Associationsrätt
Motion 2018/19:2829 av Mats Green m.fl. (M)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Arbetsmarknadsutskottet
Händelser
- Inlämnad
- 2018-11-30
- Granskad
- 2018-11-30
- Hänvisad
- 2018-12-05
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter till tjänstledighet för att starta företag och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering av EU-beslut och svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera lagen om företagsrekonstruktion och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige behöver fler jobb och fler entreprenörer. Företagsamhet är grunden för vårt välstånd och det som driver samhället framåt. Vi vet att fyra av fem jobb skapas hos småföretagare, och då måste vi ha en politik som underlättar. Jobb skapas när det går att anställa till rimliga villkor och regelverken inte skapar onödigt höga trösklar till nyföretagande.
Sveriges största samhällsproblem är det nya och växande utanförskap som drabbar utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning. För att bryta utanförskapet och öka vår konkurrenskraft måste Sveriges företagsamhet och förmåga att skapa nya jobb – i hela landet – stärkas. Detta gäller såväl enkla jobb som de jobb som kräver lång utbildning och erfarenhet. Bara genom goda villkor för företagande och företagsamhet kan vi klara de samhällsproblem vi står inför.
Ledighet för att starta företag
Enligt Tillväxtverket kan ungefär 50 procent av svenskarna tänka sig att starta ett eget företag, däremot är det bara runt 10 procent som gör det i slutändan. För många är även klivet från anställning till eget företag ett hinder. Därför borde vi utöka möjligheten till tjänstledighet från dagens sex månader till minst ett år när man vill starta företag.
EU-harmonisering och implementering av EU-beslut
Hur EU-regler implementeras får direkta följder på Sveriges konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. Därför bör alltid miniminivåer anges inför implementering av direktiv.
Det bör också införas krav på tydligare redovisning i konsekvensutredningar i samband med genomförande av EU-lagstiftning. Konsekvensutredningarna ska innehålla en beskrivning av det för företagen minst ingripande sättet att genomföra rättsakten. I de fall miniminivån överskrids ska konsekvensutredningen innehålla en motivering till varför, en beskrivning av vilka genomförandeåtgärder som föreslås och en bedömning av vilka effekter detta får för företag. Myndigheter bör få i uppdrag att i sin verksamhet och vid normgivning beakta åtgärdernas påverkan på svenskt näringslivs konkurrenskraft.
Därtill vore möjligheten att se över en benchmarking mellan länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch ett viktigt verktyg för att Sverige fortsatt ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor. Möjligheten till en kontinuerlig jämförelse av branschspecifika kostnader och regler i våra konkurrentländer bör ses över så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen. En kontinuerlig översyn och utvärdering av befintlig lagstiftning för att säkerställa att denna är tidsenlig och ändamålsenlig bör också övervägas.
Företagsrekonstruktion
Lagstiftningen kring företagsrekonstruktion är viktig för att fler företag ska få en möjlighet till en andra chans. Ett företag som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga, men som mer eller mindre tillfälligt har hamnat i betalningssvårigheter, ska kunna rekonstrueras i stället för att försättas i konkurs. Företagsrekonstruktion är därför ett sätt att minska risken för att misslyckande, men möjligheten används i liten utsträckning. För att fler krisande företag ska använda sig av företagsrekonstruktion och för att antalet lyckade rekonstruktioner ska öka behöver borgenärerna ha förtroende för institutet. Genom reformer i enlighet med förslagen i Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72), som tar hänsyn till borgenärernas intressen och som borgenärerna känner sig trygga med, bör även företagens möjlighet till krediter och tillväxt förbättras.
Mikroföretag
Möjligheten att driva så kallade mikroföretag bör införas, vilket riksdagen har tillkännagivit för regeringen (bet. 2015/16:CU6). Mikroföretag är aktiebolag som har låg omsättning och få anställda, vilket gör att de bör undantas från vissa krav på administration, exempelvis att skicka in årsredovisningar till Bolagsverket, samtidigt som de kvalificerar för möjligheten att avstå från att använda sig av en revisor. Mikroföretag bör undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på kärnverksamheten. Exempelvis kan reglerna för momsredovisning ses över.
Mats Green (M) |
|
Cecilie Tenfjord Toftby (M) |
Jörgen Warborn (M) |
Lars Beckman (M) |
Maria Stockhaus (M) |
Yrkanden (3)
- 1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter till tjänstledighet för att starta företag och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Arbetsmarknadsutskottet
Betänkande 2018/19:AU9 - Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- 2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering av EU-beslut och svensk konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Näringsutskottet
Betänkande 2018/19:NU7 - Utskottets förslag
- Delvis bifall
- Kammarens beslut
- Delvis bifall
- 3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera lagen om företagsrekonstruktion och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
- Civilutskottet
Betänkande 2018/19:CU6 - Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
Behandlas i betänkande (3)
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.