varandra för att få en helhetssyn. Reglerna ger alltså kommunerna ganska vida möjligheter till olika ställningstaganden i mål- och intressekonflikter, och de kan med planbestämmelser eller på annat sätt ställa villkor och krav för att kompensera brister i vissa avseenden. Skymmande vegetation är också något som kan förstöra grannsämjan. Här gäller att var och en ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Tomter ska skötas så att olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer. Vegetationen får inte bli så hög att den skuggar grannens tomt i oacceptabel grad. Men att genom lagändring tillmötesgå fastighetsägare som vill ha mer solljus och bättre utsikt kan slå mot andra som vill bevara vegetationens kvaliteter, såsom skugga och vindskydd. Växtligheten har även stor betydelse för djurlivet och miljön. När det gäller jordabalkens felregler anser utskottet att någon översyn inte behövs. Gällande regler innebär en rimlig avvägning mellan köparens och säljarens intressen. Herr talman! Jag har kort berört några av frågeställningarna i betänkandet. Mina allianskamrater kommer säkert att ta upp andra och gå in djupare på en del av dem.
saknar porträttfoto
Katarina Köhler (S)
Anf. 25 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Jag måste reagera när Eva Bengtson Skogsberg säger att man nu inte behöver anamma dessa motioner eftersom det ändå ska göras en utredning och direktivet kommer före sommaren. Jag tycker tvärtom att det är oerhört viktigt att vi nu verkligen markerar och lyfter upp de här frågorna. Naturligtvis vill vi försöka påverka innehållet i direktiven till utredningarna. Det är jätteviktigt. Regeringen har under de gångna fem åren flera gånger sagt att man ska titta på frågan, men det har hittills inte kommit något. Vi vill försäkra oss om att direktiven till utredningarna blir så breda och så bra som möjligt. Det är viktigt också för riksdagen att markera sin uppfattning i frågan.
saknar porträttfoto
Eva Bengtson Skogsberg (M)
Anf. 26 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Det stämmer, men vad jag förstår ligger arbetet med direktivet så långt framme att det i det närmaste redan var framtaget. Samma motionsskrivningar har ju funnits även tidigare år så regeringen har sett dem. Där finns samma frågeställningar. Jag tror nog att regeringen är medveten om problemet.
saknar porträttfoto
Katarina Köhler (S)
Anf. 27 Katarina Köhler (S)
Herr talman! Jag vill bara markera detta eftersom det är vår roll. Vi är i opposition, och vi vill verkligen tydliggöra dessa frågor.
saknar porträttfoto
Eva Bengtson Skogsberg (M)
Anf. 28 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Jag förstår att det är oppositionens roll. Jag tar det till mig.
saknar porträttfoto
Ola Johansson (C)
Anf. 29 Ola Johansson (C)
Herr talman! Jag ska huvudsakligen hålla mig till frågan om tomträtt och bostadsarrenden. Där finns kopplingar till ett område som är viktigt, och som Katarina Köhler också var inne på, nämligen bostadspolitiken. Sedan ska jag avsluta med att lite grann tala om äganderätt och expropriation av mark. Centerpartiet vill verka för en fungerande bostadsmarknad där tillgången till bostäder alltid motsvarar behoven och där du som köpare eller hyresgäst, eller arrendator av ett bostadsarrende, ska kunna upprätta ett enkelt avtal. Följderna av det ska vara möjliga att överblicka och du ska inte behöva drabbas av obehagliga överraskningar. Rätten för människor att förverkliga sin bodröm och kunna bo kvar så länge de önskar och har behov av det är självklar och viktig, även om det rör sig om ett eget hus på någon annans mark. Jag instämmer därför egentligen helt och hållet med vad som anförs i reservationen från Socialdemokraterna när det gäller tomträttsavgälden. Därmed inte sagt att jag vill yrka bifall till ett tillkännagivande. Det ska inte få förekomma oskäliga höjningar som leder till att människor tvingas flytta trots att de i övrigt håller sig till det avtal som träffats med ägaren till fastigheten. Jag instämmer också i vad som sägs om bostadsarrenden, nämligen att arrendatorn behöver ett starkare skydd så att denne inte hotas i sin besittning av bostaden. De här frågorna hänger samman, och det är uppenbart att det behövs ett samlat grepp. Lagstiftningen kring tomträtt är mer än 100 år gammal, och bostadsarrendeslagen är mer än 40 år gammal. Katarina Köhler vill tillkännage för regeringen att lagstiftningen om bostadsarrenden ska ses över. Man vill även se över tomträtten. Det är också vår inställning. Direktiven till en sådan här utredning är på gång, som vi börjar förstå av debatten som har förts hittills. Det framgår också av betänkandet att den dåvarande socialdemokratiska regeringen redan 1998 mottog en lagrådsremiss på området, utan att presentera någon proposition. Det här är alltså synnerligen efterlängtat, kan man säga. Det visar väl också om något att det finns anledning att ha respekt för uppgiften och konstatera att det behöver göras en översyn, men att resultatet av en sådan kan bli så omfattande som en gemensam lagstiftning för arrenden och tomträtt. Justitieministern har också som det framgår aviserat att ett sådant arbete förbereds. Jag finner ingen anledning till att riksdagen ska vara oenig och peta i detta nu. Tomträtt och bostadsarrenden är skattemässigt att jämföra med ägande. Därför kommer jag nu att gå in på äganderättsfrågor. Herr talman! Jag ska tala om området expropriation. Alla vill ha tillgång till fiber, vatten och avlopp, el och vägar, men man tänker inte alltid på vems mark dessa ledningar dras över. Beredvilligheten hos markägare att bidra till att sådan service görs tillgänglig för grannar och andra människor är kanske inte heller alltid så stor. "Not in my backyard", brukar man säga. Centerpartiet tycker att det är positivt att det nåtts en överenskommelse mellan LRF och regeringen, så att ersättningsnivåerna ska kunna motsvara värdet av det intrång som görs. Dessutom tar detta höjd för den förändring av markvärdet som blir följden av åtgärden, och det görs nu även möjligt för en markägare att förhandla till sig ersättning för förväntningsvärden som kan finnas hos den som tillskrivs rätten att göra intrång på dennes mark. Motionärerna Anders Åkesson och Kenneth Johansson från Centerpartiet tar upp ytterligare en aspekt på frågan: de fall där fler intrång omöjliggör ett normalt brukande av marken och där det finns brister i helhetssyn och samordning i anspråkstagandet av marken. Finns det redan ett dike ska man väl i första hand använda sig av det, inte minst för att skona miljön. Tidigare var det storsamhällets behov av gemensam infrastruktur som föranledde markintrången. Det finns massvis med mänskliga tragedier som blivit följder av olika motorvägsbyggen och annat som hanterats okänsligt tidigare. I dag råder det kanske en mer jämlik situation, där äganderätten hos markägarna har stärkts, samtidigt som karaktären på intrången är annorlunda, när intressena allt oftare företräds av enskilda företag och bolag. Därmed skärps också kraven på affärsmässighet. Samtidigt är det rimligt att det nu också ges ett utrymme för att avtalsmässigt ge möjlighet till markägaren att få ta del av de vinster som den aktuella ledningen kan ge upphov till. Centerpartisternas motion riktar uppmärksamheten på frågan utifrån att mark inte ska användas onödigtvis. Vi måste vara beredda att ta ytterligare steg på vägen mot ett ökat samförstånd, bort från begreppet "not in my backyard", genom möjlighet till jämlika förhandlingar, rimlig ersättning för intrång och incitament att samförlägga ledningar av olika slag. Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.
saknar porträttfoto
Otto von Arnold (Kd)
Anf. 30 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Vi har i dag att diskutera fastighetsrättsfrågor. Det är viktiga bitar för samhällets funktion. Två motioner har väckts kring tomträtt och bostadsarrende. Jag kommer att prata om lite andra saker också. Förhoppningsvis kan jag glädja de församlade med lite nyheter och klargöranden. Nåväl! Tomträttsinstitutet har behandlats ett antal gånger i denna kammare och i utskottet. Det är från 1908 och avser en tidsbegränsad nyttjanderätt till fast egendom. Det råder i stor utsträckning avtalsfrihet om villkoren för upplåtelsen. Också efter tiden för tomträttens upphörande kan man antingen sälja marken eller använda den till någonting annat. Syftet med tomträtten är och var att främja byggande på allmän mark. Det här är någonting som är aktuellt även i dag, när vi har väldigt höga fastighetspriser bland annat inne i städerna. År 1954 reformerades reglerna. Man stärkte då tomträtten, som nu kunde bli föremål för belåning såsom kreditobjekt. Tomträtten utformades som en nyttjanderätt som uppläts på evinnerlig tid. Upplåtelsen ska betalas med en viss årlig avgäld i pengar. Den ska vara oförändrad under den tiden. Den minsta avgäldsperioden är tio år, och den kan förlängas. I och med den fria avtalsrätten finns det olika metoder för att fastställa avgäldsräntan och avgäldsunderlaget. Högsta domstolen har i flera fall bestämt avgäldsräntan med utgångspunkt i den långsiktiga realräntan på den allmänna kapitalmarknaden, det vill säga skillnaden mellan den nominella räntan och inflationen. Hur den här tomträttsavgälden ska bestämmas har kritiserats, speciellt för de långa perioderna. Det är väldigt svårt att se in i framtiden, och det leder precis som påpekas i reservationen till väldigt kraftiga språng. Det här är ett problem. Man har samma avgift en väldigt lång tid, och helt plötsligt kommer det en kraftig höjning som äventyrar tryggheten i boendet. Det saknas också enhetliga metoder. Många av de riktigt gamla tomträtterna bedöms efter en äldre lagstiftning. Det får vi inte glömma bort. Det leder också till att man har olika metoder vid olika tidpunkter. Det här ger ingen rättstrygghet. Detta har påpekats från utskottet vid flera tillfällen. Regeringen har lyssnat in det här, och som nämnts tidigare kommer det direktiv till en utredning. Enligt uppgift från Regeringskansliet är man beredd att lösa problematiken genom att skapa en större stabilitet och förutsägbarhet. Det finns såvitt jag kan förstå inga tankar på att avskaffa tomträttsinstitutet. Däremot finns det kanske diskussioner om friköp och så vidare, men det är också något som utredningen får titta på. Det som också diskuteras är att införa någon typ av index och kanske lite kortare avgiftsperioder, vilket skulle öka stabiliteten. När det gäller bostadsarrende är problematiken snarlik. Det handlar om något som finns mellan en privatperson som är markägare och en bostadsarrendator. Här är det på samma sätt, alltså att det finns en stor avtalsfrihet och det överlåts till rättstillämpningen att dra upp riktlinjerna. En metod att värdera bostadsarrenden är ortspris, alltså vad man är beredd att betala på respektive plats. Det finns arrendenämnder och domstolar, och sedan 2006 kan det överklagas till hovrätt och Högsta domstolen för att få en stabilitet i rättskipningen. På samma sätt har vi en otrygghet i boendet. Där finns, precis som när det gäller tomträtten, en social funktion för boendet i vårt land. Det ska vi ta hänsyn till fortsättningsvis också. Precis som när det gäller tomträtten är det de långa avtalstiderna som ställer till problem. Det blir kraftiga markvärdesökningar. Det finns dock en domstolspraxis, men även om den möjligtvis är lite bättre än för tomträtten är det inte tillfredsställande. Vi har också olika förväntningar hos parterna som vi inte bör komma bort ifrån. Bostadsarrendet ingår också i direktiven. Man är inne på att lösa problemen med stabilitet och förutsägbarhet. Förhoppningsvis kan vi se fram emot den utredningen. Låt mig ta upp en motion som handlar om fideikommissen. Fideikommiss är ju ett gammalt institut som är under avveckling. Sedan 2006 finns det en lagstiftning om detta. I dag finns det ungefär 30 fideikommiss kvar som är i fast egendom, i lösöre eller i penningfideikommiss. Det kritiseras ur jämlikhetssynpunkt och ur arvssynpunkt. Man får inte glömma bort att fideikommiss är en nyttjanderätt - man kan likna det vid en stiftelse - till förmån för en viss linje. Det finns även kvinnor som är innehavare av fideikommiss. Att riva upp den här lagstiftningen i dag måste givetvis vägas mot annat. Dit hör de stora kulturhistoriska värdena som finns i våra fideikommiss, och man har enligt avvecklingslagen en möjlighet att förlänga dem. Jag vill upprepa att det är viktigt att vi ser till de kulturhistoriska värdena och låter avvecklingslagen ha sin gång. Det finns ingen anledning att ändra på det. En sista punkt av intresse är de historiska arrendena. Historiska arrenden har diskuterats här många gånger. De blir färre och färre i vårt land. Jordbruken blir större och större och slås samman för att kunna uppehålla en rationalitet. Många arrenden upphör också på grund av att arrendatorerna går i pension. Man får inte glömma bort att detta med historiska arrenden drivs av ett litet fåtal, och det finns någon enstaka större jordägare som har problem med sina arrendatorer. Att samma familj har innehaft sitt arrendeställe förekommer inte bara hos privata jordägare utan även hos kyrkan, staten och universiteten. Som Lunds universitet påpekade är detta med friköpsrätt inte särskilt intressant för deras arrendatorer eftersom köpeskillingarna riskerar att bli väldigt höga. Den här frågan har utretts ett antal gånger, och regering och riksdag har kommit fram till att detta med att tillåta friköp inte är motiverat. Som skäl anförs att man har stärkt arrendators ställning, och det skulle då vara obilligt mot jordägaren eftersom det finns starka skäl för detta i vår grundlag och i internationella konventioner. Jag menar att det är klarlagt att den här motionen, som nu har väckts ett antal gånger, fortsättningsvis är onödig.
saknar porträttfoto
Jan Lindholm (Mp)
Anf. 31 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Jag ska inte bli mångordig den här gången. Jag begärde ordet för att det slog mig att några av de lyssnare vi har funderar över varför Miljöpartiet den här gången inte reserverar sig när det gäller bostadsarrenden. Vi har ju gjort det tidigare. När vi nu har en regering som inte har egen majoritet verkar det kanske lite konstigt att vi inte ansluter oss till den övriga oppositionen i frågan för att på det sättet fälla regeringen. Nu ser vi det inte som ett egenvärde att fälla regeringen. Vi tycker att vi under utskottsbehandlingen av detta betänkande i princip har fått våra yrkanden och ställningstaganden tillgodosedda. Vi ser fram emot att utredningen kommer och att vi får ett fortsatt arbete som vi kan delta i och se positivt på. Jag ville säga detta för att räta ut det frågetecken som jag kan tänka mig att många har.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 1 juni 2011.Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 10, Voteringar: 2.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Jordabalkens felregler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C230.
  2. Tomträtt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C220 och 2010/11:C332.
    • Reservation 1 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089023
    M920015
    MP20005
    FP20004
    C19004
    SD19001
    KD14005
    V17101
    Totalt20190058
    Ledamöternas röster
  3. Bostadsarrende

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C284.
    • Reservation 2 (S, SD, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, SD, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089023
    M920015
    MP21004
    FP20004
    C19004
    SD01901
    KD14005
    V01801
    Totalt166126057
    Ledamöternas röster
  4. Störningsservitut m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C223, 2010/11:C256, 2010/11:C294, 2010/11:C323 och 2010/11:C341.
  5. Förvaltning av samfälligheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C336.
  6. Expropriation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C222 yrkande 1, 2010/11:C274, 2010/11:C293 yrkandena 1-3 och 2010/11:C311 yrkande 2.
  7. Skymmande vegetation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C210.
  8. Fastighetsbildning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C311 yrkande 1.
  9. Jordförvärv m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:C231 och 2010/11:C361.
  10. Tillgången till geodata

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C246.
  11. Fideikommiss

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C249.
  12. Friköp av historiska arrenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:C299.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.