Djurskydd

Betänkande 2018/19:MJU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 april 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11)

Det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kravet på att det ska ske en förprövning innan djurstallar byggs, byggs till eller ändras finns för att förebygga djurskyddsproblem. Riksdagen anser dock att förprövningen kan avskaffas, eftersom de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Riksdagen anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 70 motionsyrkanden inom området djurskydd från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner på grund av de regler som gäller inom området och att arbete redan pågår. Motionerna handlar bland annat om arbetet mot antibiotikaresistens, offentlig kontroll, djurskydd, konkurrenskraft samt märkning och registrering av katter.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår med bifall till motionerna 2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 33, 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 35 och 2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 17 ett tillkännagivande om regler för förprövning och utformning av djurstallar. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 28

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-03-26
Justering: 2019-04-09
Trycklov: 2019-04-12
Reservationer: 25
Betänkande 2018/19:MJU11

Alla beredningar i utskottet

2019-03-26

Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11)

Det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas. Det tycker miljö- och jordbruksutskottet som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kravet på att det ska ske en förprövning innan djurstallar byggs, byggs till eller ändras finns för att förebygga djurskyddsproblem. Utskottet anser dock att förprövningen kan avskaffas, eftersom de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Utskottet anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där.

Miljö- och jordbruksutskottets förslag till tillkännagivande kom när utskottet behandlade cirka 70 motionsyrkanden inom området djurskydd från den allmänna motionstiden 2018. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner på grund av de regler som gäller inom området och att arbete redan pågår. Motionerna handlar bland annat om arbetet mot antibiotikaresistens, offentlig kontroll, djurskydd, konkurrenskraft samt märkning och registrering av katter.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-04-23
Debatt i kammaren: 2019-04-24
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:MJU11, Djurskydd

Debatt om förslag 2018/19:MJU11

Webb-tv: Djurskydd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 63 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! En nations storhet och moraliska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur. Detta sägs vara mahatma Gandhis bevingade ord, men de kunde och borde också vara det vi alla står för, för djurens välfärd angår oss alla. Vi påverkar alla djurens liv genom hur vi väljer att leva våra liv, hur vi konsumerar mat, kläder och saker och när vi väljer våra politiska företrädare till den här kammaren, som stiftar lagar som gäller såväl djur som människor.

Fru talman! I dag debatterar vi djurskydd, och det är just djurens skydd som är det viktiga i den här debatten - inte djurindustrin utan just djuren och hur vi kan förbättra för dem.

Fru talman! Jag är en person som är intresserad av science fiction. Jag är inte minst ett Star Trek-fan. I science fiction-böcker, filmer och serier är det inte ovanligt att man hundra år eller kanske ett par hundra år fram i tiden ser tillbaka på det som nu är nutid, början av 2000-talet, och beskriver vår tid som barbarisk. Vi förstör klimatet och utrotar den biologiska mångfalden i en fasansfull takt. Vi stänger årligen in miljard efter miljard av djur i fabriker - tänkande, kännande djur - och avlar dem för snabb kroppstillväxt och för slakt. I framtiden, och inte bara i science fiction, är jag övertygad om att mänskligheten kommer att titta tillbaka på den här perioden och undra vad vi höll på med.

Fru talman! Vi kan göra något åt det här. Vi kan göra saker bättre. Låt oss se till att nu göra ändringar och förbättringar ordentligt. Låt oss se till att framtida generationer i alla fall kan vara lite förlåtande mot oss som lever här just nu. Låt oss göra det här på riktigt.

Ett väldigt viktigt steg har vi faktiskt redan tagit, och det gjorde vi i och med den nya djurskyddslagen som började gälla den här månaden här i Sverige. Det är en stor seger för alla som har kämpat för djurens rättigheter och ett viktigt steg på vägen inför framtiden.

Djurskydd

Från och med den 1 april är det uttryckligen förbjudet att överge djur. Det är nytt i djurskyddslagen och är en väldigt viktig förändring. Alla djurägare måste ha kompetens nog att tillgodose sina djurs behov. Det är två tydliga regelskärpningar som nu finns i den nya djurskyddslagen.

Den nya djurskyddslagen innehåller även en ny, tydligare definition av vad naturligt beteende för djur är. Det är en otroligt viktig del av den nya djurskyddslagen. I texten som finns i den nya djurskyddslagen och som rör det naturliga beteendet för djur står det att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande, det vill säga det naturliga beteendet, och att beteendestörningar förebyggs.

Denna tydligare definition kan betyda oerhört mycket för både tamdjur och djur som föds upp för slakt om lagen tillämpas på rätt sätt. Jag hoppas innerligt, och jag vet att vi är många som gör det, att denna skrivelse får genomslag i de nya föreskrifter som Jordbruksverket kommer att ta fram med anledning av den nya djurskyddslagen. Det kan innebära fantastiska förändringar och förbättringar för miljoner djur.

Det finns även andra viktiga framsteg i den nya lagen som är värda att nämna, inte minst lex Maja, efter katten Maja, som innebär att det nu för många offentliganställda finns möjlighet att anmäla då man ser att ett djur lider eller missköts på något sätt. Det är en ny möjlighet som är otroligt viktig och som kommer att kunna göra livet bättre för många djur.

Fru talman! Även om vi hoppas mycket på den nya djurskyddslagen ska vi såklart inte vara nöjda bara med den. Vi är nöjda med den, men det ska också finnas möjlighet att fortsätta framåt. Sverige måste fortsätta att vara ett föregångsland när det gäller djurskydd. Vi är det i dag, men det finns saker som kan bli bättre - absolut betydligt bättre. Ska vi fortsätta vara ett föregångsland måste vi ständigt ta fram förslag, följa upp djurens mående och göra allt vi kan för att värna djuren. Det måste vara en pågående process.

I det sammanhanget, när det handlar om djurens väl och ve i framtiden, blev jag och många med mig bestörta när vi fick höra att Moderaterna, Kristdemokraterna, SD och Liberalerna och Centern bestämt sig för att avskaffa länsstyrelsens förprövning av djurstallar.

Förprövning av djurstallar är utan tvekan en grundbult i det svenska djurskyddet. Den innebär att innan ett nytt djurstall ska byggas för exempelvis kycklingar eller kor kontrolleras byggnadsplanerna av länsstyrelsen så att minimireglerna för djurens välmående och rättigheter ska följas. Ofta kan det handla om storleken på storleken på boxar eller utformningen av ytor så att djuren inte skadar sig.

Förprövningen här i Sverige infördes på 70-talet och ses av väldigt många andra länder som en förebild, just som Sveriges djurskydd är. Det har många företrädare inte minst inom forskningen men också från myndigheters sida men även många lantbrukare framhållit och varit glada för.

Det är, som jag sa tidigare, en viktig grundbult och också en grundbult i möjligheten att förebygga sjukdomar och skador hos djuren. Blir det färre skador och sjukdomar kommer vi också att kunna använda mindre antibiotika. Man kan säga att en av de viktigaste delarna i att vi har så lite användning av antibiotika i Sverige är just förprövning av djurstallar. Har du bra djurstallar blir heller inte djuren sjuka på samma sätt, och då behöver du inte använda antibiotika.

Nu vill alltså högerpartierna och extremhögern gemensamt ta bort förprövningen av djurstallar, och det utan särskilt underbyggda argument. Man skyller slentrianmässigt i texterna man skriver på att det handlar om för mycket administration och krångel.

Fru talman! Jag skulle vilja säga en sak till högerpartierna. Jag tycker att det är ynkligt, att det är skamligt och att ni ska skämmas. Ni säger att ni vill skydda djuren och att Sverige ska ha världens ledande djurskydd, och så föreslår ni det här. Jag tycker att det är skamligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi kunde alla i lördags läsa att ledande experter på området uttalade sig i Svenska Dagbladet. Det var personer med bakgrund som veterinärer och inom forskningen men även inom myndigheterna. Det är en väldigt bra artikel i Svenska Dagbladet. Jag har den här om det finns någon mer som vill läsa den.

Jag hoppas att alla som är här inne har läst den. Jag hoppas framför allt att de borgerliga företrädarna har läst den så att de vet vilka konsekvenser det blir av det förslag som de har för avsikt att rösta igenom här klockan 16.00 i dag. Jag har som sagt kopierat den. Ni kan gärna få den. Jag har till och med tagit med så att det går att häfta lite. Jag hann inte det på vägen, men det finns möjlighet till det där borta så att ni kan få ett eget exemplar.

Jag vill lovorda artikelförfattarna. De talar och står upp för dem som inte kan göra sina röster hörda. Det handlar om de miljoner djur som riskerar att utsättas för större risker, skador och sjukdomar på grund av de borgerliga partiernas politik.

Jag lovordar också artikelförfattarna för att de står upp för dessa djur, som uppenbarligen inte har några egna Instagramkonton eller Facebookmöjligheter där de kan protestera mot den borgerliga politiken i det här fallet. Jag vill bara säga till artikelförfattarna och de miljoner djur som lever i vårt land: Här har ni en person till som tänker stå upp för er. Jag har inte heller ensam. Tillsammans med mig finns det 143 riksdagskollegor till i Vänstern och Miljöpartiet som också kommer att stå på er sida i dagens votering.

Högerpartierna, företrädare för de borgerliga partierna och för den delen Sverigedemokraterna: Det är inte för sent för er att ändra er i den här frågan. Ni har fram till klockan 16.00 på er. Om ni inte har läst artikeln hoppas jag att ni gärna kommer till mig och hämtar den och ändrar er ståndpunkt under den här debatten.

Fru talman! Det finns otroligt mycket mer jag skulle vilja tala om i dag om djurskydd. Men det är uppenbarligen inte möjligt på grund av tidsaspekten. Jag skulle vilja tala om de över 150 miljoner djur som dödas varje dag, och det är bara landdjur. Jag skulle vilja talar om de 56 miljarder landdjur som dödas varje år. Jag skulle också vilja tala om alla de fiskar som dör varje år på grund av fiske. Det är nästan 3 miljarder djur som dödas varje dag om man lägger till fisken ihop med de landlevande djuren.

Det är oerhörda siffror för hur många djur som mänskligheten dödar varje dag här i världen. Det är hemskt, och det är ohållbart. Vi återkommer i den debatten och om arbetet för djurens rättigheter. Arbetet för djurens rättigheter måste stärkas och pågå varje dag.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill avsluta med orden jag började mitt tal med. En nations storhet och moraliska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur.

(Applåder)


Anf. 64 Betty Malmberg (M)

Fru talman! lag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Sverige har bland världens högst ställda krav på miljö- och djurskydd. Det är något vi är stolta över och som vi ser som viktiga mervärden för det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. Det goda djurskyddet innebär också att våra djur är friskare, och jämfört med i andra länder får de avsevärt mindre antibiotika. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Enligt uppgifter från Food and Drug Administration stod djuruppfödningen 2011 för 80 procent av världens förbrukning av antibiotika. Det är inte hållbart. Vid all överkonsumtion av antibiotika finns också risken för att multiresistenta bakterier tar form, såsom olika typer av MRSA. Det är bakterier som kan överföras till människa.

För sjukvården är resistenta bakterier ett allvarligt hot. För när antibiotika inte längre fungerar kan till och med en vanlig operation bli livshotande. Det europeiska smittskyddsinstitutet bedömer att 25 000 dödsfall per år bara inom EU beror på multiresistenta bakterier. Det var därför hög tid för EU att göra mer på området för ansvarsfull användning av antibiotika i och med att man lagt fast en ny förordning som tas i bruk 2022 om veterinärmedicinska läkemedel.

Men det handlar också om att följa upp efterlevnaden av förordningen. Att det brister på det området vet vi mycket väl. Bara för något år sedan granskade Europeiska revisionsrätten hur EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012-2015 hade fungerat eller snarare sagt inte hade fungerat.

Det man fann var till exempel att den rutinmässiga svanskuperingen som sker på merparten av grisar som föds upp i unionen ligger kvar. Trots ett sex år gammalt förbud mot djurförsök för kosmetika förekommer det fortfarande.

Andra exempel handlade om transporter av djur, som till och med har fått EU-parlamentet att reagera. Det uppmanar nu kommissionen att bötfälla medlemsländer som inte har implementerat lagarna på ett korrekt sätt. Man talar till och med om att konfiskera fordon som har använts för att transportera djuren.

Detta är frågor där Sverige bör vara i högsta grad aktiv både med att bevaka och med att se till att inte bara svenska lantbruksdjur utan även EU:s alla kossor, grisar och fjäderfän får ett ökat skydd. Det skulle dessutom förbättra situationen för svenska producenter som i dag har svårt att ta betalt för sådant som är lagkrav, trots att det innebär ett mycket stort mervärde jämfört med andra alternativ.

Med långtgående lagkrav finns dessvärre en risk att kostnaderna ökar så mycket att verksamheterna inte klarar konkurrensen. Det i sin tur kan leda till att verksamheter läggs ned och att produkterna ersätts av importerade alternativ. Det är en utveckling vi inte vill se mer av. Redan i dag vet vi att ungefär hälften av det kött vi äter importeras från andra länder.

Fru talman! Den 1 april började en ny djurskyddslag gälla. Moderaterna hade förvisso förväntat sig mer av den nya lagstiftningen än flera nya utredningar. Men likafullt är vi positiva till att den nya lagen har kommit på plats. Nu gäller till exempel förbud mot att använda elefanter och sjölejon på cirkus och att överge tamdjur som katter.

Det införs också krav på kompetens för alla som tar hand om djur. Det är väldigt viktigt. Personal inom hälso- och sjukvård får också rätt att bryta sekretessen och slå larm om de ser djur som far illa hos vårdtagare.

En annan aktuell fråga är att det i helgen var kosläpp på ett sextiotal gårdar runt om i Sverige. Men dessvärre var det några gårdar som i sista stund ställde in sina evenemang till följd av att militanta djurrättsaktivister hade framfört hot i olika sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Att djurhållande lantbrukare på detta sätt hotas är helt oacceptabelt. Förutom hot mot lantbrukaren, och kanske mot dennes familj, handlar det också om hot mot äganderätten, hot mot en livsviktig näring och hot mot djuren. Djurrättsaktivister som gör intrång på lantbruk utgör inte bara ett fysiskt hot utan kan dessutom orsaka djuren stor skada genom att de för med sig smittor som djuren aldrig har utsatts för tidigare och som därmed kan ge djuren ett försämrat immunskydd.

Därför måste vi politiker, och framför allt polisen, göra allt vi kan för att stoppa trakasserierna från militanta djurrättsaktivister. Här har regeringen utfärdat löften, och vi hoppas också att de kommer att förverkligas.

Fru talman! I detta betänkande finns också ett tillkännagivande. Det innebär att en majoritet av riksdagens partier vill förenkla processen i samband med byggnation eller ombyggnation av djurstallar. Ni hörde den tidigare talaren säga att han var bestört, att det var ynkligt och skamligt samt att vi ska skämmas.

Vad frågan handlar om är att man fortfarande ska bygga lagenligt. Det finns inga som helst krav på att försämra djurskyddet eller lokalernas utformning för ett passande djurskydd. Vi uppmanar regeringen att slopa kravet på en obligatorisk förprövning i sammanhangen, men det innebär inte att besiktning av hallarna kommer att verkställas, precis som det är i dag. Vad den tidigare talaren ordar om begriper jag inte. Djurhållarna är för sin lönsamhet fullt ut beroende av att animalieproduktionen är hållbar och att djuren mår bra. Det finns mycket att diskutera vidare.

I sammanhanget vill jag passa på att nämna Moderaternas inställning. Vi tycker att ersättningar för djurskydd i högre grad ska kopplas till resultat som säkerställer djurskyddet. I dag ligger mycket fokus på att man ska vidta åtgärder, det ska göras si eller det ska göras så, för att få ut någon typ av ersättning. Men vi tror att man måste fokusera mycket mer på resultat. Det är också det som finns i den nya gemensamma jordbrukspolitiken som EU lägger fram och som regeringen ställer sig bakom.

Fru talman! En lönsam svensk livsmedelsproduktion i allmänhet och animalieproduktion i synnerhet är en möjlighet att förse Sverige - oss - med livsmedel som präglas av hög kvalitet och säkerhet samtidigt som de också tar hänsyn till miljö och djurskydd. Det ger också möjlighet att exportera goda livsmedel och kunskap till andra länder. Det vill vi värna och utveckla.

(Applåder)


Anf. 65 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack för det delvisa svaret!

Jag skulle vilja börja med att ställa den viktigaste frågan om förprövning av djurstallar. Jag ställer frågan till Moderaternas representant: På vilket sätt blir det bättre för djuren att avskaffa förprövning av djurstallar? Det är djurskydd frågan handlar om, och djurskydd handlar i grunden om att förebygga. Det är en berättigad fråga att få reda på hur Moderaterna har tänkt sig. På vilket sätt blir det bättre för djuren att sluta med förprövning av djurstallar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Sedan har jag en andra fråga. Kan Moderaternas representant i dag garantera att när förprövning av djurstallar avskaffas, vilket förmodligen kommer att hända eftersom riksdagen röstar så i dag, att det inte kommer att kräva ett ökat antibiotikaanvändande?

Jag sa i mitt tidigare anförande att förprövning av djurstallar är en grundbult i djurskyddslagstiftningen. Den har inneburit att det på många håll finns bra djurstallar där djuren inte far så illa. Det är klart att djur far illa av att vara instängda, men de far inte så illa som de skulle kunna göra i en djurindustri. Detta har inneburit att vi inte har behövt använda så mycket antibiotika.

Om man nu ska ta bort förprövning av djurstallar, har man över huvud taget funderat över vilka konsekvenser det får för djuren? Har man funderat över vilka konsekvenser det får för antibiotikaanvändningen?


Anf. 66 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Djuren måste må bra. Det är lagstadgat. Det är också lagstadgat hur man ska ta hänsyn till djuren. Att det sedan inte sker i en förprövning av länsstyrelsen - jag har tagit fram alla olika ritningar och annat som krävs inför en förprövning - innebär ändå att det är de uppgifterna som länsstyrelsen kommer att besiktiga i efterhand. Ingen lantbrukare med förnuftet i behåll bygger något som man befarar ska behöva rivas för att byggas på nytt. Jag tror inte att Magnus Manhammar skulle göra det, och jag tror inte heller att någon annan som har ansvar och även är djurägare skulle göra det.

Precis som jag sa i mitt anförande kommer lantbrukarens lönsamhet an på att lantbrukarens djur mår väl. Därför kan jag inte se att det finns en fara för att man skulle gå ifrån att säkerställa ett gott djurskydd.

Länsstyrelsen kan besluta om viten därför att man har börjat bygga innan förprövningsresultat har givits, men man kan också helt enkelt föreläggas djurförbud. Det tror jag inte att någon vill riskera.

Det är intressant att när Socialdemokraternas representant talar om förprövning nämner han att oppositionen vill göra detta eftersom man vill lätta på administrationen. Det är faktiskt ett argument ni själva använder i er reservation, och det känns då lite märkligt att ni kritiserar oss för detta.

(Applåder)


Anf. 67 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack för svaret, Betty Malmberg!

Det här är en så viktig fråga att jag tycker att vi ska hålla oss till själva sakfrågan. Sakfrågan är att det handlar om miljoner djur som kommer att flytta in i nybyggda stallar utan att stallarna har kontrollerats. Det är verkligheten.

Jag fick uppenbarligen inte något svar på den frågan, utan det finns ingen konsekvensanalys över huvud taget från de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna när det gäller avskaffandet av förprövning. Man går in med förbundna ögon och hoppas att det ska bli bra. Det är oansvarigt och skamligt. Jag skäms över att vara politiker i en kammare där man beter sig på det sättet mot levande djur.

Det är inte fråga om vilken industri som helst. Det kunde ha varit fråga om industri där man tillverkar lego eller bilar - det kanske inte hade fått lika stora konsekvenser - men här är det djur som produceras. De är levande saker - de känner, lever och tänker - och det måste man ha någon typ av respekt för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det finns exempel där det inte finns förprövning av djurstallar, till exempel i Danmark. Där finns många skräckexempel på hur felaktiga byggnader och felaktiga system för djur har byggts. Därefter har de underkänts av veterinärer och länsstyrelser, för att sedan göras om helt. Det har varit mycket onödiga kostnader och mycket onödigt lidande för djuren. Att inte ens titta på Danmark och se hur det kan bli innan ett beslut fattas är en risk. Detta är något som Moderaterna och de andra borgerliga partierna tycker. Det är oansvarigt.

I går skrev Frida Lundmark Hedman, doktor på SLU, om dessa frågor och jämförde med att ändra trafikregler. Det finns vissa regler man ska förhålla sig till. Om man börjar ta bort trafikreglerna är frågan hur det ska gå till. Man kanske ska ha en regel som innebär att man ska köra så bra som möjligt. Det kanske inte ska finnas hastighetsregler, högerregeln eller något annat. Det är oansvarigt av Moderaterna.


Anf. 68 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Det finns ingenting viktigare för en djurägare, eller en djurhållande lantbrukare, än att säkerställa ett gott djurskydd och att främja djurens välfärd och hälsa. Jag upprepar detta eftersom det ligger för handen när vi diskuterar denna fråga.

Vi gör ingalunda en omprövning och tar ingalunda bort alla reglementen kring hur djurskyddet ska säkras i de nya djurstallarna. Det förvånar mig att Magnus Manhammar inte hör det jag säger. Det är ju faktiskt så som det står i den information som ligger för förprövning redan i dag: Trots att länsstyrelsen har haft en förprövning kan den ändå komma att förbjuda djurhållning i utrymmet såvida inte den finner att utrymmet är godkänt i efterhand. Det kan ske även i dag därför att man inte har byggt enligt de riktlinjer som finns och föreligger. Dessutom måste det som byggts besiktigas innan man får börja använda det.

Detta är regler som gäller i dag. De reglerna har vi inte talat om att man ska ta bort. Vi har talat om att man ska ta bort den första förprövningen, för där tror vi på lantbrukaren. Vi tror också på byggherren, som får ta ansvaret att helt enkelt bygga i enlighet med de riktlinjer som finns.

(Applåder)


Anf. 69 Yasmine Eriksson (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna står självklart bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 18 och 20.

Vi har i Sverige en djurhållning och ett kontrollsystem med myndigheter och tillsynsorgan som vi ska vara stolta över.

Min upplevelse är att våra köttproducenter lägger stor glädje och stolthet i det de gör. Man bryr sig om djur och natur, och man vill ge oss konsumenter en bra produkt.

Man håller vår landsbygd levande och våra landskap öppna och är en garant för vår självförsörjning och vår självständighet. Man eftersträvar inte bara lönsamhet, utan min uppfattning är att man också eftersträvar hållbarhet och god djurhållning i verksamheterna. Man bryr sig om djur och natur och om bygden man lever i. Man vill bidra och brinner för det man gör, ofta i verksamheter som gått i arv i generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Den nya djurskyddslagen menar att utedrift främjar djurs hälsa och möjligheten till naturligt beteende hos djur. Det är något vi skriver under på. Trots detta finns det krav i lagstiftningen som upplevs som problematiska för många nötköttsproducenter som önskar ha djuren frigående året om. I detta fall talar jag om ligghallskravet. För de nötproducenter som av olika anledningar inte kan eller vill ha ligghallar är det i dag både dyrt och krångligt trots att djuren i vissa fall klarar utevistelsen utan sådana. Därför vill vi utreda hur regelverket kan ändras så att vi underlättar för producenter att hålla djur utomhus där förutsättningarna finns.

Fru talman! Man ska ha krav på djurhållningen. Det ska vara rätt och riktigt. Djuren ska må bra. Det är en bra sak, något vi generellt ska vara stolta över. Men alla länder har inte samma respekt och hänsyn för djur som vi har. Alla länder bedriver inte verksamhet på samma villkor, och det skapar obalans i konkurrensen.

Det finns en del mer att göra för att förbättra och förenkla arbetet för våra producenter som gör att vi kan hålla nere deras kostnader utan att tumma på djurskyddet.

Enligt Jordbruksverket har 9 av 10 mjölkproducenter lagt ned mellan 1987 och 2017. Ta in den siffran! 9 av 10 mjölkproducenter är borta. De finns inte kvar. Vi behöver göra vad vi kan här.

Landsbygdsdöden har pågått i 30 år, en period som sträcker sig över både socialdemokratiska och alliansstyrda regeringar, och pågår alltjämt. En svensk bonde om dagen försvinner. Småskalig kött och mjölkproduktion går på knäna. Det är riktigt tufft för småföretagare på landsbygden. Det är svårt att bedriva verksamhet i mindre skala. Det går alltmer mot storskalig produktion.

För att våra producenter ska inte bara överleva utan även vara konkurrenskraftiga på EU:s inre marknad behöver vi komma ifrån onödiga och kostsamma åtgärder och samtidigt öka kraven inom EU så att andra länder förbättrar sin djurhållning, minskar sin antibiotikaanvändning och strävar mot en livsmedelsproduktion där vi konkurrerar på lika villkor. I dag gör vi inte det. Konkurrensen haltar betydligt, och det är oroande. Det är oroande för svensk ekonomi, men det är än mer oroande i tider då vår omvärld spänner musklerna i vår omedelbara närhet. Vid en konflikt i vårt närområde är vi beroende av vår livsmedelsproduktion för överlevnad. Vi behöver våra livsmedelsproducenter. Vi behöver ge näringen förutsättningar att vara konkurrenskraftig.

Fru talman! När det gäller djurhållning välkomnar vi i Sverigedemokraterna det nya förbudet mot användning av sjölejon och elefanter för offentlig uppvisning på till exempel cirkusar. Djurs välbefinnande är något vi sverigedemokrater ägnar stort engagemang och lägger stor vikt vid.

Vi vill därför stärka skyddet ytterligare och fortsätta fasa ut icke domesticerade djur från denna typ av verksamhet. För att undvika gränsdragningsproblem och försvåra kringgående av regelverket genom att byta ut de djur som är uttalat förbjudna mot sådana som inte finns med på listan föreslår vi att man helt enkelt inför en positiv lista. I stället för att förbjuda vissa djurarter vill vi införa en omvänd lista, där man listar alla tillåtna arter. Alla djur som inte är med på listan blir då automatiskt förbjudna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det görs i dag kontroller av djurens stationära förvaring och transporter. Jag vet inte hur det är med er, men får jag besök vill jag i alla fall försöka få det att se bra ut hemma. Detsamma tror jag gäller dem som håller djur för uppvisning - väntar man besök ser man till att det ser bra ut. Därför vill vi att det i större utsträckning görs oanmälda kontroller där man i dag gör påannonserade sådana. Kontrollerna ska vara till för att värna djur och upptäcka brister snarare än vara kosmetika.

Fru talman! Jag skulle också vilja nämna vårt populäraste husdjur, tamkatten. Katters rättigheter är något som berör mig lite extra, då jag själv och många av mina sverigedemokratiska kollegor har eller har haft katt. Har man ingen katt känner man med största sannolikhet någon som har det.

Tyvärr blir katter ibland ihjälkörda på vägarna. Har man tur är det någon godhjärtad som vill leta reda på och meddela ägaren. Men tyvärr är det inte alltid så lätt att spåra kattägare. De får sällan veta vad som hänt deras kära husdjur.

Det finns de som lämnar sommarkatter åt sitt öde på lantstället i tron att de ska klara sig själva. Det gör de sällan.

Det finns också katter som utsätts för vanvård eller rent djurplågeri utan att man vet vem som bär ansvaret eller är ägare.

Vi vill därför införa obligatorisk märkning och registrering av tamkatter, så som i dag är lagstadgat för hundar. Detta för att öka kontrollen och möjligheten att följa upp katter och på så vis minska misskötseln och höja kattens status.

Vi i Sverigedemokraterna tog upp detta även förra året, men trots den nya djurskyddslagen har inget hänt. Nu inväntar man resultatet av en utredning som sägs vara klar i slutet av sommaren. Vi sverigedemokrater kommer med stort intresse att följa resultatet av den utredningen. Men låt oss inte dra saker i långbänk och gömma undan djurens bästa i partipolitiska förhalningar och ändlösa utredningar, utan låt oss se till att det faktiskt händer något här. Det är dags nu! Låt oss höja tamkattens status genom att se till att den åtminstone får samma rättigheter och skydd som vår andra bästa vän, hunden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).


Anf. 70 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Vi debatterar djurskydd, och jag tycker att det är viktigt att man sätter olika frågor i sitt sammanhang. När det handlar om djurskyddet, något som vi är stolta över, handlar det många gånger också om landsbygdens utveckling och inte minst möjligheter till företagande i både små och medelstora företag på landsbygden.

För oss i Centerpartiet är det viktigt att det finns bra regler överallt. Men allt måste inte vara helt likformigt, utan det ska vara likvärdigt. Därför ser jag en stor vinst med att många regelverk faktiskt har börjat bli mer kopplade till resultat och inte alltid utgår från byråkrati.

För Centerpartiets del är det otroligt viktigt att landsbygden kan utvecklas på många olika sätt. Vi vill verka för världens modernaste landsbygd. Den finns på vissa ställen, men vi skulle kunna få en helt annan utvecklingskraft i hela vårt land än vad som är fallet i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Svenska livsmedelsproducenter är världsledande när det gäller djurhälsa. De har en restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen, och de producerar mat på ett klimatsmart, miljövänligt och hållbart sätt. Jag är väldigt stolt över det.

Samtidigt ser vi att det mervärde som svenska livsmedelsproducenter skapar i form av öppna landskap och genom att på olika sätt bidra till biologisk mångfald är svårt att ta betalt för, om jag uttrycker mig lite enkelt. Därför är det viktigt att se över olika delar så att också våra livsmedelsföretag på landsbygden får möjligheter att växa på olika sätt.

För att svenska lantbrukares konkurrenskraft ska öka måste man minska regelbördan. Ibland är det lite tufft, för många av de regler vi har, fru talman, är sådana som har tillkommit i ett skede där man har sett att det har funnits ett behov.

Men ibland har regler kommit till därför att någon vill säkerställa och kontrollera ytterligare. Jag ser fram emot att man tittar mer på de olika branschprogram som har varit kopplade till livsmedelsförsörjningen och också på hur djurhållare själva får möjlighet att utforma något som många gånger blir bättre än de alltför regelstyrda programmen.

Jag skulle vilja sträcka mig så långt som till att säga att det skulle behövas en regelförenklingskommission, som på allvar vågar ifrågasätta de regler som många gånger faktiskt inte bidrar till ökad konkurrenskraft utan enbart till en ökad byråkratisering. Det är syftet med reglerna som ska vara i fokus, inte byråkratin, som är fallet i dag.

Vi är inne i den sista månaden före Europaparlamentsvalet, fru talman. Detta är frågor som många gånger är otroligt viktiga att arbeta med på Europanivå. Centerpartiet har en lång tradition av att lyfta dessa frågor i Europaparlamentet - från den tidigare jordbruksministern Karl Erik Olsson via Lena Ek och Kent Johansson till, inte minst, Fredrick Federley, som är vår svenska parlamentariker i dag - och visa att man tillsammans med andra verkligen kan driva på utvecklingen åt rätt håll.

Men det krävs att man engagerar sig i dessa frågor. Många står här i Sveriges riksdag och säger att det är viktigt att man engagerar sig på EU-nivå. Men det är också viktigt att de parlamentariker som företräder Sverige engagerar sig i just dessa viktiga frågor. Där känner jag mig trygg med Fredrick Federleys kapacitet på olika sätt. Låt mig, fru talman, vara lite fräck och säga att det skulle kunna vara ett krysstips inför valet i slutet av maj.

Jag förstår att alla som sitter här i kammaren givetvis förutsätter att Europaparlamentsvalet är viktigt, men jag vill också rikta mig till den som tittar och lyssnar på den här debatten och ge en uppmaning. Tycker man att dessa frågor är viktiga kan man gå in och titta på vilka parlamentariker som har drivit dem i Europaparlamentet.

För jämställdhetens skull får jag väl drista mig till att också ge ett förslag på en kvinna man kan kryssa. Jag tänker på en västsvensk, stark och drivande kvinna: Kristina Jonäng. Där har ni två heta tips från Centerpartiet - varsågoda!

Fru talman! Centerpartiet står givetvis bakom alla reservationer vi har i detta betänkande, men jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 21. Där nämns olika djurslag, varav en del mer husdjursliknande. Utifrån den reservation jag nyss yrkade bifall till skulle jag dock vilja lyfta hästens betydelse i det svenska lantbruket. Hästnäringen i sig omsatte faktiskt för några år sedan drygt 31 miljarder. Den har fantastiska utvecklingsmöjligheter om den blir betraktad som en viktig del av de gröna näringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I dag kan vi se att särskilda regler gäller för hästnäringen jämfört med andra djurarter inom lantbruket. Därför är jag glad - om jag ska lyfta januariavtalet i denna debatt - över att vi har tittat på detta och att det finns skrivningar om att avskaffa bygglov på olika områden kopplade till hästnäringen.

Det finns i dag i en kommun nära mig - jag kommer från Skövde - exempel på att det kostar uppemot 30 000-40 000 att söka bygglov för ett ridstall. Hade du byggt en maskinhall i stället hade det inte alls varit samma kostnad. I kommunen intill kostar det bara 5 000-6 000. Då snedvrids konkurrensen, vilket påverkar möjligheterna för dessa näringar att utvecklas på ett bra sätt. Det är otroligt viktigt att titta på den nationella häststrategi som många står bakom. Där finns många goda idéer.

Där finns också prövning av stallar med. Låt mig få kommentera det tidigare anförandet av debattören från Socialdemokraterna, som menade att förprövningen är grundbulten i antibiotikaanvändningen. Oavsett om vi har en obligatorisk förprövning eller inte är det självklart så att svenska djurskyddsregler gäller. Det blir ingen skillnad i det avseendet. Därför förstår jag inte riktigt det höga tonläget i den frågan.

Fru talman! Djurskyddet och landsbygdens konkurrenskraft är viktiga frågor i hela Europa. Jag nämnde Europaparlamentets roll. Antibiotikaanvändningen är såklart en viktig del som man har arbetat med där; en annan är de långa djurtransporterna. Det är över huvud taget viktigt att på den nivån se över att djurskyddet följs på olika sätt. Transporterna är en del och antibiotikaanvändningen en annan.

För oss i Centerpartiet är det otroligt viktigt att djurvälfärdsfrågorna betraktas på ett seriöst sätt och att man följer upp att detta fungerar i alla europeiska länder, inte minst utifrån ett konkurrensperspektiv.

I våra övriga reservationer lyfter vi också vikten av att få en rättssäker tillämpning av djurskyddslagen. Annars kan såväl djurägare och djurhållare som djurskyddskontrollanter drabbas, och därför är det viktigt att man ser över processen och tittar på hur man kan stärka dessa delar så att det blir rättssäkert. För att få en objektiv bedömning i exempelvis ärenden som gäller djurförbud och näringsförbud vore det därför bäst att tingsrätten fattar beslut, så att den delen kan kopplas bort från myndighetsutövningen.

Fru talman! Låt mig till sist nämna något som nämnts tidigare i debatten. Det finns lantbrukare i vårt land vars familjer har utsatts för brottslighet kopplad till djurrättsextremism. Det är oerhört tragiskt att människor som har en demokratisk rättighet att bedriva en verksamhet som är laglig utsätts på detta sätt.

Därför är jag glad över att polisen har intensifierat sitt arbete och att andra aktörer också träder in och arbetar för att man ska kunna förändra lagstiftningen. Ministern har också talat om detta och på vilket sätt man behöver stärka lagstiftningen för att säkerställa att den brottsliga djurrättsaktivismen verkligen stävjas på alla möjliga sätt. Djuruppfödare som följer lagar och regler ska inte behöva frukta för sin säkerhet på det sätt de många gånger behöver göra i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Låt mig avsluta med att säga att djurskyddet i Sverige är fantastiskt på många sätt, men det är också en byråkratisk börda. Därför behövs det ett perspektivskifte så att man går från byråkrati till att se de resultat man vill uppnå med den lagstiftning som finns.

(Applåder)


Anf. 71 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Djurskydd handlar, som vi hittills i denna debatt konstaterat, om att förebygga skador på djur och att ha ett förebyggande arbete för djurs hälsa. Det handlar i mångt och mycket om att göra rätt från början, i stället för att tvinga fram dyra ombyggnationer. Detta kan ske nu, i och med avskaffandet av förprövningen, som vi har lyft. Man kan bygga på fel sätt, och så blir det dyra ombyggnationer.

Vi har från tidigare debattörer, exempelvis från Moderaterna, hört att byggherrar och bönder kommer att vilja ha det rätt från början. Så är det säkert. Men det kan bli fel om man inte är expert på området.

Jag skulle vilja göra en jämförelse med Nya Karolinska. Det ligger inte jättelångt härifrån.

Nya Karolinska är ett gigantiskt sjukhus som byggdes för att ta hand om människor. Det har i mångt och mycket blivit en katastrof. Det kostar mångdubbelt mer än det skulle ha gjort. Man märker att del efter del av sjukhuset inte är anpassat för den sjukvård det skulle vara anpassat för. Trots allt har stora delar av Stockholms läns landsting och experter varit inblandade för att se till att allt skulle fungera, men ändå blev Nya Karolinska i mångt och mycket en katastrof. Det var för att ta hand om människor. När man bygger djurstallar, som är avsedda för djur, kan jag tänka mig att det kommer att vara lite färre personer inblandade, särskilt om inte länsstyrelsen ska vara inblandad på något sätt längre.

Men hur tänker Centerpartiet i det fallet? Både jag och många andra debattörer som vill ha kvar förprövningen uppfattar det som att det finns många lantbrukare som tycker att detta är bra, även om man vill att det ska gå snabbare. Reglerna i sig är bra, tycker de flesta, men det tar för lång tid. Varför kan vi inte göra så att det går snabbare och effektivisera men ändå ha kvar förprövningen, när det verkligen är något positivt för Sverige?


Anf. 72 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Magnus Manhammar blandar och ger. Han jämför Karolinska med stall för hästar, kor eller grisar. Men det är ju inte alls samma form av högteknologi som det handlar om när det gäller Karolinska, så den jämförelsen tycker jag är lite märklig.

Det vi talar om är att avskaffa förprövning av djurstallar. Det finns ju ingen lantbrukare som skulle bygga ett stall utan att se över de mått som man behöver ha. Jag förstår inte varför man misstänkliggör en hel yrkeskår på det här sättet genom att säga att lantbrukarna förmodligen inte skulle förstå att de skulle behöva bygga på ett visst sätt. Det är väl självklart att varenda lantbrukare ser över på vilket sätt man behöver bygga för att kunna uppfylla djurskyddsregler av olika slag?

Det är fullständigt självklart att man vill ha minsta möjliga antibiotikaanvändning i sina djurstallar, av många olika skäl men inte minst för djurens välfärds skull. Att man målar upp en bild av att just en obligatorisk förprövning av djurstallar skulle vara grundbulten i det svenska djurskyddet är ganska märkligt, om jag uttrycker mig försiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I den här frågan tycker jag att man ska ha respekt för dem som talar om att regelbördan är alldeles för stor. Om man då inte kan ändra någon regel utan att gå ut och skrika att det är fara å färde av den ena eller andra anledningen kommer vi aldrig att kunna ändra några regler för det svenska lantbruket.

Stå upp för att det behövs en regelförenklingskommission och en regelförenkling på riktigt! Då måste man våga ta bort olika delar av de obligatoriska prövningarna för att nå ett bättre resultat. Man måste bygga in det som jag trodde att regeringen lyfte in, nämligen en mer tillitsbaserad styrning, också i de här frågorna.

(Applåder)


Anf. 73 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för svaret! Min jämförelse med Nya Karolinska handlade just om att det hade byggts ett sjukhus för människor, och det blev väldigt fel. Att bygga ett djurstall kan uppenbarligen också bli väldigt fel. Det kan krävas att man faktiskt kontrollerar saker innan man bygger.

Om vi nu tycker att regler generellt är dåliga, hur kan man då argumentera från Centerpartiets sida? Ska vi ta bort ännu fler djurskyddsregler? Ska allting vara tillitsbaserat? Djurskydd kanske inte ens är intressant längre, utan det ska vara tillitsbaserat?

Jag håller med och tror, utifrån de lantbrukare jag känner, att alla lantbrukare i Sverige vill sina djurs väl. Absolut, det tror jag att vi kan vara ense om. Det vill människor. Men det är ändå så att väldigt många djur far illa. Hade vi inte haft några regler hade ännu fler djur farit illa.

Förprövningen är trots allt en framgångsrik modell i Sverige som experter, veterinärer och andra inte ser skäl att avskaffa, utan det verkar vara något som Centerpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna har hittat på.

Förprövningen är för övrigt också gratis. Vi hörde här att det hade kostat massor med pengar för någon som skulle bygga ett häststall. Men förprövningen är gratis. Den kan försena en byggnation, så att man får vänta en månad eller två, men den är gratis. Den är alltså en tjänst för lantbruken.


Anf. 74 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack, Magnus Manhammar, för möjligheten att korrigera, om det nu var någon som uppfattade att jag blandade ihop de olika byggloven i mitt anförande. Jag nämnde bygglov för djurstallar och jämförde vad som gäller för en maskinhall respektive ett ridhus, men det handlade inte om förprövning, utan det var en annan bygglovshantering jag menade där. Men tack för att jag fick möjligheten att rätta till det!

Magnus Manhammar nämner Karolinska och säger att det uppenbarligen blev väldigt fel. Men sedan var det väl mycket som blev väldigt rätt också. Det är ju ett högteknologiskt sjukhus som bedriver en fantastisk vård varje dag. Men det tillhör en annan debatt, och det är kanske ett annat utskott som ska ta hand om de delarna. Jag tycker nog att man också där ska hyfsa debatten lite och se på de fördelar som det har inneburit att man har kunnat bygga den typen av sjukhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I januariavtalet har man lyft in delar där man på olika sätt vill förenkla för djurhållare. Jag nämnde hästnäringen som en del som man vill titta på. Där förutsätter jag att regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna kommer att fortsätta att i det arbetet också lyfta in förenklingar för djurhållare.

Jag har väldigt svårt att se att just obligatorisk förprövning av djurstallar skulle vara det allena saliggörande eller grundbulten när det gäller antibiotikaanvändningen. Jag vill vända mig mot det synsättet. Jag säger absolut inte att man ska ta bort djurskyddsregler när jag talar om tillit, men jag nämnde de olika branschspecifika programmen i mitt anförande. Fjäderfäbranschen har till exempel gått i bräschen för de frågorna i vårt land. Där finns det möjligheter att skapa ännu större kunskap tillsammans med de professioner som finns runt lantbruket. Också de veterinärer som Magnus Manhammar nämnde är viktiga att ta med i det arbetet.


Anf. 75 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 19.

Vi har fått en ny djurskyddslagstiftning, och det är bra så. Vi välkomnar många av de nya punkter som finns med i den men menar samtidigt att flera åtgärder bör vidtas för att stärka även den nya djurskyddslagstiftningen.

För ett par veckor sedan debatterade jag och landsbygdsministern här i kammaren om en förbättrad djurskyddskontroll. Den senaste tidens skrivningar i medierna om kycklingar som utsätts för onödigt lidande i samband med slakt föranledde den debatten. Vi behöver ju inte gå in på närmare detaljer om de 1 800 kycklingar som dagligen skadas - alltså över en halv miljon kycklingar om året - och det enbart på ett av Sveriges slakterier. Hur omfattande problemet med skadade kycklingar är sett till hela Sverige är okänt.

I Sverige stoltserar vi, som många här redan har sagt, med att vara ett föregångsland när det gäller en ambitiös djurskyddslagstiftning. Men om kontrollen av djurskyddslagstiftningen inte fungerar och efterlevnaden därmed inte garanteras innebär en strikt lagstiftning inte mycket för djurens faktiska välmående. Under 2017 kom ca 13 000 anmälningar om brister i djurhållningen in till länsstyrelserna. Av dessa kontrollerades bara omkring 30 procent på plats av länsstyrelsen, enligt uppgifter från Jordbruksverket.

Det är tydligt att länsstyrelserna inte mäktar med sitt kontrolluppdrag. Därmed inte sagt att de kontroller som görs utförs dåligt. Åtgärderna för att råda bot på detta kan vara flera - antingen ökade anslag till länsstyrelserna så att de klarar av att genomföra de kontroller de ska göra eller att man ser över om det finns andra sätt att genomföra kontrollerna på för att avlasta länsstyrelserna.

Vänsterpartiet tror inte på ökat antal självkontroller, som i dag används för att minska kontrollkostnaderna för slakterierna. Kontrollerna bör i möjligaste mån göras av oberoende part. Frågan är då vilken part som är mest lämpad för att också få ett helhetsperspektiv för Sverige.

Vi vet redan i dag att den storskaliga kycklingköttsindustrin är förenad med en lång rad risker för kycklingarnas välmående. Den snabba tillväxten gör det svårt för kycklingarnas ben att orka hålla upp den egna kroppsvikten. Kycklingarna lider av trängseln i stallarna, och den maskinella insamlingen av kycklingar inför transport till slakt är en faktor som ökar risken för att de ska få brutna vingar. Det är inte ovanligt att kycklingar kläms fast med vingar och tår i de små trånga burarna vid lastning inför transport. På så vis blir kycklingtransporterna till slakteriet både stressande och plågsamma, något som inte är förenligt med djurskyddslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vänsterpartiet har vid flera tillfällen föreslagit förändringar i lagstiftningen för att minska djurens lidande. Det handlar om större möjlighet till utevistelse och möjlighet till naturligt beteende. Ökad tillsyn och minskad köttkonsumtion är andra parametrar som är viktiga. Man skulle också behöva ställa om tillvägagångssättet inom kycklingköttsproduktionen. Det handlar om att använda raser som växer långsammare, om en minskad transporttid för levande kycklingar och om en övergång till transport av kött i stället för kycklingar. Det är också helt klart att det behövs tydligare direktiv till länsstyrelserna om att prioritera kontrollen och uppföljningen av åtgärder där brister i djurhållningen har konstaterats.

Fru talman! I betänkandet fastslås att förprövningen av djurstallar ska tas bort. Det är ett förslag som kommer från den borgerliga sidan i ett försök att skapa regellättnader för djurägare. Ambitionen må vara god, men resultatet riskerar att bli det motsatta. Förprövningen har funnits sedan 1973 och innebär att landets länsstyrelser granskar ritningar av djurstallar från djurskyddssynpunkt innan en ny, till- eller ombyggnation görs. Syftet är att förebygga djurskyddsproblem genom att man bygger rätt från början och att skydda bönderna från felaktiga investeringar. Tas förprövningen bort är risken stor att vi får nybyggda stallar som inte lever upp till svenska djurskyddsregler. Vi anser att förprövningen kan utvecklas. Men den bör inte avvecklas.

Jag hörde vad Betty Malmberg sa i sitt anförande: att en djurägare vid sina sinnens fulla bruk inte skulle bygga ett felaktigt stall eftersom det skulle skada djuren och skada verksamheten. Jag tror att hon i stort har rätt. Jag tror inte heller att en majoritet av landets djurägare nu kommer att tänka: Jippi, nu får jag bygga precis som jag vill. De kommer inte att sitta och gnida händerna i glädje över att få bygga trånga och dåliga djurstallar. Men till skillnad från Moderaterna tror Vänsterpartiet ändå att förprövningen är en viktig del i att förhindra att vi bygger fel och att det är lättare att göra rätt från början än att i efterhand rätta till. Hade det aldrig blivit fel och hade vi inte varit människor hade vi inte behövt ha kontroll över huvud taget, varken före eller efter.

När Sverige införde förprövningen var Sverige ett av få länder som valde att ha just ett förbyggande förhållningssätt i fråga om djurskyddet. Det gör att vi förebygger inhysningssjukdomar och miljöbetingade sjukdomar hos lantbruksdjur i stället för att i efterhand försöka behandla dessa. Till skillnad från krav på att bygga om i efterhand är förprövningen i dag gratis och en fördel för många djurägare.

Avslutningsvis kan vi konstatera att det trots en ny djurskyddslagstiftning finns flera punkter som saknas förutom det jag redan har tagit upp, som Vänsterpartiet vill se arbetas in i djurskyddslagstiftningen. Det handlar bland annat om ett totalt förbud mot vilda djur på cirkus, införande av obligatorisk id-märkning och registrering av katter och möjligheter för fler lantbruksdjur inom animalieproduktionen att ha tillgång till utevistelse och naturligt beteende. Det handlar också om det återkommande kravet på ett förbud mot minkfarmning. Då har jag nämnt några saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag blev glad när Magnus Manhammar i sitt anförande lyfte upp just det stycke i djurskyddslagstiftningen som handlar om djurens möjlighet till naturligt beteende. Jag hoppas att regeringen går från ord till handling och också lyssnar på vetenskapen, som talar om att minkarnas ohälsa inte går att komma till rätta med genom lagstiftning utan att ett stopp är rätta vägen. Jag hoppas nu att regeringens fina ord ger oss just detta och att vi snart ser ett förslag från Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett förbud mot minkfarmning.

Sverige har en djurskyddslagstiftning att vara stolt över. Vi gör mer än de flesta, men det betyder inte att vi kan eller bör luta oss tillbaka. Vi behöver fortsätta att bana väg för ett bättre djurskydd i Sverige och hela Europa.


Anf. 76 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Den svenska djurhållningen ska präglas av höga djurskyddsambitioner. En bra skötsel och god hygien i djurhållningen ger inte bara bättre djurskydd utan också hög livsmedelskvalitet. I en internationell jämförelse har Sverige en bra djurskyddslagstiftning. Detta är givetvis bra men medför samtidigt att djuruppfödare i Sverige har högre kostnader än deras konkurrenter i andra länder. Bönder i vissa andra länder kan, till följd av lägre djurskyddskrav, sälja sina produkter till ett lägre pris. För att svenska bönder inte ska missgynnas är det viktigt att djurskyddslagstiftningen harmoniseras inom EU genom att EU-kraven skärps. Strävan måste vara att svenska bestämmelser på djurskyddsområdet ska tjäna som vägledning för arbetet inom EU.

Det är inte minst viktigt att befintliga regler också efterlevs. Redan 2001 blev rutinmässig kupering av grisarnas svansar förbjudet inom EU. Trots detta får, enligt EU:s livsmedelsmyndighet Efsa, den allra största delen av grisarna inom EU sina svansar bortklippta. EU-kommissionen har framhållit att direktivet mot svanskupering inte efterlevs. Sverige är det enda land där grisarna fortfarande kan slå knorr på sin svans.

Fru talman! Vi har fantastiskt duktiga jordbrukare i vårt land. När antibiotikaanvändningen ökar i princip hela EU och runt om i världen minskar användningen i Sverige. Ibland låter det ungefär som att det är tack vare oss politiker här i kammaren som det är så, men så är det inte. Naturligtvis är det våra svenska bönder som vi ska tacka. Tack vare dem är Sverige bäst i EU på att använda minst antibiotika i djurhållningen.

Denna fråga är en ödesfråga för vår värld och hela mänskligheten. Antibiotikaresistenta bakterier utgör ett stort hot mot människors hälsa. Allt fler bakterier utvecklar resistens mot allt fler mediciner. Samtidigt har väldigt lite ny antibiotika tagits fram under de senaste decennierna. Konsekvensen blir att vi i framtiden riskerar att åter få uppleva att tiotals miljoner människor dör i infektionssjukdomar som i dag lätt kan botas med antibiotika. Även många kirurgiska ingrepp blir i praktiken omöjliga på grund av infektionsrisken. Redan i dag beräknas minst 700 000 människor dö varje år på grund av resistenta bakterier. Ja, ni hörde rätt: 700 000 människor. Orsaken till den ökande antibiotikaresistensen är den omfattande överanvändningen av antibiotika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Två tredjedelar av all antibiotika globalt ges till djur. I Sverige står djurhållningen för ungefär en sjundedel av antibiotikaanvändningen. I vårt land får alltså djuren betydligt mindre antibiotika än i andra länder - detta tack vare ett aktivt djurskyddsarbete som minskar risken för sjukdomar samt strikta nationella regler för antibiotikaanvändning.

Tyvärr är vi inte självförsörjande i fråga om livsmedel. Det kött vi importerar kommer från djur som är uppfödda i länder där det är betydligt högre antibiotikaanvändning än vad som är lagligt i Sverige. Exempelvis är omkring 40 procent av allt griskött som konsumeras i Sverige importerat.

Den genomsnittliga antibiotikaanvändningen per djur inom EU är ca 14 gånger högre än i Sverige. Men det finns skräckexempel på länder som använder 30 och upp till 40 gånger mer antibiotika per djurenhet än Sverige.

Fru talman! Olika regeringar och enskilda Europaparlamentariker har under en lång tid tryckt på för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen i EU. Det konkreta resultatet i form av mängden använd antibiotika per djurenhet är dock inte tillfredsställande. Även om steg tagits i rätt riktning är användningen fortfarande alldeles för hög i Europa.

Sedan 2006 förbjuder EU-reglerna att antibiotika används i tillväxtfrämjande syfte. Men det går för sakta. Mer måste till. Ett exempel som Kristdemokraterna driver är att det på Europanivå ska införas en regel om att veterinärer inte får tjäna pengar på att förskriva antibiotika. Så är det faktiskt i dag i exempelvis Tyskland.

På global nivå är situationen ännu värre. Mellan år 2010 och 2030 väntas användningen av antibiotika inom djurhållningen öka med 67 procent. Störst ökning väntas det bli i Kina, men även i länder som USA, Brasilien, Indien och Mexiko beräknas användningen öka.

Det är uppenbart att det behövs nya grepp och ny politisk energi för att undvika att mänskligheten hamnar i ett läge där vi inte längre kan använda antibiotika för att behandla sjukdomar. Det görs mycket när det gäller information, ökad medvetenhet, förebyggande av infektioner med mera. Men den övergripande bilden är ändå att det behövs kraftfulla politiska styrmedel för att bryta den alarmerande globala överanvändningen av antibiotika inom djuruppfödningen.

FN:s livsmedelsorgan FAO har efterlyst politiska initiativ på högsta nivå för att få bukt med den omfattande utdelningen av antibiotika till djur. Här visar svenska bönder på lösningar på ett mycket stort problem.

Fru talman! Det är säkert ingen som har missat att vi har antagit en livsmedelsstrategi i denna kammare. I strategin talar vi om att utveckla jordbruket i stället för att avveckla. Ett av livsmedelsstrategins huvudområden är regler och villkor. Risken är uppenbar att många bönder tröttnar och lägger ned sin produktion på grund av allt regelkrångel och pappersarbete. Många bönder jag har talat med undrar: När ska vi se eller åtminstone förnimma resultatet av livsmedelsstrategin? Ja, det undrar jag också. Det har nu gått nästan två år utan några synliga resultat. Därför är det en stor glädje att vi får en majoritet för förslaget att ingen förprövning vid ny, om- eller tillbyggnad ska ske.

I dag är reglerna för hur djurstallar ska byggas alltför detaljerade. I stället bör ökat fokus ligga på funktion och djurvälfärd. Det är en början helt i linje med livsmedelsstrategin, som vi var överens om. Det är otroligt viktigt att vi får se mer verkstad, inte mindre, och jag hoppas att regeringen kommer med detta framöver. Lönsamheten måste öka, och konkurrenskraften måste stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag vill avsluta med att säga hur viktigt det är att vi är stolta och tacksamma över det arbete som våra svenska bönder utför runt om i vårt land.

(Applåder)


Anf. 77 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Jag ville ge Kristdemokraterna chansen att än en gång betona och beskriva sitt ställningstagande att avskaffa förprövningen av djurstallar. Det är trots allt denna fråga som har blivit det som debatten handlar om, eftersom vi kommer att ha en omröstning om det alldeles strax.

Vi hörde Kristdemokraternas företrädare tala om att det är viktigt att reglerna framöver handlar mer om funktion och att det ska vara mer målinriktat. I stället för regler och tydliga krav ska vi ha funktion. Vi ska säga att djuren ska må bra och att vi ska jobba för djurvälfärd men inte riktigt hur. I stället ska vi tala om mål.

Jag funderar på hur det skulle gå om vi gjorde så i andra delar av samhället och om vi skulle börja tala så när det handlar om andra lagar, till exempel för trafiken. Som jag nämnde tidigare i debatten jämför Frida Lundmark från SLU, som är doktor i husdjursvetenskap, argumentationen från bland andra Kristdemokraterna med att se på funktion.

Jag ska läsa innantill, för jag tycker att hon har skrivit väldigt bra. Hon beskriver det så här: Om man jämför att göra förprövning av djurstallar mer målinriktat med trafikregler skulle det kunna innebära att vi tar bort till exempel förebyggande regler som väjningsplikt. Vi skulle kunna ta bort hastighetsbegränsningar, högerregeln, stopplikt, enkelriktat och bilbesiktning och ersätta det med regler som beskriver de mål som ska uppnås, till exempel att man ska framföra sitt fordon så att man inte riskerar att orsaka en olycka för sig själv eller andra. Man kan helt enkelt köra hur som helst.

Det är kanske någon typ av extremt liberal syn som plötsligt har farit över Kristdemokraterna så att de har lämnat sin konservativa sida och blivit jättenyliberala. Det kanske är det som har hänt? Det verkar uppenbarligen så. Hur tänker de i det här fallet, och hade de tänkt så om det hade handlat om människor? "Här är mål och funktioner - vi kan ju hoppas att det ska bli bra, men några regler behöver vi inte ha."

Jag vill ha svar från Kristdemokraterna. Jag tycker att våra lantbrukare och även djuren förtjänar ett svar.


Anf. 78 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Manhammar, för frågan!

Det var jättebra att jag fick chansen att tala lite om detta. Vi har lyssnat på bönderna runt om i vårt land när de har vädjat till oss politiker. De säger: Gör vad ni kan för att minska byråkratin! Gör vad ni kan för att minska det regeltvång och regelkrångel som finns!

Om ledamoten Manhammar har läst på om livsmedelsstrategin vet han att vi där talar mycket om det som jag försökte säga i mitt inledningstal, nämligen att minska regelbördan och att hitta saker för att göra det lite enklare för våra bönder att vara jordbrukare. Det är egentligen detta som är vårt huvudsyfte: Vi vill vara det som vi har sagt och göra det lite bättre. Det kommer inte att bli så att varenda bonde säger: Fantastiskt! Men det kan bli ett litet spår, ett litet uns så att de åtminstone förnimmer att det är på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det intressanta är att detta inte kommer från regeringen, som var så ivrig att lyfta fram livsmedelsstrategin som viktig. Och vi stöttade det och var med på det, för vi kände att detta var viktigt: signalen till våra bönder att vi gör något. Därför är detta åtminstone en början på att göra något för att förbättra för våra svenska jordbrukare.


Anf. 79 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack för svaret!

Utifrån det jag har kunnat läsa mig till och det som beskrivs inte minst av experter och personer på SLU, som verkligen kan dessa frågor, uppfattar jag att de menar att detta snarare har varit till fördel för lantbrukarna. Det har varit en möjlighet att förutse vilka kostnader det blir när de ska bygga och vilka regler som gäller i dag. Det är trots allt så, tack och lov, att djurvälfärden och djurskyddet blir bättre och bättre, i alla fall i vårt land.

Det kommer nya regler hela tiden, och då kan det vara en fördel att ha en automatisk kontakt med myndigheterna när det ska byggas. Det är detta som heter förprövning av djurstallar. Utifrån vad jag förstår - det finns lantbrukare som vittnar om detta - finns det lantbrukare som är positiva till det här generellt. Till och med LRF har uttryckt sig positivt om detta, i alla fall tidigare. De kanske har bytt fot - det gör man ibland.

Detta är något som har varit bra för svensk djurnäring. Därför känner jag mig lite frågande och orolig, för vad blir i så fall nästa steg?


Anf. 80 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för att jag får ge ett svar till!

Jag tror inte att ledamoten behöver vara oroad över huvud taget, för som någon här var inne på förut finns djurskyddslagen. Det är inte något farligt.

Det som upplevs är byråkrati och pappersarbete. Man pratade förut om att det inte kostar några pengar. Nej, det kostar kanske inte pengar på det sättet, men det kostar tid. Man kanske får ta in en konsult, och det kostar pengar. Det är inte sant att det inte kostar något.

Någon var inne på att lagen har funnits sedan 1973. Det är jättebra att vi nu faktiskt får ta bort en lag som man har visat kanske inte fungerar som den ska. Vi kan titta på hur många regler och hur mycket byråkrati som en svensk bonde har i dag. Det är ungefär 900 regler som han har att förhålla sig till - 900! Det gäller framför allt om bonden har mjölkproduktion och kanske spannmålsodling. Där någonstans måste vi se till att det minskar. Det är viktigt att göra något för att bönderna ska känna att vi inte bara pratar utan också lyssnar.

Vi tycker att det är positivt att göra detta. Det är viktigt nu att vi får mer lönsamhet för svenskt jordbruk och att vi stärker konkurrenskraften. Det är en del av detta. Jag hoppas verkligen det. Det är klart att allt inte kommer att vända, men det är i alla fall ett steg, en liten förnimmelse till våra bönder där ute om att någon lyssnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det är roligt att vi har fått majoritet för detta förslag. Det är jag väldigt glad för.


Anf. 81 Elisabeth Falkhaven (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om djurskydd.

Jag ska inleda detta inlägg med att tala en stund om förprövningar. Så här står det i utskottets betänkande: "Enligt utskottet bör det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar avskaffas och reglerna för byggande av djurstallar förenklas." Vi i Miljöpartiet vill ha kvar förprövningen, och vi är inte de enda som vill det. Forskare inom området har reagerat starkt på förslaget. Så här säger några: Om politikerna verkligen menar att de vill fokusera på djurvälfärd är förslaget att ta bort förprövningen obegripligt. Att sträva efter att göra lagstiftningen mindre förebyggande är tämligen bakåtsträvande.

Det finns motiv för att ta bort mycket krångel som belastar det svenska lantbruket. Där är vi absolut överens. Men få bestämmelser har varit till så stor nytta som förprövningen.

Själva kärnan i vår djurskyddslagstiftning är att kunna förebygga lidande, något som mycket starkt poängteras i propositionen om den nya djurskyddslagen. Innan vi hade en förebyggande lagstiftning kunde man ingripa bara när djur redan farit illa - vid djurplågeri.

Förprövningen handlar om att förebygga risker och om att göra rätt från början. Den infördes, som sagt, på 1970-talet, och sedan dess har antibiotikaförbrukningen bland lantbrukets djur successivt minskat i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Förbudet mot antibiotika i foder som infördes 1985, och som då var unikt för Sverige, hade med största sannolikhet aldrig kunnat införas utan förprövningen.

För något år sedan uttryckte det dåvarande utskottet: Utskottet delar regeringens bedömning att förprövningen även i fortsättningen bör vara obligatorisk. Det är viktigt ur djurskyddssynpunkt men kan även innebära en sorts garant för företagen inför en stor investering som en byggnation av djurstallar kan innebära. Regler ska vara effektiva och ändamålsenliga, och utskottet välkomnar därför en översyn för att se över möjligheterna att förenkla och förbättra förprövningsprocessen.

Vad har hänt sedan dess som gör att så många politiska partier anser att detta inte ska gälla längre? Vilken forskning lutar man sig mot? Finns det någon konsekvensanalys av förslaget?

Jag läste, som sagt, en artikel i veckan av ett stort antal forskare som drog lans för förprövningen. Jag blir därför förundrad när en majoritet i utskottet i dag säger följande:

"Utskottet anser att det finns anledning att avskaffa det obligatoriska kravet på att förpröva djurstallar. Utskottet har förståelse för att det kan finnas en oro för att avskaffandet av kravet på förprövning av djurstallar skulle kunna bidra till en försämring av djurhälsa och djurskydd. Utskottet vill dock framhålla att de som väljer att hålla djur, och att göra de stora investeringar som krävs för att bygga lämpliga djurstallar, gör det med djurens bästa för ögonen."

Jag är säker på att alla som väljer att hålla djur gör det med djurens bästa för ögonen. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga om att majoriteten i utskottet väljer att som orsak till ett borttagande av förprövningen beskriva det på det sätt som görs här. Vill man med denna beskrivning säga att vi som anser att förprövningen ska finnas kvar då automatiskt tror att de som håller djur och bygger för djur är nedriga människor som inte har djurens bästa för ögonen? Eller vad är det man säger?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag är helt övertygad om att människan i grunden är god och vill väl och att också de människor som byggde för djur på 1970-talet ville djurens väl.

Jag är också övertygad om att alla människor inte kan allt som finns att kunna och att vi ibland tänker fel. Bland annat därför formar vi i riksdag och regering lagar. Det gör det lättare att göra rätt och välja väg.

Förprövningen är gratis för lantbrukarna. Avsikten är att se till att man redan på planeringsstadiet har tagit hänsyn till djurskyddslagstiftningen när man planerat sin ladugård, sitt hönshus eller sitt stall. De som gör granskningarna är neutrala och erfarna byggnadskonsulenter. Sanningen är att förprövningen gynnar svenska lantbrukare och deras djur. Tack vare förprövningen har många förbättringar, stora som små, genomförts ute i stallarna innan de byggts. Jag yrkar bifall till reservation 19 från S, V och M om förprövning av djurstallar.

Fru talman! Jag måste också få kommentera en kommittémotion från Magnus Oscarsson med flera kristdemokrater där man yrkar på en förändring av beteskravet för mjölkkor i lösdrift. Motionärerna anför att ett avskaffat nationellt beteskrav skulle innebära att svenska bönder, i likhet med sina europeiska kollegor, skulle kunna få betesstöd från EU.

Det är en intressant utgångspunkt. I stället för att arbeta för att ändra EU:s regler, så att även de länder som har starkare djurskyddslagstiftning ska kunna få stöd, som vi i Miljöpartiet föredrar att arbeta, vill man minska kraven i Sverige och därmed förutsättningarna för en bättre djurvälfärd.

Samtidigt visar forskning tydligt på att kor mår bättre och blir gladare och på grund av det håller sig friskare när de får vara ute. Bland annat förbättras klöv- och benstatus. Forskning visar också att betydligt färre kor självdör eller blir nödslaktade. En studie i Danmark visar att det handlar om hälften så många kor som går detta öde till mötes om man tar vara på utevistelsen under betessäsongen.

När man ifrågasätter förprövningen, beteskravet och kravet på ligghallar tillmötesgår man kritik från vissa grupper utan att överväga hur ett gott och förebyggande djurskydd ska se ut och hur en god djurvälfärd ska skapas - utan konsekvensanalys.

Det finns en grundläggande bestämmelse om djurskydd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som säger att medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik i fråga om bland annat jordbruk, fiskeri och inre marknad fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser.

Etologi är forskningen om djurens beteende. Det är ett relativt nytt forskningsområde. Tills för bara några tiotal år sedan trodde vi inte ens att djuren kunde kommunicera, bara för att de inte kunde prata människospråk och vi inte förstod deras språk. När det gäller känslor, inte kan väl djur känna?

I dag har forskningen genom uppfinningsrika forskare lyckats leda i bevis det mesta av det som många av oss som har levt med och nära djuren länge har påstått. Att forskningen inte har lyckats leda det i bevis förrän nu har dock inte med djuren att göra - att djuren inte kände tidigare eller inte kunde kommunicera då - utan det har att göra med att vi människor inte hade lyckats komma på ett sätt att ta reda på att hur de känner, varför de gör som de gör och hur de kommunicerar. Just det är oerhört viktigt för oss att lägga på minnet. Det handlar oftast om oss själva och våra tillkortakommanden när det gäller forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

De djurskyddsbestämmelser som finns motiveras av att det finns ett behov av dem, antingen genom påvisade forskningsrön eller genom praktisk erfarenhet.

Det finns också mycket forskning och kunskap om hur djuren mår och känner som vi inte hanterar i lagar och förordningar. Så trots att vi kanske är bland de bästa i världen på djurskydd behöver inte det betyda att vi är bra nog.

(Applåder)


Anf. 82 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Det verkar som att vi alla här är brinnande djurvänner. Det gläder mig, för djur ska skötas och behandlas väl; det är självklart. Hur vi hanterar våra djur tror jag också är ett mått på den grad av civilisation som vi har uppnått. Det är också en förutsättning för en god folkhälsa och för en livskraftig jordbruksnäring. Vi har många olika frågor som går ihop under just djurskyddsdebatten.

Sverige har EU:s bästa djurskydd. Vi har en låg användning av antibiotika, vi tar stor miljöhänsyn och vi har ett gott smittskydd. Det är bra inte bara för djuren och oss, utan det är också en viktig konkurrensfördel som måste värnas och ständigt förbättras.

Därför måste djurskyddslagstiftningen vara skarp och tydlig, och de som bryter mot lagarna måste upptäckas och lagföras. Att djurskyddskontroller utförs regelbundet av kompetent personal är grundläggande för att förtroendet mellan djurhållare, myndighet och allmänheten ska finnas. Här finns en utvecklingspotential, både i bemötandet mellan myndigheter och lantbrukare och i kunskapsnivån hos inspektörerna, så att vi får den likvärdiga efterlevnad och kontroll i hela landet som faktiskt behövs. Att Rådet för djurskyddskontroll nu verkar för en mer rättssäker process och satsar på att underlätta för djurägare att göra rätt med ett förebyggande arbete som komplettering till just djurskyddskontrollerna är bra exempel på förbättringar som kan och bör göras.

Men för att fortsatt leda inom området bör Sverige satsa på mer forskning om djurskydd och alternativ till djurförsök för att hitta bättre lösningar och metoder som garanterar djurens väl. Målet måste naturligtvis alltid vara att hållna djur har ett gott liv och att djurfria försök så långt som möjligt ska användas utan att försöksresultat äventyras borde vara en självklarhet. Så småningom kanske vi helt kan gå från metoder där djur används i försök. Det är till exempel inte rimligt att djur används för att testa kosmetika. Det är någonting som fortfarande sker utanför EU. Medan EU, efter ett långt och hårt arbete av entusiaster som drev det, 2013 införde förbud mot försäljning av djurtestade kosmetik- och hygienprodukter är det fortfarande i princip regel att man använder sig av djurförsök för alla kosmetik- och hygienprodukter i till exempel Kina. Sverige och EU behöver ta täten och driva på för ett globalt förbud mot djurtest för kosmetika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Djurskyddet regleras till stor del genom gemensamma EU-direktiv och förordningar, med olika framgång. Vi har väl alla med ilska och fasa följt rapporteringen om djur som far illa och som transporteras kors och tvärs genom Europa under fruktansvärda förhållanden. För oss liberaler har det länge varit en prioriterad fråga att djurtransporterna inom EU ska begränsas så mycket som möjligt. Det är därför vi säger att det är bättre att transportera kött än levande djur. Vi vill också öka möjligheterna för mobila och mindre slakterier för att råda bot på denna cirkus.

Det skrivs även om en annan sorts cirkus och djurhållning i detta betänkande, och vi kan väl alla konstatera att medvetenheten och kunskapen om djurs känslor, rättigheter och välmående tack och lov ligger ljusår ifrån hur det såg ut vid min barndoms cirkusbesök där vilda djur förevisades i små och trånga burar. Vi ska dock inte glömma, eller blunda för, att det i en stor del av vår värld fortfarande förekommer sådana här vidriga förevisningar av djur som hålls i fångenskap under mycket primitiva förhållanden. Det finns onekligen mycket att göra både inom och - kanske framför allt - utanför EU.

Mycket har gjorts för att EU ska bli något bra även för djuren, och det kan vi faktiskt till stor del tacka våra svenska liberala EU-parlamentariker för. Det gäller till exempel Marit Paulsen, som tidigare företrädde mitt parti, och Fredrick Federley som under den här mandatperioden har gjort ett utmärkt arbete. Och ska vi nu gå in i EU-valkampanjen måste jag naturligtvis slå ett slag för vår ledande kandidat, Karin Karlsbro, som även är Gröna liberalers ordförande och driver frågor av denna karaktär mycket ivrigt. Jag hoppas att hon, Fredrik och flera andra kommer att fortsätta detta arbete efter valet.

Det saknas alltså inte lagar och regler på EU-nivå, men de måste självklart följas. Om de inte följs måste det få påföljder, och här brister medlemsstaterna gravt. Det är något man har uppmärksammat även i Europaparlamentet, där man nu ställer krav på åtgärder gällande detta. EU hade också en handlingsplan för djurskydd från 2012 till 2015, och jag har sökt med ljus och lykta efter en efterföljare till den men fortfarande inte hittat någon. Det finns mer att göra.

Ibland är det dock inte lagstiftning som behövs. Ett bra exempel är kommissionens plattform för djurskydd, som ska möjliggöra erfarenhetsutbyte och bästa praxis mellan djurhållare i EU och på så sätt även stimulera till frivilliga åtaganden för att stärka djurskyddet och främja EU:s djurskyddsstandard globalt. Sådant gillar vi! Allt kan inte lagstiftas bort, utan mycket sker även genom erfarenhetsutbyte och goda kontakter lantbrukare emellan.

Fru talman! Vill man ligga sömnlös en natt ska man börja fundera på antibiotikaresistens och vad som händer den dag då vi inte längre kan bota en relativt enkel infektion därför att vi, genom ett överdrivet nyttjande av antibiotika, har gjort bakterien resistent. Sverige har en nationell strategi för arbetet mot antibiotikaresistens, och det avsätts pengar i ett tioårigt forskningsprogram. Men World Economic Forum har identifierat just antibiotikaresistensen som en global risk som ingen enskild organisation eller nation har kapacitet att ensam hantera. Här behövs alltså ett bredare anslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Användningen av antibiotika bland både människor och djur måste minska, och det preventiva och forskningsrelaterade arbetet måste öka om vi på sikt ska överleva. Här kommer djurskyddet in, för bra djurskydd leder till att mindre antibiotika används. Sverige är bäst i Europa på att hålla nere användningen av antibiotika inom djurhållning - bland annat tack vare våra höga djurskyddskrav, som gör färre djur stressade och sjuka. Bättre djurskydd i resten av Europa och världen är alltså inte bara viktigt, utan faktiskt livsviktigt, för både djur och människor.

Eftersom detta blev en debatt om ett tillkännagivande, fru talman, vill jag till sist säga att jag inte skäms för detta betänkande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag såsom det är utformat. Jag misstänker att även jag kommer att bli uppställd för rakning när det gäller avskaffandet av förhandsprövningen. Därför vill jag, precis som föregående talare, säga följande: Byggregler finns fortfarande. Djurskyddslagarna gäller fortfarande. Granskning och besiktning kommer fortfarande att ske innan djur släpps in i byggnaden. Kontinuerlig kontroll kommer att ske. Regelverket finns alltså.

Att en regel har funnits sedan 1970 är gör väl inte att den alltid måste existera? Bara under de månader jag har suttit i detta utskott har jag fått en insikt som skrämmer mig, nämligen att det verkar finnas en misstro mot folk som håller djur. Det är deras arbetsmaterial och det de lever för. Inte sjutton utsätter de sina djur för fara! Varför kan vi inte lita på det system som innehåller byggnadsregler, granskningar, krav och kontroller? Varför måste vi lägga en ytterligare pålaga på denna grupp, och bara på just den? Det gäller ingen annan. Jo, förresten - körkortstillståndet tror jag att vi googlade fram som något där det också görs en förhandsprövning.

(Applåder)


Anf. 83 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Djurskyddsutredaren och liberalen Eva Eriksson, som också varit vice ordförande för Liberalerna och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, tyckte att det var viktigt att förebygga djurskyddsproblem genom att föreslå att just förprövningen av ombyggnationer av djurstallar skulle behållas. Det var ändå hon som utredde detta, och jag antar att hon är ganska insatt i frågan - eller, jag vet att hon är det. Propositionen om en ny djurskyddslag innehöll också ett krav på detta, och det stöddes av det beslut som vi här i riksdagen tog gemensamt.

Mina frågor till Liberalerna och Tina Acketoft är därför enkla: Vad har hänt? Hade Eva Eriksson fel? Varför har Liberalerna ändrat sig när det gäller förprövning av djurstallar?


Anf. 84 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Nej, vi har naturligtvis kommit fram till det ställningstagandet genom att väga samman alla de olika diskussioner vi har haft i den här salen tidigare. Byggreglerna finns fortfarande. Djurskyddslagarna gäller fortfarande. Granskning, besiktning och kontroller kommer fortfarande att ske. Regelverket finns alltså. Vad är det som gör att ledamoten Manhammar tycker att denna ytterligare överprövning av alla dessa regelverk måste ske?

Jag förstår att han gör sig till talesman för böndernas väl när han säger att man gör detta för att bönderna inte ska få merkostnader. Det är ju i allra högsta grad behjärtansvärt, men byggreglerna och kontrollerna finns som sagt fortfarande. Det enda vi nu säger att vi borde kunna ta bort är just förhandsprövningen. Varför är det så orimligt?


Anf. 85 Magnus Manhammar (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Tack för frågan, ledamot Acketoft! Nu fick alltså jag en fråga också, vilket jag tycker är spännande. Jag ska absolut svara på varför det är så viktigt.

Jag tycker ändå att vi i den här debatten har kommit fram till, vilket flera andra talare tydligt har beskrivit, att djurskydd handlar om att förebygga. Förprövning är just att förebygga. Det är inte jag som tycker detta. Jag skulle kunna sitta och fundera hur mycket som helst på detta, och jag skulle kunna tycka fel. Jag är nämligen ingen expert på detta. Kollar vi däremot med experterna på SLU, med veterinärer och med dem som har jobbat med detta i årtionden säger de att detta är en otroligt viktig del av svenskt djurskydd. Det är en av de delar som har gjort svenskt djurskydd så framgångsrikt. Varför ska vi då skrota det? Vi borde inte avveckla förprövningen utan snarare utveckla den.


Anf. 86 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Jag tycker att det är symtomatiskt att ledamoten Manhammar talar om mig som liberal. Det är kanske just här skillnaden ligger: Liberaler tycker inte att allting måste regelstyras och lagstyras, utan vi tror på den fria individen. Här har vi redan kontrollmekanismer i funktion. Vi har byggregler, och vi har djurskyddslagar som fortfarande gäller. Vi har granskning och besiktning som fortfarande ska ske, och vi har kontroller som ska utföras. Varför är det just denna grupp näringsidkare som alltid måste överprövas när det gäller extra lagstiftning?

Vi har ett gott djurskydd. Detta kommer inte att förändra det; det är jag helt övertygad om.

(Applåder)

Överläggningen var härmad avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-04-24
Förslagspunkter: 18, Acklamationer: 13, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Respekten för djur och frågor om djurs rättsliga status

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:332 av Markus Wiechel och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 1 och 5,

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 16,

    2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2 och

    2018/19:2846 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 1 (SD)
  2. Harmonisering av djurskyddslagstiftningen inom EU

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 46.
    • Reservation 2 (SD, KD)
  3. Djuromsorgsprogram

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 5.
    • Reservation 3 (SD)
  4. Betesgång för mjölkkor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 10.
    • Reservation 4 (KD)
  5. Övriga frågor om djurskydd och konkurrenskraft

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:366 av Henrik Vinge (SD),

    2018/19:749 av Mats Wiking (S) i denna del,

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 47 i denna del och

    2018/19:2896 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 14.
    • Reservation 5 (M)
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M06307
    SD00584
    C10255
    V26002
    KD19003
    L16003
    MP13003
    -0001
    Totalt162638341
    Ledamöternas röster
  6. Internationellt vetenskapligt råd för antibiotikafrågor m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 49-51.
    • Reservation 8 (KD)
  7. Övriga frågor om antibiotika

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1253 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

    2018/19:1875 av Sten Bergheden (M) och

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 44 i denna del, 47 och 48.
    • Reservation 9 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M06307
    SD58004
    C26005
    V26002
    KD01903
    L16003
    MP13003
    -0001
    Totalt22682041
    Ledamöternas röster
  8. Offentlig kontroll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 30,

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 9 och

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 47 i denna del.
    • Reservation 10 (SD)
    • Reservation 11 (C)
  9. Regelefterlevnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 46 och

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 44 i denna del.
    • Reservation 12 (C)
    • Reservation 13 (KD)
  10. Djurförbud och omhändertagande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 10,

    2018/19:1838 av Jan Ericson (M) och

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 47 i denna del.
    • Reservation 14 (SD)
    • Reservation 15 (C)
  11. Slakt, importåtgärder och märkning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:264 av Richard Jomshof (SD) yrkandena 1-3 och 5,

    2018/19:334 av Markus Wiechel och Richard Jomshof (båda SD) yrkandena 2-7,

    2018/19:749 av Mats Wiking (S) i denna del,

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 15,

    2018/19:1292 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 1 och

    2018/19:2394 av Magnus Ek (C).
    • Reservation 16 (SD)
  12. Märkning och registrering av katter m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:433 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkandena 1-4,

    2018/19:1047 av Kristina Nilsson och Elin Lundgren (båda S),

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 17 samt

    2018/19:1514 av Annicka Engblom (M).
    • Reservation 17 (SD)
  13. Avelsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:442 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-7.
  14. Offentlig förevisning av djur

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:335 av Markus Wiechel och Richard Jomshof (båda SD),

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 14 samt

    2018/19:2564 av Annicka Engblom (M).
    • Reservation 18 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M63007
    SD05804
    C26005
    V26002
    KD19003
    L16003
    MP13003
    -0001
    Totalt25058041
    Ledamöternas röster
  15. Förprövning av djurstallar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och om att förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 33,

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 35 och

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 17.
    • Reservation 19 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S087013
    M63007
    SD58004
    C26005
    V12502
    KD19003
    L16003
    MP11203
    -0001
    Totalt184124041
    Ledamöternas röster
  16. Vissa regeländringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:257 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2018/19:1823 av Jan Ericson (M) och

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 49.
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (C)
    • Reservation 22 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M63007
    SD05804
    C00265
    V26002
    KD10183
    L16003
    MP13003
    -0001
    Totalt206584441
    Ledamöternas röster
  17. Djurförsök

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 48 och

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 52.
    • Reservation 23 (C)
    • Reservation 24 (KD)
  18. Vissa övriga djurskydds- och djurhälsofrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:353 av Markus Wiechel (SD),

    2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 8,

    2018/19:1326 av Cecilia Widegren (M) yrkande 9,

    2018/19:1523 av Lotta Finstorp (M) och

    2018/19:2780 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 25 (SD)