Regional utvecklingspolitik

Anf. 137 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru ålderspresident! Det här är ett motionsbetänkande, och jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Låt oss för en stund föreställa oss att vi, likt Nils Holgersson, svävar högt över vårt avlånga land. Från denna utsiktspunkt ser vi ett Sverige präglat av bördiga jordbruksmarker i söder, täta skogar som sträcker sig genom hjärtat av landet, pulserande städer som driver innovation och tillväxt och en levande landsbygd där tradition och förnyelse går hand i hand.

För att binda samman vårt land och främja regional tillväxt är en robust infrastruktur avgörande. Regeringen prioriterar därför upprustning av befintliga vägar och järnvägar. Genom att förbättra dessa transportleder underlättar vi för människor att pendla till arbete och utbildning och för företag att nå sina marknader.

I ett land med Sveriges geografi spelar de regionala flygplatserna en särskild roll. De är inte bara viktiga för affärsresor och turism utan också för att säkerställa att även avlägsna regioner har tillgång till snabba transporter. Genom att stödja och utveckla dessa flygplatser stärker vi hela landets konkurrenskraft.

De sydliga delarna av Sverige utgör med sina rika jordar grunden för vårt jordbruk. Här produceras livsmedel av högsta kvalitet, vilket inte bara säkerställer vår inhemska försörjning och ger oss möjlighet att öka nivån för att komma upp i självförsörjningsgrad – jordbruket stärker Sverige och kan bidra till export och ekonomisk tillväxt. Det är därför av yttersta vikt att vi behåller kontrollen över hur ett livskraftigt jordbruk kan utvecklas. Vi vet att konventionella odlingar hos oss i Skåne håller barnmatsnivå. Ingen använder mer tillsatser än vad som är nödvändigt, och restprodukterna av spårämne är så ytterst små att de försvinner innan grödan skördas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det pågår mycket intressanta innovationer. En av dem är att ta vara på ärtans restprodukter, som blir en ny produkt hos en annan entreprenör i en kedja av hållbarhet. Det pågår också ett arbete med att ta fram en vegetarisk produkt som inte kräver vatten i sin framställning. Den ska sedan användas för att tillaga till exempel en god ”köttfärssås”. Det här är spännande och viktiga områden inom livsförsörjningen framåt.

Det svenska jordbruket står inför en avgörande omställning, men den måste genomföras med både ekonomisk och miljömässig klokskap. När investeringskostnaderna för klimatomställningen uppskattas till mellan 80 och 85 miljarder kronor, med årliga tillkommande kostnader på 10–11 miljarder, krävs en ansvarsfull politik som värnar både klimatet och konkurrenskraften.

Vi moderater ser ljusglimtar. Jordbruksverkets senaste prognoser visar att kostnaderna för insatsvaror och tjänster väntas minska. Det var inte vad som sades i den tidigare debatten. Men kanske får vi ändå ned priserna på energi och gödsel. Detta ger oss ett andrum att genomföra omställningen på ett klokt sätt. Sveriges unika förutsättningar med vårt klimat, teknologiska framsteg och bördiga jordar ger oss en stark grund att stå på.

Men vi måste göra det rätt. Precis som i vår energipolitik står vi för en linje där klimatåtgärder genomförs med fokus på innovation och kostnadseffektivitet, inte genom tvång och överreglering. Omställningen måste ske i samklang med dem som faktiskt driver Sveriges jordbruk, inte över deras huvuden.

När vi rör oss genom Småland och norröver ser vi de vidsträckta skogarna, som inte bara är en del av vårt landskap utan också en hörnsten i vår ekonomi och kultur. Sveriges skogsägare har under generationer visat att de kan kombinera produktion och hänsyn till miljön. Det är därför avgörande att vi behåller nationell kontroll över skogspolitiken och inte låter EU:s skogsstrategi inkräkta på vår suveränitet. Moderaterna står fast vid att skogsbruket ska styras av svenska intressen och kunskap.

Våra städer är motorer för innovation, utbildning och ekonomisk tillväxt, men deras framgång är oupplösligt kopplad till en levande landsbygd. Genom förstärkning av infrastrukturen såsom upprustning av vägar och järnvägar, som jag tidigt nämnde, säkerställer vi effektiva kommunikationer mellan stad och landsbygd och skapar de förutsättningar som hela Sverige behöver för att blomstra. Detta inkluderar våra viktiga flygplatser.

En stabil och hållbar energiförsörjning är en förutsättning för både industriell utveckling och den gröna omställningen. Södra Sverige har stått inför stora utmaningar gällande elförsörjningen, vilket påverkar både hushåll och företag. Regeringen har därför beslutat om åtgärder för att stärka elsituationen i södra Sverige, bland annat genom investeringar i elnätet och Kraftlyftet.

Kraftlyftet är regeringens nya smarta satsning för att stärka elsystemet där det behövs som mest. Genom att investera i lokal elproduktion och energilagring, med start på 100 miljoner kronor 2025 och en ökning till 400 miljoner per år från 2027, skapar vi trygghet i elsystemet. Ett konkret exempel är stöd till kraftvärme som ger viktig stabilitet i områden med akuta effektbehov. Dessa insatser är nödvändiga för att säkerställa att regionen kan fortsätta att vara en drivkraft i Sveriges gröna omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det finns de som ifrågasätter kärnkraftens plats i vår energimix. Vi moderater ser den som nödvändig, vilket är en åsikt som vi delar med en majoritet av riksdagen. Kärnkraftens egenskaper gör att landet kan säkerställa en stabil och koldioxidfri elproduktion. Den kompletterar förnybara energikällor som vind och sol och ger oss den baslast som krävs för att möta både dagens och framtidens energibehov.

För att främja lokal produktion och entreprenörskap har riksdagen beslutat om skattesänkningar för små bryggerier. Från och med den 1 juli 2025 kommer oberoende bryggerier som producerar upp till 3 miljoner liter öl per år att få en sänkning av alkoholskatten med upp till 50 procent. Detta initiativ syftar till att stärka de ekonomiska förutsättningarna för små ölproducenter och stimulera lokal företagsamhet.

Regeringen har dessutom beslutat att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Från den 1 juni 2025 kommer mindre producenter att kunna sälja sina produkter direkt till konsumenter på plats, vilket förväntas stärka besöksnäringen och ge konsumenter möjlighet att köpa med sig exempelvis en flaska vin direkt från vingården.

Regeringen har därför tagit beslut om att sänka skatten för vissa bryggerier. Det blir toppen att vi får lite mer frihet i vårt land och möjlighet att stärka besöksnäringen.

Sammanfattningsvis ser vi, genom att likt Nils Holgersson betrakta vårt land från ovan, ett Sverige där städer och landsbygd samverkar, där jordbruk och skogsbruk är centrala pelare i vår ekonomi och där nationellt självbestämmande är avgörande för att bevara våra unika förutsättningar.

Moderaterna arbetar för att säkerställa att hela Sverige har möjlighet att växa och utvecklas, med respekt för våra traditioner och med sikte på framtidens möjligheter.

Med detta, fru ålderspresident, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag.

Anf. 138 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Jag måste erkänna att jag började bli osäker på om jag hamnat i rätt debatt. Betänkandet handlar ju om företagsfrämjande kommunal service, offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter och så vidare, men ledamoten pratade om vägar, järnvägar, flyg, jordbruk, skog, levande landsbygd, energi och gårdsförsäljning.

Jag har en fråga till ledamoten. Ni moderater pratar ofta om att skapa goda villkor för företagande. Hur går detta ihop med att ni tar bort företagsstödet till de 39 minsta kommunerna och samtidigt skär ned på de regionala utvecklingsmedlen? I glesbygden är dessa stöd ofta avgörande för att företag ska kunna starta och överleva. Hur motiverar ledamoten att ni skär ned där behoven är som störst?

Jag kan förstå att ledamoten inte vill prata om denna politik i sitt anförande.

Anf. 139 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Monica Haider, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Man kan prata om det mesta när det handlar om regional tillväxt. När ärendet tillkom hade vi en debatt som handlade om pengarna. Det var före jul. Sedan var det en centerpartist från Dalarna som sa att vi borde ha mer diskussion om Sverige i allmänhet, vitt och brett, och det var vad jag gjorde. Med detta sagt: Man kan spara saker till sådana här replikskiften.

När det gäller de 39 gleskommuner som hade ett stöd utgick det från ett projekt som varade i ett antal år, och sedan tog projektet slut. Projekt är till för att genom en insats göra en tanke till verklighet för att se hur det fungerar, och sedan ska det bli självgående.

När projektet är slut är det upp till dem som varit med att fortsätta sitt arbete. Det går alldeles ypperligt att göra detta, och det är så det är tänkt. Projekt ska inte vara på livstid, utan de ska övergå till något beständigt. Eller också bestämmer man sig för att det inte var någon bra idé, och då fortsätter det inte.

Anf. 140 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Tack för svaret, Ann-Charlotte Hammar Johnsson!

Det finns ju inga hinder för att förlänga en satsning. Det har vi gjort i Socialdemokraternas budget därför att det är viktigt för dessa kommuner. På landsbygden krävs ofta riktade insatser.

Det som regeringen också vill göra är att centralisera strukturfondspartnerskapen och lägga makten över EU-medlen hos Tillväxtverket. Jag funderar på hur Moderaterna ser på risken för att de regionala prioriteringarna får stå tillbaka för nationella intressen när besluten flyttas längre bort från de lokala beslutsfattarna.

Anf. 141 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru ålderspresident! Varje parti bestämmer självt hur det vill lägga sina satsningar. Ledamoten Monica Haiders parti bestämde att projektet skulle pågå 2018–2024 och sedan utvärderas.

Sommaren 2026 kommer ett stort program där man ska titta över landsbygdsstrategin. Då har man väl tagit in all information som man behöver för att titta på det så att man kan anta en strategi som gäller här och nu men som också tar oss framåt i tiden. Det är där den ligger, så det är långt eller kort avstånd till saker och ting.

Det är bra att Monica Haider är på hugget och lite snabb i fötterna. Det gick inte så snabbt under den egna regeringen, men det är bra att man har stora krav på oss.

Anf. 142 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 10 Regional utvecklingspolitik.

Jag yrkar bifall till reservation 5 om kommersiell service.

Regional utveckling är en fråga som är avgörande för hela Sveriges framtid. Det handlar om att hela landet ska kunna växa och utvecklas och att människor ska kunna bo, leva och driva företag var de än befinner sig.

Tyvärr ser vi hur regeringens politik går i rakt motsatt riktning. Neddragningarna på servicekontoren är bara ett av flera exempel på hur landsbygden och de mindre orterna får betala priset för regeringens besparingar för att kunna sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Vi socialdemokrater ser med stor oro på hur denna regering gång på gång sviker dem som bor utanför storstäderna.

Servicekontoren är en livlina för många, särskilt för äldre personer som inte har tillgång till eller kunskap om digitala lösningar. När dessa kontor försvinner eller skärs ned på försämras tillgången till grundläggande samhällsservice. Det är inte acceptabelt. Vi har därför i våra förslag särskilt betonat vikten av att staten tar ansvar för att säkerställa att grundläggande service finns tillgänglig i hela landet.

Fru ålderspresident! Statlig närvaro i hela landet är avgörande för att skapa jämlika villkor. Det handlar om rättvisa. Alla ska ha samma möjligheter, oavsett om man bor i Trelleborg eller centrala Stockholm.

Regeringens politik skapar i stället klyftor, och den drabbar människor på gles- och landsbygden som redan kämpar för att få vardagen att gå ihop. I vår motion lyfter vi socialdemokrater särskilt fram vikten av att stärka den kommersiella servicen, såsom butiker och drivmedelsstationer på landsbygden. Det är en förutsättning för att människor ska kunna leva och verka där.

I vår budgetmotion för 2025 har vi presenterat konkreta förslag för att stärka den regionala utvecklingen och säkerställa att hela landet kan utvecklas. Vi har föreslagit ökade resurser till kommersiell service, bland annat genom att förstärka stödet till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i glesbygd. Vi vill också säkerställa att EU-medel används på ett sätt som gynnar landsbygden och de små företagen som är viktiga för den lokala tillväxten.

Vi betonar också vikten av att stärka företagsfrämjande i mindre och glesbefolkade kommuner. Det är i dessa områden som behovet av stöd är störst. Regeringen visar i handling att de inte bryr sig om svårigheterna för de minsta kommunerna när de tar bort 70 miljoner i företagsstöd till de 39 minsta kommunerna samtidigt som de drar ned med 100 miljoner på regional utveckling.

Fru ålderspresident! Regeringens passivitet riskerar att lämna människor och företag i sticket. Tillgång till offentlig och kommersiell service handlar inte bara om bekvämlighet. Det handlar även om trygghet och möjligheten att bo kvar i sin hemort och bedriva företag. Det handlar också om krisberedskap. Under pandemin och andra kriser har vi sett hur viktigt det är att ha fungerande service nära människor. Därför är det bekymmersamt att regeringen inte lyssnar på de signaler som kommer från hela landet.

Särskilt oroande är regeringens förslag om att slå samman myndigheter. Ett exempel som ligger mig nära är att MUCF i Växjö föreslås slås ihop med Myndigheten för stöd till trossamfund. Jag kommer själv från Kronobergs län och vet hur viktig MUCF:s placering i Växjö är för Kronoberg. Nu är framtiden för den myndigheten oviss.

Risken finns att den nya sammanslagna myndigheten centraliseras till Stockholm och Bromma, där den andra myndigheten ligger, eller till en annan storstad. Det vore ett stort steg bakåt för oss som vill se statlig närvaro i hela landet. Tyvärr har man hittills inte talat om var myndigheterna som man ska slå samman ska ligga. Vi ser med stor skepsis på dessa planer. De riskerar att leda till att ytterligare statlig verksamhet koncentreras till storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Myndighetssammanslagningar får inte användas som täckmantel för att minska den statliga närvaron i lands- och glesbygd. I stället borde fokus ligga på att sprida statliga arbetstillfällen och myndighetsfunktioner i hela landet.

Fru ålderspresident! Vi ser även att regeringen håller på att centralisera strukturfondspartnerskapen, som har haft en central roll i den regionala utvecklingspolitiken. Det kommer att försvaga det regionala inflytandet över EU-medel, vilket leder till mindre effektiva och mindre lokalt anpassade utvecklingsinsatser. Det är ett mycket dåligt förslag som lägger beslutsmakten hos Tillväxtverket. Risken är stor att de regionala prioriteringarna får stå tillbaka för nationella prioriteringar när den regionala nivån bara ska bli rådgivande.

Under utredningens gång har strukturfondspartnerskapet inte heller fått komma till tals, och de synpunkter som har framförts har inte bemötts. Det är beklagligt. Att ta bort de åtta strukturfondspartnerskapen och ersätta dem med ett program för hela landet rimmar illa med principen om regionalt utvecklingsansvar.

Fru ålderspresident! Socialdemokraterna står för en politik som tar hela landet på allvar. Vi vill att staten ska ta ett större ansvar för att garantera tillgång till service i hela landet. I vår budgetmotion har vi föreslagit satsningar på statlig närvaro och på att öka och utveckla servicen i glesbygd och på landsbygd. Det handlar om investeringar som stärker samhällskontraktet och skapar framtidstro i hela landet.

Statliga myndigheter och servicekontor måste finnas där människor bor. Och med en arbetslöshet på 10 procent är det ännu viktigare att servicekontoren finns kvar i hela landet. Vart ska de arbetslösa vända sig när kontor efter kontor läggs ned och det sker stora neddragningar på de kontor som faktiskt blir kvar?

Det är dags att regeringen lyssnar på hela Sverige och tar ansvar för den regionala utvecklingen så att man inkluderar alla. Det är den utveckling Socialdemokraterna vill se.

(Applåder)

Eric Palmqvist (SD)

Anf. 143 Eric Palmqvist (SD)

Fru ålderspresident! Nu ska jag anta utmaningen att tala om klok resursanvändning med en företrädare för ett parti som tycker att det är häftigt att betala skatt.

Jag anade att Statens servicecenter skulle komma upp i denna debatt och ägnade lite tid åt att titta på anslagen och utfallen ett antal år bakåt i tiden. Det stämmer att vår budget innebär en nedskärning, en ganska liten nedskärning. Syftet är en generell besparing eller effektivisering.

Så här är det: Statens servicecenter har elva kontor i Stockholm, sju kontor i Göteborg och kontor på en massa andra platser där det faktiskt går att åka mellan kontoren med till exempel tunnelbana. Det är fullt rimligt att man gör effektiviseringar där.

Jag har träffat och pratat med chefen för den norra regionen, som inte alls uttrycker oro över det här. Man säger att en del av kontoren på landsbygden har ett besök om dagen, om ens det, ibland kanske två besök om dagen. Man inser att det inte är rimligt att man sitter där och inte gör så mycket, utan man har bestämt sig för att ha en pool av tjänstemän som åker runt mellan kontoren. Och man ska optimera resursanvändningen genom att använda lokaler i exempelvis kommunhus och liknande i stället för att ha en egen lokal som inte används optimalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Jag ser inte problemet i detta. Därför skulle jag vilja att ledamoten förklarar vad som är problemet med att man optimerar resursanvändningen.

Anf. 144 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Ja, vi socialdemokrater tycker att det är häftigt att betala skatt. Det är så vi finansierar vår välfärd.

Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat att man ska lägga ned 35 servicekontor. Sex av de servicekontoren har man namngett. I en interpellationsdebatt i förra veckan svarade Erik Slottner att man har valt de sex på grund av att de hyreskontrakten går ut. Det var vad han sa i debatten. Han sa ingenting om placeringen, orten eller antalet besök, utan det handlade om att hyresavtalen går ut.

För mig låter det konstigt att nedläggning av 35 servicekontor inte skulle få någon betydelse för Sveriges gles- och landsbygder eller städer för den delen; det finns servicekontor där också.

Tyvärr är det svårt att få fram statistik över hur många besök respektive servicekontor har. Det finns ingen offentlig statistik över det. Möjligen kan man få fram det om man pratar med respektive kontorschef.

Jag har ingenting emot lösningar där man åker till och placerar sig i ett kommunhus där det finns ett kontor. Många servicekontor är placerade där redan i dag. Det är bra att de finns på flera ställen. Men att det skulle vara helt betydelselöst att lägga ned 35 kontor är för mig helt obegripligt.

(Applåder)

Eric Palmqvist (SD)

Anf. 145 Eric Palmqvist (SD)

Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för svaret. Så här är det: Jag tror – med betoning på tror, för jag vet inte exakt hur besluten om de här 35 kontoren har kommit till – och utgår från att det är myndighetens bedömning som ligger till grund för besluten, inte att regeringen skulle ha pekat ut 35 kontor på måfå och sagt att de är överflödiga. Man har väl lyssnat på myndigheten. Myndigheten har fått ett besparingsbeting. Sedan gör myndigheten en analys och ser över vad man kan effektivisera. Jag utgår från att det är så man agerar, i alla fall under en borgerlig regering.

Jag förstår fortfarande inte varför man från Socialdemokraternas sida är så fäst vid kontor där myndigheten själv uppger att man har ett väldigt litet antal ärenden per dag och där man bestämmer sig för att det är klokare att ha öppet vissa tider och ha personal som åker mellan kontoren och jobbar effektivare. Det måste väl ändå vara vettigare att jobba effektivt än att ha personal som inte producerar så mycket. Det är också ett sätt att behålla kompetensen. Att ha en hög arbetsgrad på dem som arbetar bidrar till att behålla deras kompetens och skapa mening i arbetet i stället för att de sitter och väntar på att folk ska komma till ett kontor som ekar tomt. Det senare kan inte vara rimligt. Det kan inte vara optimal resursanvändning, och det kan inte heller vara det sätt som Socialdemokraterna tycker att vi ska använda våra skattemedel på.

Anf. 146 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Ledamoten inleder sin replik med att säga ”så här är det”. Nästa mening inleder han med ”jag tror”. Därefter säger han att det är myndighetens bedömning. Sedan kommer han in på essensen: att det faktiskt är regeringen som har lagt ett besparingsbeting på myndigheten. Då har ju inte myndigheten mycket annat att göra än att lägga fram ett besparingsförslag. Att man i det läget behöver lägga ned kontor kommer som ett brev på posten. Det är inget konstigt alls; det är så det fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Att säga att det är myndigheten som bestämmer är helt galet, Eric Palmqvist. Det är regeringen och riksdagen som fastställer budgeten, och det har ni gjort i majoritet här i riksdagen. Ni har sagt att Statens servicecenter ska få mindre pengar till servicekontor. Det är ert ansvar, inte myndighetens.

Anf. 147 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru ålderspresident! Jag tackar Monica Haider för anförandet. Jag tog replik på grund av det här med de statliga myndigheterna som ska utlokaliseras över landet. Det var inte alltför länge sedan vi fick en rapport från Riksrevisionen där den här politiska frågan lyftes. Det finns en ambition att få ut verksamhet i landet. Då är också frågan vad som händer och om de långsiktiga nyttorna överstiger de kortsiktiga kostnaderna.

När man tittar på exemplen där man vill åstadkomma nytta genom att tillföra verksamhet, till exempel om någonting annat har avlägsnats från en ort eller om man ska nyetablera, det vill säga lägga ut verksamhet, visar det sig ofta att det är bekymmersamt och att den arbetsmarknadsregion som berörs har relativt dåliga ekonomiska, geografiska eller demografiska förutsättningar. Det här är komplexa flyttar.

Jag hörde att det kom lite tankar om att det skulle vara dåligt att man har ett program för hela landet. Men då handlar det om sammanhållning och en strategi över landet i ett omvärldsläge som ser helt annorlunda ut än vad det gjorde för några år sedan. Jag tycker inte att det är så konstigt. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi funderar på hur man får bästa möjliga output på det som ska utföras hos myndigheten, så att dess funktion ligger i fokus för det man ska göra.

Sedan kan man lägga myndigheterna på olika orter. Men som sades i ett tidigare anförande blir det ofta så att de inte läggs där man kanske tycker att man har mest behov av att få någonting för att man ska få dit arbetskraft utan på orter där man ska få det att fungera med arbetskraft som ska komma dit och arbeta; det ska finnas en funktion hos myndigheten.

Anf. 148 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Riksrevisionens rapport vad gäller flytt av statliga myndigheter var inte helt entydig. Den var lite både och. Det skedde ett personaltapp när man flyttade, men på många av ställena lyckades man senare rekrytera människor så att det blev mer kontinuitet i personalen. Det var alltså inte helt entydigt. Sedan är det klart att det kostar att flytta en myndighet. Det inser alla.

Vad gäller strukturfondspartnerskapen tycker jag att det är väldigt dåligt att man ska ha ett program för hela landet. Strukturfondspartnerskapen har visat sig väldigt bra på det regionala planet, med inflytande av regionala politiker men också civilsamhälle och myndigheter som gemensamt kommit fram till och fattat beslut om vad som är viktigast för regionen just där och då. Det har jag svårt att se att man ska kunna uppnå när man har ett program och Tillväxtverket ska fatta beslut; man blir bara rådgivande på det regionala planet. Detta har jag väldigt svårt att förstå.

Anf. 149 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Fru ålderspresident! Nej, Riksrevisionen var inte entydig, utan man tog upp komplexiteten och nyttorna som måste ligga i fokus. Sedan finns det något som politiken bestämmer, men man är inne på det här spåret med funktion och nyttor. Jag tycker att det är väsentligt att vi har detta som utgångsläge. Sedan kan man placera myndigheter runt om i landet, men det måste ändå vara det som ska åstadkommas som ligger i fokus. Det var väl den stora tanken.

Man beskriver också komplexiteten, som jag sa. Det är inte bara att tänka att vi ska ta myndighet A och lägga den på plats X, utan det måste finnas en större tanke. Myndigheten måste berätta vilka förutsättningar den har, som tidigare talare varit inne på. Det är också myndigheterna som vid olika tillfällen gör bedömningarna av vilka kontor som ska finnas och vilka förändringar som ska ske. Det är klart att man inte sitter på ett kontor och sätter streck över saker och ting. Det vet Monica Haider mycket väl.

Det finns inte heller någonting konstigt i att man effektiviserar sina verksamheter. Det gör ju alla regeringar – man lägger procent på saker och ting.

Anf. 150 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Det som jag tycker är intressant i det här med sammanslagning av myndigheter och som jag hemskt gärna skulle vilja att ledamoten kunde svara på är var de myndigheter man slår samman kommer att hamna. Exempelvis ligger MUCF, som jag nämnde, i Växjö och Myndigheten för stöd till trossamfund i Bromma. Var kommer myndigheten att hamna? Kommer man att flyttas tillbaka och slås ihop med myndigheten i Bromma? Det finns ett antal exempel, för det är ganska många myndigheter som ska slås samman. De ligger ofta ute i landet, men några finns här centralt i Stockholm. Detta ska bli jätteintressant att se. Jag hoppas verkligen att ledamoten kan svara på frågorna.

Sedan har det handlat om att det skulle vara myndigheterna som gör bedömningarna vad gäller strukturfondspartnerskap och så vidare. Jag tycker att den sittande regeringen och dess regeringsunderlag gör det väldigt lätt för sig när man säger att det är myndigheten som bestämmer. Nej, det är alltid politiken som bestämmer.

Anf. 151 Lili André (KD)

Fru ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett land med stora möjligheter men också utmaningar som kräver långsiktiga lösningar. Genom strategiskt viktiga satsningar på infrastruktur, näringsliv, utbildning och offentlig service arbetar regeringen målmedvetet för att hela landet ska utvecklas.

Vi kristdemokrater har ett tydligt mål att hela Sverige ska leva och utvecklas. Därför står vi här i dag för att tala om vad som genomförs och hur vi fortsätter att stärka vår regionala utvecklingspolitik för att skapa bättre förutsättningar för företag, offentliga tjänster och en hållbar framtid i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Fru ålderspresident! Regionernas möjligheter skiljer sig väldigt mycket åt. För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken krävs en bredd av insatser från flera politikområden. Till exempel har regeringen pekat ut strategiskt viktiga civilorganisationer för att stärka deras förutsättningar att verka och göra insatser för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling.

Ett konkret exempel på hur regeringen underlättar för företagare är förenklade regler och minskad administration. Regeringen har därför gett länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter i uppdrag att minska regelkrångel, sänka kostnader och förbättra servicen och bemötandet gentemot företagen. Det sker genom att myndigheterna jobbar tillsammans genom stärkt samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.

Tillväxtanalys har också fått i uppdrag att samordna arbetet med att utveckla en myndighetsgemensam metod för informationsutbyte och datadelning. Metoden ska öka effektiviteten i de statliga insatserna inom näringspolitiken och göra data mer tillgänglig för analyser och utvärderingar.

Genom detta kan beslutsunderlagen bli bättre, samarbetet mellan företag och myndigheter stärkas och överlappningar mellan olika aktörer minskas. Nu kommer det att bli ett mer samlat och resultatinriktat system där resurser används på ett så effektivt och gynnsamt sätt som möjligt.

Den regionala utvecklingspolitiken i Sverige, fru ålderspresident, är nära kopplad till EU:s sammanhållningspolitik. Europeiska regionala utvecklingsfonden är med och finansierar denna politik med målet att stärka Sveriges konkurrenskraft.

En betydande del av fondens medel riktas till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. För att ta del av fondens medel är det företagsfrämjare tillsammans med företag som hanterar ansökningsförfarandet. Det är och har varit krångligt i förfarandet att skriva, följa upp och redovisa effekten av de ansökta pengarna.

För att stärka företagens tillväxt och det offentliga företagsfrämjandet har nu Tillväxtverket fått i uppdrag av regeringen att förbättra datadelning och öka transparensen. Målet är att förenkla processerna, minska dubbelarbete och säkerställa att resurser används där de gör störst nytta.

Fru ålderspresident! Detta är ett efterlängtat initiativ. Företag och företagsfrämjare i mitt hemlän, Region Gävleborg, har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett mer effektivt och samordnat företagsstöd för ansökningsprocessen till de regionala utvecklingsfonderna. Nu tar regeringen tag i detta.

Fru ålderspresident! En stark landsbygd kräver att vi stöttar de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna i serviceglesa områden. Dessa verksamheter fyller en central funktion inte bara genom att tillhandahålla varor och bränsle utan också genom att erbjuda viktiga samhällstjänster såsom postservice och apotekstjänster och att fungera som systembolagsombud.

Regeringen utökar därför stödet till både kommersiell och offentlig service. För många mindre samhällen är varje serviceställe viktigt både för den lokala ekonomin och för invånarnas tillgång till nödvändiga tjänster.

Fru ålderspresident! Jag har hittills lyft fram flera åtgärder som regeringen genomför för att stärka utvecklingskraften i våra tätorter, landsbygder och glesbygder. Det arbetas på flera fronter.

Vi har också den nationella strategin för en hållbar regional utveckling som den förra regeringen tog fram och som gäller för åren 2021–2030. Strategin ligger fast och lägger grunden för en politik som stärker hela landets konkurrenskraft och skapar långsiktiga förutsättningar för tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

För att uppfylla den nationella strategin behöver vi säkerställa genomförandet av den. Därför har regeringen nu inlett en utredning för att säkerställa fortsatta satsningar för att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet. Utredningens mål är att samordna resurser och att i det arbetet tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun.

När jag har möten med företrädare för Sveriges glesbygdsregioner lyfter de återkommande fram behovet av ökad transparens och bättre samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå. Därför är jag glad, fru ålderspresident, att vi nu går mot en mer sammanhållen politik som ökar förutsättningarna för bättre resultat och som skapar långsiktiga lösningar för den regionala utvecklingen.

Tillsammans, fru ålderspresident, bygger vi ett starkare Sverige, från norr till söder, från stad till landsbygd. Regeringen kommer inte att stanna upp i detta viktiga arbete. Vi ser fram emot att fortsätta samarbeta med regioner, kommuner, företag och civilsamhället för att säkerställa att hela Sverige har möjlighet att växa och blomstra.

Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 152 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Ledamoten talar väldigt mycket om företagsfrämjande, regelförenklingar och så vidare. Regelrådet har precis släppt sin rapport om regler för företag. I den rapporten kan man mycket tydligt läsa att det inte har skett någon förändring i konsekvensutredningarna när man inför nya förslag från regeringens sida. Min fråga är: Vilka regler har den sittande regeringen tagit bort som har förenklat för företagen?

Sedan nämnde ledamoten strukturfondspartnerskapen och att det ska vara en större samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå i de frågorna. Då är min fråga: Hur kan ett nationellt strukturfondspartnerskap som Tillväxtverket ska fatta beslut om öka samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå?

Anf. 153 Lili André (KD)

Fru ålderspresident! Stort tack, ledamoten Haider, för dina frågor!

Att över huvud taget sätta igång ett arbete med regelförenklingar och att minska den administrativa bördan för företag är ett viktigt steg. Det steget tog regeringen.

Det är många olika insatser som har påbörjats. Det som har hänt konkret är till exempel att kravet på papperskvitton har tagits bort. Nu får man redovisa sina kvitton digitalt. Det är en oerhörd glädje för många företag.

Vi har satt igång ett förenklingsråd och ett implementeringsråd där branschen och företag själva sitter tillsammans med myndigheter som har slagits samman för att titta på regelförenklingarna och hur man mest effektivt ska hitta de försvårande reglerna som behöver tas bort.

Det pågår ett intensivt arbete, och vi ser effekter och resultat framåt. Hittills har Förenklingsrådet och Implementeringsrådet funnits ett par månader. Jag tror att vi kan se stora förändringar framåt.

Sedan tog Monica Haider upp strukturfondspartnerskapet. Att slå ihop och samla hanteringen hos en myndighet kan man göra för bättre synergier, för att förenkla processen för de stödsökande och för att säkerställa en likvärdig hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Flerbehovsstyre och partnerskapsprinciper är grundprinciper för EU-samarbetet och sammanhållningspolitiken. Det handlar om att Tillväxtverket har en öppenhet och hittar arbetssätt så att det kan bemöta vad de regionala särarterna kräver. Jag tror absolut att Tillväxtverket kommer att klara detta bra.

Anf. 154 Monica Haider (S)

Fru ålderspresident! Vad gäller regelförenkling var det mycket jublande när till exempel dansförbudet togs bort. Det har dock visat sig att det verkligen inte blev någon förenkling för företagen. Nu måste de anmäla varenda gång de ska ordna dans. Tydligen är det också ganska många som nu ska få böter på grund av att de inte har anmält detta i den utsträckning man behöver. Det blev alltså väldigt mycket krångligare för företagen.

Ledamoten säger att det är mycket som har startats. Men nu har det snart gått tre år, och vad är det som har hänt? Vad är det för regler regeringen har lyckats förenkla? Det har också fattats ett antal beslut av regeringen och här i riksdagen av den styrande majoriteten som faktiskt inte har lett till någon regelförenkling för företagen utan till ännu fler pålagor. Det var väl inte riktigt det man hade tänkt.

Vad gäller flernivåstyre av strukturfondspartnerskapet blir det ju inte på det sättet när man har ett partnerskap. Den regionala nivån får inte vara med och fatta beslut om vilka projekt som ska få pengar eller inte, utan det kommer att hamna på Tillväxtverket. Den regionala nivån kommer bara att vara rådgivande. Jag vet att regionerna i de åtta strukturfondspartnerskapen är väldigt upprörda över denna förändring.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Anf. 155 Lili André (KD)

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Haider, för dina inlägg!

Vi har nog inte samma bild av hur vi vill effektivera vårt Sverige och de medel som vi har i strukturfondspartnerskapet. Här ser vi en effektivisering för bättre synergier, förenklade processer för stödsökande och säkerställande av en likvärdig hantering.

När det gäller att regionerna är rådgivande blir de ju ändå involverade. Tillväxtverket involverar regionerna. Det är bara ett nytt sätt att jobba! Ibland kan förändringar kännas lite jobbiga, men vi har hela tiden en god kontakt med och relation till regionerna. De ska vara involverade på det sätt som känns tillfredsställande för dem.

Fru ålderspresident! Jag känner inte den oro som ledamoten känner inför detta. Vi kan avvakta och se hur det faller ut.

När det gäller regelförenklingar och administrativ börda för våra företag är jag otroligt stolt över att regeringen har satt igång detta arbete – det som ledamotens parti inte gjorde under de åtta år som ni styrde och satt i regeringen. Nu har vi äntligen, efter ett noggrant förberedelsearbete, satt igång förenklingsråd och implementeringsråd. Det handlar om att skapa en bra grund. När vi sedan kommer fram till vilka regelförenklingar som behöver stoppas eller förändras ska vi ha en bra grund så att det inte blir något hipp som happ eller laga efter läge. Det är grundläggande initiativ som regeringen tar, för vi vill att det ska hålla över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Jag ser fram emot detta, för det är oerhört mycket regler och en tung administrativ börda som finns hos företagen i dag. Det är mycket att ta hand om.

Eric Palmqvist (SD)

Anf. 156 Eric Palmqvist (SD)

Fru ålderspresident! Låt mig inleda med att yrka bifall till reservation 10, även om jag naturligtvis står bakom samtliga Sverigedemokraternas reservationer i detta betänkande.

Regional utvecklingspolitik – vad är det? Och hur åstadkommer vi det? I ungefär en timme, som den här debatten kommer att ta, kommer vi att få lyssna till en rad olika förslag från olika partiföreträdare som alla har det gemensamt att de ger uttryck för en vilja och ambition att skapa goda förutsättningar för regional utveckling. Den politiska skiljelinjen ligger således inte i om vi vill ha en god regional utveckling utan i hur detta ska uppnås.

I budgetsammanhang är regional utveckling, utgiftsområde 19, ett tämligen smalt område. Det beror helt enkelt på att regional utveckling är något som är svårt att avgränsa då dess förutsättningar på ett eller annat sätt påverkas av nästan alla andra politikområden. Men, fru ålderspresident och åhörare, lite förenklat kan man säga att vi här i dag debatterar hur man skapar goda förutsättningar att bo och verka i landets alla delar.

Sverige är ett avlångt land. Skillnaderna i förutsättningar mellan Skåne i söder, där jag är uppvuxen, och Lappland i norr, där jag numera bor, är stora. Skillnaderna i förutsättningar mellan land och stad skiljer sig kanske än mer åt. Jag föreställer mig att förutsättningarna i de båda hamnstäderna Helsingborg och Luleå har en del gemensamt. Detsamma kanske i viss mån kan sägas om Perstorp i söder och Överkalix i norr, även om den jämförelsen troligen haltar lite mer.

Att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet är dock ett faktum, ett faktum som vi från politikens sida måste omfamna och förhålla oss till. Alltför ofta förefaller politiska beslut ha ett alltför stort storstadsfokus. Och alltför ofta förefaller Sveriges landsbygder vara bortglömda i förslagens konsekvensanalys.

Detta är allvarligt, fru ålderspresident. Om man misslyckas med att förstå de olika förutsättningarna månar man inte heller om en av de viktigaste förutsättningarna för regional utveckling – humankapitalet. Utan människor med drivkraft som vill, och kan, bo ute i landets alla delar har vi ingen regional utveckling.

Här finns det naturligtvis en rad olika saker att lyfta som Tidöpartierna är överens om och faktiskt gör. Men det finns också frågor och förslag i vilka vi inte har landat i en samsyn utan alltjämt driver själva som partier.

Låt mig börja i samsynsänden. Tidöpartierna kom tidigt överens om att det inte duger att ha världens högsta drivmedelspriser i ett land med långa avstånd och där bilen är ett måste för det stora flertalet. Vi enades om att den tidigare socialdemokratiska regeringens överambitiösa reduktionsplikt behövde pressas tillbaka. Starkast drivande i denna fråga vill jag påstå att Sverigedemokraterna var. Vi var, och är, övertygade om att ett tungt ok lyftes från familjer och företag ute i landet när vi gick från Magdalenapriser till Jimmiepriser vid pump för något år sedan.

Ett annat exempel är att vi tillsammans direkt såg till att förpassa den förra socialdemokratiskt ledda regeringens förslag till nytt reseavdrag till det ställe där det hör hemma – i papperskorgen! I stället höjde vi nivåerna på det gamla reseavdraget för första gången på väldigt många år. Det är sannolikt många av dem som bor utanför Stockholms lokaltrafiks linjekarta som är mycket tacksamma över detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Tidöpartierna har också enats om att göra historiska satsningar på vår gemensamma infrastruktur, som tyngs av en enorm underhållsskuld. Eftersatt vägunderhåll och uteblivna reinvesteringar har på många håll lett till att hastighetsbegränsningarna sänkts av trafiksäkerhetsskäl. Inte sällan har detta skett i mer glesbefolkade områden, där människor verkligen behöver bilen i vardagen. Uteblivet vägunderhåll har inte bara lett till ökat slitage på fordon och minskad komfort; det har alltså även lett till längre restider när hastighetsbegränsningarna sänkts.

Vi har till och med haft situationer där ambulansverksamhetens skyddsombud har stoppat ambulanstransporter mellan Kiruna och Gällivare för att vägen har varit för spårig och farlig att köra utryckningstrafik på. Hur hamnade vi där? Det är alltså det utgångsläge vi har haft när vi i budget gemensamt har beslutat att göra stora investeringar i infrastrukturen.

Vi, alltså Tidöpartierna, har också avskaffat flygskatten, för vi är övertygade om att rimliga transporttider och rimliga transportkostnader är en viktig förutsättning för utveckling i landets alla delar.

Det finns också en samsyn kring stödet till kommersiell service i våra landsbygder. Gott så, även om vi Sverigedemokrater länge har förespråkat att dessa stöds utformning, tillräcklighet och träffsäkerhet ska genomlysas för att säkerställa att de gör avsedd nytta. Den kommersiella servicen utgör nämligen inte sällan ett viktigt nav ute i Sveriges olika bygder. Vi anser därför att det är viktigt att värna om den genom att säkerställa att de stöd staten betalar ut matchar behoven på bästa sätt.

Tilläggas bör att vi i dagsläget inte har några indikationer på att stöden inte fungerar som det är tänkt.

En annan fråga som påverkar den kommersiella servicens förutsättningar är lanthandlares och drivmedelsstationers villkor då de verkar som ombud för exempelvis Systembolaget, Apoteket, Svenska spel och andra bolag med statligt ägande. Här menar vi sverigedemokrater att staten som ägare borde uppmuntra till en högre grad av samordning och så låga omkostnader som möjligt för den enskilde näringsidkaren.

Flera av dessa ombudstjänster vet vi är viktiga för att locka kunder till den lokala affären eller macken, samtidigt som denna typ av service av många uppfattas som grundläggande och bidrar till att minska avflyttning. Det är inte helt ovanligt att den lilla landsortsmacken också är livsmedelsbutik, postombud, apoteksombud, busstation, biblioteksombud och ombud för Svenska spel – apropå det jag sa tidigare om att den kommersiella servicen utgör ett viktigt nav i sin egen bygd, fru ålderspresident.

När man läser det betänkande vi debatterar här i dag sticker emellertid en sak ut, och det är antalet reservationer som handlar om olika former av återföring av produktionsvärden till de lokalsamhällen i vilka de tillskapas. I vissa reservationer ligger fokus på produktionsvärden från elproduktion, i andra handlar det om värden som genereras i Sveriges gruvor.

De föreslagna lösningarna ser lite olika ut, likaså vilken produktion som ska omfattas. Det är emellertid vår övertygelse att det måste till en förändring här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Sverigedemokraterna har under ett antal år förespråkat en modell där fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsanläggningar regionaliseras. I alla fall vill vi att ett sådant förslags möjlighet och konsekvenser utreds förutsättningslöst och grundligt. Många är de kommuner där stora värden tillskapas men utan att det genererar arbetstillfällen och skatteintäkter i den berörda kommunen. Arbetskraften pendlar in, från grannkommuner eller rent av från andra länder, och tiden då brukspatronen bodde bakom sågverket eller gruvlaven är sedan länge förbi.

Nya tider kräver nya lösningar. Förmår vi inte att adressera detta är jag rädd att den sociala acceptansen för olika industriprojekt, vilka de än månde vara, är allvarligt hotad. Det ankommer på oss inom politiken att anpassa oss och lagstiftningen efter dagens och morgondagens förutsättningar.

Fru ålderspresident! En lyckad regional utvecklingspolitik handlar som vi ser det om att skapa vettiga förutsättningar som inte bygger på en bild av att man är tärande och i behov av en massa olika stödåtgärder. Det är viktigt inte minst för självbilden och stoltheten ute i landet. Vi måste bli bättre på att undanröja hinder och regler som verkar hämmande. Människor som bor ute i landet vill inte bli tyckta synd om och ses som bidragsberoende. De vill ha sjysta förutsättningar att visa att de faktiskt besitter förmågan själva.

Slutligen: När vi nu ändå talar om regional utveckling är det min och Sverigedemokraternas uppfattning att det är hög tid att låta utvärdera utfallet av den reform som gjordes för några år sedan då ansvaret för den regionala utvecklingen flyttades från länsstyrelserna till regionerna. Har denna reform bidragit till ökad regional utveckling eller inte? Bör länsstyrelserna återfå hela eller delar av uppdraget, eller sköter regionerna uppdraget på ett tillfredställande sätt? Det finns sådant som pekar på behovet av en förutsättningslös genomlysning av detta.

Till syvende och sist är det ju så att vi inom politiken har ett kollektivt ansvar för att de beslut vi fattar och de medel vi fördelar genererar de resultat som var avsedda på ett så effektivt sätt som bara är möjligt. Vi är ju trots allt eniga om att hela Sverige ska leva.

Louise Eklund (L)

Anf. 157 Louise Eklund (L)

Fru ålderspresident! Som nämnts här är företagande och ekonomisk utveckling grunden för det välstånd vi har i Sverige. Därför måste också människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas.

Jag brukar framhålla att det inte finns någon skillnad mellan regional utveckling och utveckling i stort, och det vill jag göra även i dag. Vi ser hur ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, även sådana som ligger utanför våra städer. Behovet av fungerande infrastruktur, regionala flyg, tåg som både avgår och kommer i tid och ett fungerande elsystem över hela landet är detsamma oavsett om man bor på landsbygd eller i en stad.

Jag vill speciellt lyfta de problem vi sett de senaste åren för företag vad gäller kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Jag tror att vi här har en skillnad på så vis att detta är mest kännbart utanför våra större städer. Det får oerhörda konsekvenser för svensk tillväxt och svenskt välståndsskapande på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

För att säkra kompetensförsörjningen, både i det lite kortare och definitivt i det längre perspektivet, tror jag att vi måste vässa våra utbildningar med vuxenutbildning, högskolor och universitet som håller hög kvalitet och också riktar sig mot näringslivets behov. Vi behöver också se hur de generella insatser vi kan göra på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat kan kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Jag vill här lyfta de lokala yrkesutbildningarna, som spelar en enormt viktig roll. De fyller ett hål i den matchningsproblematik vi ser genom att man väldigt tydligt kan koppla sig mot den regionala arbetsmarknaden. Även här har de högre lärosätena en viktig uppgift. Vi uppmuntrar dem att öka samverkan med det regionala näringslivet just för att få till den här matchningen.

Från Liberalernas håll har vi också gått fram med ett förslag om lärlingar, som jag tror skulle kunna vara väldigt gynnsamt inte minst för företagare utanför storstadsregionerna.

Fru ålderspresident! Nu ska jag övergå till ett av mina favoritområden, nämligen hur attraktivt Sverige som land är att besöka. Vi har en natur- och kulturmiljö som många vill resa till. Det ska inte förnekas att den usla kronkursen också bidrar; det märker inte minst vi som bor nära Danmark och Tyskland. Men det ska vi naturligtvis dra nytta av. Vi från politikens håll ska understödja detta.

Besöksnäringen har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som har en stark koppling till den bygd där de är verksamma. Inte sällan är det företag som sysslar med livsmedelsproduktion i någon form.

Jag tar upp detta eftersom det visar hur viktigt det lagförslag som regeringen lagt fram vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är. Förslaget har debatterats under lång tid. Det har utretts tre gånger med olika resultat. Nu blir det under den här regeringen äntligen verklighet.

Det är en efterlängtad frihetsreform. Det öppnar möjligheter för en växande bransch att fortsätta utvecklas. Företagare som med hantverkskunnande drivit sin näring framåt men haft väldigt begränsade möjligheter att sälja sin produkt ska nu kunna göra detta. Det som borde ha blivit självklart för länge sedan, att kunder som besöker vingårdar och mikrobryggerier ska ha möjlighet att köpa med sig flaskor hem, ska nu äntligen kunna ske. Det gör att svensk besöksnäring i stort men också svenskt hantverkskunnande och svensk mat- och dryckestradition kommer att få möjlighet att utvecklas vidare. Det är mycket glädjande.

Jag tror att detta, i kombination med den aviserade sänkningen av alkoholskatten för öl tillverkat i mikrobryggerier och andra oberoende småbryggerier, kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och därmed också för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat- och dryckesregion.

I mitt hemlän Skåne har duktiga entreprenörer inte bara lyckats få till en helt ny typ av odling. De har parallellt med detta skapat enormt viktiga mötesplatser för mat- och dryckesintresserade i södra Sverige, till exempel Kullabergs Vingård på Kullahalvön och Skepparps Vingård på Österlen. De har byggt upp otroligt fina verksamheter som både breddar redan befintlig livsmedelsproduktion och kompletterar den besöksnäring som är starkt växande i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Detta är en utveckling som vi hoppas växer sig än starkare och utvecklas än mer över tid. Med möjligheten till gårdsförsäljning skapas nu förutsättningar för detta. Från Liberalernas håll har vi länge sagt att vi vill gå längre och tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Det skulle ge ytterligare möjligheter för svensk dryckesproduktion och därmed för regional utveckling.

Jag tycker även att det är hög tid att ta bort matkravet för att få servera alkohol. Det lagkravet är en kvarleva från 70-talet som förvärrades på 90talet när det lades till att man inte bara måste tillhandahålla mat utan också ha ett eget kök för att få serveringstillstånd. Det leder till en massa extraarbete, byråkrati, onödiga kostnader och matsvinn för den som till exempel driver en vinbar. Det fyller ingen funktion. Det borde vi ta bort.

Fru talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet.

Birger Lahti (V)

Anf. 158 Birger Lahti (V)

Fru talman! Egentligen skulle jag behöva slänga bort mitt skrivna anförande och tala från hjärtat. Det skulle säkert bli mycket bättre, men jag försöker hålla mig till det jag har skrivit.

Debatten handlar som ni vet om näringsutskottets betänkande Regional utvecklingspolitik. I budgetpropositionen för 2025, utgiftsområde 19 Regional utveckling, framhåller regeringen vikten av att förbättra villkoren för att bo, verka och leva i hela landet i syfte att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen betonar även att utvecklingskraften i städer, tätorter, glesbygder och landsbygder ska stärkas samtidigt som näringslivet ska ges förutsättningar att öka sin konkurrenskraft, skapa arbetstillfällen samt bidra till gröna innovationer och till omställningen mot en hållbar utveckling.

Fru talman! Visst låter regeringens ambitioner bra? Men jag kan inte låta bli att recensera vår näringsminister, som körde över Kirunas politiska ledning när det gäller Talgas planer på en grafitgruva i Vittangi. Hon vet tydligen vad som är bäst för Kiruna och Sverige.

Det är tydligt hur denna regering ser på Norrbotten och landsdelar där naturresurser är rikedomar som behövs. De har en kolonial syn på glesbefolkade delar av landet där de röstberättigade är så få att deras röster spelar mindre roll i riksdagsval.

Ministerns argument handlade om arbetstillfällen. Om hon hade bemödat sig att träffa kommunledningen då hon senast träffade LKAB hade hon kanske förstått läget som dessa kommuner befinner sig i.

Jag har sagt och skrivit många gånger att man knappast kan skylla Kirunaborna för att vara emot gruvor, då världens största underjordsgruva ligger just där. Men om det inte blir en annan ordning på hur värden från naturresurser fördelas kommer inte orter som Kiruna att kunna matcha det som samhället ska stå för när nya gruvor öppnas. Om inte ministern förstått läget som uppkommer när det saknas bofast befolkning till dessa arbetstillfällen och var skatteintäkterna hamnar kan hon hosta upp dylika ogenomtänkta uttalanden.

Senast i morse kom det ut i nyheterna hur Kiruna har 1 000 arbetstillfällen som de inte kan besätta. När staten låter landsbygden och orter som Kiruna klara av allt själva blottar man faktiskt sin syn på fördelningspolitiken. Investeringsstödet för bostadsbygge som regeringen drog tillbaka är bara ett exempel som slår mot orter som Kiruna. Jag har fått exempel på investerare som dragit sig ur. De törs inte bygga, för ingen kommer att betala deras hyror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Jag kommer som alla vet vid det här laget från Tornedalen och lite mer specificerat från Muoniodalen. Byar i dessa älvdalar var på 50-talet mycket folkrika och bidrog med livsmedelsproduktion i småjordbruk och arbetskraft till skogsbruk och gruvor i malmfälten – allt detta för AB Sveriges välstånd. I dag har vi kanske 10 procent av befolkningen kvar i många av dessa byar. Men ska vi ha någon statlig närvaro, eller ska vi betraktas som en belastning?

Regeringen framhåller att deras politik ska leda till att villkoren för att bo, verka och leva i hela landet förbättras. Berätta gärna för mig hur!

Det man måste förstå när det gäller hur levnadsförutsättningarna ser ut i små kommuner i vårt land är att allt hänger samman. Hur ser fördelningspolitiken och fördelningen av resurser ut?

Om vården som bedrivs inte får tillräckligt med resurser, vilka är det då som undviker att vara till besvär? Jo, det är människor som har långt till vårdinrättningen. Först ställs de inför timmar på dåliga vägar, och sedan får de kanske sitta ytterligare några timmar i väntrummet för att det saknas personal.

En äldre person som hade åkommor och var tvungen att besöka vården sa till mig att man inte kan vara sjuk om man ska orka med allt som ett sjukhusbesök innebär. Han berättade att han fick vara utan mat en hel dag, och bara det var enligt honom tillräckligt för att med alla medel undvika vård så länge som möjligt.

Vilka får fler apotek när de privatiseras? Ja, inte är det landsbygdsbefolkningen. Var vill privata aktörer öppna bilprovningar? Ja, inte är det på glest befolkade orter. Privatiseringsivern slår helt klart hårdast mot landsbygd och glesbygd. Sedan får andra partier tycka vad de vill! Jag bor där och vet hur det känns.

Jag kommer ju från gränsregionen i Tornedalen, och därför vore det tjänstefel om jag inte lyfte fram samarbetsmöjligheterna i gränsregionerna. Genom att samarbeten och samverkan utvecklas mellan de nordiska länderna, särskilt Norge och Finland, kan gemensamma lösningar på regionala utmaningar identifieras och genomföras.

Jag anser att regeringen tillsammans med övriga nordiska länder bör ta initiativ för att fördjupa samarbetet inom områden som infrastruktur, kapitalförsörjning för landsbygden, hållbar livsmedelsproduktion, forskning, arbetsmarknad och samhällsservice. Vidare ser jag även en möjlighet att genom samverkan mellan de nordiska utbildningssystemen skapa starkare kopplingar mellan regionala högskolor. Det kan bidra till att bygga nya näringar och stärka småföretagen i regioner med stora utvecklingsbehov. Jag förordar således att regeringen ska prioritera en utökad nordisk samverkan inom framtida landsbygdsutveckling och regionalpolitisk utveckling.

Sverige står inför en omfattande omställning för att säkerställa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Utbyggnaden av förnybar energiproduktion spelar en avgörande roll i denna omställning, och det är av största vikt att den kommer till stånd. Kommuner, regioner och lokalsamhällen som påverkas av utvecklingen ska också få del av det ekonomiska värde de genererar. Jag anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att en större andel av kraftproduktionens värde tillfaller de kommuner och regioner där produktionen sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

I dag finns en lagstadgad närområdesersättning, så kallat bygdemedel, kopplad till vattenkraft. Dessa medel används för att främja lokalt näringsliv och service i de berörda områdena. På vindkraftssidan saknas dock en liknande obligatorisk och reglerad modell. De frivilliga ersättningar som vissa vindkraftsaktörer erbjuder varierar avsevärt i omfattning och tillämpning, vilket skapar ojämlikhet mellan olika regioner.

Detta är inte hållbart, och det riskerar att underminera det lokala stödet för vindkraftsetableringar. Jag anser att en produktionsbaserad ersättning eller annan modell som ersätter kommuner, regioner och lokalsamhällen som påverkas bör införas även för vindkraft. En sådan ersättning bör vara lagstadgad och obligatorisk. Det skulle stärka incitamenten för kommuner att tillstyrka vindkraftsetableringar och samtidigt säkerställa att den gröna omställningen lyckas, vilket är avgörande för klimatet och industrins framtid liksom givetvis AB Sveriges konkurrenskraft.

Vidare behöver även vattenkraftens ersättningssystem ses över. Trots de enorma summor som vattenkraften genererar går endast en mycket liten del tillbaka till de kommuner där verksamheten bedrivs. Regeringen bör utreda hur en större andel av vattenkraftens vinster kan återföras till berörda kommuner och regioner, kanske i likhet med det system som tillämpas i exempelvis Norge. Ett sådant system skulle skapa bättre förutsättningar för lokal utveckling och bidra till att stärka förtroendet för statens hantering av naturresurser. Då skulle det finnas ett system som bygger på rättvisa i stället för allmosor.

Jag måste också få säga något om den parlamentariska landsbygdskommitténs betänkande. Det kom 2017, och i det fanns 75 förslag. Man har på åtta år lyckats klämma ut 3 av dessa 75. Det säger mycket om vad man tycker om glesbefolkade orter där ute någonstans.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 13 i betänkandet, men jag står givetvis bakom alla våra reservationer.

(Applåder)

Anf. 159 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! För att det ska gå att leva ett gott liv även utanför städerna måste några grundläggande saker vara på plats. Man måste kunna försörja sig och sin familj. Man måste kunna uträtta enklare ärenden och gärna ha någonstans att umgås. Man måste kunna resa på ett rimligt sätt. Och man måste kunna använda välfärd såsom skola och vård. Möjligheten att kunna försörja sig och sin familj är helt grundläggande.

Ungefär 1,2 miljoner människor bor utanför tätorter. Det är detta som man ofta benämner landsbygd, men det är såklart många fler som bor i landsbygdskommuner. Många är egenföretagare inom jord och skog och driver andra verksamheter parallellt. Andra är företagare inom helt andra områden. Ytterligare en grupp pendlar, oftast ganska långt.

Ibland är det som att antalet människor som är sysselsatta inom jord och skog förminskas, men tillsammans är det nästan 200 000. Det kan jämföras med de knappt 80 000 personer som finns inom kultur, media och design. Om man lyssnar till den offentliga debatten i Sverige skulle man kunna tro att det är det omvända.

Förutsättningarna för att kunna försörja sig som företagare ser i grunden likadana ut i hela Sverige. Det krävs sänkta kostnader vad gäller både skatter och avgifter. Men jord och skog har sina egna förutsättningar. Man får ofta inte äga skog och mark i aktiebolag, utan det krävs enskild firma. Man får heller inte sälja sina tillgångar hur som helst. Om man har förvaltat sin tillgång väl och långsiktigt kan den dessutom bli helt värdelös. Det kan nämligen ha flyttat in en fågel eller dykt upp en orkidé i skogen. Den äganderätt som gäller för de flesta andra företagare gäller i dagsläget inte på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Företagen på landsbygden är också en avgörande del av lokalsamhället: att det finns en handelsträdgård som också är ett kafé, att det finns en livsmedelsbutik som också hanterar sprit, paket och byskvaller och att det finns någonstans att äta och samlas. Ibland är det roligt att ta en öl, men eftersom man ändå måste köra bil är det kanske inte alltid det viktigaste.

När min morfar drev sin butik i Risbäck och farfar sin butik i Sundsjö var de två av 40 000 handlare i Sverige. I dag finns totalt 4 000 livsmedelsbutiker kvar, och ingen av dem finns i Risbäck eller Sundsjö. När möjligheten att uträtta enklare ärenden och umgås försvinner försvinner också kroppspulsådern i byn och samhället. Därför är det viktigt med både investerings- och driftsstöd för butiker, och det är därför Centerpartiet lägger mer pengar på detta i budgeten än vad regeringen gör.

För att ta sig dit man vill är flyg- och tågtrafiken är helt avgörande för att resor till Sveriges landsbygder ska fungera. Lokal- och regionaltrafik är viktig för att skol- och jobbpendling ska fungera. Och vi vet att bilen, oavsett hur den drivs, är helt nödvändig för att vardagen ska fungera. Därför måste staten investera i allt från nya järnvägar till att rusta upp allmänna vägar.

I slutändan måste man också kunna gå i bra skola och få tillgång till vård och omsorg precis som alla andra.

När det gäller skolan har landsbygderna lägre andel behöriga lärare och fler elever som inte klarar av att gå vidare till gymnasiet med godkända betyg än några andra delar av Sverige. Dessutom har bara var tionde elev möjlighet att välja något annat än en kommunal skola.

I fråga om vården är det betydligt större risk att du dör av åtgärdbara sjukdomar om du bor i en avlägsen eller mycket avlägsen del av Sverige. Och du kan bara drömma om att ha en fast vårdkontakt, för på landsbygderna träffar du bara stafettläkare.

Det är också otroligt stora skillnader mellan stad och land vad gäller omsorgens kostnader. Det kostar 75 procent mer med äldreomsorg på landsbygden, och det kostar 100 procent mer för hemtjänst om man jämför landsbygd med storstad.

Fru talman! Det krävs radikalt förenklade regler och bättre finansiering för att Sveriges landsbygder ska fungera. Ett av de största hindren för en fungerande välfärd i våra landsbygder finns i fyrkantiga regler och lagar som byggts upp under decennier, både från höger och från vänster i politiken. På grund av politisk klåfingrighet, centralisering och långtgående detaljstyrning går resurser i alltför hög grad till administration i stället för till verksamheterna. Genom att pengarna sedan är låsta när de kommer från staten förhindras kommunerna, framför allt de små kommunerna, att prioritera den verksamhet som fungerar bäst just hos dem.

Det krävs fler undantag. Centerpartiet brukar kalla det Ramviksmodellen. Jag brukar tänka: Fungerar det i Norråker fungerar det överallt.

Det måste vara obligatoriskt att bedöma vilka konsekvenser ett beslut får för Sveriges landsbygder. Då kan man driva sjukstugor vidare, använda digital undervisning där det behövs och göra allt annat som måste anpassas eftersom allt är gjort för stora enheter i stora kommuner som har råd med specialiserade administratörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det är självfallet svårt för många kommuner och regioner med mycket glesbygd att finansiera det hela. Det gäller inte bara det faktum att få människor bor på stora ytor. Låt mig ta Jämtland som exempel. Där ska 100 arbetande personer försörja 88 som inte arbetar för att de antingen är för unga eller för gamla. Sverige har under lång tid underinvesterat i landsbygderna, och det har fått konsekvenser. Vi måste bygga upp ett hållbart finansieringssystem som lägger grunden för en trygg och jämlik välfärd i hela landet.

I dag får medborgarna i kommuner med stor vindkrafts- eller vattenkraftsproduktion eller malmfyndigheter främst uppleva nackdelarna av en ökad lokal produktion, medan de i mindre eller nästan obefintlig utsträckning får ta del av fördelarna.

Centerpartiet anser att de värden som dessa naturresurser skapar i högre grad än i dag måste stanna lokalt. Det enklaste sättet är att fastighetsskatten på elproducerande fastigheter regionaliseras och att malmavgifterna höjs.

Fru talman! Det är självklart att man måste kunna försörja sig och sin familj, uträtta enklare ärenden, ha någonstans att umgås, resa på ett rimligt sätt och använda välfärden, såsom skola och vård, precis som alla andra. Men då måste vi avbyråkratisera och finansiera Sveriges landsbygder.

Jag yrkar härmed bifall till reservation 11 under punkt 5 om regionaliserad fastighetsskatt.

Emma Nohrén (MP)

Anf. 160 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi är här för att debattera regional utvecklingspolitik, och för mig handlar det om att vi ska se till att vi har ett Sverige för alla och att alla har samma möjligheter oavsett var de bor – att vi ska utjämna de regionala och lokala skillnaderna.

Fru talman! När man pratar om detta händer det att man säger att ett förslag ska fixa allt, och det är lite grann vad jag tycker att den här regeringen har gjort. De har lagt alla ägg i samma korg, som det har talats mycket om tidigare. De har sänkt bensinpriset, och så har de gjort något för landsbygden. Men att människor ska kunna gå till Arbetsförmedlingen eller kunna handla och göra sådana saker lyser med sin frånvaro.

Fru talman! Man pratar om rättvisa – många här i salen har säkert varit på olika föreläsningar och sett en bild där barn i olika storlekar ska titta över ett staket och alla får en likadan pall att stå på, så att de som är korta inte kommer att nå upp ändå. Men man säger att rättvisa är att man får det som ens förutsättningar kräver, så att det korta barnet får en högre pall. Det är väl lite grann detta som den här politiken ska göra: ge rätt pallar, rätt förutsättningar, för olika delar av landet och olika platser.

Jag roade mig med att ta fram lite statistik. Vi har många kommuner här i landet, och av dem har 202 färre än 30 000 invånare. Det är 132 av våra kommuner som har färre än 15 000 invånare, och 76 kommuner har färre än 10 000 invånare. Det är klart att invånarna i dessa kommuner inte kan ges samma pall. Det råder också väldigt olika förutsättningar beroende på var i landet man bor. Det är för de allra flesta längre avstånd ju längre upp i Sverige man kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Statlig närvaro är en av garanterna när det gäller att visa att vi faktiskt bryr oss om hela landet – att staten är där och ger sina medborgare den service de har rätt till. Samtidigt ser vi nu att den här regeringen har minskat budgeten till Statens servicecenter och gett Statens servicecenter i uppdrag att redovisa hur man ska klara sig med 100 miljoner mindre.

Detta debatterades lite tidigare i ett replikskifte här, och jag har med mig sammanfattningen av konsekvensbeskrivningarna så att vi får fakta när det gäller vad Statens servicecenter säger. De säger att 35 servicekontor kommer att avvecklas. De kommer att göra neddragningar i alla delar av landet, däribland gles- och landsbygdsområden, storstadsområden och områden med stort utanförskap. Detta kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicecenter. Bedömningen är vidare att konsekvenserna för myndigheten är påtagliga och komplexa, och det blir en omfattande verksamhetsförändring som ska bedrivas parallellt med den operativa verksamheten.

Det är inte bara så att man stänger några kontor i storstadsområden där det går att ta tunnelbanan till nästa. För Statens servicecenter handlar det om Arbetsförmedlingen – vi fick siffror i går som visar att arbetslösheten ökar till 8,6 eller om det var 9 procent. Det handlar om Försäkringskassan, som hjälper de mest utsatta. De kanske har svårt att ta sig dit och inte ens kan ta tunnelbanan. Och det handlar om Pensionsmyndigheten, det vill säga de äldre, och Skatteverket.

Om vissa kontor har färre besök är det kanske för att det inte finns så många invånare där. Men för dem som bor där är det otroligt viktigt. Allt går inte att lösa digitalt eller med en resa. Man vill ha en kontakt, och man vill kunna gå till ett kontor på sin ort.

Det är inte heller så att dessa kontor bara ligger i gles- eller landsbygdsområden. Jag bor själv i Lysekils kommun med 13 000–14 000 invånare. Vi har servicecenter. Vår närmaste större stad, Uddevalla, har också ett servicecenter. Det finns inga andra kontor i dag.

I vår budget, som vi inte debatterar här, har vi en satsning på servicecentren. Vi har också med i en motion att vi tycker att man ska utöka Statens servicecenter och på det viset visa att staten faktiskt bryr sig om alla medborgare, oavsett var de bor.

Fru talman! Jag vill därmed yrka bifall till reservation 9.

Fru talman! Jag kom in i riksdagen 2014 första gången, och detta var ett av de områden som jag jobbade med då. Precis som vi hörde från tidigare talare hade vi en landsbygdskommitté som tog fram förslag. Vi jobbade aktivt med att utöka Statens servicecenter till fler orter och också med att flytta ut statlig verksamhet från storstadsområdena till hela landet.

Nu har vi sett att det har kommit en utredning som handlar om att man ska effektivisera organiseringen av mindre myndigheter. I flera av dessa förslag handlar det också om att man helt enkelt ska ta bort myndigheter som är utlokaliserade. Vi hörde exempel från Växjö tidigare.

Jag har själv fått mejl från Skellefteå, där man vill lägga ned en myndighet. Det står ännu inget om att den ska flytta, men man är rädd för att det kommer att bli en flytt. Om ens myndighet inte finns kvar utan ska uppgå i något större kommer det förmodligen snart att i effektiviseringsanda bli en hopflyttning i storstäderna. Då försvinner kvalificerade jobb från flera delar av landet, och den statliga närvaron går förlorad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Just denna myndighet i Skellefteå, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, ska införlivas i Socialstyrelsen. Det kanske är rätt, eller inte. Men det handlar om 50 jobb i Skellefteå. Och även om den inte flyttar är folk redan rädda och börjar leta efter annat. Detta är en arbetsplats där väldigt många kvinnor jobbar, och samtidigt vet vi att det råder kvinnounderskott där det framför allt finns mansdominerade yrken. Genom att ha statliga jobb får vi alltså fler kvalificerade jobb för andra yrkesgrupper. Den som flyttar till ett jobb, till exempel i en gruvbygd, har ofta en partner med sig, som också ska ha ett jobb men kanske inte inom samma område. Där brukar också de statliga jobben vara viktiga.

Fru talman! Med detta vill jag säga att jag tycker att den här regeringen gör det bakvänt. Man visar att man inte bryr sig och inte vill att staten ska vara närvarande. För mig och Miljöpartiet är det otroligt viktigt att visa att alla medborgare, var i Sverige de än bor, har rätt att förvänta sig en viss service av staten, och den ska vara lika god överallt.

(Applåder)

Anf. 161 Lili André (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för ditt anförande! Jag skulle vilja prata lite om Statens servicecenter, som du lyfte upp.

Ledamoten målar upp en bild, fru talman, av att statlig service nu centraliseras och försvinner från mindre orter. Men så är det inte, vill jag konstatera. Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner och att många människor hanterar sina myndighetsärenden på andra sätt. Samtidigt ser vi att antalet besökare inte har ökat i takt med utbyggnaden av kontoren, vilket gör det nödvändigt att anpassa och effektivisera verksamheten. Det är detta regeringen nu har i uppgift att göra. Genom att utveckla mobila och flexibla lösningar kan vi snarare öka tillgängligheten där behoven finns i stället för att låsa fast oss vid en statisk struktur som inte speglar verkligheten.

Ledamoten vill lägga mer pengar på detta, fru talman. I dag kostar Statens servicecenter nästan 1 miljard kronor.

Tanken från regeringen och från oss kristdemokrater är att detta ska organiseras på ett nytt sätt. Det ska effektiviseras utifrån den värld vi i dag lever i.

Min fråga till ledamoten är: Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut när utredningen inte ens är klar? Nu jobbar ju Statens servicecenter med uppgiften. Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut?

Emma Nohrén (MP)

Anf. 162 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! I dag finns det 148 servicekontor i Sverige. På flera kontor finns förutom Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten också Migrationsverkets tjänster, vilket jag tror är viktigt särskilt i så kallade utanförskapsområden och andra områden där det finns många som har invandrat till Sverige.

Jag kan inte utmåla hur det kommer att bli, men jag kan läsa innantill vad Statens servicecenter säger i den rapport man har lämnat till regeringen. Där står det att principerna är tillgänglighet till service i hela landet, tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov samt effektivt resursutnyttjande. Men man skriver också att 35 kontor i glesbygd, landsbygd, storstadsområden och utanförskapsområden kommer att försvinna. Man säger att det kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Det vore väl jättebra om man kan organisera det så att det inte blir några större effekter, men med 100 miljoner mindre lär det bli konsekvenser. Man skriver också att man ska göra arbetet samtidigt som man har pågående arbete.

Som jag sa i mitt anförande är det vissa kontor som har få besökare, men det kanske är just dessa kontor som är viktigast. Just de personerna kanske har långt till nästa ställe eller problem med att ta sig dit. Det är i de mest glesbebyggda områdena som kontoren gör störst nytta.