2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Utlåtande 2024/25:KU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 februari 2025
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
Rapport om rättsstatens principer inom EU har granskats (KU6)
Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.
Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.
Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.
Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.
Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:KU6
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Rapport om rättsstatens principer inom EU har granskats
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-02-13
Trycklov: 2025-02-14
Alla beredningar i utskottet
Rapport om rättsstatens principer inom EU har granskats (KU6)
Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.
Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Utskottet värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.
Utskottet ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.
Utskottet ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-02-26
Debatt om förslag 2024/25:KU6
Webb-tv: 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Dokument från debatten
- Onsdag den 26 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:77
- Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februariProtokoll 2024/25:77 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
- Onsdag den 26 februari 2025Talarlista 2024/25:20250226
Protokoll från debatten
Anf. 37 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! Konstitutionsutskottet har granskat kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. Jag yrkar bifall till förslaget i det utlåtande som lagts fram.
Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten och framhåller behovet av ett kontinuerligt arbete för att skydda och upprätthålla de demokratiska institutionerna och värdena. Utskottet värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.
Rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskas av kommissionen. Utskottet ser därför med fortsatt oro på de problem som kommissionen pekat på i flera medlemsstater och framhåller vikten av att fortsätta arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela Europeiska unionen.
När det gäller kommissionens meddelande konstaterar utskottet i sin sammanfattning att den årliga rapporteringen om rättsstatsprincipen under fem på varandra följande år har visat att respekten för rättsstatsprincipen aldrig kan tas för given. Samtidigt framhåller kommissionen att rapporterna även har visat hur dialogen kan bidra till att uppnå framsteg. Enligt kommissionen är medlemsstaterna och EU som helhet mycket bättre förberedda för att upptäcka, förebygga och ta itu med nya utmaningar som rör rättsstatsprincipen.
Ungefär två tredjedelar av de rekommendationer som utfärdades 2023 har behandlats, helt eller delvis. I vissa medlemsstater kvarstår dock systematiska problem, och situationen har försämrats ytterligare. Dessa farhågor tas upp i 2024 års rekommendationer.
Utöver utvecklingen i de 27 medlemsstaterna beskrivs för första gången även situationen i fyra kandidatländer, men för dessa länder lämnar kommissionen inga rekommendationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
När det gäller Sverige noterar kommissionen att arbetet med den första nationella handlingsplanen mot korruption har slutförts och att regeringen antog en ny, mer omfattande plan i juli 2024. Det framhålls dock att vissa brister i de etiska riktlinjerna för tjänstemän på högsta nivå kvarstår, och de etiska riktlinjerna för alla tjänstemän har ännu inte uppdaterats. Vidare finns vissa brister i kraven på redovisning av tillgångar för statsråd eftersom de inte omfattar betydande skulder. Vidare noterar kommissionen att en parlamentarisk kommitté diskuterar regler om lobbyverksamhet och luckor inom ramen för finansiering av politiska partier. Utredningen av reglerna om övergångsrestriktioner har slutförts. Områden som bedöms ha hög risk för korruption är kommuner och offentlig upphandling, vilket kommissionen konstaterar bekräftas av en nyligen genomförd nationell undersökning.
När det gäller frågor om mediefrihet och mediepluralism konstaterar kommissionen att den omstrukturerade nationella tillsynsmyndigheten, Mediemyndigheten, har fått nya uppgifter. Den noterar att public service-mediernas politiska oberoende har stärkts och att ytterligare insatser på området planeras.
Kommissionen konstaterar att offentlighetsprincipen garanterar en bred tillgång till information. Kommissionen noterar också att en utredning undersöker det nuvarande grundlagsskyddet för söktjänster inom den privata sektorn.
Enligt kommissionens bedömning har svenska journalister fortfarande överlag gynnsamma arbetsvillkor. Detta visar också andra internationella bedömningar, men det är självklart viktigt att fortsätta följa upp och bevaka även dessa frågor.
I en bilaga till rapporten lämnar kommissionen följande bedömning av rekommendationerna till Sverige i 2023 års rapport. Det framhålls att Sverige inte gjort några framsteg med att säkerställa att systemet för att utse nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende. Det har alltså enligt kommissionen inte gjorts några framsteg.
Sverige har helt genomfört utvärderingen av karensreglerna för de högsta funktionerna i regeringen med avseende på omfattning, verkan och tillämpning. Det har gjorts vissa framsteg med att stärka bekämpandet av mutor utomlands och ytterligare några framsteg med att fortsätta arbetet med att se till att de pågående reformerna av reglerna för civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning.
När det gäller utvecklingen utifrån årets rapport framhålls att Sverige bör säkerställa att systemet för att utse nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende. Jag kan konstatera att detta är frågor som Institutet för mänskliga rättigheter också nämnt att man bevakar och fördjupar sig i.
Det framhålls också att en lämplig uppföljning av utvärderingen av karensreglerna behöver säkerställas. Bekämpandet av mutor utomlands behöver också stärkas genom att de befintliga lagfästa definitionerna för att förbättra åtal mot verkställighet av domar i ärenden som rör mutor utomlands ändras. Kommissionen rekommenderar också Sverige att fortsätta arbetet för att se till att reformerna av reglerna om civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Detta framhålls alltså utifrån den rapport som finns gällande det gångna året.
När det gäller utskottets ställningstagande framhåller vi att grundläggande rättigheter och rättsstaten är fundament i en demokrati och centrala för samarbetet inom unionen. Utskottet vill, i likhet med tidigare år, understryka vikten av att dessa värden respekteras.
Utskottet värdesätter också kommissionens envetna arbete, får jag väl säga, med att stärka och försvara rättsstatsprincipen. Den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med detta. Det är också viktigt att framhålla den direkta dialog som pågår med respektive medlemsstat. Öppenhet, offentlighet, fri debatt och fritt ord är avgörande frågor för väl fungerande demokratier. Detta behöver vi ständigt fördjupa oss i och följa upp hur det fungerar.
Anf. 38 Martin Westmont (SD)
Fru talman! I dag är vi samlade här i riksdagen för att diskutera 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. Rapporten är ett verktyg som gör att vi får en viss insikt om det arbete som sker i medlemsländerna och eventuella brister som enskilda länder, inklusive Sverige, bör arbeta vidare med. Rapporten är helt enkelt ett hjälpmedel för att hitta svagheter och hantera dem innan de skapar några större komplikationer.
Inom EU ska vi värna demokrati, yttrandefrihet och jämlikhet men samtidigt vara tydliga med att all makt utgår från folket. Jag har deltagit på ett antal seminarier och konferenser de senaste åren, och vid dessa sammankomster inom EU uppstår alltid diskussioner med andra politiker och med tjänstemän från andra länder. Jag skulle vilja säga att det finns en genomgripande oro hos många. Denna oro handlar ofta om den byråkratiska koloss som EU har blivit – en koloss som på många sätt verkar leva ett eget liv och som bara växer och växer.
I 2024 års rapport om rättsstatsprincipen kan vi läsa att EU och dess medlemsstater enligt artiklarna 3.1 och 13.1 i fördraget om Europeiska unionen ska respektera unionens värden. Bland dessa värden, som är uppräknade i artikel 2 i EU-fördraget, återfinns rättsstaten: ”Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”
Innan jag går in på rapporten vill jag göra en kort reflektion, för jag reagerar på orden ”icke-diskriminering” och ”rättvisa” i EU-fördraget. Jag kommer att tänka på en lagstiftning vi har i Sverige.
I en dom den 21 april 2015 i Norrköpings tingsrätt fastställdes att svenskar omfattas av skyddet mot hets mot folkgrupp, men det fastslogs också att svenskar ska tåla mer än minoritetsgrupper. Svenskar ska enligt lagen tåla mer av hat, förnedring, hot och glåpord än andra grupper. Är det rättvist? Är det icke-diskriminerande i linje med artikel 2 i EU-fördraget? Vill vi dela upp människor i ett ”vi och dom”, eller ska vi värna likhetsprincipen? Ökar det sammanhållningen i samhället att vi förstärker bilden av ett ”vi och dom”? Det är frågor, fru talman, som kräver eftertanke.
Utskottet är överens om att det är angelägna frågor som tas upp i 2024 års rapport och att förändrade omständigheter på grund av politiska förändringar och teknisk utveckling kan medföra utmaningar för rättsstatsprincipen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Jag tänkte gå in på ett område i denna rapport, och det är arbetet kring att motverka korruption. Korruption är ett problem man ser i flertalet medlemsländer, och det finns även tendenser till att den ökar. Vi ser att infiltrationen av organiserad brottslighet i offentlig förvaltning inte bara är ett problem i andra länder inom EU. Vi ser att denna sorts brottslighet även fått fäste i Sverige.
Kommissionen noterar att länder arbetar med olika varianter av riskbedömningar när det gäller korruption inom specifika områden.
EU-direktivet om skydd för visselblåsare har resulterat i vissa framsteg i en del länder, men rapporten visar också att det fortfarande finns hinder för att på ett tryggt och bra sätt informera om misstänkt brottslighet.
Jag själv uppfattar en viss uppgivenhet när det i rapporten lyfts att många upplever att man inte vet vart man ska rapportera misstänkt korruption. Man upplever att man inte bara tar en personlig risk om man går vidare med att rapportera om misstänkta fel och brister i en specifik verksamhet, utan upplevelsen hos den enskilde är att ingen större åtgärd ändå kommer att ske.
Fru talman! En viss optimism finns ändå. I rapporten kan man läsa att många EU-länder nu tittar på att införa nya verktyg för att rapportera om misstänkt korruption. Detta är viktiga utmaningar som medlemsländerna måste arbeta vidare med.
Konstitutionsutskottet följer frågan, och Sverigedemokraterna bevakar utvecklingen och kommer att återkomma till frågan om huruvida det arbete som har initierats ger några positiva resultat eller inte.
När det gäller Sverige ser kommissionen i rapporten bland annat positivt på de ökande ekonomiska resurser som regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har tillfört rättsväsendet, som ska fokusera på att bekämpa den organiserade brottslighet som många gånger involverar korruption. Till exempel har regeringen antagit en ny, mer omfattande plan mot organiserad brottslighet under 2024.
Kommissionen lämnar fyra rekommendationer till Sverige. En av dessa är att ”stärka bekämpandet av mutor utomlands, genom att ändra de befintliga lagfästa definitionerna för att förbättra åtal mot verkställighet av domar i ärenden som rör mutor”.
När det gäller utskottets gemensamma ställningstagande kan jag nämna att kommissionen anger att 68 procent av de rekommendationer som gavs i 2023 års rapport om rättsstatsprincipen har följts upp av medlemsländerna, vilket är en ökning från året innan. Det vi kan se är alltså att 2024 års rapport, liksom tidigare rapporter, om rättsstatsprincipen fyller ett syfte. Sammanställningen lyfter olika utmaningar i medlemsländerna, och vi ser att flertalet länder tar till sig föreslagna rekommendationer och arbetar med att vidta åtgärder för att förbättra eventuella brister i varje enskilt land.
Anf. 39 Ulrik Nilsson (M)
Fru talman! Ett civiliserat samhälle bygger för mig på demokrati, individuella rättigheter och en fungerande rättsstat. Dessa tre värden kan sägas vara under attack.
Det är kanske viktigt att komma ihåg en sak, framför allt i de tider vi lever i och som man med ett lite snällare uttryck skulle kunna kalla formativa. Vi är i en situation där vi har krig i vårt närområde, där det talas om att man kan ha olika fakta och där man i dag kan få datoriserat stöd för att föra fram åsikter. Allt detta sammantaget borde få oss som tror på de grundläggande värdena att gå tillbaka till fundamentet – back to basics, fru talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Det är nämligen så att demokratin, som är det första av de tre kriterierna, alltid måste försvaras och försvara sin position i en öppen och ärlig debatt – en debatt där man faktiskt tar fasta på korrekta fakta och där den som inte är redo att stå för sin åsikt förmodligen också kommer till korta. Den som bakom anonymitetsskydd vill pumpa ut ett budskap men inte mötas i offentlig debatt måste vi klara av att bemöta.
Vi måste också ha en konstitution som gör att vi alltid garanterar en andra chans. Med nya argument kan vi ompröva det vi tog ställning till tidigare. Därför är det farligt att vara alltför snabb med att ändra regler eller att i konstitutionen deklarera sådant som egentligen hör hemma i politiska debatter.
Slutligen måste vi se till att domstolarna skyddar det här systemet. Det är egentligen den rapporten vi nu har framför oss, nämligen: Hur ser instrumenten ut för att skydda de tre fundamentala funktioner som krävs i en inkännande demokrati?
Läser man rapporten, fru talman, kan man som flera har sagt konstatera att den har gjort god nytta. Den har också utvidgats till fler länder, nämligen kandidatländerna.
Vi kan konstatera att ungefär två av tre åtgärder har genomförts men att det tyvärr också finns medlemsländer som fortfarande har problem och där det till och med har skett en tillbakagång på det här området. Även om grundtonen i rapporten är positiv finns det alltså anledning till farhågor i vissa avseenden. Men de farhågorna kan vi bara hantera genom att tydligt förklara och argumentera för hur det borde förhålla sig. Vi kan aldrig påtvinga någon det på annat sätt än i en öppen diskussion.
När det gäller Sverige i den här rapporten har flera redan nämnt att det i princip är fyra områden som man har synpunkter på.
Det gäller bland annat nämndemännen, där vi inte har vidtagit några åtgärder. Det beror förmodligen på att det i denna kammare har funnits en stor enighet om att vi har haft ett vettigt system för att utse nämndemän. Behöver det omprövas är det en längre process än att svara på kommissionens rapport.
Man konstaterar också att vi har infört många av de karensregler som efterfrågas. Sedan säger man, lite grann så där som man nästan alltid gör, att det dock är vettigt att utvärdera effekten inom en viss tid.
Man tar upp frågan om vårt arbete mot mutor, där vi har genomfört vissa delar. Här tycker jag att det finns anledning att betona att det med den nya administrationen i Förenta staterna, som har sett det som att det förhindrar affärer att ha strikta regler, nog kommer att bli ett ökat tryck och ett ökat behov av att stå upp för det som vi uppfattar vara rätt och riktigt. Därför räcker det inte att rycka på axlarna och säga att det uppmärksammas att vi har gjort något, för det här blir förmodligen en viktig fråga med tanke på den nya världsordning som dessvärre växer fram.
Slutligen har man synpunkter på det arbete som gäller civilsamhällets finansiering och styrning. Man konstaterar att vi har vidtagit vissa åtgärder men att det fortfarande är viktigt att se till att civilsamhället inte i alltför stor utsträckning styrs mot vissa åsikter eller vissa roller. I stället ska vi vara väldigt öppna i både finansieringen och styrningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Sammanfattningsvis, fru talman, tror jag att man kan säga att Sverige står starkt vad gäller rättsstatens principer. EU och Europa står relativt starkt. Det finns ställen där det inte ser så bra ut, men den här rapporten är oerhört viktig som ett verktyg för att driva utvecklingen vidare. Det är ett viktigt arbete att uppmärksamma. Det är viktigt att vi debatterar detta, och det är också viktigt att vi tar till oss det. Vi vill nämligen alla leva i ett land där demokrati, individuella rättigheter och rättssäkerhet råder.
Fru talman! Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag att lägga rapporten till handlingarna.
Anf. 40 Malin Björk (C)
Fru talman! ”Nu handlar det om vår grundläggande syn på demokrati och det öppna samhället, nu handlar det om rättsstatens oberoende, om maktdelning och om vår tidigare samsyn på de reella hoten mot vår frihet.”
Det är inte mina ord, utan det var Friedrich Merz, ledare för de tyska kristdemokraterna, som uttryckte sig så efter USA:s vicepresident JD Vances tal i München för ett par veckor sedan. När samme Merz efter det tyska valet i söndags höll sitt segertal gick han ännu längre och slog fast att det allra viktigaste nu är att stärka Europa och frigöra det från USA. Jag kan inte annat än instämma i varje ord.
I ljuset av det vi nu ser hända i världen känns det mer angeläget än någonsin att lyfta fram 2024 års rapport om rättsstatsprincipen i EU. På andra sidan Atlanten, där vi i modern tid har sett en nära allierad i form av en stark demokrati som värnat maktdelning och rättsstaten, ser vi nämligen hur dessa principer nu – på bara några veckor – kullkastas av ett styre där den starkes rätt är ett tydligt ideal. Det som händer förskräcker, och det måste få oss i Europa och inom EU att sluta oss samman och slå vakt om vårt gemensamma projekt – ett projekt där jag vill påstå att rättsstaten är helig.
Fru talman! Enligt rättsstatsprincipen ska all offentlig makt alltid utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen. Rättsstatsbegreppet omfattar en öppen, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, tillgång till rättslig prövning av oberoende och opartiska domstolar samt maktdelning.
Det kan tyckas vara självklarheter, men som man slår fast i 2024 års rapport kan rättsstatsprincipen aldrig tas för given. Omständigheter i världen och i EU förändras, politiskt eller på grund av teknisk eller annan samhällelig utveckling, och det medför utmaningar. Det är olika sådana beroende på medlemsland, men vi står alla inför dem.
Det är här som vikten av den rapport som KU i dag debatterar kommer in. Den ligger nämligen till grund för en dialog mellan medlemsstaterna om vilka dessa utmaningar är. På det sättet kan rapporten bidra till att komma framåt, nå framsteg och ytterligare stärka rättsstatens principer i hela EU. Det arbetet måste fortsätta enträget, målmedvetet och med stort engagemang från alla som vill bekänna sig till tron på en livskraftig demokrati.
Fru talman! Hur är det då ställt i Sverige? Vårt domstolsväsen får klart godkänt. Det fungerar effektivt. Men vi behöver göra något åt nämndemannasystemet, som innebär att vi har politiska företrädare som domare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
När det kommer till civilsamhället ges det fortfarande stort utrymme, men en kombination av nedskärningar i finansieringen och snabbare remisstider påverkar vissa delar av det. Här får vi i Sverige en särskild rekommendation av kommissionen: att se till att de reformer som genomförs när det kommer till civilsamhällesorganisationernas finansiering och verksamhet inte påverkar engagemanget i civilsamhället i orimlig utsträckning.
Fru talman! Ett område som jag personligen tycker är oerhört viktigt och som lyfts upp i rapporten är korruption. Här får vi också en rekommendation från kommissionen: att stärka bekämpandet av mutor utomlands. Men jag vill lägga till att det inte alls är tillräckligt. Vi måste också motverka korruption här hemma. Vi får inte vara blinda för den. Den finns, och den breder dessutom ut sig.
Fru talman! På Transparency Internationals årliga lista över hur utbredd korruptionen är i olika länder har vi tyvärr tappat placeringar flera år i rad på senare tid. I den mätning som presenterades för några veckor sedan hade vi halkat ned till åttonde plats. Detta är bekymmersamt.
Transparency International pekar ut organiserad brottslighet som en av de stora riskfaktorerna bakom den ökade korruptionen. Genom infiltration och utpressning påverkas centrala samhällsfunktioner alltmer. Det har jag också sett på nära håll i mitt tidigare arbete som åklagare.
När vi i KU var på en länsresa till Skåne pratade jag med personer som var anställda vid länsstyrelsen och jobbade mot just avfallsbrottsligheten. En som särskilt samordnade detta sa att en skånsk kommun – vilken nämndes inte, och jag vet därför inte vilken det var – inte gjorde någonting åt dumpning av avfall på en fastighet, trots välkända uppgifter om det. Personen i fråga sa att hon till och med satt bredvid handläggaren på kommunen och skrev ett föreläggande för att komma åt detta, och ändå fanns det ett motstånd. Man kan fundera på vad detta beror på.
Jag vet dock att avfallsbrottslighet är en växande bransch i den organiserade brottsligheten. Här finns verkligen sårbarheter i kommuner.
Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International här i Sverige, sa nyligen: Vi ser en alltmer sofistikerad form av korruption som direkt påverkar välfärden. Bolag utnyttjas som brottsverktyg, och mycket av det vi kallar välfärdsbrottslighet är i själva verket ren korruption. Jag kan bara instämma i det han sa.
Under hösten hade jag i uppdrag att för Centerpartiets räkning leda arbetet med att titta på varifrån den organiserade brottsligheten hämtar sina intäkter, sina vinster. Vi har lagt fram en samhällsanalys, där vi också hänvisar till rapporter och forskning på hemmaplan. Där ser vi att det i just kommuner finns hög risk för korruption kopplat till offentlig upphandling. Det sägs också i den här rapporten.
Det är en sårbarhet när man privatiserar offentlig verksamhet och inte har kontroller. Det visar forskning från maffians Italien. Det finns alltså anledning för oss att vara uppmärksamma på detta.
Häromåret drog Hells Angels in 1 miljard i vinster på offentliga kontrakt. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Vi måste göra oerhört mycket mer i Sverige för att få stopp på den utvecklingen.
Anf. 41 Gudrun Brunegård (KD)
Fru talman! Vad händer när rättsstaten svajar? Vad händer när våra grundläggande fri- och rättigheter blir något flytande, när yttrandefriheten kringskärs, när religionsfriheten inskränks eller när äganderätten urholkas?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Det är frågor som är viktiga att ställa. Rättsstatens principer är nämligen inte bara en juridisk teknikalitet; de är en grund för friheten och tryggheten i vårt svenska samhälle. Det är en av de grundläggande principer som har format den västerländska civilisationen. Och det är ingen slump att de samhällen som har byggt sin lagstiftning på dessa värderingar också är de mest fria och framgångsrika.
Fru talman! Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om rättsstatsprincipen där kommissionen ger en lägesbild av arbetet med att skydda och stärka demokratin inom EU. Jag kommer inte att gå in på alla detaljer. Det gör mina kollegor så bra. Jag kommer att prata lite mer övergripande.
Rättsstatens principer är en del av de grundläggande värdena i en demokrati och även i EU-samarbetet. Respekten för rättsstatens principer är nära sammankopplad med de västerländska värderingar som ska prägla samarbetet och de andra grundläggande värdena inom unionen, däribland frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Men det handlar också om ett rättssäkert och oväldigt rättssystem som är åtskilt från den politiska makten.
Varje nytt medlemsland i Europeiska unionen måste acceptera, respektera och ha system för att leva upp till dessa värden innan det kan bli medlem. Och landet måste fortsätta att upprätthålla dem under tiden det är medlem. Därför är dessa årliga rapporter från kommissionen, som vi i dag ägnar denna debatt åt, viktiga för att kartlägga läget i medlemsländerna och uppmärksamma trender och eventuella risker.
Medlemsländer som gör inskränkningar i rättsstatens principer och undergräver domstolsväsendets oberoende kan utsättas för ett så kallat artikel 7-förfarande. Man utreder då om landet har brutit mot EU-samarbetets grundläggande värden. Det kan exempelvis leda till att EU-medel till landet fryses. Det instrumentet har också använts för att få fram förändringar i rätt riktning.
Fru talman! I rapporten gör EU-kommissionen bedömningen att EU:s medlemsländer och EU som helhet numera är mycket bättre förberedda för att upptäcka, förebygga och ta itu med nya utmaningar som rör rättsstatsprincipen än de var för fem år sedan. Detta är mycket positivt. Samtidigt finns det fortsatt stora problem i flera medlemsländer, vilket vi måste ta på allvar.
Fru talman! För oss kristdemokrater är budskapet tydligt: Vi ska värna våra västerländska värderingar och rättsstatens principer. Rättsstatens principer bygger på lag och ordning, ansvar och förpliktelser och en rättvisa som är förankrad i objektiva normer, inte i subjektiva känslor eller politiska trender.
Detta är något som EU ska stå upp för, som den handelsunion men också värdegemenskap som unionen är tänkt att utgöra. I detta ingår respekten för våra grundläggande fri- och rättigheter, såsom yttrandefriheten och äganderätten. Utan detta finns ingen frihet.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga rapporten till handlingarna.
Anf. 42 Jan Riise (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Fru talman! Som mina kollegor poängterat är utskottet enigt, och vårt förslag är att så småningom lägga rapporten till handlingarna. Det förhållande att jag tar upp vissa detaljer ska inte tolkas som att jag inte delar uppfattningar som har presenterats av andra här.
Den rapport vi debatterar kommer årligen sedan 2022. Där får enskilda stater rekommendationer från kommissionen om vad som skulle vara bra att förbättra och vad som så småningom skulle kunna utvärderas. Nytt för i år är att några av kandidatländerna också tas med, närmare bestämt Nordmakedonien, som Sveriges riksdag haft ett demokratisamarbete med, samt Montenegro, Albanien och Serbien.
Årets arbetsprogram för kommissionen, som några av oss hade möjlighet att prata med kommissionären Jessika Roswall om i går, slår fast att rättsstatsprincipen är själva hjärtat i unionen. Det är rättsstatsprincipen som är vårt försvar och vårt skydd men också förutsättningen för att skapa ett inkluderande samhälle och en union som håller samman.
Fru talman! Sverige får liksom 2023 fyra rekommendationer för fortsatt arbete. Den första av dem är samma som i fjol och handlar om att systemet med att utse nämndemän genom förslag från politiska partier inte gjort några större framsteg avseende nämndemännens självständighet. Kommissionen föreslår att det arbetet fortsätter. Kommissionen föreslår också att arbetet för att säkerställa att civilsamhällets möjligheter inte i onödan begränsas av reformer inom strukturen för finansiering och stöd av samma civilsamhälle fortsätter.
Kommissionen lyfter vidare fram nödvändigheten av att utvärdera de insatser som görs för exempelvis skydd mot mutor från främmande makt. Sist men inte minst noterar kommissionen med viss tillfredsställelse att Sverige gjort betydande insatser för att skapa regelverk kring de så kallade svängdörrarna, det vill säga vad som ska gälla för de allra högsta inom statsledningen. Icke desto mindre behöver det följas upp, menar kommissionen.
Fru talman! Det finns i arbetsprogrammet för 2025 en devis om en modigare, enklare och snabbare union. Man skulle kunna tycka att detta mod möjligen kunde innefatta ett djärvt beslut om att inte vara så millimeterrättvis att alla medlemsländer får just fyra rekommendationer. Om kommissionen har mer eller mindre att säga i olika fall är det helt i sin ordning för min del.
Jag tycker också att genomgångarna av kandidatländernas ansträngningar, eller brist på sådana, är intressanta. Nästa vecka får riksdagens talman besök av talmannen för det serbiska parlamentet. Här finns något att samtala kring i de möten som ska hållas.
Serbien har gjort insatser på många områden, men har fortfarande en hel del kvar. Kommissionen noterar bland annat att rätts- och domstolsväsendet fortfarande kan utsättas för politiska påtryckningar, att antikorruptionsarbetet har kommit en bit på väg men också har en del kvar samt att regler kring medier, till exempel transparens när det gäller ägande, återstår att implementera. Så sent som häromdagen, kanske till och med i går, kom det rapporter om att Civil Rights Defenders motsvarighet i Serbien hade attackerats av serbisk polis. Det är den sortens händelser som vi gärna skulle se att man kunde undvika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Jag hoppas och tror för min del att genomgångar som denna kan vara ett stöd i den långa process som föregår ett medlemskap i unionen. Jag ser fram emot att vi en dag ska kunna välkomna Serbien och andra kandidatländer till EU.
Fru talman! Jag vill ägna lite tid och uppmärksamhet åt civilsamhället och dess betydelse för rättsstaten.
Kommissionen uttrycker en viss oro för att engagemanget i civilsamhället i Sverige kan minska, eller redan har minskat, som en följd av de förändringar i möjligheterna till finansiering av verksamhet som vi sett på senare tid och som andra här tagit upp. Jag förmodar att kommissionen främst syftar på förändringar av regler och resurser från statens budget.
Till det kan man lägga den debatt som förts de senaste åren. Ord som ”bidragsindustri” och ”fusk” och andra misstänkliggöranden har fått utrymme i våra medier. Civilsamhället är en arena som till krympande del är statligt finansierad. Det kan göra mig orolig, och uppenbarligen även EU-kommissionen.
Vi har en regeringsform som talar om att vårt samhälle bygger på fri åsiktsbildning. Jag ser gärna den meningen som en tanke om en struktur som möjliggör just den åsiktsbildningen och om att den strukturen inte kan vara förbehållen dem som har råd att själva betala för den. Med andra ord: Om det ska vara möjligt för alla får man nog acceptera ett visst offentligt stöd till själva strukturen, vare sig det är giganter som Rädda Barnen eller till exempel de tusentals många mindre lokala kultur- och idrottsföreningarna. Deras betydelse i en kris- eller krigssituation ska inte underskattas.
Hade jag haft gott om tid skulle jag ha berättat om arbetet i Villa 20 i Buenos Aires under covid. Där kan man få ett väldigt bra exempel på vad det betyder att ha ett fungerande civilsamhälle.
Jag noterar slutligen att kommissionen framför liknande synpunkter vad gäller engagemanget i civilsamhället hos de kandidatländer som omnämns i rapporten.
Jag yrkar på att vi lägger rapporten till handlingarna. Men jag hoppas att den ändå plockas fram då och då när vi har saker vi behöver ta upp.
Anf. 43 Malin Danielsson (L)
Fru talman! I en tid då den regelbaserade världsordningen känns mer hotad än på länge och det nya styret i USA verkar ha missat grundkursen i rättsstatens principer är man lite extra glad för att det inom EU-samarbetet finns en rättsstatsarkitektur som kan bidra till att motverka den risk som det innebär för enskilda medlemsstater men också för EU som helhet ifall rättsstatsprincipen inte upprätthålls.
Liberalerna har länge arbetat för att det ska finnas en EU-mekanism för att kontrollera att de grundläggande rättigheterna respekteras och att offentliga rapporter om situationen för rättsstaten och de grundläggande fri- och rättigheterna i varje medlemsland tas fram. Det är därför med stort intresse vi tar del av ett av resultaten av detta arbete, nämligen kommissionens årliga rapport om rättsstatssituationen i EU. Rapporten är ett värdefullt verktyg i arbetet med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och belyser de brister som finns i de olika länderna i unionen. Genom att även kandidatländer nu ingår blir det en bra bild av utvecklingen i både kandidatländerna och medlemsländerna. Vi får svart på vitt vad som är det aktuella läget och vad som behöver förbättras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Fru talman! Kommissionen konstaterar att nästan 65 procent av den första omgången rekommendationer följdes upp under 2023. Det var en trend som fortsatte under 2024, då 68 procent av rekommendationerna från föregående år följdes upp. Arbetet ger med andra ord mer och mer effekt. Även EU-finansiering har bidragit till att bygga upp domstolsväsendets, mediernas och det civila samhällets kapacitet att upprätthålla rättsstatsprincipen.
På plussidan i rapporten konstateras att många medlemsstater har genomfört viktiga rättsreformer för att ta itu med de utmaningar som identifierats i rapporterna. På minussidan konstateras att allvarliga farhågor kvarstår, särskilt i vissa medlemsstater. Därför är det viktigt att EU har sanktionsmöjligheter, vilket Liberalerna också har arbetat för, till exempel att EU-stöd inte ska beviljas länder som kränker de grundläggande fri- och rättigheterna eller rättsstatens principer.
Fru talman! Domstolarnas oberoende är en viktig del av rättsstaten. Enligt de undersökningar som genomfördes inför den här rapporten upplever allmänhet och företag i de flesta medlemsländer att domstolsväsendets oberoende förbättrades eller förblev stabilt jämfört med 2023. Flera länder har även påskyndat lagstiftningsarbete för att stärka domstolarnas oberoende. När det gäller kandidatländerna är det dock relativt låga resultat, och befolkningen upplever inte oberoende. Det här är viktiga områden för dessa länder att arbeta vidare med för att ta steget in som medlemsstater.
En annan viktig del är oberoende medier. Där noterar kommissionen en positiv utveckling sedan förra rapporten i flera medlemsstater när det gäller framför allt insyn i medieägandet. Samtidigt kvarstår utmaningar som tidigare lyfts fram i en del andra medlemsstater. Politiskt och ekonomiskt inflytande på medierna utgör enligt kommissionen fortfarande en källa till oro. Kommissionen framhåller vikten av att skydda medier mot politiska påtryckningar och otillbörlig påverkan. Detta är inte minst viktigt när man läser att kommissionen även konstaterar att utländska regeringar som försöker manipulera den allmänna opinionen och snedvrida den demokratiska debatten utgör ett hot mot EU:s demokratier.
Fru talman! Sverige står sig väl i rapporten. Det upplevda oberoendet för rättsväsendet i Sverige är mycket högt bland allmänheten och bland företagen. Konstitutionsutskottet kommer snart att få behandla ett betänkande som ytterligare stärker rättsväsendets oberoende.
Vidare noterar kommissionen bland annat att public service-mediernas politiska oberoende har stärkts och att ytterligare insatser på området planeras av regeringen. Kommissionen lyfter även upp att Institutet för mänskliga rättigheter har en säker finansiering för sin verksamhet.
Sverige får dock fyra rekommendationer. Flera av mina kollegor har varit inne på dem. De handlar bland annat om nämndemännens oberoende och vikten av att säkerställa bra förutsättningar för ett starkt civilsamhälle.
Fru talman! Sammanfattningsvis fyller rapporten om rättsstatens principer en viktig funktion för såväl unionen som de enskilda staterna. Det gäller inte minst i en tid då demokratin prövas på olika sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Jag ser fram emot att följa utvecklingen de kommande åren som förhoppningsvis visar att det framför allt sker utveckling på plussidan. EU behöver mer än någonsin vara demokratins och rättsstatens fanbärare. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 44 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Vilken tid vi lever i. Det är tuffa tider just nu. Världsläget är osäkert på ett sätt som är svårt att sammanfatta i ord. Det är bara att konstatera att vi nästan varje dag vaknar upp till nyheter och utspel som allvarligt hotar det som vi länge sett som självklarheter och grundläggande demokratiska spelregler.
Det handlar om respekten för rättsstatens principer och grundläggande rättigheter tillsammans med fungerande institutioner, ett självständigt domstolsväsende, fria och oberoende medier och fungerande korruptionsbekämpning.
Det är fundament för att demokratin ska fungera. Det är en förutsättning för att den ska vara livskraftig och åtnjuta ett stort förtroende hos medborgarna och för förtroendet för de politiska processerna och beslutande organ på alla nivåer inom EU.
Fru talman! Man får ändå konstatera att i Sverige lever vi förhållandevis väl upp till rättsstatsprincipen. Men även vi får såklart ett antal rekommendationer från EU-kommissionen.
Det är ändå värt att notera är att tidigare års rekommendationer i bred enighet har omhändertagits av partierna i riksdagen. Särskilt vi i konstitutionsutskottet är mycket angelägna om och ser värdet av att bli granskade som stat och medlemsland.
Det är någonting som vi själva sysslar med ganska mycket i vårt utskott. Även om vi ibland kallar oss för den gode revisorn är EU-kommissionen och EU i detta fall en god revisor till Sverige.
Det är heller inte någon hemlighet att jag och mitt parti är kritiska till delar av EU. Det gäller exempelvis delar av överstatligheten och bristen på transparens.
Vi får nog inte vara så himla naiva just nu. Det är en oroväckande utveckling där demokratin är på tillbakagång i världen. Vi ser i rapporten att det finns allvarliga brister även i vissa medlemsstater i EU. Det är en minst sagt oroväckande trend att Sverige är på en ny lägstanivå i korruptionsindexet.
Men detta är också en tid då alla som kan bör rycka ut till rättsstatens försvar och till försvaret av en regelbaserad världsordning där inte ett fåtal stormakter eller enskilda försöker att dela upp världen med auktoritära medel och allvarligt hotar vår demokrati. Det är någonting som jag aldrig trodde att jag skulle behöva säga i kammaren. Ibland känns det nästan som att världen för tillfället är mer av en mardröm. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:KU6
Webb-tv: Beslut: 2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februariProtokoll 2024/25:77
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
2024 års rapport om rättsstatsprincipen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.