Ulrik Nilsson (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2451 av Ulrik Nilsson (M) Säkra uppställningsplatser för tunga fordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkra uppställningsplatser för tunga fordon och tillkännager detta för regeringen. Motivering En mycket

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

TU

Motion till riksdagen 2025/26:2452 av Ulrik Nilsson (M) Digital lots Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om digitala lotsar kan överta vissa funktioner hos Statens servicecenter och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att underlätta

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:FiU25

Motion till riksdagen 2025/26:1777 av Jan Ericson m.fl. (M) Strategisk infrastruktur i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategisk infrastruktur i Västsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Västsverige får en allt mer betydelsefull

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

TU

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits.

Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2025-09-23

Datum

2025-09-29

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Motion till riksdagen 2025/26:355 av Ulrik Nilsson (M) Redovisning av kostnader för byråkrati Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om redovisning av kostnader för byråkrati och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Tyskland finns en federal funktion som benämns

Inlämnad

2025-09-26

Förslag

1

Datum

2025-09-26

Utskottsberedning

2025/26:FiU25

Motion till riksdagen 2025/26:50 av Ulrik Nilsson (M) Möjliggörande av tillgång till arkeologiskt material Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga asbestsanering av samlingar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under mitten av 1900-talet genomfördes

Inlämnad

2025-09-11

Förslag

1

Datum

2025-09-11

Utskottsberedning

2025/26:KrU4

Motion till riksdagen 2025/26:51 av Ulrik Nilsson (M) Angående nationellt digitalt arv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till omhändertagande av digital information när statsråd frånträder sitt uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inlämnad

2025-09-11

Förslag

1

Datum

2025-09-11

Utskottsberedning

2025/26:KrU4

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård.

Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 238 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

40

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-30

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

18

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2025-04-03

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.

Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.

Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.

Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-14

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-01-30

Bordläggning

2025-02-10

Debatt

2025-02-11

Beslut

2025-02-13

Motion till riksdagen 2024/25:2289 av Ulrik Nilsson (M) AI och rättssäkerheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda frågan om AI och rättssäkerheten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Artificiell intelligens (AI) används i allt

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:KU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2022 av Ulrik Nilsson (M) Ökad transparens i tillståndsprocesser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ökad transparens i tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige krävs det tillstånd för

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:JuU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 29 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 238 minuter

Justering

2024-05-30

Datum

2024-05-31

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-25

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen.

Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Justering

2024-03-12

Datum

2024-03-13

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Interpellation 2023/24:534 Regeringens syn på yttrandefriheten av Rasmus Ling (MP) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Rätten att fritt yttra sina ståndpunkter och tankar, i tal och skrift, är en av demokratins förutsättningar. Yttrandefriheten och tryckfriheten är grundlagsfästa i Sverige, och den svenska tryckfrihetsförordningen

Inlämnad

2024-02-19

Besvarare

Kulturminister Parisa Liljestrand (M)