Arbetsrätt
Betänkande 2018/19:AU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 8 maj 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om arbetsrätt (AU9)
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.
Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2018/19:1082 Anställningstrygghet
- Motion 2018/19:1152 Sjysta villkor i gig- och plattformsekonomin
- Motion 2018/19:1160 Entreprenörsansvar
- Motion 2018/19:152 Starta-eget-bidrag till yrkesverksamma
- Motion 2018/19:1639 Barnvänlig familjepolitik
- Motion 2018/19:1640 Ekonomisk trygghet för barn och familj
- Motion 2018/19:1663 Reformera turordningsreglerna
- Motion 2018/19:1866 Reformering av LAS
- Motion 2018/19:1897 Lagen om anställningsskydd
- Motion 2018/19:2039 Leva livet hela livet
- Motion 2018/19:2060 Förebygg diskriminering på arbetsplatser och gör det lättare att anmäla trakasserier
- Motion 2018/19:2425 Landsbygd och regional utveckling
- Motion 2018/19:2595 Liberala reformer för en dynamisk och fri arbetsmarknad
- Motion 2018/19:2596 Rättsstaten åter
- Motion 2018/19:2694 Politik för fler jobb, företag och stärkt konkurrenskraft i hela landet
- Motion 2018/19:2783 Fler företag och stärkt konkurrenskraft
- Motion 2018/19:2807 Hela Sverige ska jobba
- Motion 2018/19:2819 Reformagenda för Sverige
- Motion 2018/19:2822 Bryt den ofrivilliga ensamheten
- Motion 2018/19:2829 Associationsrätt
- Motion 2018/19:2842 Klyvningen av svensk arbetsmarknad
- Motion 2018/19:2843 Liberal feminism
- Motion 2018/19:2918 Ett ja ska vara ett ja - Sverige måste ta tag i integrationen
- Motion 2018/19:2989 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
- Motion 2018/19:2992 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
- Motion 2018/19:2997 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Motion 2018/19:383 Ett tryggt och hållbart arbetsliv
- Motion 2018/19:421 Proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder
- Motion 2018/19:424 Reformera lagen om anställningsskydd (LAS)
- Motion 2018/19:522 Rättvist förfarande vid arbetstvister
- Motion 2018/19:583 Rätt till heltid
- Motion 2018/19:723 Demokratins krympande utrymme
- Motion 2018/19:742 Hyvling av arbetstid
- Motion 2018/19:744 Allmän visstid
- Motion 2018/19:753 Registerkontroll
- Motion 2018/19:757 En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling
- Motion 2018/19:78 Arbetsmarknad
- Motion 2018/19:947 Avskaffa allmän visstid
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-05-02
Trycklov: 2019-05-03
Betänkande 2018/19:AU9
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om arbetsrätt (AU9)
Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att utskottet inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.
Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-05-08
Debatt om förslag 2018/19:AU9
Webb-tv: Arbetsrätt
Dokument från debatten
- Onsdag den 8 maj 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:88
- Protokoll 2018/19:88 Onsdagen den 8 majProtokoll 2018/19:88 Arbetsrätt
Protokoll från debatten
Anf. 173 Hanif Bali (M)
Fru talman! I dag ska vi debattera arbetsmarknadsutskottets motionsbetänkande AU9 om frågor rörande arbetsrätt. Moderaterna har några modesta förslag för att förbättra svensk arbetsmarknad och tillväxt.
Men först: Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation nr 1.
Moderaterna anser att det är hög tid att förbättra rörligheten och matchningen på svensk arbetsmarknad och ge fler möjlighet att få ett arbete. För att detta ska vara möjligt behöver turordningsreglerna reformeras.
Moderaterna vill se turordningsregler som i högre grad är baserade på kompetens. En sådan turordning gör det nämligen möjligt för arbetsgivare att behålla de arbetstagare som är bäst lämpade för arbetsuppgifterna, vilket självklart stärker företagens konkurrenskraft samtidigt som den enskildes anställningstrygghet inte blir alltför drabbad.
Anställningsskyddet har en viktig roll i att skydda människor från godtyckliga uppsägningar, vilket givetvis bidrar till trygghet för arbetstagaren. Samtidigt kan ett alltför strikt anställningsskydd försvåra inträdet på arbetsmarknaden och försvåra för tillväxten och etableringen av nya företag. Ett skräckexempel på detta kan man se i Frankrike.
Som ett steg i att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen vill vi förlänga tiden för provanställning i anställningsskyddslagen från sex till tolv månader.
Vi anser att detta är ganska rimliga och måttliga förslag för att förbättra funktionen på svensk arbetsmarknad.
Arbetsrätt
Lågutbildade invandrare och ungdomar är det största problemet på svensk arbetsmarknad. Vi vill därför se ett införande av inträdesjobb, en lärlingsliknande anställningsform för nyanlända de fem första åren i Sverige och för unga upp till 23 år utan gymnasieexamen - alltså de facto fem år före arbetskraftsinträdet.
Samtidigt som vi diskuterar anställningar ska vi komma ihåg att det behövs entreprenörskap och företagande för att kunna anställa någon. Vissa entreprenörer är modiga och slänger sig med huvudet först nedför ett riskfyllt stup och misslyckas och misslyckas tills de når framgång. Andra människor är mer försiktiga, och Sverige måste ha ett företagsklimat som ger plats för alla typer av företagande och företagare.
Idén om att entreprenören alltid ska vara en risktagande frifräsare är inget bra fundament att bygga ett brett företagsklimat på. Därför vill vi utöka möjligheten att få tjänstledigt från sin anställning för att starta företag från sex månader till minst ett år - just för att alla företagare kanske inte är superrisktagare.
Fru talman! Trots att arbetstagarorganisationer har en skyldighet att anmäla sina kollektivavtal till Arbetsmiljöverket gör de inte det. Denna bestämmelse skapades för att utstationerade, alltså arbetskraft som tillfälligt arbetar i Sverige, skulle kunna följa de villkor som finns här.
Facket och Socialdemokraterna har länge talat om att i Sverige ska svenska villkor gälla. Jag noterar att utskottsmajoriteten nöjt konstaterar att antalet anmälda kollektivavtal till Arbetsmiljöverket har ökat från 26 till 52. Imponerande. Problemet är bara att det finns 670 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor i Sverige.
Hur ska svenska villkor gälla på svensk arbetsmarknad om man håller villkoren hemliga för de företag som tillfälligt utför projekt på vår arbetsmarknad? Jag förstår verkligen inte varför det ska vara så himla svårt för facken att skicka en e-post med ett pdf- dokument till Arbetsmiljöverket.
Moderaterna anser att det bör införas sanktioner mot de fackförbund som vägrar fullgöra sin lagstadgade skyldighet att skicka in sina kollektivavtal till Arbetsmiljöverket.
Detta var några av de förslag som vi har i motionsbetänkandet, men nu vill jag ta tillfället i akt att lyfta ett varningens finger, särskilt till undertecknarna av januariöverenskommelsen. Här riktar jag mig särskilt till Socialdemokraterna. Det har aviserats ganska stora renoveringar av svensk arbetsrätt och anställningstrygghet. I retoriken hör vi att invandrares arbetslöshet används som motiv för att förändra stora delar av svensk arbetsrätt och anställningstrygghet. Jag vill bara lyfta ett varningens finger och säga att detta nog inte är den mest effektiva modellen för att se till att invandrare får jobb.
Invandrare i Sverige är arbetslösa främst på grund av lågt humankapital och svag utbildningsbakgrund. Detta är den främsta orsaken till att invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De har svårigheter med språket, med kunskaper och med den extremt höga produktivitet som vi har i detta land efter att i 150 år ha satsat på utbildning och produktivitetshöjningar och som vi skördar vinsterna av. De har svårt att hinna i kapp. Inga minskningar av anställningstryggheten kommer att åtgärda detta gap. Detta borde Socialdemokraterna känna till, men de verkar ha glömt det.
Det finns en annan fara med denna retorik. Att slakta svensk arbetsrätt och anställningstrygghet och att inte göra detta måttligt utan göra det huvudstupa i någon form av pojkrumsliberal fantasi leder självfallet till att det etableras ett narrativ som kommer att vara: "De släppte in invandrarna, och nu slaktar de vår arbetsrätt." Denna ilska kommer inte att riktas mot pojkrumsliberaler, utan den kommer att riktas mot invandrare. Det är alltså invandrare som kommer att betala priset för de aggressioner som skapas. Varje gång någon får sparken kommer man nu att kunna säga: "Det var på grund av invandringen." Detta är faran i att använda invandrares arbetslöshet som motiv för att göra stora angrepp på svensk arbetsrätt. Jag vill lyfta ett varningens finger om det. Det finns en fara i detta narrativ. Det finns en fara i denna retorik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Jag ser fram emot en fin debatt.
(Applåder)
Anf. 174 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Vi ställer oss bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 5.
Fru talman! Man kan konstatera att innan alla utredningar inom januariavtalet är färdiga är arbetsrätten ett ämne som vi inte riktigt vet var det landar. Man har förslag och utredningar inom områden som Sverigedemokraterna faktiskt anser vara viktiga. Det handlar om utökad tjänstledighet från arbetet kopplat till att bedriva näringsverksamhet, men man vill även se över ledighetslagstiftningen sett ur föräldraperspektivet. Detta är ämnen som Sverigedemokraterna har förslag om i en reservation i dagens betänkande.
Även nya anställningsformer är ett ämne som berörs av januariöverenskommelsen, och där vet vi inte heller var regeringen landar. Vi kan konstatera att det internationellt finns flera olika varianter av framgångsrika former för lärlingsanställningar.
Vi anser att det finns skäl att se över möjligheten att skapa en svensk modell efter de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Detta, fru talman, bör ske i samarbete med arbetsmarknadens parter, och utgångspunkten ska vara att man ska kunna kombinera gymnasiestudier med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Insatsen ska kunna erbjudas efter behov och inte begränsas till en viss grupp av arbetssökande, och ersättningen ska bestå av en procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen. Sedan ska det även utgå ett handledarstöd till de företag som berörs. Vi anser att detta är en viktig fråga som tas väl emot av företagen och att regeringen bör utreda den i linje med Sverigedemokraternas reservation 5.
Fru talman! Att debattera arbetsrätten utan att komma in på LAS är oundvikligt, men även här vet vi inte var regeringen landar då en utredning ska genomföras. Men att det blir stora förändringar kan vi vara överens om trots LO-ledningens skramlande med tomma tunnor, som bara blir löjeväckande och patetiskt när man själv har ställt sig bakom förslaget att låta Centern och Liberalerna diktera villkoren för den svenska arbetsrätten.
Intressant, fru talman, är att när Sverigedemokraterna tog fram sitt förslag om att öka undantagen från två till fem i företag med upp till tio anställda för att ge småföretagen möjlighet att behålla viktig kompetens blev vi av dåvarande regeringspartier - Socialdemokraterna och Miljöpartiet - kallade både arbetarfientliga och ett hot mot såväl den svenska modellen som kvinnors trygghet på arbetsplatsen.
Lägst i debatten sjönk dock statsminister Stefan Löfven när han i en direktsänd tv-debatt påstod att Sverigedemokraternas minimala förslag om förändrade turordningsregler kraftigt skulle öka hot, våld och våldtäkter mot kvinnor på våra arbetsplatser. Det var ett uttalade som väckte stor kritik i hela Sverige och som visar vilken skev och naiv verklighetsförankring regeringen har i dag, då det i själva verket är deras egen politik som är grunden till kvinnors utsatthet i dagens samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Jag hoppas att någon företrädare från regeringen och Socialdemokraterna här i dag kan förklara för kammaren och tv-tittarna om man fortfarande står bakom sin statsministers uttalande, då detta är väldigt relevant när man nu själv ska se över och förändra lagen om anställningsskydd, och vad detta enligt Socialdemokraterna kommer att innebära för Sveriges kvinnors trygghet på våra arbetsplatser.
Anf. 175 Martin Ådahl (C)
Fru talman! Jag vill först anmäla att vi ställer oss bakom reservation 22 om det som kallas lex Laval och som innebär att man måste ha möjlighet att ha utstationerad personal även i Sverige på icke godtyckliga villkor.
Här tänkte jag framför allt, eftersom det handlar om arbetsrätt, främst diskutera de stora förändringar som vi nu till slut, efter så många år, ska göra i den svenska arbetsrätten.
Detta har varit en fråga som har följt med svensk arbetsmarknadspolitisk debatt i decennier men som varken Moderaterna eller Socialdemokraterna, trots att de egentligen vetat att det var nödvändigt att göra förändringar, har vågat ta i. Äntligen kan vi göra det. Man måste komma ihåg att grunden för allt är att vi trots högkonjunkturen har hundratusentals människor som står utan arbetsplatser, som är utsatta och som aldrig får sitt första arbete.
Sverige är ett rikt land med bra arbetskraftsdeltagande, men vi har tyvärr en arbetsmarknad som skapar fattigdom. Så var det inte från början. Den svenska arbetsmarknadsmodellen byggde på att staten inte ska gå in och reglera, utan detta ska parterna själva göra. Hela idén med den svenska modellen var att de själva skulle komma överens om löner och villkor. Men så kom regleringen under vänstervågen på det tidiga 70-talet, då denna tradition bröts.
Vi fick in detaljerade regler, inte minst regeln om sist in, först ut, som krävde att den som har minst antal anställningsår, i praktiken den svagaste, ska sägas upp först. Motivet var att man skulle skydda de anställda, men i praktiken har det aldrig fungerat så. I praktiken innebär det att just den person som skulle skyddas inte får något jobb alls.
I regel är det i första hand de små arbetsgivarna som ofta ger jobb till personer som står utanför. Fyra av fem nya jobb kommer där, ofta i små orter där man kämpar för att få in extra jobb för de mest utsatta. Men på grund av reglerna vågar arbetsgivarna inte anställa personer som är osäkra, för om det blir fel och man inte har råd vet man att regleringarna kommer att göra själva uppsägningen enligt lagen både dyr och komplicerad.
Vad som än sägs här nu plötsligt från Moderaterna om att detta skulle vara något slags nyliberal klocka är detta småföretagens verklighet när de ska anställa, och det får ni på den bänken inte glömma bort.
De som mest behöver komma in placeras längst bak i kön, längst bort från arbete - unga, långtidsarbetslösa, nyanlända och personer som har förlorat jobbet senare i livet och behöver komma igen. Ibland skyddar man över huvud taget inte ens dem som det är tänkt att man ska skydda. För det mesta är det faktiskt så. Många blir nämligen efter lång och trogen tjänst ställda när facket ändå anser att detta egentligen bara är ett förhandlingskort. Man förhandlar bort det för att få mer kompetens och andra bra saker i förhandlingarna. Då står den person som dröjde sig kvar på arbetsplatsen, som jobbade där extra länge i stället för att byta jobb, i en situation där hon eller han själv hamnar sist i kön. Och reglerna har inte skyddat denna person.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Det visar sig att människor på svensk arbetsmarknad känner sig mer otrygga, enligt OECD:s olika index där man jämför olika undersökningar, än människor på arbetsmarknader där dessa regler inte finns.
Vi måste komma ifrån detta. I stället för att förstöra chanserna för de mest utsatta att få jobb ska vi nå dit som alla egentligen vill komma, även fackföreningarna, nämligen att stärka människors kompetens, göra dem anställbara och göra dem starka på arbetsmarknaden.
Nu äntligen gör vi det som så många andra länder har gjort. Danmark har gjort det före oss med flexicurity, där reglerna gör det lättare för småföretagare att anställa. I gengäld får man en stark kompetensutveckling. Tyskland genomförde denna reform för 17 år sedan, och det har gett den långsiktigt mest stabila arbetslösheten i Europa och som alla strävar efter. Nu kan Sverige äntligen också göra det och skapa vår egen flexicurity. Enligt den nya utredningen för att modernisera arbetsrätten ska regelbördan minska för de minsta företagen. Man ska skapa tydliga och konkreta undantag i dessa turordningsregler för att minska tillväxtbarriärerna för småföretag. Man ska minska kostnaderna i samband med tvister och uppsägningar och därmed göra det möjligt för många fler företag att anställa. Samtidigt ska man skapa denna nya balans, stärka kompetensutvecklingen och behålla de flexibla arbetsformer som vi har i dag.
Med denna utredning hoppas jag att vi också sätter en mycket stor press på arbetsmarknadens parter. De har nu hållit på i över tio år och förhandlat denna fråga i olika former. Varenda gång som de har närmat sig målet har det stupat på mållinjen. Nu hoppas jag att vi har skapat ett tryck på att de kanske ska kunna göra någonting ännu bättre ur deras synvinkel och hitta fram till en ännu starkare lösning. Nu ligger bollen verkligen hos dem. De har ingen tid att förlora.
Jag säger också att det är bråttom. Detta kommer i grevens tid. Svensk arbetsmarknad kommer säkert att bli tuffare framöver när konjunkturen vänder. De utsatta kommer säkert att bli mer utsatta när konjunkturen blir sämre. Ska vi nu öppna alla möjligheter för dem att komma in i jobb och skapa rörlighet och tryck på den svenska arbetsmarknaden, då är vår chans nu att ta tag i detta tabu som har funnits på den svenska arbetsmarknaden - att inte våga se hur det ser ut i verkligheten och att de regler som var tänkta att skydda drabbar de allra mest utsatta - och korrigera dessa orättvisor och därmed öppna arbetsmarknaden för fler.
Anf. 176 Ali Esbati (V)
Fru talman! Vi behandlar arbetsrätten här, och Vänsterpartiet har mycket att säga i fråga om den. Vi har 18 motionsyrkanden och 10 reservationer. Jag står givetvis bakom samtliga, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 7.
Jag ska göra nedslag i några av våra förslag för ett sundare och mer produktivt arbetsliv. Men jag måste börja med det som man flera gånger hänvisar till i betänkandet och som i praktiken får störst påverkan på lagstiftningsprocessen när det gäller dessa frågor framöver, nämligen den 73punktsöverenskommelse som har slutits mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och de mer aktivt arbetarfientliga partierna Centern och Liberalerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Det som man nu vill ha är tydligt utökade undantag från turordningsreglerna och lägre kostnader vid uppsägningar. Det är en beställning som har fötts ur en nyliberal ideologisk enögdhet.
I dag är det snarare väldigt billigt att säga upp fast anställd personal i Sverige jämfört med hur det är i många andra europeiska länder. Och de turordningsregler som man vill ha ökade undantag från innehåller redan undantag och kryphål som på senare tid har försvagat dem till förfång för arbetstagarna. Men framför allt är argumentationen för varför lagen om anställningsskydd ska försvagas alldeles ihålig, okunnig och verklighetsfrånvänd.
Det är lätt att dra ned på personalstyrkan i Sverige. Den arbetsgivare som behöver göra det kan åberopa arbetsbrist. Arbetsbrist behöver inte ens betyda att det är brist på arbete på företaget. Det kan också handla om att vissa arbetsuppgifter enligt arbetsgivaren inte längre behöver utföras, till exempel vid omorganisation. Detta förfogar arbetsgivaren i princip fritt över. Det är också någonting som har etablerat sig som praxis i Arbetsdomstolen.
Vad är det då som gör att högern, arbetsköparföreningen och nu alltså även regeringen anser att detta är så tungt över bröstet? Jo, det är att arbetsgivaren i samband med en sådan uppsägning, som alltså kan initieras i princip när som helst, inte är helt obunden att utöva godtycke mellan de anställda. Redan i dag kan arbetsgivaren nämligen undanta två personer från turordningen. Med fler undantag, oavsett hur de utformas, betyder det att vi går mot en situation där anställningstryggheten i praktiken är upphävd.
När man högerifrån vill motivera denna ytterligare tiltade balans till de arbetandes nackdel brukar man säga - det har vi hört i dag också - att det är kompetensen som ska bestämma, inte när man blev anställd. Detta upprepas och upprepas i en offentlighet där kunskaperna om villkoren på arbetsmarknaden är påfallande små bland tyckare och journalister. Men det är alltså missvisande.
För det första är kompetens naturligtvis redan med som kriterium i samband med uppsägning. Det är faktiskt någonting som går före hur lång anställning man har haft och alltså slår ut anciennitet. Det är nämligen en förutsättning för att kunna komma i fråga för kvarvarande jobb vid arbetsbrist, alltså att man har tillräckliga kvalifikationer. Innebörden av de ändringar som högern och arbetsköparföreningen suktar efter är alltså inte att det ska bli viktigare med kompetens, utan det är att arbetsgivaren ska få mer av godtyckliga möjligheter att gradera anställda och sedan kalla denna gradering för kompetens. Det är någonting annat. Det är fråga om förändrade maktförhållanden och en förändrad syn på relationerna på och till arbetet.
För det andra, vilket är viktigare, är turordningsreglerna dispositiva, det vill säga att de gäller om inte arbetsgivare och facklig organisation har avtalat någonting annat. Det är centralt, eftersom det betyder att detta i en svår situation när det finns en uppsägningsprocess skapar en öppning för den fackliga organisationen att komma in i bilden och försöka tillvarata de arbetandes intressen. Hur då? Jo, själva poängen är att det beror på läget. Man kan komma överens om en så kallad avtalsturlista, alltså att man tillsammans med arbetsgivaren gör en lista som bygger på andra principer som man kommer överens om. Eller så ser man till att förhandla fram lösningar för dem som sägs upp, kanske också för dem som blir kvar, som är gynnsammare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Bland andra TCO har försökt påminna om att till exempel dessa välfungerande och ofta hyllade omställningsavtal bygger på just lagregleringen om turordning. I kollektivavtalen har man kommit överens om att byta, det vill säga att arbetsgivaren får friare händer vid ändring av arbetsstyrkan mot att den som sägs upp får bättre ekonomiska villkor och hjälp att komma vidare på arbetsmarknaden. Både individen och samhället tjänar på sådana flexibla lösningar. De finns där och är flexibla för att det finns ett ramverk som lägger grunden för förhandlingslösningar. Det är det som regeringen och högerpartierna nu är ute efter att rasera. Det är inte smart, det är inte bra och det är inte ok.
Fru talman! Jag förstår att en överenskommelse mellan regeringen och två partier som bubblar av aggressivt nyliberala impulser och av ett förakt för arbetande människors organisering kan bli jobbig. Men detta borde ändå ha varit en bit över gränsen för vad ett socialdemokratiskt parti går med på, till och med i en dålig uppgörelse. Det kommer vi att påminna om ända tills ni på ett eller annat sätt pressas att ta ert förnuft till fånga och skrotar dessa förslag.
En sak som är alldeles särskilt provocerande med denna process för att urholka anställningsskyddet är att direktiven har fått rubriken: En moderniserad arbetsrätt. Det är provocerande och missledande därför att det naturligtvis är så att ökat godtycke, otrygghet och servilitet är en gammaldags historia. Att sträva dit är motsatsen till modernisering.
I verkligheten - om man nu är intresserad av de villkor som människor faktiskt arbetar under - finns det tendenser som behöver uppmärksammas och hanteras politiskt. Som vi vet behövs det krafttag och konkreta åtgärder för att stärka tryggheten. Det är detta Vänsterpartiets förslag handlar om. Våra förslag är många, som jag tidigare nämnde, så jag får göra ett urval och ta upp några stycken.
Det kanske viktigaste är att ta tag i de mest osäkra tidsbegränsade anställningarna. Det är klart att tidsbegränsade anställningar, visstidsanställningar, fyller en nödvändig funktion på arbetsmarknaden. Man måste kunna ta in vikarier och ha extrapersonal vid tillfälliga anhopningar av arbete inför en avgränsad arbetsuppgift eller ett projekt. Men det finns goda skäl till att tillsvidareanställning är och ska vara normen. En anställningsrelation är ju redan i grunden ojämn, eftersom arbetsgivaren har rätten att leda och fördela arbetet och är den som sitter på löneutbetalning. Tryggheten att veta att anställningen fortgår tills vidare har en viktig funktion för den enskilde, både i snävt ekonomisk betydelse och mer allmänt som samhällsmedborgare.
Därför är det också viktigt att agera när arbetsgivare systematiskt använder tidsbegränsade anställningar för att täcka permanenta arbetskraftsbehov. Det är något som påverkar enskilda människor, hela branscher och i förlängningen hela samhället.
Otrygghet i anställningsförhållanden leder över tid till ett ständigt underläge. Det är en källa till stress och oro, särskilt bland unga. Vi kan följa det. Personer med otrygga anställningar får mer sällan ta del av kompetensutveckling och har mindre inflytande över sitt arbete. Det här är saker som gör hela arbetslivet sämre. Det finns också väldigt tydliga klass- och könsmönster här. Otrygga anställningar är betydligt vanligare bland kvinnor och inom LO-grupperna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Det som är oroväckande är att det framför allt är de mest osäkra anställningarna, sådant som kallas behovsanställningar, springvikariat och liknande, som har ökat. En bidragande faktor är att anställningsformen allmän visstid har kommit till. Den anställningsformen ger arbetsgivaren möjlighet att undgå huvudregeln om tillsvidareanställning utan att behöva motivera det och utan att behöva förhandla om det. Därför vill Vänsterpartiet att allmän visstidsanställning ska tas bort från LAS, så att det är objektiva skäl och förhandlade kollektivavtal som ska ligga till grund för visstider. Det är anmärkningsvärt att vi även i år är ensamma om att föreslå det.
Ett annat problemområde där vi har föreslagit ändringar är det som har kommit att kallas för hyvling. Det är situationer där arbetsgivaren utan att gå igenom något uppsägningsförfarande plötsligt drar ned sysselsättningsgraden för den anställde. Till exempel får man gå från heltid till halvtid och tappar halva lönen. Det här är någonting som de fackliga organisationerna knappast trodde var förenligt med LAS, men det drogs till Arbetsdomstolen och fick där grönt ljus utifrån nuvarande lagstiftning. Då måste riksdagen agera. Men även där är vi i Vänsterpartiet tyvärr ensamma.
Jag vill också ta upp frågan om bemanningsbolag och uthyrning. Vi vet att det finns indikationer till exempel på att bemanningsanställda utför mer repetitiva och farligare arbetsuppgifter än anställd personal. Det är någonting som drabbar den inhyrde, men det kan också bli en utväg för arbetsgivare som vill slippa förbättra själva arbetsinnehållet. Det här sättet att organisera arbete har en bredare påverkan på de arbetsplatser och i de branscher där det förekommer.
Vi har en rad förslag när det gäller bemanningssektorn. Vi föreslår att det ska bli förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för permanenta arbetskraftsbehov. Vet man att ett jobb ska göras tills vidare ska man också anställa tills vidare. Vi vill att det uttryckligen ska vara förbjudet att hyra in folk om det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning. Vi vill också stärka den fackliga organisationens rätt att säga nej till inhyrning.
Jag vill i dessa EU-valstider göra väljarna uppmärksamma på en annan sak i det här betänkandet, nämligen reservation nr 22, som det också yrkades bifall till här tidigare. Där föreslår Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans att man återinför det som kallas för lex Laval. Det är den lag som infördes under Reinfeldtregeringen och som gjorde det olovligt för svenska fackförbund att ta strid för rimliga villkor för arbetare som utstationerats i Sverige. De borgerliga passade på att flytta fram positionerna när EU-domstolen överraskat många fackliga organisationer i hela Europa genom att döma mot Byggnads och Elektrikerna i Sverige, vilka hade tagit kampen mot lönedumpning vid ett skolbygge i Vaxholm. Det här ledde till en mångårig och stor debatt, inte bara i Sverige utan i hela EU-systemet.
Det lustiga är att samma borgerliga partier brukat säga att man bara justerat svensk lag för att den ska funka med EU-domstolens beslut. Nu när det finns på plats en bättre lagstiftning som tydliggör att det går att ta strid åtminstone för villkor som ingår i den så kallade hårda kärnan är de här partierna mot. Och när det uppstod ett politiskt tryck för att ändra i utstationeringsdirektivet, så att det kunde bli lite lättare att stå upp mot villkorsdumpning med hjälp av utstationering, ett tryck som till och med EU-kommissionen tvingades ta intryck av, varnade de här partierna för att öppna den dörren och visade en låtsad oro för att det här skulle kunna leda till en sämre deal som skulle hota snarare än stärka svenska kollektivavtal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Men så blev det förstås inte. Utstationeringsdirektivet har ändrats för att ge större utrymme för att det ska vara lika villkor för arbete som genomförs i Sverige, oavsett var arbetarna kommer ifrån. Hur reagerar de borgerliga partierna då? Jo, genom att motionera om att allting ska rullas tillbaka. Det är mycket anmärkningsvärt, men det är vad man har föreslagit i riksdagen. I reservationen skriver man vad man tror ska hända om arbetare från andra europeiska länder får villkor som ligger närmare det som gäller för andra på svensk arbetsmarknad: "Det innebär att det blir mindre attraktivt för företag från andra länder att komma hit, och därmed hämmas den fria rörligheten. I ett läge där Sverige har ett stort behov av arbetskraft i byggsektorn, men även inom andra sektorer, kan det vara direkt skadligt för Sverige."
Hör ni det, alla ni som jobbar på svenska byggen, vid vägarbeten i Sverige eller i andra branscher där det förekommer utstationering: Om era fackförbund arbetar för sjysta och likvärdiga villkor är det "direkt skadligt för Sverige", hälsar svensk borgerlighet. Jag är osäker på om representanterna för de här partierna vill svara för sig i kammaren i dag, men jag hoppas att de får den typen av frågor under de veckor som är kvar fram till valet till EU-parlamentet och även därefter.
Anf. 177 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Kristdemokraterna har i det här betänkandet en hel del reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12.
Arbetsrätten fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Den reglerar anställningsförhållanden och tydliggör ansvarsområden för både arbetsgivare och arbetstagare. Den svenska modellen har gett parterna relativt stor frihet att själva fatta beslut utifrån semidispositiv lagstiftning med kollektivavtal som reglerar anställningsförhållanden.
Tiderna har förändrats, så även arbetslivets villkor, sedan LAS, lagen om anställningsskydd, kom. Konkurrens från omvärlden innebär ett allt större behov av flexibilitet på arbetsmarknaden. Många fabriker har på regelbunden basis ett antal personer anställda via bemanningsföretag för att kunna ha en flexibilitet för variation vad avser orderingång. Tjänstesektorn växer, och många arbetar flexibelt utifrån uppdrag. Det finns därför behov av stor flexibilitet även i lagstiftningen.
Många som i dag har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden behöver vårt stöd för att få en plats på ett jobb att gå till. Vi har från Kristdemokraterna därför valt att förespråka anställningsformer som ska ge personer som står långt ifrån arbetsmarknaden en chans. Ett förslag till det var det vi tog fram i den tidigare Alliansen om inträdesjobb. Tanken är att man under en utbildningsperiod kan få en lägre ersättning innan man är etablerad inom yrket. På så sätt kommer man in i enlighet med LAS, lagen om anställningsskydd, som alla andra.
Den rödgröna regeringen jobbar på ett annat sätt. I de olika arbetsmarknadsåtgärder som den rödgröna regeringen skapat, såsom extratjänster, undantar man i stället personerna från anställningstryggheten, då de undantas från LAS.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Vi kristdemokrater har i en reservation kring ett flexiblare regelverk lyft fram behovet av att förlänga provanställningsperioden från sex till tolv månader. Vi tror att många företag behöver en längre tid för att våga anställa, särskilt dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om nyanlända som behöver lite längre tid för att bli varma i kläderna på jobbet.
Nu har ju EU beslutat att man inte ska ha längre provanställningar. Det är bara ett exempel på att EU alltmer ger sig in i vår arbetsmarknadspolitik, vilket vi kristdemokrater är kritiska till. Självklart ska det finnas trygghet för arbetstagare, men vi bör inte förhindra en viss flexibilitet på arbetsmarknaden. Varje land har sina utmaningar och bör också kunna hitta egna lösningar.
I EU-regleringen står att man kan överskrida sex månaders provanställning ifall det är motiverat med hänsyn tagen till anställningens karaktär eller om det ligger i arbetstagarens intressen. Det är också möjligt att göra avvikelser genom kollektivavtal. Jag tycker det vore viktigt att detta kom med i den utredning som regeringen nu har tillsatt utifrån januariöverenskommelsen. Vad jag kan förstå finns inte frågan med, utan det står enbart om turordningsregler. Då lär inte frågan om provanställning ingå, vad jag förstår. Det är kanske någon som kan förklara om det är annorlunda.
Fru talman! När det gäller flexiblare regler och nya anställningsformer är majoritetens svar att det kommer att utredas. Om det mesta i betänkandet står det att vi ska utreda frågan. Vi får väl se hur det går med det. Åtgärder för nyanlända som står utanför arbetsmarknaden i dag brådskar. Det krävs åtgärder snarast. Jag tycker att vi borde anta flera av de förslag som i dag ligger på bordet. Nu sätts vi allihop i väntrummen av samarbetspartierna, vilket är beklagligt.
Fru talman! Det är viktigt att företagen i olika konjunkturlägen kan anpassa sin verksamhet för att klara konkurrenskraven i omvärlden. De måste då kunna ställa om och behålla nyckelpersoner. Annars riskerar vi som vi ofta hör från företagare att de är rädda för att anställa, trots att de behöver personal.
Vi vill från Kristdemokraterna därför att undantagen från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen ska utökas från två till fyra personer oavsett företagets storlek. Vi litar inte på att skrivningarna i januariöverenskommelsen ska garantera nödvändiga förändringar på området, varför vi lägger fram en reservation om det i dag.
Fru talman! Arbetslivet ska också vara flexibelt för föräldrar. Att förena arbete och familjeliv måste vara prioriterat. Fram tills barnet är ett år är föräldraförsäkringen relativt flexibel, men efter ettårsdagen inträder en hel del begränsande regler som styr uttaget av föräldraförsäkringen. Vi vill öka föräldrars möjlighet att kunna kombinera familj och arbete och rätten att kunna vara tjänstledig för att vara med sina barn.
Riksrevisionen har i en tidigare rapport rekommenderat regeringen att överväga hur socialförsäkringssystemet och arbetsmarknadslagstiftningen bör anpassas för att underlätta för att kombinera arbete och anhörigomsorg. Även här bör, som vi menar det, frågan om rätten till tjänstledighet utredas. Vi utvecklar detta i vår reservation 18. Här menar vi att januariöverenskommelsen inte borgar för att vi får fram förslag på området som täcker det vi vill se.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Fru talman! Sverige har förhållandevis få strejker på arbetsmarknaden. Samtidigt förekommer olika typer av konflikter på arbetsmarknaden. Kostnaderna för de strejkerna är stora. Det gäller exempelvis den hamnstrejk vi sett under den senaste tiden. Vi talar om miljarder i kostnader för varje strejk, och på hamnområdet har det skett återkommande.
Nu har regeringen lagt fram en proposition om utökad fredsplikt, vilket vi välkomnar. Det är bra att parterna har blivit överens om de förändrade konfliktreglerna. Frågan är om det kommer att räcka eller om vi ändå kommer att behöva gå vidare om medlingsinstrumentet, proportionalitetsprincipen och rätten att vidta sympatiåtgärder. Det är någonting som vi föreslår. Det får vi återkomma till.
Fru talman! Avslutningsvis gäller det lex Laval. Utstationeringslagen har debatterats, som tidigare sagts här, ett stort antal gånger i kammaren. Att säkerställa goda villkor för dem som kommer och jobbar i Sverige är en självklarhet för oss kristdemokrater. Men regeringens syn och den lag som kom om utstationering står enligt Kristdemokraterna för protektionism och handlar mindre om omsorg om dem som kommer hit för att arbeta.
Det strider som vi ser det mot EU-rättens principer, och det försvårar för utstationering trots att många företag behöver arbetskraft från övriga Europa. Även Lagrådet har ifrågasatt, när regeringen gjorde ändringarna 2017, varför man inte först utvärderade den tidigare lagen med anledning av lex Laval. Vi anser därför att regeringen snarast bör återkomma med förslag på ändringar av utstationeringslagen.
Anf. 178 Martin Ådahl (C)
Fru talman! Jag valde att begära replik på Désirée Pethrus anförande därför att jag tycker att hon i många stycken är en mycket klok person och har sagt många bra saker från talarstolen.
En sak som återkommer ofta är att vi ska utreda en moderniserad arbetsrätt, inklusive undantagen. Där kan jag tycka att Kristdemokraterna kanske är lite försiktiga jämfört med vad som förväntas för att vi ska kunna bryta låset på arbetsmarknaden.
Om man är en klok person, som föregående talare är, är det då inte vettigt att man utreder saker ordentligt när man ska göra stora förändringar? Nu med en ettårig utredning av ett mycket stort ämne är det dessutom ganska högt tempo och intensitet i utredningen.
Anf. 179 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman ! Det är en relevant fråga som Martin Ådahl har. Vi har sagt att vi vill utreda förutsättningarna för en ny arbetsrätt. På det sättet är vi egentligen överens. Det vi känner en oro för är att vi har ett gäng som egentligen är helt motståndare till det, och sedan har vi er som vill driva på väldigt tufft.
Vi är oroliga för att det kommer att ta lång tid. Det kommer att utredas, och i slutändan blir det ett mischmasch som kanske ingen är nöjd med. Vi tänker då att vi har några konkreta förslag här i dag som vi skulle kunna rösta om och säga: Det här vill vi verkligen få igenom nu på en gång.
Jag känner en väldigt stor skepsis inför att det kommer att komma loss någonting utifrån utredningen.
Anf. 180 Martin Ådahl (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Fru talman! Jag tror nog att vi ska vara ärliga och erkänna att ska man göra detta på riktigt och ordentligt hade det inte funnits, vilken konstellation det än hade varit, en annan väg än att tillsätta en utredning med väldigt tydliga ramar. Det ska vara en väldigt hög ribba för vad man ska uppnå, en väldigt tydlig inriktning och en förväntan och ett krav på den utredningen. Det ska också finnas en väldigt bra kapacitet i den för att göra det. Det hade nästan vartenda seriöst alternativ som ägnat sig åt detta kommit fram till.
Jag tycker att man kan välkomna det faktum, och inte bara oroa sig för det, att det nu finns en fantastisk bredd för dessa reformer. Kristdemokraterna och Centerpartiet har tillsammans länge varit ganska ensamma om att driva detta, och många av de större partierna har ställt sig emot. Nu finns den stora bredden, vilket också borgar för att det ska bli av långsiktigt, för att göra moderniseringen av arbetsrätten och samtidigt den tydliga inriktningen i utredningen. Det kan trots allt vara någonting man kan välkomna.
Anf. 181 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Jag kan absolut säga att jag välkomnar en utredning. Men jag är ändå fortsatt orolig för att vad resultatet kommer att bli utifrån den disparata utgångspunkten som de som har slutit januariöverenskommelsen kommer ifrån.
Jag har många gånger här i talarstolen stått och pratat om att vi lever i en ny tid. Sedan lagen om anställningsskydd kom har arbetsmarknaden förändrats dramatiskt. Där är vi överens. Jag tror att vi behöver förändringar, även om jag delvis kan hålla med om att lagen om anställningsskydd är ganska flexibel.
Det är väldigt ofta så att det är de stora arbetsgivarna som har jurister och vet exakt hur de ska förhålla sig till lagen om anställningsskydd som vet hur man ska göra. Jag skulle vilja att fokus är framför allt på småföretagarna. Det är de som behöver hjälp och stöd till mer flexibilitet i anställningsformerna.
Jag välkomnar att det blir en utredning. Men jag oroas ändå över vad resultatet kommer att bli.
Anf. 182 Maria Nilsson (L)
Fru talman! Ni har hört i debatten att Liberalerna och Centerpartiet har tvingat Socialdemokraterna att slå sönder den svenska modellen. Det är som att vi med berått mod skulle vilja dra undan tryggheten för alla anställda eller med berått mod skulle vilja säga upp erfarna människor från anställningar. Det är självfallet inte sant.
Fru talman! Vårt mål är att fler än i dag ska komma in på arbetsmarknaden. Fler ska kunna få ett jobb. Liberalernas huvudregel är: Ett arbete är alltid bättre än inget arbete alls.
Låt oss tala om det som ibland floskelaktigt benämns som höga trösklar in på den svenska arbetsmarknaden. Vad betyder höga trösklar, och vilka konsekvenser får det? I mars 2019 befann sig ungefär 390 000 människor i Sverige i arbetslöshet. Det är inte okänt att Liberalerna älskar att prata om EU och Europa i alla möjliga, och kanske även alla omöjliga, sammanhang. Men här är det relevant, för vi behöver jämföra siffrorna. Vad betyder de egentligen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Vad gäller ungdomsarbetslösheten ligger Sverige 2019 över genomsnittet i Europa. Detsamma gäller för den totala arbetslösheten. Sverige är också bland de länder som har den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikes födda.
För mig har de här skillnaderna fått flera ansikten under den här våren. Tillsammans har vi ingått i ett mentorskapsprogram som en organisation som heter Mitt Liv arrangerar. Mitt Liv vill bygga bryggan mellan svensk arbetsmarknad och kompetent arbetskraft med utländsk bakgrund. Få jobb förmedlas genom Arbetsförmedlingen, och många står villrådiga inför konsekvenserna av den struktur som svensk arbetsmarknad i dag utgör.
Jag har träffat välutbildade personer, Cecilia från Kina, Adel från Syrien, Marina från Ukraina med flera, och jag har under våren sett dem kämpa med att sammanställa cv:n, träna anställningsintervjuer och försöka bygga nätverk för att ta sig in på svensk arbetsmarknad.
Fru talman! Då ska vi ändå vara medvetna om att de jag har mött är långt bättre rustade än andra, som kanske kommer från länder där den offentliga sektorn och dess utbildningssystem sedan generationer är söndertrasade av krig och konflikt.
Sverige och svensk arbetsmarknad riskerar att delas upp i ett vi och ett dem. Det är ett vi som är födda i Sverige, har fast anställning och utbildning och som har ganska lätt att få ett nytt jobb om vi skulle förlora ett arbete, och det är ett dem där avståndet växer till ett så kallat riktigt jobb.
Fru talman! Det oroar mig att vi har en ny arbetslöshet. Det kallas strukturell arbetslöshet, där många inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Om vi inte klarar att göra detta i högkonjunktur - vad kommer då att hända den dag vi hamnar i en lågkonjunktur? Det här visar på att något måste göras.
Detta, fru talman, är skälen till att vi vill se en delvis förändrad arbetsrätt. Det har lett fram till de direktiv som ligger på bordet och som vi har hört nämnas här i dag. Den svenska arbetsmarknaden ser inte ut som den gjorde i början på 80-talet, då den senaste reformeringen av LAS gjordes.
Den förändrade arbetsrätt som vi nu jobbar för ska ge företagen flexibilitet och samtidigt skydda den enskilda arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar. Dagens arbetsmarknad i Sverige präglas av ett större behov av både flexibilitet och rörlighet än när LAS infördes.
De direktiv som ligger till grund för den utredning som ska börja sitt arbete består av fyra delar: Det ska finnas konkreta och tydliga undantag från turordningsreglerna. Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling hos den anställde ska stärkas. Det ska bli lägre kostnader vid uppsägning samtidigt som rättssäkerheten upprätthålls. Det ska bli bättre balans i anställningsskydden.
Fru talman! Liberalerna har inga dolda agendor om att gynna företagarna genom att göra det osäkrare för arbetstagaren. Vår agenda är tydlig, vår agenda är transparent och vår agenda handlar om att fler människor i Sverige ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Fler människor ska komma i arbete.
Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande vill jag nu yrka bifall endast till reservation 21.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
(Applåder)
Anf. 183 Ali Esbati (V)
Fru talman! Jag misströstar kanske lite när det gäller att kunna få ett bra svar på frågan om hur man tänker sig att Sverige, som har den högsta andelen av folk som jobbar, ska kunna få en högre andel genom att det ska bli lättare att sparka folk. Det finns ingenting i fakta och statistik från den övriga världen som tyder på att det skulle funka på det sättet.
Jag vill dock framför allt fokusera på EU-frågan eftersom den tycks ligga Liberalerna mycket varmt om hjärtat. Det gäller frågan om lex Laval, som man nu föreslår att man ska återinföra. Jag vill försöka förstå varför det är viktigt för Liberalerna att det ska vara lättare för arbetsgivare att ställa arbetare mot varandra och att det ska vara lättare att lönedumpa utan att fackliga organisationer kan ingripa mot det. Ni vill också använda EU för detta.
Beror det på att man - i och för sig möjligen på goda grunder - anser sig vara för svag för att genomföra detta politiskt i Sverige med enbart svensk lagstiftning? Eller är det en principsak att det i hela EU ska vara möjligt att ställa arbetare mot arbetare och skapa konflikter mellan dem på det sättet?
Anf. 184 Maria Nilsson (L)
Fru talman! Tack, Ali Esbati, för frågan! Jag vet att du är mycket kunnig på området. Men man måste väl säga vi kommer från väldigt olika ideologiska bakgrunder, och det skiner nog igenom i din fråga liksom i mitt svar.
Till skillnad från Ali Esbati håller vi i Liberalerna EU väldigt varmt och väldigt högt. Jag värjer mig lite mot detta med att ställa arbetare mot arbetare. Det är absolut inte det vi gör, även om jag vet, fru talman, att Ali Esbati uppfattar det så. Det vi vill göra är att säkra den fria rörligheten i Europa.
Byggnadssektorn, till exempel, skriker efter arbetskraft. Vi behöver säkerställa den. Men denna typ av begränsningar gör att vi inte kan göra det.
Anf. 185 Ali Esbati (V)
Fru talman! Jag är glad över att Maria Nilsson bryr sig om min upplevelse av saker och ting. I och för sig tror jag inte att det viktigaste är hur jag upplever hur saker är, utan hur det faktiskt är när det gäller detta att ställa folk mot varandra.
I det här fallet handlar frågan om huruvida svenska fackföreningar ska ha möjligheten att ta strid för att det är svenska villkor som ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Vi tycker att de ska ha det. Om man inte gör så gör man det lättare för arbetsgivare som exempelvis har utstationerad personal från länder med generellt sett lägre lönenivåer eller sämre villkor. Det blir lättare för dem att säga att arbete som genomförs i Sverige, till exempel vid ett svenskt bygge, inte ska behöva betalas på ett sätt som vi annars i Sverige anser vara lämpligt, trots att det är samma typ av arbete som ska genomföras. Jag skulle säga att det är både en principiell fråga och en praktisk fråga.
När det gäller huruvida man får personer att fylla de platser som finns på byggena säger vi ju inte att vi inte ska ha några personer som kommer från andra länder och arbetar. Om det finns stor efterfrågan på byggarbetskraft i Sverige är det glädjande. Det skulle kunna finnas ännu större arbetskraft om vi förde en bättre bostadspolitik med offentliga investeringar, men det kan vi diskutera en annan gång. Men om vi gör så är det väl självklart att man också ska ha skäliga anställningsvillkor och skäliga löner. Det är den frågan vi diskuterar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Om man nu är så varm anhängare av EU tycker jag att man ska kunna förklara varför man är det. Är det för att man tror att EU-projektet ska ge svenska arbetare bättre villkor, eller vill man på det här sättet få större möjligheter till löne- och villkorsdumpning? Det var min fråga.
Anf. 186 Maria Nilsson (L)
Fru talman! Ali Esbati oroar sig för att jag oroar mig över hans upplevelser. Jag oroar mig ganska mycket när Ali Esbati säger att det faktiskt är så. Det skulle betyda att det finns en objektiv sanning som Ali Esbati sitter inne med och som vi andra inte riktigt har kommit fram till. Det ställer jag mig ganska tveksam till.
Det största problemet i dag när man besöker olika företag är kompetensbrist. Oavsett vilken bransch, oavsett vilka företagare är det kompetensbrist. Vi måste göra allt vi kan för att kompetensförsörja de företag som finns i Sverige. Då ska vi inte sätta upp onödiga hinder som gör att man inte kan ta hit fler arbetstagare från andra delar av EU så att välståndet och tillväxten ökar. Det är precis av den anledningen som vi lägger fram det här förslaget.
Ja, vi är varma EU-vänner. En fundamental del av EU-gemenskapen är den fria inre rörligheten. Det är precis därför vi anser att just den här delen är så viktig.
(Applåder)
Anf. 187 Helén Pettersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
Som vanligt kan vi konstatera att arbetsrätten är en fråga som engagerar många riksdagsledamöter varenda gång vi diskuterar dessa motioner. Det är väldigt många yrkanden - jag tror att det är över 80 - så jag kommer inte att bemöta dem alla, men en del.
Arbetsrätten engagerar inte bara oss här i kammaren, fru talman, utan väldigt många fler än så. Det ska den göra. De många lagar som vi samlar i ett slags begrepp, det som vi kallar arbetsrätt, är ju lagar som i allra högsta grad berör folks vardag. Det handlar om hur du ska ha det på jobbet. Faktum är att ännu fler människor borde visa stort engagemang i de här frågorna, som är livsavgörande för många.
Ett av avsnitten i betänkandet handlar om tidsbegränsade anställningar. Detta är en ständigt levande debatt i politiken, vilket vi har hört nästan alla talare före mig ta upp.
Det finns några saker som jag tycker att man ska ta upp när man pratar om anställningsformer. Till att börja med ökar antalet tidsbegränsade anställningar ständigt och stadigt i Sverige i dag. Eftersom vi fortfarande vill se tillsvidareanställning som norm på arbetsmarknaden ser vi detta som ett problem. Människor upplever sig i många fall utnyttjade, och de premisser som en del av de tidsbegränsade anställningarna innebär hör inte hemma på en modern arbetsmarknad. Att sova med mobiltelefonen under kudden för att inte missa en förfrågan om några timmars arbete för att någon annan hunnit före med att säga ja, att aldrig få ta ett banklån eller än mindre teckna kontrakt på en hyreslägenhet för att du inte har en arbetsgivare eller vet vilken inkomst du kommer att ha nästa månad - det är faktiskt snubblande likt de förhållanden svenska arbetare hade förr i tiden, då man stod med mössan i hand utanför fabriksgrindarna och bönade och bad om att få jobba några timmar för att kunna ställa mat på bordet åt sin familj.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Så vill inte jag att arbetsmarknaden ska se ut. Jag vill att människor ska ha arbeten som ger trygghet, så att alla och envar kan ges möjlighet att leva sina liv som trygga individer. Det är så vi bygger ett starkt samhälle.
Men missförstå mig inte! Tidsbegränsade anställningar behövs också på en fungerande arbetsmarknad. Det kommer alltid att finnas behov av vikariat, projektanställningar, förstärkning vid arbetstoppar och så vidare. Det är jag naturligtvis inte emot.
Det som är så klokt och flexibelt med den svenska partsmodellen är att alla branscher är specialister på vilka olika anställningsformer som behövs hos just dem och därför har reglerat det i kollektivavtal. Jag har själv varit anställd som "extra vid behov" i hotell- och restaurangbranschen på 80talet. Som så många andra kom jag in den vägen. Det var en anställningsform som man kan diskutera, men den fanns i kollektivavtal därför att man ansåg det vara en nödvändig anställningsform i just den branschen.
Flexibiliteten och vidden av anställningsformer på svensk arbetsmarknad är stor. Det tycker jag är bra. Jag tycker också att det är något som parterna i de olika branscherna kan bäst. Därför är lagstiftningsvägen sällan en bra väg att gå när det gäller anställningsformer.
Över 90 procent av alla anställda på svensk arbetsmarknad omfattas av kollektivavtal. För alla dessa finns alla olika anställningsformer som behövs i kollektivavtal.
Det var därför det blev så fel när man 2007 under den borgerliga regeringen lagstadgade om en anställningsform som hette allmän visstidsanställning. Den anställningsformens införande rubbade balansen på arbetsmarknaden. Jag anser fortfarande att anställningsformen allmän visstid inte borde finnas. Tyvärr har vi ingen majoritet för det i riksdagen nu, men jag vill ändå vara tydlig med att parterna kan arbetsmarknaden och branscherna bäst. Låt dem hantera vilka anställningsformer som behövs i de olika branscherna på svensk arbetsmarknad!
I detta betänkande finns också, vilket flera har lyft fram, yrkanden om förlängd provanställningstid från sex till tolv månader. Med anledning av det jag sagt tidigare tycker jag att det är orimligt. Jag kommer ihåg när man i början av 90-talet förlängde provanställningstiden från en till tre månader. Facken var i upplösningstillstånd. Jag upplevde min första telefonkonferens som fackligt förtroendevald, blixtinkallad av förbundsledningen: Vad är det som händer på svensk arbetsmarknad? Om en arbetsgivare inte på en månad kan se om man har gjort en bra eller dålig rekrytering är det inte lagen det är fel på, sa man då som argument.
I dag har vi alltså sex månaders provanställningstid. Det, tillsammans med alla andra anställningsformer som jag redan har nämnt, gör att jag tänker mig att det finns en tillräckligt stor palett av val för en arbetsgivare som ska nyanställa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Ett annat avsnitt handlar om utstationerade arbetstagare. Jag kan konstatera att det finns flera yrkanden om att återinföra lex Laval. En huvudanledning som förs fram är att det nu skulle vara mindre attraktivt för utländska företag att komma hit och att det skulle hämma den fria rörligheten.
Det är dock inte bara företag som ska ha fri rörlighet. Det kan inte vara så att det bara är där rörligheten ligger och inte hos löntagarnas rättigheter. Det vi ser i verkligheten är faktiskt också det motsatta. År 2018 hade vi fler utstationerade i Sverige än någonsin - jag tror att det hade ökat med 30 000 jämfört med året innan. Företagen är inte rädda att utstationera arbetstagare till Sverige.
Denna debatt kommer vi att få anledning att återkomma till. Vi har just nu en utredning i gång om hur vi ska implementera de revideringar som gjorts i utstationeringsdirektivet för att göra det bättre och tydligare.
Fru talman! Turordningsreglerna i LAS, lagen om anställningsskydd, är en fråga som engagerar många. Det finns en hel del yrkanden om dem även detta år. Regeringen har, precis som vi har hört, tillsatt en utredning om turordningsreglerna som ett led i att leverera på det 73-punktsprogram som regeringspartierna tillsammans med L och C har lagt fram. Samtidigt som denna utredning pågår under det kommande året har parterna möjlighet att förhandla om turordningsregler och omställning, och det hoppas vi att de kommer att göra. Vi kommer att följa utvecklingen med intresse, och jag är övertygad om att vi kommer att ha livfulla debatter framöver om dessa frågor när förslagen finns att ta ställning till.
Fru talman! Jag är väl medveten om att det finns olika åsikter kring det 73-punktsprogram som vi har förhandlat fram mellan de fyra partierna, inte minst om de frågor som gäller just det här området. Som socialdemokrat har jag naturligtvis förståelse för det i viss mån. Men jag skulle vilja be alla er som ser på 73-punktsprogrammet med skepsis att läsa det betänkande som vi debatterar i dag. Jag kanske till och med skulle be er att läsa de hundratals sidor med motioner som ligger till grund för betänkandet som vi debatterar i dag. För i reservationer och motioner framgår det mycket tydligt vad alternativet till 73-punktsprogrammet hade varit. Om vi skulle ha haft ett konservativt block som hade skapat underlag för en regering hade inskränkningarna i arbetsrätten varit enorma. Det ligger skarpa förslag i betänkandet om grova inskränkningar av strejkrätten, om lagstadgade minimilöner för vissa, om förlängda provanställningar, om förändringar i betydligt fler delar av LAS än turordningen, om fler lagstadgade anställningsformer och om återinförande av lex Laval.
Sammantaget skulle alla dessa delar fullkomligt rasera balansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Och de stora förlorarna på det skulle vara Sveriges löntagare.
(Applåder)
Anf. 188 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Det var inte så där jättemycket konkret som Helén Pettersson lyfte fram när det gäller turordningsreglerna och det som vi kan förvänta oss ska komma i den här utredningen. Det var inte så mycket tal om utredningen mer än om att försvara det som vi har i dag. Flera gånger i betänkandet hänvisar man till januariöverenskommelsen och utredningen om arbetsrätt. Samtidigt kan vi se Socialdemokraterna vackla i debatten - än är det hit och än är det dit. En dag säger man att man inte ska ändra en punkt eller ett kommatecken i LAS, och nästa dag är man beredd att göra en utredning om turordningsreglerna och LAS.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Hur ser Socialdemokraterna på behovet av en ny arbetsrätt? Är det en ny tid som kräver förändringar i arbetsrätten, enligt er? Svider utredningen, eller är ni glada att ni tvingas att faktiskt göra någonting?
Anf. 189 Helén Pettersson (S)
Fru talman! Nej, jag var inte speciellt specifik kring utredningen. Jag vet att direktiven är framskrivna och finns tillgängliga, och jag tror att alla vi som är politiskt engagerade i de här frågorna har läst dem. Utredningen har knappt ens kommit på plats, så självklart tänker jag inte föregå den med vad man kommer att komma fram till eller hur man kommer att arbeta. Därför har jag inte varit inne på specifika detaljer.
Det är ingen hemlighet att socialdemokrater står för en stark LAS, men det är heller ingen hemlighet att det är en prioritering som vi har valt att göra för att hålla undan sverigedemokrater från makten att sluta ett 73punktsavtal som innebär förändringar i turordningsreglerna. Det står jag för, och vi kommer att leverera.
Anf. 190 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Just när det gäller arbetsrätt har väl Sverigedemokraterna faktiskt ganska många gånger samma åsikt som Socialdemokraterna, så jag tror inte att man kan hänvisa till att den stora förändringen skulle ha kommit på grund av Sverigedemokraternas inflytande. Det här är snarare någonting som Socialdemokraterna har gjort för att behålla makten. Det vet vi, och det har väl Socialdemokraterna också mer eller mindre indirekt erkänt.
Men jag får inget svar på vad som är förhoppningen från Socialdemokraterna att utredningen ska föra med sig. Vad är ingångsvärdet? Ni måste ha någon typ av värdering när det gäller vad ni vill åstadkomma med den här utredningen. Det skulle vara intressant om Helén Pettersson kunde formulera någonting på det området.
Arbetsmarknadsutskottet har beslutat att göra en resa till Danmark och studera deras flexicurity, alltså deras flexibla arbetsmarknadssystem. Socialdemokraterna har gått med på det - man har ordförandeposten i utskottet - så jag undrar: Hur ser Socialdemokraterna på behovet av mer flexicurity på svensk arbetsmarknad?
Anf. 191 Helén Pettersson (S)
Fru talman! Våra ingångsvärden i utredningen och de förslag som kommer att komma därifrån är naturligtvis det som vi har kommit fram till och som också är läsbart i 73-punktsprogrammet. Det handlar om att det ska komma tydligt ökade undantag från turordningsreglerna, men det handlar också om att skydda anställda från godtycke, att hitta en balans i anställningsskyddet mellan olika anställningsformer, där det är väldigt olika och orättvist i dag, och om att balansen mellan parterna ska finnas kvar på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Jag förstår att det är en grannlaga uppgift för utredaren att få ihop allt detta, men jag ser väldigt mycket fram emot att det ska komma ett balanserat, genomförbart förslag som vi alla kan vara nöjda med - i alla fall vi som har tecknat avtalet. Jag räknar inte med att alla ska vara nöjda.
Vad gäller flexicurity och att det anordnas en resa då hela utskottet ska besöka ett annat land, som vi dessutom ofta använder som exempel i debatten när vi diskuterar arbetsmarknad, är inte speciellt märkligt. Det betyder inte heller att något parti vill köpa den modellen rakt av. Vi åker dit för att lära oss. Vad har funkat bra? Vad har funkat sämre? Vi vet att bägge delarna finns. De enda som kan förklara för oss och som vi kan lära oss av är de som faktiskt redan har genomfört det. Jag hoppas att det blir en bra resa.
Anf. 192 Hanif Bali (M)
Fru talman! Vi fick i anförandet höra allt som var fel med våra förslag. Vi har på ganska länge inte sett socialdemokratiska förslag på vad de vill göra med arbetsmarknaden och den enorma tudelning och de stora problem som finns. Genom januariöverenskommelsen har vi kunnat få i alla fall en föraning om vad som kommer, vilket är ganska roligt med tanke på att allt det som Socialdemokraterna i valrörelsen kritiserade Moderaterna för - och ibland till och med fantiserade ihop att Moderaterna ville införa - nu ska införas av Socialdemokraterna. Ibland håller jag inte med om vissa saker som ska införas, men det finns en viss skadeglädje i mig så klart att det var just Nixon som åkte till Kina och att det är just Socialdemokraterna som ger sig på den svenska arbetsrätten.
Helén Pettersson tog väldigt tydligt upp i anförandet att det ska vara upp till parterna att bestämma de olika anställningsformer som finns i Sverige. Det är nyheter för mig. Jag kände inte till att Socialdemokraterna vill ta bort de olika lagstadgade anställningsformerna och lämna det helt åt parterna. Det vore en väldigt välkommen utveckling. Om det inte är så vore det jättebra om Helén Pettersson säger att hon är för att lagreglera där hon tycker att det är bra och att det sedan ska vara upp till parterna på de områden där hon kanske inte håller med.
Det här är det lite märkliga i diskussionen om vad som är den svenska modellen, för på de områden där det passar lagstiftar man, och där det inte passar, när någon annan vill lagstifta på området, är det plötsligt den svenska modellen som gäller. Det vore jättebra om Helén Pettersson kunde klargöra detta.
Anf. 193 Helén Pettersson (S)
Fru talman! Vi har haft den här diskussionen tidigare i utskottet, men det var under en tidigare mandatperiod, så jag kan upprepa lite vad vi har sagt i tidigare replikskiften.
Den svenska modellen bygger på att vi har en grund i lagstiftning som gäller alla, hela arbetsmarknaden. Utöver detta byggs det på branschvis via kollektivavtal. Nej, självklart vill jag inte att alla nuvarande anställningsformer ska rivas upp. Hanif Bali inleder med att säga att vi socialdemokrater under valrörelsen stod och hittade på saker som Moderaterna vill, och i nästa andetag står Hanif Bali och hittar på vad jag har sagt att jag vill att vi ska göra. Jag vill bara påpeka det.
Nej, det är inte så att denna regering kommer att genomföra allt det som vi tidigare har anklagat och också nu anklagar Moderaterna för att vilja genomföra. Detta är inte en slakt av den svenska arbetsrätten, som Hanif Bali kraftfullt uttryckte det i sitt inledningsanförande.
Detta handlar om turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Det är en ganska liten del i den stora del som vi kallar arbetsrätt. Kom inte och lägg andra ord i min mun!
Anf. 194 Hanif Bali (M)
Fru talman! Det är här hyckleriet blir tydligt. De gånger Moderaterna har föreslagit till och med mildare förändringar av just turordningsreglerna har Socialdemokraterna attackerat Moderaterna med att vi vill genomföra just en slakt av arbetsrätten. Men nu när det är Socialdemokraterna som vill genomföra det är det fantastiskt.
Vi är såklart glada över att ni gör det, Helén Pettersson. All heder till er för att ni vill genomföra det här.
Det som är märkligt i debatten är att när Moderaterna vill göra förändringar i lagstiftning är det hemskt. Det handlar till exempel om arbetsrätt och olika anställningsformer. Då ska det vara upp till parterna. Men de lagändringar som Socialdemokraterna har genomfört och som man påstår är grunden för den svenska modellen är jättebra och väl motiverade, och det man vill göra nu bryter inte alls mot den svenska modellen. Det är här hyckleriet blir uppenbart.
När ni vill förändra turordningsreglerna är det bra. När vi vill förändra turordningsreglerna är det dåligt. När ni vill införa olika anställningsformer är det bra. När vi vill införa olika anställningsformer är det dåligt.
Man kan tycka att de olika förslagen är bra eller dåliga, baserat på egna meriter. Men debatten blir farlig om man varje gång olika partier vill genomföra olika förslag säger att det hotar den svenska modellen. Jag tror att det vore väldigt hämmande för en öppen och ärlig debatt.
Den här mandatperioden kommer faktiskt att göra gott; det kommer att bli väldigt uppenbart för de svenska väljarna vilken dubbelmoral Socialdemokraterna har i sin retorik. De anklagar oss för att vilja slakta den svenska arbetsmarknadsmodellen, men nu vill de själva genomföra de förändringar som Moderaterna har propagerat för länge.
Anf. 195 Helén Pettersson (S)
Arbetsrätt
Fru talman! Jag tyckte att jag var ganska tydlig i mitt anförande med den sammantagna bilden. Om alla förslag på förändringar i alla dessa lagar som vi kallar arbetsrätten som Moderaterna har lagt fram skulle genomföras skulle balansen mellan arbete och företag tippa över på svensk arbetsmarknad. Balansen skulle försvinna.
Arbetsrätt
Det är en av anledningarna till att vi har satt oss ned och förhandlat och kommit överens med Centern och Liberalerna om detta 73-punktsprogram. Alternativet hade nämligen varit förödande för svenska löntagare. Helheten av de förslag på slakt av den svenska modellen som Moderaterna tid efter tid har lagt fram skulle vara förödande. Det är det som har lett fram till 73-punktsprogrammet. Vi har nu en utredning som handlar om just turordningsreglerna och inte hela den svenska arbetsrätten.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Arbetsmiljö och arbetstid
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:88 Onsdagen den 8 majProtokoll 2018/19:88
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Flexiblare regelverk m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:2060 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 6,
2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 36,
2018/19:2595 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3,
2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 29,
2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkandena 11 och 14,
2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 33 och
2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 25.- Reservation 1 (M)
- Reservation 2 (KD)
- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 7 M 0 64 0 6 SD 56 0 0 6 C 28 0 0 3 V 0 0 25 3 KD 0 0 20 2 L 16 0 0 3 MP 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 204 64 45 36 Nya anställningsformer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 7,
2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 7,
2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 1,
2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 och
2018/19:2918 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7.- Reservation 4 (M, KD)
- Reservation 5 (SD)
- Reservation 6 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 7 M 3 0 61 6 SD 0 55 1 6 C 28 0 0 3 V 0 0 25 3 KD 0 0 20 2 L 16 0 0 3 MP 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 151 55 107 36 Stärkt anställningsskydd
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 15, 16, 18, 19 och 27,
2018/19:742 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2018/19:744 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2018/19:947 av Pyry Niemi (S),
2018/19:1082 av Paula Holmqvist m.fl. (S) och
2018/19:2039 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2.- Reservation 7 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 7 M 64 0 0 6 SD 55 0 0 7 C 28 0 0 3 V 0 25 0 3 KD 20 0 0 2 L 16 0 0 3 MP 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 287 25 0 37 Rätt till heltid
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 35 och
2018/19:583 av Roger Hedlund (SD).- Reservation 8 (V)
Turordningsreglerna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:78 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 4,
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 20,
2018/19:424 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:1663 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M),
2018/19:1866 av Boriana Åberg (M),
2018/19:1897 av Louise Meijer och Noria Manouchi (båda M),
2018/19:2595 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 12,
2018/19:2842 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 8 och
2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 24.- Reservation 9 (M)
- Reservation 10 (SD)
- Reservation 11 (V)
- Reservation 12 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 7 M 0 0 64 6 SD 0 0 56 6 C 28 0 0 3 V 0 0 25 3 KD 0 20 0 2 L 16 0 0 3 MP 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 148 20 145 36 Företrädesrätten till återanställning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 17 och
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 13.- Reservation 13 (M)
- Reservation 14 (V)
Uthyrning av arbetstagare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 21-25.- Reservation 15 (V)
Utökad rätt till ledighet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:152 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,
2018/19:1639 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1, 13 och 48,
2018/19:1640 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1,
2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 11,
2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 11,
2018/19:2829 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 1,
2018/19:2989 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 88 och
2018/19:2997 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 8 och 32.- Reservation 16 (M)
- Reservation 17 (SD)
- Reservation 18 (KD)
Stridsåtgärder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:421 av Christian Carlsson (KD),
2018/19:522 av Markus Wiechel (SD),
2018/19:2595 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 10 och 11,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 24 och
2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 26 och 27.- Reservation 19 (M)
- Reservation 20 (KD)
- Reservation 21 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 7 M 0 0 64 6 SD 56 0 0 6 C 28 0 0 3 V 24 0 1 3 KD 0 0 20 2 L 0 16 0 3 MP 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 212 16 85 36 Lex Laval
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:2595 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 26 och
2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 23.- Reservation 22 (M, C, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (M, C, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 7 M 0 64 0 6 SD 56 0 0 6 C 0 28 0 3 V 25 0 0 3 KD 0 20 0 2 L 0 16 0 3 MP 11 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 185 128 0 36 Övrigt om utstationering av arbetstagare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4,
2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 25 och
2018/19:2992 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 22.- Reservation 23 (M, KD)
- Reservation 24 (V)
Lag mot trakasserier i arbetslivet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 29,
2018/19:753 av Ingemar Nilsson (S),
2018/19:1152 av Åsa Eriksson (S) och
2018/19:1160 av Kadir Kasirga och Teres Lindberg (båda S).- Reservation 25 (V)
Socialt protokoll inom EU, Global Deal och ILO:s kärnkonventioner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:383 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3,
2018/19:723 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och
2018/19:757 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6.- Reservation 26 (V)