Elmarknadsfrågor

Anf. 93 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU9 Elmarknadsfrågor om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet.

Fru talman! Svensk energipolitik har det senaste decenniet präglats av ideologi, maktspel och ansvarslöshet. Allehanda regleringar, subventioner och skatter har skapat felaktiga incitament och gett oss en elmarknad i obalans. Det är en marknad som pendlar mellan två ytterligheter då elöverskott varvas med effektbrist. Den förda politiken har lett till att vi numera har den sämsta kraftbalansen i hela EU. Den förda politiken har också lett till tidvis skenande och framför allt volatila priser, vilket har skadat både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft.

Fru talman! Riksrevisionen har som sagt granskat statens - läs föregående regeringars - åtgärder för utveckling av elsystemet. Vi sverigedemokrater har länge påtalat bristerna med den tidigare förda energipolitiken. Resultatet av Riksrevisionens granskning kommer därför inte som en överraskning. Tvärtom utgör den till stora delar en bekräftelse på det som vi har ifrågasatt. Det är dock bra att vi nu äntligen får en helt oberoende granskning som bekräftar de stora brister vi har påtalat.

Kritiken från Riksrevisionen är omfattande och handlar framför allt om brist på konsekvensanalyser men även om otydliga myndighetsuppdrag. Föregående regering har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckliga konsekvensanalyser inför beslut om åtgärder som har haft stor påverkan på elsystemet. Det gäller till exempel vitala områden som försörjningstrygghet, överföringskapacitet och konkurrensförhållanden mellan olika kraftslag.

Vidare skriver Riksrevisionen att majoriteten av de systempåverkande beslut som man har granskat och funnit stora brister med härstammar från någon form av politisk överenskommelse. Det är överenskommelser som enligt Riksrevisionen har lett till att man har underlåtit att göra tillräckliga konsekvensanalyser av fattade beslut. Bristen på konsekvensanalyser har även medfört att man har saknat förslag på lämplig hantering av oönskade effekter.

Som sagt är rapporten och kritiken omfattande, men den kan nog summeras med att maktpolitiska uppgörelser har fått gå före målet att Sverige ska ha ett effektivt, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.

Fru talman! Sverige - ett kallt, glesbefolkat land med långa avstånd - är helt beroende av tillgången till el och uppvärmning. Samhällsviktiga funktioner såsom hälso- och sjukvård, kommunikation, transporter, vattenförsörjning och säkerhet är helt beroende av tillgången till el. För att upprätthålla standard och välfärd krävs livskraftiga växande företag som kan konkurrera på en internationell marknad. Billig och leveranssäker el har helt enkelt blivit viktigare än någonsin. Således utgör den svenska elmarknaden en grundpelare för vår välfärd och får inte misskötas.

Fru talman! Vi är i dag till stor del beroende av och påverkade av vad som sker i omvärlden. Vissa saker kan vi inte påverka, andra kan vi styra helt eller delvis. Något vi faktiskt än så länge kan påverka är den nationella energipolitiken. Det är helt enkelt ingen naturlag att ha EU:s sämsta kraftbalans och volatila priser. De är till stor del resultatet av förd politik - den socialdemokratiska regeringens politik.

Men det finns såklart hopp. Sedan regeringsskiftet för ett och ett halvt år sedan har samarbetspartierna jobbat febrilt för att återigen skapa förutsättningar för ett leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem. Vi har exempelvis på flera sätt banat väg för utbyggnad och livstidsförlängning av kärnkraften. Vi har gett Svenska kraftnät ett tydligt uppdrag att säkerställa effektreservsbehovet. Vi har också tagit bort skatten på avfallsförbränning och slopat koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Allt handlar om att stärka kraftbalansen och lägga grunden för det ökade framtida elbehovet. Om inte läckorna i båten är lagade är det nämligen ingen idé att lassa på ännu mer last.

Regeringen har även i samarbete med oss sverigedemokrater lagt fram ett förslag på en ny energipolitisk inriktning med större fokus på effekt och balans i stället för på energislag. Vi fokuserar inte bara på mängd utan även på elsystemets prestanda och funktionalitet - kvalitet före kvantitet, helt enkelt. Åtgärderna handlar i grund och botten om att skapa rätt incitament för att uppnå ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem igen.

Avslutningsvis vill jag säga att vi sverigedemokrater ställer oss bakom utskottets förslag till beslut.

Anf. 94 Rickard Nordin (C)

Fru talman och Jessica Stegrud! Det var ett intressant anförande på många sätt. Ledamoten lyfter framför allt upp Riksrevisionens rapport och den kritik som har kommit, inte minst när det gäller bristen på konsekvensanalyser och att det bland annat grundar sig i att man har haft politiska överenskommelser.

Sverigedemokraterna har nu tillsammans med regeringen, som man nästan styr ibland, också gjort en politisk överenskommelse och lagt fram en inriktningsproposition. Där finns inte någon konsekvensanalys. Man vill inte ens kalla det för det utan kallar det för konsekvensbeskrivning, vilket verkar tämligen ovanligt. I propositioner brukar det kallas konsekvens eller konsekvensanalys.

Jag har en fråga till Jessica Stegrud. Riksrevisionen har framfört kritik exempelvis om att eventuella oönskade konsekvenser bör hanteras och redovisas i konsekvensanalysen. Tycker Jessica Stegrud att den konsekvensanalys som man har lagt fram möter de kriterier som Riksrevisionen tidigare har kritiserat?

Anf. 95 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman och Rickard Nordin! Det arbete som nu har gjorts lägger grunden. Vi har börjat städa upp efter föregående regerings politik. Jag pratar hela tiden om obalansen, att vi har ett elöverskott varvat med effektbrist. Det måste åtgärdas innan vi kan göra något annat. Det är själva grunden i elsystemet.

Vi har stora problem med volatila och skenande priser. Det finns företag i framför allt södra Sverige som inte kan etablera sig eller utöka sin verksamhet. Och priserna har lett till stora konsekvenser för både inflationen och hushållen.

Fru talman! När det gäller frånvaron av konsekvensanalyser får jag nog vända frågan tillbaka till ledamoten. Riksrevisionen var nämligen väldigt tydlig där; inga konsekvensanalyser har gjorts. Man ville hellre sitta vid regeringsmakten än se till att vi har ett robust och förberett elsystem för kommande effektbehov och expansioner.

Anf. 96 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Ledamoten Stegrud och Sverigedemokraterna verkar vilja prata mer om inflation och volatila priser än om konsekvensanalys, som min fråga handlade om. Saken är den att om man tittar på energiöverenskommelsen från 2016 ser man att det fanns en betydligt mer omfattande konsekvensanalys i den än det gör i den inriktningsproposition som Sverigedemokraterna har skrivit under på.

I energiöverenskommelsen från 2016 finns det scenariobeskrivningar och ganska mycket siffror och analyser. Man kan absolut tycka att de är otillräckliga. Men det är en milsvid skillnad mot den icke-existerande konsekvensanalysen, som dessutom bara kallas beskrivning, i det som man nu har lagt fram.

Min fråga till ledamoten är återigen om man är nöjd med den konsekvensanalys som finns. Lägg resten av propositionen åt sidan! Det är nämligen konsekvensanalysen som Riksrevisionen kritiserar. Är man nöjd med den? Tycker Jessica Stegrud att den lever upp till de krav som Riksrevisionen ställer i den kritik som de har framfört mot tidigare regeringar?

Anf. 97 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman och Rickard Nordin! Ni vet allihop att jag som gammal investeringscontroller älskar konsekvensanalyser. Man kan säkert inte få för många.

Det är dock helt klart att vi har dragit slutsatser av de svåra konsekvenserna vi nu sitter med på grund av förd energipolitik, som bland annat Centerpartiet var inblandade i. De slutsatserna är väldigt tydliga i fråga om vad vi måste göra för att stärka upp elsystemet igen och få ett välfungerande och konkurrenskraftigt elsystem. I den bemärkelsen är konsekvensanalyserna väldigt tydliga. Effekterna lider vi av än i dag.

Jag lyssnade på den presskonferens som Centerpartiet och Socialdemokraterna kallade till i dag. Det var intressant. Man samlade journalistkåren för att komma med förslaget eller kravet - vad det nu ska kallas - att sittande regering ska komma med ett delmål. Man sa ingenting om hur det ska gå till - hur det ska gå att få fram det som eventuellt efterfrågas - och kom inte ens med en siffra. Jag undrar vad man egentligen har tänkt. Det känns väldigt märkligt.

Vi hade inte varit i den här situationen om tidigare regeringspartier hade följt Riksrevisionens rekommendationer. Att man inte gjort det är anledningen till att vi sitter i den här sitsen i dag. Att avkräva mig mängder av konsekvensanalyser när vi sitter med effekterna är alltså lite märkligt.

Anf. 98 Monica Haider (S)

Fru talman! Ledamoten inledde sitt inlägg med att tala om ansvarslöshet, dåliga konsekvensanalyser och maktpolitiska överenskommelser. Då kunde jag inte låta bli att tänka: Men vad är det som regeringsunderlaget har gjort i till exempel den energipolitiska propositionen? Jag utgår från att det är en överenskommelse inom det blocket. Jag gissar att man har samarbetat om den och sedan kommit överens om att man vågar lägga fram den för riksdagen.

Jag funderar också på det här med att man i den energipolitiska inriktningspropositionen exempelvis inte vill presentera något delmål fram till 2030. Man har tagit bort energieffektiviseringsmålet. Det är väl ett ganska viktigt mål om vi ska kunna ha tillräckligt med energi. Vad blir konsekvensen av det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Precis som ledamoten Rickard Nordin var inne på tidigare finns det inga konsekvensanalyser i inriktningspropositionen. Men ledamoten Stegrud står här och ondgör sig över att Riksrevisionen har sagt att vi inte gjorde några konsekvensanalyser. Ni har inte heller gjort några konsekvensanalyser i den energipolitiska överenskommelsen, Jessica Stegrud.

Vad kommer detta att innebära för de långsiktiga förutsättningarna för till exempel industrin och för den delen för elpriserna i stort?

(Applåder)

Anf. 99 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman och ledamoten! Det är ändå intressant. Här har vi alltså en lång redogörelse. Riksrevisionen har granskat föregående regerings, det vill säga Socialdemokraternas, politik, och kritiken är massiv. Men man verkar inte ha tagit åt sig någonting av den. I stället står man här och avkräver samarbetspartierna konsekvensanalyser. Läs Riksrevisionens rapport och återkom! Det är häpnadsväckande, fru talman.

När det gäller det här hemmasnickrade, sena påfundet om att vi måste sätta upp ett skarpt delmål till 2030 kommer vi att ha avstämningar under hela perioden fram till slutmålet. Nu fokuserar vi på att få ordning på effekt- och kraftbalansen. Den är, återigen, den sämsta i hela EU och gör att företag inte kan etablera sig och inte utöka. Det handlar om att förhålla sig till verkligheten nu.

Fru talman! Ledamoten hade en fråga till, men jag minns inte vad den var.

Anf. 100 Monica Haider (S)

Fru talman! Om nu ledamoten Jessica Stegrud är så fruktansvärt upprörd över Riksrevisionens rapport, där det påpekas att vi inte gjorde några konsekvensanalyser av de beslut som fattades här i riksdagen - både energiöverenskommelser och andra beslut som många partier i den här kammaren stod bakom - borde hon se till att de politiska underlag och propositioner som den nuvarande regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna tar fram innehåller väldigt bra konsekvensanalyser, så att man faktiskt vet vad man gör och vad det får för konsekvenser. Det är jättekonstigt att hon står här och ondgör sig över detta om det är så förfärligt upprörande. Det är väldigt konstigt.

Sedan säger ledamoten att vi har den sämsta kraftbalansen i EU. Det är ju inte sant. Det vet också Jessica Stegrud.

Men, som sagt: Den sittande regeringen och regeringsunderlaget Sverigedemokraterna borde ha tagit till sig av Riksrevisionens rapport om de nu tycker att det är så upprörande med det som har skett de senaste 20 åren.

Anf. 101 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Ja, jag tycker faktiskt att det är ett anmärkningsvärt raljerande över en viktig rapport som påvisar hur vi har kunnat hamna i den situation där vi är i dag. Hushåll och företag lider av de skenande och volatila priserna och av den effektsituation som vi har i södra och mellersta Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Partierna i den föregående regeringen har inte lagt grunden för den stora expansionen och det ökade effekt- och elbehov som vi ser i vårt avlånga land. Jag tycker att det är magstarkt att stå här och raljera i stället för att ta åt sig av kritiken och lägga fram förslag som kan leda landet framåt.

På presskonferensen kunde man läsa mellan raderna att det är vindkraften som ska premieras, trots att vi har ett läge där vi genererar jättemycket el när det blåser samtidigt som vi har effektunderskott när det inte blåser. Trots att den storskaliga vindkraften i sig inte gynnar totalen med priserna och lönsamheten i elsystemet är det vindkraft man vill ha, till vilket pris som helst. Det vill man trots att det kommer rapport efter rapport om olönsamhet, kinesiskt storägande, säkerhetsrisker och så vidare och trots att alltifrån fiskerinäring till försvar motsätter sig den snabba storskaliga expansionen, som inte kommer att gynna elsystemet som helhet.

Man vill gå de stora vindprojektörernas ärenden i stället för att, som vi sverigedemokrater och den nuvarande regeringen, se till hela elsystemet och varje enskild elkund. Det är dem vi jobbar för och inte de stora projektörerna.

Anf. 102 Monica Haider (S)

Fru talman! I dag debatterar vi Elmarknadsfrågor, näringsutskottets betänkande nummer 9. Jag står bakom samtliga våra reservationer men yrkar bifall till reservation 15.

Detta är ett väldigt omfattande betänkande som bland annat behandlar regeringens skrivelse avseende Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet men också ett antal motionsyrkanden.

Fru talman! Riksrevisionens rapport är som vanligt en blick bakåt och en titt på det som inte fungerar. Det vi kan läsa i regeringens svar är att regeringen till viss del håller med men också att Riksrevisionen bedömer att konsekvensanalysen har varit tillräcklig när det gäller flera perspektiv.

Intressant är att regeringen anser att långsiktiga stabila förutsättningar för energipolitiken bör eftersträvas. Men att de bör eftersträvas är tydligen inte lika med att man ska se till att de faktiskt blir verklighet.

I den energipolitiska inriktningspropositionen försökte inte regeringen att få till långsiktiga förutsättningar, och detta beklagar vi socialdemokrater. Vi hade kunnat komma överens, vilket vi ville. Då hade det blivit stabilitet och långsiktighet i energipolitiken.

Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att elmarknaden bör kännetecknas av så hög grad av konkurrensneutralitet som möjligt och att regeringen har ett ansvar att hålla marknadens funktionssätt under uppsikt om konkurrensen på ett avgörande sätt påverkas av olika styrmedel. Då funderar jag: Gäller detta alla styrmedel, till exempel snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen, som ju kan och bör införas enligt regeringen? Jag tycker att vi skulle behöva snabbspår för alla miljötillståndsprocesser vad gäller energiproduktion och nätutbyggnad.

Även i Tidöavtalet nämns elmarknadens utformning, och även där kan vi läsa att samtliga kraftslag ska ha likvärdiga spelregler. Då undrar man ju varför kreditgarantierna bara gäller kärnkraften och inte alla kraftslag.

Fru talman! Betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag kan inte nog understrykas. Det måste också finnas tillräckligt med el, när och där den behövs. Därför behövs all fossilfri energiproduktion, oavsett produktionsslag. Lyckas vi inte med det kommer investeringar och tiotusentals jobb i den gröna omställningen att hamna någon annanstans i världen. Konkurrensen är ju stenhård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Som jag tidigare nämnt i mitt anförande är tillståndsprocesserna en viktig del i utbyggnaden av elproduktion och nätutbyggnaden. Här tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningar som lämnade förslag som nu ligger klara, och nu har äntligen propositionen En tydligare process för tillståndsprövning för elnät lagts fram. Det är bra, men det räcker inte. Det behövs mer, och det finns flera förslag som man väljer att inte gå vidare med.

Man har också tillsatt nya utredningar och uppdrag som grundar sig i Klimaträttsutredningens förslag. Nu går vi bara och väntar på förslagen från Miljöprövningsutredningen, där regeringen tillsatte ytterligare en utredning.

Vi socialdemokrater har lämnat ett antal förslag för att snabba på tillståndsprocessen, och här skulle jag vilja säga: Skärp sig, regeringen, och gör verklighet av de förslag som redan finns på bordet! Det har snart gått två år, och de åren skulle ha gjort skillnad. Det behövs handling.

Fru talman! För att klara omställningen behöver vi alla kraftslag. Vi socialdemokrater och Centerpartiet vill att regeringen ska återkomma med ett tydligt mål till 2030 och ett kvantifierbart effektiviseringsmål. Vi behöver mer elproduktion innan kärnkraften är på plats.

Men regeringen vill inte ha tidsatta mål utan har föreslagit kontrollstationer på vägen åren 2030, 2035, 2040 och 2045 - vad en kontrollstation nu innebär.

Får vi inte till produktionen i närtid behöver vi sannolikt inte de drygt 300 terawattimmarna år 2045, för då kommer investeringarna att hamna någon annanstans.

Vi behöver mer vindkraft på land på kort sikt. Här är det viktigt att få ersättningarna till kommuner och närboende på plats. Men det är också viktigt att kommunerna tidigt i processen säger ja eller nej. Det kommunala vetot är viktigt att behålla.

Vi behöver också fortsätta med energieffektiviseringar. Vi behöver bygga mer solel och fjärr- och kraftvärme. Det handlar om flexibilitet, lagring och effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft.

Sedan har vi den havsbaserade vindkraften. Den nu sittande SD-regeringen avbröt arbetet med att ansluta större havsvindsparker direkt till stamnätet. Det hade gjort stor skillnad för investeringsviljan. Detta gjorde vi med kärnkraften och vattenkraften, och det skulle vara rimligt med tanke på att regeringen vill ha konkurrensneutralitet mellan kraftslagen. Men det verkar vara läpparnas bekännelse.

Detta hade bidragit till elsystemet med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och en markant ökad elproduktion, speciellt i södra Sverige, där jag befinner mig när jag inte är här. Vi behöver kraftsamla för att inte gå miste om de investeringar och tiotusentals jobb som planeras i Sverige.

(Applåder)

Anf. 103 Jessica Stegrud (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Med anledning av det vi har hört efterfrågas och som jag även hörde om på presskonferensen i dag blir jag nyfiken. Vad anser Socialdemokraterna och Centerpartiet är ett rimligt mål 2030? Var och på vilket sätt ska målet förverkligas?

Anf. 104 Monica Haider (S)

Fru talman! Vi har haft ett mål om att vi ska ha 60 terawattimmar fram till 2030, och det är där någonstans vi behöver hamna. Det ser man om man läser de underlag som myndigheterna har presenterat. I det korta perspektivet, vad gäller att komma fram med mer produktion, handlar det bland annat om det som jag nämnde i mitt anförande. Vi behöver effekthöja i de kraftslag som redan finns och få ut mer av dem. Men det handlar också om andra energieffektiviseringar. Det handlar om kraftvärme, fjärrvärme, lagring och så vidare för att vi ska få till detta.

Frågan handlade om målet och hur vi ska förverkliga det. På kort sikt är det landbaserad vindkraft som är lösningen och som går snabbast att bygga. Det är faktiskt verkligheten.

Anf. 105 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Flera av de åtgärder som ledamoten nämner, till exempel att höja effekten inom kraftvärmen, att ta vara på den och att ha effekthöjningar i befintliga anläggningar och i olika kraftslag, finns redan på agendan. Detta är alltså inte att tillföra något nytt.

Det pratades också om havsbaserad vind. Mantrat är hela tiden att det är billigt, effektivt och så vidare. Nu har vi till exempel sett den upphandling som nyligen har skett i Norge. Där upphandlades den havsbaserade vindkraften till 115 kronor per kilowattimme. Det är inte vad jag skulle kalla billigt, fru talman.

Vi ser många problem just med vindkraften, och det är problem som aldrig adresseras. Enligt framför allt Socialdemokraterna ska det banas väg för vindkraft precis överallt utan hänsyn till miljö, natur, prestanda och framför allt - det är den springande punkten här - vad den faktiskt gör eller inte gör för elsystemet, så att säga.

Det är ju belagt att det inte blåser när det inte blåser. Då måste något annat täcka upp och balansera elsystemet. Ledamoten nämnde själv att vi behöver ha el. Den ska produceras när och där den behövs. Det är precis det som kraftbalansen handlar om. Det är då lite märkligt att resonera som att vindkraft är saliggörande. Jag skulle gärna vilja veta vilken typ av effekt, balans och reservkraft som man tänker sig i fråga om denna expansion av vindkraft, framför allt i norra Sverige.

Anf. 106 Monica Haider (S)

Fru talman! Ledamoten frågade hur vi skulle nå målet på kort sikt. Då inriktade jag mitt svar på vad vi behöver göra på kort sikt. På kort sikt handlar det inte om havsbaserad vindkraft, för vi kommer inte att hinna få fram den till 2030. Det tror jag att vi alla är medvetna om.

Sedan finns det sätt att lagra det som kommer av vindkraften. Det handlar om batterier, vätgaslagring och annat. Jag rabblade upp kraftvärmen och annat som redan är påbörjat, men det innebär inte att det är färdigt eller att det är gjort. Det är ett arbete som pågår. Man kommer att kunna få ut mycket mer av dessa kraftslag om man jobbar på med den inriktning som vi redan har påbörjat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Detta är mitt svar på den frågan.

Anf. 107 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag ska göra det mycket enkelt för ledamoten Haider. Jag har två enkla frågor.

Kommer Socialdemokraterna att driva frågan om folkhemsel, som Socialdemokraterna förtjänstfullt driver nu i opposition, om det blir regeringsskifte och det förväntas en bred uppgörelse om energipolitiken?

Den andra frågan gäller kreditgarantier. Kommer Socialdemokraterna fortfarande att stödja kreditgarantier för kärnkraft om man ser att man fixar ett energisystem, om effektbalansen upprätthålls och om man ser att det går åt rätt håll?

Anf. 108 Monica Haider (S)

Fru talman! Socialdemokraternas ingång vad gäller kreditgarantier är att de ska gälla alla kraftslag. Jag har svårt att stå här i dag och säga att de inte skulle gälla kärnkraft i framtiden. Men vi tycker att ska vi ha kreditgarantier ska de gälla alla kraftslag. Det är vår ingång.

Sedan gällde det frågan om att driva frågan om folkhemsel. Ja, jag tycker att det är en intressant fråga att driva även framåt i tiden, men samtidigt vet vi inte var vi befinner oss om fyra år. Jag tycker alltså att det är svårt att svara ja på den frågan på väldigt lång sikt.

Anf. 109 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag ska fortsätta på det enkla spåret med enkla frågor.

I dag stöter många kommuner på patrull vad gäller landbaserad vindkraft på grund av att det inte finns ersättning. Det finns många förslag på bordet från flera partier om hur man ska kunna lösa detta - med fastighetsskatten eller med en produktionsbaserad ersättning till kommunerna. Kommer Socialdemokraterna att driva på så att det blir en ersättning till de kommuner som upplåter närmiljö, så att det blir en landbaserad produktion? Kommer man att driva på detta och se till att det kommer en ersättning så att svenska folket och dessa kommuner vet att det kommer att hända något?

Kan människor lita på att det blir tillförlitliga priser, som Socialdemokraterna har beräknat att det skulle bli med folkhemselen? Kan man lita på att det blir stabila priser? Jag förstår att ledamoten säger att det är svårt att säga var vi befinner oss om tre år. Men kan de där ute lita på att man kommer att jobba för att det ska bli tillförlitliga och stabila priser, som man visar på när det gäller folkhemsel?

Jag vet att den dysfunktionella marknad som finns i dag inte kommer att leda till de stabila priser som hushållen efterfrågar.

Anf. 110 Monica Haider (S)

Fru talman! På den första frågan svarar jag ja, och det räcker. Ja, vi kommer att driva på för att kommuner, närboende och så vidare ska kunna få ersättning för att det ska bli lättare att etablera vindkraft. Det driver vi definitivt.

Vi kommer givetvis att driva på för att vi ska få tillförlitliga priser på längre sikt i Sverige, för det är viktigt. Om vi inte gör det och om vi inte får låga priser kommer de investeringar som planeras inte att hamna här i Sverige. Det gör de inte, om man inte tror på vårt system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Än så länge gör företagen det, för de fortsätter ju att investera. Så svaret är ja på båda frågorna.

Anf. 111 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Med det sagt vill jag säga några ord om elmarknaden och de frågor som hör till. Låt mig börja med en kort kommentar från Riksrevisionens granskning av den förra, socialdemokratiska regeringens energipolitik: Regeringen har enligt Riksrevisionens bedömning gjort otillräckliga konsekvensanalyser inför beslut om åtgärder som har haft påverkan på elsystemet. Det gäller beslut om effektskatten, om elcertifikatssystemet samt energi- och koldioxidskatt för kraftvärme inom EU. Konsekvensanalyserna är otillräckliga, konstaterar man.

Fru talman! Att ta till sig av granskning och kritik är klokt. Att hitta rätt väg framåt för en ny regering kräver inte sällan en blick i backspegeln, men att Socialdemokraternas politik var verklighetsfrånvänd hade många svenskar uppmärksammat långt innan Riksrevisionens rapport. Likaså hade myndigheter varnat för konsekvenserna långt i förväg, och vi moderater har genomgående röstat nej till rödgrön systemhotande politik.

I det senaste valet satte också väljarna ned foten och krävde en ledning som faktiskt tar ansvar för energiförsörjningen, och nu står vi här och konstaterar att det politiska arbetet med att återuppbygga ett stabilt, leveranssäkert energisystem som producerar el till ett rimligt pris, är i full gång.

Bit för bit sker nu en helt nödvändig omställning. Partierna i Tidösamarbetet genomför tillsammans den största omläggningen av svensk energipolitik sedan avregleringen under 90-talet. Den energipolitiska inriktningspropositionen tar oss in i en era som vi inte sett på decennier i Sverige. Länge har det i stället varit politiska idéer, frånkopplade från verkligheten, som dikterat kraftsystemets utformning.

Nu lämnar vi det. Fysik och funktion får ersätta önsketänkande och fantasier när vi bygger ett elsystem som företag och hushåll i hela landet kan känna sig trygga med.

Kännetecknet för den här regeringens energipolitik är att den tar ett helhetsgrepp om el- och energifrågan. Energipropositionen är därmed inte det enda regeringen har arbetat med; den har även presenterat förslag för att effektivisera elnätsutbyggnaden, något som Riksrevisionen rekommenderade. Den har avskaffat Socialdemokraternas och Miljöpartiets straffskatt på kraftvärmen, och i förra veckan togs ett stort steg för svensk energiberedskap i händelse av kris.

Till detta pågår ett flertal uppdrag och utredningar på myndigheter och inom Regeringskansliet för att ytterligare stärka den samhällsviktiga energiinfrastrukturen. Vi ser över strukturen hos alla myndigheter som är involverade i kraftsystemet, vi utreder ett nytt regelverk för havsbaserad vindkraft för att göra det effektivare och mer rättssäkert och vi ser även över kärnkraftens regelverk och finansiella riskdelning.

Men det räcker inte att enbart titta på regelverk och kravställningar för tekniken, utan vi måste också titta på hela elmarknaden - en marknad som länge svävat fritt från hur kraftsystemet fungerar i verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Riksrevisionen har påpekat att man bör se över ersättningen för systemtjänster, och Svenska kraftnät rekommenderar att man utreder en fullskalig kapacitetsmarknad som tar både elproduktion och systemtjänster i beaktande. Just därför har regeringen tillsatt en utredning för att se över även detta.

För varje dag som går, fru talman, får regeringen lite mer ordning på Sverige. Förra mandatperioden drev oppositionen den socialdemokratiska regeringen framför sig. Nu går den moderatledda regeringen före i ett massivt omställningsarbete för hela den svenska energipolitiken för att bygga ett starkt och välfungerande kraftsystem. Det gör vi i dialog med såväl bransch som näring och akademi samt i breda samtal med riksdagens alla partier.

Fru talman! Moderaterna jobbar för ett starkt och mångsidigt energisystem med 100 procent fossilfri energi, ett system som fungerar som en helhet där alla kraftslag förväntas bidra till stabilitet och pålitlig el till rimliga priser.

Det är fysik och funktion i stället för fantasier. El ska finnas där det behövs när det behövs. Med tillgång på ren prisvärd energi som levereras dygnet runt stärker vi svensk tillväxt och konkurrenskraft. Så skapar vi goda förutsättningar för svenska företag som kan växa och skapa välstånd i hela landet. Så, fru talman, bygger vi tillsammans Sverige tryggare, renare och rikare.

(Applåder)

Anf. 112 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Tack, Anna af Sillén! Trevligt att ha dig med här i debatten!

Jag tror att ledamoten sa något i stil med att det var den största omläggningen av energipolitiken i modern tid. Jag uppfattade inte riktigt det sista, men det var något i den stilen. Hon lyfte också bristen på konsekvensanalyser.

Vi kan börja med att konstatera att även Moderaterna var med på en hel del av de förslag som kom exempelvis kring elcertifikatssystemet, så det borde också vara lite självkritik från Moderaterna. Om inte annat blir man nyfiken på vilka lärdomar man har dragit, inte bara från Riksrevisionens rapport utan framför allt från den kritik som Riksrevisionen har haft gällande just konsekvensanalyser.

Min fråga blir därför ganska lik den jag ställde till Jessica Stegrud tidigare. Leveranssäkerhetsmålet är ju en tämligen stor sak som också har kommenterats i en hel del remissvar. I den inriktningsproposition som regeringen har lagt fram, tycker ledamoten att konsekvensanalyserna kring leveranssäkerhetsmålet är tydliga avseende exempelvis olika alternativ, vilka preciseringar man kan göra och vilka indikatorer, målnivåer och annat som skulle kunna vara relevanta?

Anf. 113 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Nordin, för frågorna och välkomnandet!

Jag välkomnar också såväl Centerpartiets som Socialdemokraternas fokus på vikten av att ta till sig av Riksrevisionens kritik, även om det är intressant att man duckar för hur den riktar sig till den egna politiska insatsen och snarare fokuserar på vad den nuvarande regeringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Men då är det säkert också betryggande att höra, fru talman, att regeringen har tagit Riksrevisionens rapport på största allvar. Konsekvensanalyser gällande hur ett pålitligt energisystem i Sverige behöver fungera är också grunden för den energiproposition som regeringen och Tidöpartierna nu lägger fram. Där tar man alltså ansvar för helheten, för att hela energisystemet ska fungera och för att hela Sverige ska kunna lita på att man har el när och där det behövs och till ett rimligt pris.

Anf. 114 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det är intressant att Anna af Sillén och Moderaterna säger att man har dragit lärdom och att man tycker att den här konsekvensanalysen är till fyllest. Den är ju betydligt kortare än de analyser som ledamoten själv nämnde, exempelvis i den energipolitiska inriktningspropositionen 2016. Och om man tittar på leveranssäkerhetsmål, som är en ganska stor sak som kan få tämligen stora konsekvenser beroende på hur man utformar det hela, finns det i konsekvensanalysen inga indikatorer, inga målnivåer, inga prisbilder, inga scenarioanalyser och inga beräkningar.

Till och med Svenska kraftnät, som man ju gärna hänvisar till och som ska få uppdraget att hantera leveranssäkerhetsmålet, säger att det inte finns någonting att ta ställning till, för det finns ingenting annat än talepunkter i propositionen. Det går alltså inte att göra några som helst bedömningar utifrån vare sig propositionen eller konsekvensanalyserna.

Om man tyckte att tidigare konsekvensanalyser var problematiska är detta i bästa fall vagt och generellt och i sämsta fall ren rappakalja. Det finns ingenting att ta fasta på, det finns ingenting som någon kan investera i och ingenting att ta ställning till.

Hur kan man alltså tycka att man har dragit lärdom av Riksrevisionens rapporter när det inte finns någonting konkret att ta ställning till? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Anf. 115 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Rickard Nordin, som gärna pratar om korta förslag. Det kan kanske förvåna mig något, för rekordet i korta förslag slogs väl rimligen i förmiddags när den breda politiska mitten - nåväl, den är kanske inte så bred, men ändå - samlades till en pressträff för att ge ett besked. Man gav ett besked, fru talman; det var inte ett förslag utan ett besked, och beskedet var att man säger nej.

Man säger nej till leveranssäkerhetsmål och nej till de delar i energipropositionen som regeringen nu lägger fram som återskapar det energisystem, den pålitlighet och den robusthet som den rödgröna regeringen - med Centerpartiets goda minne - bidrog till att lägga ned. Att lägga ned ett välfungerande system går förhållandevis snabbt, fru talman, men att bygga upp det tar längre tid.

Vi är i ett läge där Sverige har haft en elkris. Nu har det funnits en samling kring en energiproposition som på allvar tar ett helhetsgrepp och som tar ansvar för att detta ska fungera när det väl når både svenska företag och svenska hushåll. I det läget kan jag förstå att oppositionens roll är att opponera - jag kan förstå att det är oppositionens roll i alla lägen, fru talman - men för att uppnå en viss nivå av trovärdighet bör man rimligen också kunna lägga ett eget förslag på bordet. Det gör inte Centerpartiet, och det gör inte Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag tycker att det är olyckligt, för det vore bra för Sverige med en större konstruktivitet från den rödgröna sidan också i energifrågorna.

Anf. 116 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag tackar för anförandet från Anna af Sillén.

Jag tänkte på att vi var i Kiruna. Jag ser en kollega från ditt parti här som var med på resan, Anna af Sillén, och det gläder mig. Vi fick nämligen en bra dragning från LKAB på den arktiska konferensen, som den kallas, och de var mycket tydliga med vad de ser framför sig. De ser framför sig en stor utbyggnad av vindkraft med billig el och volatila priser, vilket gör deras case starkare.

Annat är det när man lyssnar man till regeringsunderlaget och presentationerna därifrån. Jag ska inte föregå den kommande energipropositionen och allt som avhandlas i den, som leveranssäkerhetsmål och dylika grejer, men i sitt anförande nämnde ledamoten ett elsystem med rimliga priser. Jag är så att säga mycket intresserad av och nyfiken på vad som är rimliga priser för Moderaterna.

Anf. 117 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag hade också gärna deltagit i resan till Kiruna och hoppas att jag får möjlighet att göra det vid ett annat tillfälle. Den svenska industrins omställning är viktig, och jag tror ändå att både ledamoten Lahti och jag - trots att vi befinner oss på olika delar av den politiska skalan - vurmar för industrins förutsättningar och omställningens påskyndande.

Vad som är rimliga elpriser är en fråga jag bedömer att det är ganska svårt att svara på i reda siffror, men det som industrin efterfrågar är stabilitet och långsiktighet. En förutsättning för det är ett energisystem som kan leverera el dygnets alla timmar. Det ska leverera när det behövs och där det behövs, alltså inte bara i norra Sverige utan även i södra Sverige, där vi också har industri och företag som vill utvecklas. När vi uppnår det systemet får vi också en möjlighet att skapa stabilare priser, och det förstår jag att industrin efterfrågar. Det avser vi att leverera med energipropositionen - på sikt.

Anf. 118 Birger Lahti (V)

Fru talman! Det som förbryllar mig och säkert många andra är det som lyser med sin frånvaro i den kommande propositionen.

Det finns ingenting som pekar på att man skulle ha någon form av plan för hur mycket kärnkraften kommer att kosta. Man ger mycket stora kreditgarantier för det fall det kommer någon som är villig att investera, men det finns ingenting som pekar på hur mycket det får kosta och vem som ska ta notan. Det finns ingenting som pekar på det.

Om det visar sig att ny produktion av el, oavsett varifrån den kommer, landar på 1 spänn per kilowattimme håller inte kalkylerna för industrin. Är det skattebetalarna som ska ta notan då? Eller ska man fördela kostnaden på konsumenterna? Konsumenterna och industrin är i dag oroade. Som jag sa var LKAB i sin presentation i Kiruna mycket tydligt med sitt budskap: De säger inte nej till kärnkraft till 2045, men de behöver svar gällande 2030 och 2035. Vad finns på plats då, och vad kommer elen att kosta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Alla de bitarna saknas dock i den kommande propositionen. Nu går jag händelserna lite grann i förväg; vi kommer att behandla propositionen när den kommer. Men jag frågar igen: Rimliga priser för vem? Är det skattebetalarna, eller är det att vi ska ha konkurrenskraftiga priser så att vi inte konkurrerar ut våra tunga industrier från landet?

Anf. 119 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lahti för frågan. Jag skulle gärna höra Vänsterpartiets svar på frågan också.

Vi har ju en vänsterpartistisk partiledare som har pratat om Sverigepriser, vilket är en retorik som vi moderater inte till fullo förstår. Den bygger på idén om Sverige som en isolerad ö, vilket vi naturligtvis inte är. Jag ställer mig också frågande till Vänsterpartiets tankar om var kraften ska produceras. Det har varit väldigt mycket fokus på norra Sverige och en stärkt överföringskapacitet till södra Sverige, men vi måste alltså ha kraftproduktion även i södra Sverige.

Vi måste också ha en välfungerande, planerbar kraft. Baskraften måste fungera. Den enda möjligheten att säkra att vi hanterar skattebetalarnas pengar väl framöver - det är ju de enda pengar vi har att hantera, det vill säga skattebetalarnas - är att se till att vi har ett leveranssäkert och tryggt energisystem. Först då kan vi på sikt åstadkomma rimliga elpriser och en trygghet för såväl småföretagens och industrins omställning som hushållens privatekonomi.

En planerbar, trygg och säker kraft är vägen framåt. Regeringen tittar på finansieringen av kärnkraften och riskdelningen kring den, men tydligt är att planerbar kraft måste öka. Det är kostnader förenat med det, men det skulle innebära en ännu större kostnad att återgå till det som var den förra regeringens politik - ett osäkert och i slutändan opålitligt energisystem.

Anf. 120 Monica Haider (S)

Fru talman! Ledamoten af Sillén tog i sitt inlägg upp otillräckliga konsekvensanalyser, precis som ledamoten Rickard Nordin var inne på i sitt replikskifte. Egentligen har jag samma fråga som jag ställde till Jessica Stegrud. Man borde ju ha dragit slutsatsen att man när man presenterar nya propositioner ska ha tillräckliga konsekvensanalyser av de förslag man lägger fram, men det finns faktiskt inte i propositionen.

Det jag också kan konstatera är att det är ganska farligt att man inte vill ha något mål på kort sikt för hur mycket el vi behöver producera eller hur mycket energi vi behöver ha i produktion. I princip det enda den sittande regeringen och regeringsunderlaget pratar om är kärnkraft. Kärnkraften kommer inte att vara på plats 2030. Den kanske inte kommer att vara på plats 2035 heller utan först 2040. Vilka kraftslag ska vi få fram tills kärnkraften är på plats? Det är min fråga. Inget annat har ju faktiskt någon betydelse, för om vi inte får fram kraft på kort sikt kommer vi inte att ha någon industri - och då kommer vi att förlora tiotusentals jobb. Det är alltså min fråga till ledamoten.

Anf. 121 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Haider för frågan.

Samma frågor tenderar att få samma svar. Jag får be om ursäkt om jag upprepar mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Sällan, skulle jag säga, har så många som berörs av en granskning eller en rapport varit så intresserade av att andra ska ta del av den. Jag tycker att det är lite fascinerande.

Tidöpartierna har läst Riksrevisionens rapport. Just konsekvensanalyser, fysik, funktion och fakta ligger till grund för hur vi nu vill återskapa det energisystem som ledamoten Haiders regering monterade ned.

Vi står där vi står i dag av en anledning. Det är alltid välkommet att politiska partier vill öka takten i viktiga arbeten, men den här regeringen har fått börja med att reda upp en situation som ledamoten Haiders parti är skyldigt till. Mot den bakgrunden kanske det skulle vara klädsamt med en insikt i hur ledamotens parti har hanterat - eller inte hanterat - konsekvensanalyser.

Denna regering har gjort det. Vi lägger fram en energiproposition som kommer att återskapa ett energisystem som har ett leveranssäkerhetsmål och ett planerbarhetsmål. Detta system har de delar som gör att man ser systemet som en helhet.

Anf. 122 Monica Haider (S)

Fru talman! Ledamoten Anna af Sillén svarar tyvärr inte på mina frågor om vad man ska göra på kort sikt. Det är faktiskt det - om man bara ska inrikta sig på kärnkraft - som är akilleshälen i detta. Kärnkraften kommer inte att komma på plats, och det vet Tidöpartierna. Man måste jobba även med andra kraftslag för att få mer energi på plats på kort sikt, och det är detta vi tycker fattas.

Anf. 123 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Det kortsiktiga är ju den stora utmaningen; jag tror att vi behöver vara så pass ärliga att vi konstaterar att alla inser detta. Inte heller Socialdemokraterna kunde på sin pressträff i dag leverera ett svar på detta. De kunde inte svara på hur målet skulle formuleras eller hur det skulle uppnås. Det enda beskedet från Socialdemokraterna i dag var att de säger nej till det som regeringen lägger fram. Det kan man göra, men om man själv inte har något svar eller förslag är det kanske där man ska börja.

Denna regering välkomnar alla kraftslag men säger att alla kraftslag måste bidra till stabilitet, pålitlighet och rimliga priser. Så var inte fallet tidigare, och därför fick vi ett energisystem som till slut inte hängde ihop och inte kunde leverera el var som helst och när som helst till rimliga priser.

Ni socialdemokrater lade ned kärnkraften, skattade ned kraftvärmen och var på god väg att riva ut vattenkraften. Detta är ett band som den moderatledda regeringen nu backar. Vi kommer att landa på en mycket bättre plats; det kan ledamoten Haider känna sig trygg med. Denna regering tar ansvar för funktion i energisystemet.

(Applåder)

Anf. 124 Birger Lahti (V)

Fru talman! No niin, skulle vi säga på meänkieli. Betänkandet som debatteras här handlar om elmarknadsfrågor. I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet. Jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1 i betänkandet. Den innebär att vi i Vänsterpartiet vill att skrivelsen läggs till handlingarna och innehåller även vår motivering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna har förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Granskningen omfattar de delar av energiområdet som har påverkan på elsystemet. Den omfattar tidsperioden 2000-2022 och har fokus på de senaste tio åren. Det går förstås att ifrågasätta varför man har landat där.

Riksrevisionen drar slutsatsen att regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet, och det låter ju rimligt. Riksrevisionen menar också att regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet. Riksrevisionen anser således att de statliga aktörerna varken har förberett eller genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som effektivt förenar de energipolitiska grundpelarna.

Jag kan konstatera att regeringen välkomnar granskningen. Man ser den som ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipolitiken och instämmer i huvudsak med Riksrevisionens bedömningar. Den som läser den kommande propositionen blir kanske lite mer fundersam - någonting i kritiken har man missat.

Jag vill understryka att jag och Vänsterpartiet redan från början var emot den avreglering av elmarknaden som hastades fram av ideologiska skäl i mitten av 1990-talet. Genom denna avreglering har det offentliga Sverige tyvärr tappat kontrollen över en mycket viktig samhällsfunktion. Jag vill också belysa att de flaskhalseffekter som råder mellan prisområde 2 och 3 har varit kända av Svenska kraftnät i decennier, men affärsverket har ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa dessa problem.

Ytterligare ett problem är att den avreglerade elmarknaden inte ger det svenska elsystemet den stabilitet och förutsägbarhet som är så betydelsefull för både producenter och konsumenter av el. Marknadens spelregler tillåter till exempel att vindkraftsägare säljer sin produktion utomlands under flera årtionden. Detta underminerar elsystemets tillförlitlighet och förutsägbarhet, för att inte tala om hur de medborgare som ser dessa vindkraftsparker ser på det hela.

Jag är starkt kritisk till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att skydda de svenska elkunderna från hiskeliga pristoppar. Hushåll och företag knäcks av de höga elpriserna, samtidigt som Sverige är den största exportören av el i hela Europa. Enligt min uppfattning behövs det därför en ny prismodell som återställer elpriserna till mer normala nivåer.

Jag förordar det som kallas Sverigepriser, som efterfrågades i ett tidigare replikskifte. Sverigepriser innebär separata priser för å ena sidan den el som konsumeras i Sverige och å andra sidan den el som exporteras. Svårare än så är det inte. Därigenom stabiliseras de svenska elpriserna utan att det påverkar Sveriges möjligheter att exportera fossilfri el till kontinenten. Vi blir inte en ö för det.

Fru talman! Det finns mycket att säga om elmarknaden och hur den regleras och fungerar - eller rättare sagt hur den inte fungerar. Ni skulle bara veta hur mycket reaktioner jag får från medborgare som har det knapert när de ser hur elnätsägare och elproducenter höjer sina avgifter. Nätägarna har höjt de fasta avgifterna med 70 procent sedan nyår. Är det rimligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag förundras över hur vi i oppositionen har misslyckats med att söka alla möjliga synergier inom energiområdet. Där har vi i oppositionen misslyckats.

Vi får nog alla signaler om vad som gäller för ersättningar till kommuner när de till exempel upplåter närmiljö till vindkraft. Det saknas incitament.

Den enorma kapitalöverföring som skett från svenska företag och konsumenter till elproducenterna, nätägarna och staten är hutlös - och allt med regeringens tysta godkännande. Jag väntar bara på att svenska folket ska säga att nu är det nog.

Som jag nämnde i ett replikskifte kommer jag när vi om ett tag debatterar propositionen om energipolitikens långsiktiga konkurrenskraft att ge mer detaljerade exempel på hur regeringen äventyrar svensk konkurrenskraft.

Jag är ärligt talat mycket förvånad över hur en regering som många tänker står på industrins och småföretagarnas sida saboterar svensk konkurrenskraft bara för att blidka kärnkraften - oavsett vad jag tycker om den. Till syvende och sist handlar det om att man inte vill ha ett scenario där elsystemet klarar av att balansera effekt med förnybar produktion, lagring, ny teknik, smarta elnät och så vidare, för om detta skulle fungera 2035 skulle planerna på ny kärnkraft urholkas och investerarna dra sig ur. Men om regeringen inte bryr sig om hur dyrt det kommer att bli för skattebetalarna eller att konkurrenskraften urholkas, ja, då dansar man fortfarande efter SD:s pipa.

Fru talman! Detta måste jag få sagt. Det är bara från ett parti jag har hört en riksdagsledamot säga att LKAB aldrig kommer att tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas.

Anf. 125 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Det enda jag hör är nej, nej, nej. Ledamoten påtalar förvisso problemen med volatila priser och prisökningar som skadar konkurrenskraft och företag. Det pratas också om konsekvensanalyser. Men till saken hör att vi sitter med konsekvenserna av tidigare förd politik, och den politiken var Vänsterpartiet en del av. Finns det någon självreflektion?

Ledamoten talar emot kärnkraften. Någonstans ska den väl få finnas kvar i energimixen, men Vänsterpartiet sätter stort hopp till exempelvis vätgasteknik. Men den är otroligt ineffektiv, svår att hantera miljövänligt, väldigt reaktiv och har ännu inte provats i stor skala. Jag vill höra lite mer om hur Vänsterpartiet vill se elmarknaden utvecklas framöver, och då menar jag inte pristak utan produktionskapacitet och hur den fördelas i Sverige.

Anf. 126 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jessica Stegrud för frågorna.

Givetvis finns det självkritik, bland annat vad gäller skatten på kraftvärmeverk och konsekvenserna av det. Den kritiken tar jag till mig.

Men Sverigedemokraterna och Jessica Stegrud får nog också vara självkritiska så småningom. Vänsterpartiet vill se över elsystemet i sin helhet, men vad säger industrin? Det var en representant från Sverigedemokraterna med i Kiruna, och jag hoppas att han förmedlade det LKAB sa. Budskapet var tydligt. De vill ha tillförlitlighet så att de vet att det finns så mycket energi som de behöver när de gör sina investeringar. De pratade om förnybart, vindkraft och det som levererar billig el. Det var tydligt och utan frågetecken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Man bör ha bilden framför sig att vi har investerare som i dag står på kö men att det finns kommuner som säger nej till havsbaserad vindkraft från vindkraftverk som står så långt ut i havet att de knappt syns. Högerstyrda kommuner säger nej, men man törs inte trampa dem på tårna och säga att detta inte är rimligt.

Vad gäller Stegruds anförande råder det ingen tvekan om Stegruds och Sverigedemokraternas syn på vindkraft. Ni vill inte ha det. Ni tar bara upp nackdelarna med vindkraft, och det är ett problem.

Anf. 127 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! När ledamoten talar om industrin handlar det oftast om några få riktigt stora industribolag i norr. Men Sverige är större än så, och det finns en mängd små och medelstora företag och industrier i södra och mellersta Sverige som också behöver komma till tals och som upplever konsekvenserna av den tidigare förda politiken, nämligen det jag tjatar om hela tiden: elöverskott varvat med effektbrist. Det är inte ett tecken på en marknad och ett elsystem i balans, och som det har påpekats tidigare här tar det tid att bygga upp ett välfungerande och stabilt elsystem igen. Jag tycker därför att det blir lite snävt.

Vad gäller vurmen för kärnkraft ser jag som min uppgift som politiker att se till hela elsystemet. Faktum är att vi behöver en stabil baskraft. När det inte blåser, blåser det inte, och då måste något annat gå in och täcka upp. Att fylla på systemet med en massa väderberoende energislag kan gå snabbt, men det finns en massa annat att ta hänsyn till. Jag har ingen förkärlek för något kraftslag per se, utan jag och Sverigedemokraterna ser till hela systemet. Poängen är att det måste fungera för alla i vårt land.

Att döma av resultatet av vindkraftsetableringarna har incitamenten varit fel. När det blåser mycket blir det elöverskott, och priserna dumpas. Många vindkraftsbolag går nu med förlust och genererar varken vinst eller utdelning. Det är en varningssignal. Den havsbaserade vindkraften säljs till väldigt höga priser i Norge, och samma signal kommer från Storbritannien. Man måste titta på helheten och lönsamheten.

Anf. 128 Birger Lahti (V)

Fru talman! När det gäller vindkraftsparker som går med förlust hoppas jag att ledamoten har satt sig in i varför det ser ut så. Man har sålt mycket billigt på långtidskontrakt, och när Ukrainakrisen kom steg priserna. Det är inga konstigheter. Men vindkraftsparkerna är fortfarande det billigaste produktionsslag som finns. Jag har träffat ägare som huserar på samma områden och hört hur de ser på det kinesiska ägandet, och jag hoppas att det kommer att lösa sig. Några har förhandlat sig till nya kontrakt, och de klarar sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Ledamoten säger att det är några få bolag i norra Sverige, men på sträckan Kiruna-Narvik går den tyngsta lasten i Sverige. Industrierna där uppe kommer att göra stordåd när de tar bort sina utsläpp, men utsläpp är inget som berör några partier i Sverige på kort sikt. Givetvis ska även södra Sverige ha el när det behövs, men då kan borgerliga kommuner inte stup i ett säga nej till varje vindkraftspark. Det är havsbaserade vindkraftsparker som står en mil ute till havs och knappt syns, men de säger nej.

Jag är övertygad om att om fem till tio år har vi effektbalans med förnybart, om man låter det ske. Men om man sätter käppar i hjulet blir det givetvis svårare.

Camilla Brodin (KD)

Anf. 129 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet gällande elmarknadsfrågor.

Är det någon av oss som har varit med om ett strömavbrott? Ja, det är klart att vi alla har. Kanske har någon varit med om det under en längre period på några dagar, men de flestas erfarenhet begränsar sig nog till att man sitter med några värmeljus, kanske läser en bok med riktiga pärmar eller lägger en patiens eller två i en eller ett par timmar, och sedan är ljuset, internet, diskmaskinen och mikron tillbaka i tjänst. Det civiliserade livet som vi känner det återvänder igen, och allt kan återgå till det normala.

Vi måste dock inse att detta normala inte kommer av sig självt och inte fungerar av sig självt. Det är ett resultat av ett otroligt viktigt arbete utfört av många människor under väldigt lång tid. Det har funnits en plan som har styrt detta framgångsrika arbete.

Den svenska elproduktionens stabilitet, leveranssäkerhet och prisvärdhet har tjänat vårt land oerhört väl under många år. Men de senaste åren har det hänt något med vårt elsystem. Vi har haft en prisutveckling som närmast kan liknas vid en bergochdalbana som tappat alla bromsar. Vi har effektbegränsningar som gör att investeringar försenas eller till och med uteblir.

Vi har framför oss ett berg att bestiga när det gäller att bygga ut elproduktionen med siktet att ungefär fördubbla dagens nivå, detta för att det ska bli möjligt att med en storskalig elektrifiering av industri och fordonsflotta skapa en brygga som hjälper vårt land att ha en långsiktigt hållbar utveckling med en god välfärd. Vår regering har att hantera en stor skuld som byggts upp av flera års olyckliga regeringsbeslut när det gäller vårt elsystem.

Fru talman! Under året har riksdagen fått ta emot en skrivelse från regeringen gällande Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet, och även den hanteras i vårt betänkande här i dag. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskningsrapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet - reaktiva och bristfälligt underbyggda. Det är en ganska omfattande riksrevisionsrapport, men också en rapport väl värd att läsa.

Det är ärligt talat inte varje dokument som tänder alla cylindrar hos mig. Men ibland händer det att jag får något i händerna som sticker ut på ett alldeles särskilt sätt och får min puls att gå upp. Denna rapport är ett sådant exempel. På knastertorr kansliprosa går Riksrevisionen igenom ett antal beslut inom energiområdet som har det gemensamt att de på olika sätt har påverkat elsystemet. Genomgående har denna påverkan varit av negativ art. Det är sällan man ser en myndighet föra fram en så svidande vidräkning med förd politik som Riksrevisionen gör i just den här granskningsrapporten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Granskningen omfattar åren 2000-2022, och det är flera olika regeringar som har haft det yttersta ansvaret under denna tid. Det är således inte endast den senaste mandatperiodens erfarenheter som ligger till grund för Riksrevisionens slutsatser, även om det är under de senaste åren vi har sett en kumulativ effekt av många illa genomtänkta beslut.

Fokus på rapporten är de senaste tio åren. Nästan allt ansvar för den illa skötta energipolitiken faller därför tungt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Fru talman! Det är med tillfredsställelse jag ser att den här regeringen med energiminister Ebba Busch i spetsen i sin svarsskrivelse tydligt och konstruktivt tar emot Riksrevisionens rekommendationer och punkt för punkt redogör för hur man avser att gå vidare i sitt arbete. En del är redan påbörjat medan andra åtgärder återstår men är planerade på ett förtroendeingivande sätt.

Att återupprätta leveranssäkerheten, stabiliteten och prisvärdheten i det svenska elsystemet är ingen sprint utan ett maratonlopp. Vi är inte framme än, men vi är uppe ur startblocken, vi har lämnat stadion och vi vet vägen framåt. Med kristdemokrater i Rosenbad kan svenska folket vara tryggt i att vi inte ger oss förrän vi har nått mållinjen: Vi ska ha världens bästa fossilfria elsystem.

(Applåder)

Anf. 130 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Jag och Camilla Brodin sa just här utanför kammaren att vi väl kan chilla med replikerna, men det är svårt ibland!

Det finns mycket riktigt en del kritik i Riksrevisionens rapport, vilket Camilla Brodin framför på ett rätt syrligt sätt. Men då ska man komma ihåg att så sent som till 2019 var Kristdemokraterna med på i princip all energipolitik som ligger inom den här granskningens tidsperiod: energipolitiken som byggde på alliansregeringens energiöverenskommelse som sedermera byggdes ut till energiöverenskommelsen. Det finns en kritik mot att den låg fast, att vi inte förhandlade om den.

Jag var med på den tiden, dock i en annan roll än i dag. Jag var alltså inblandad när Kristdemokraterna och Moderaterna ville lämna energiöverenskommelsen för att man hade kritik. Då fördes det förhandlingar, och vi var beredda att omförhandla massor av punkter för att fortsätta att ha en bred stabilitet för att möta den kritik som fanns. Det är alltså ganska anmärkningsvärt att man är så totalt ansvarslös inför sin egen del i den kritiken.

Inte nog med det, utan när man sedan själv lägger fram en proposition för en långsiktig energipolitik har den inte bara en bristfällig konsekvensanalys, utan den saknas totalt. Det som finns kallas en konsekvensbeskrivning, och den ryms på ett A4-blad per del i den otroligt viktiga framtida energipolitiken.

Min fråga blir: Har Kristdemokraterna inte dragit några som helst lärdomar av den kritik man nu så gärna kastar mot Miljöpartiet och Socialdemokraterna?

Camilla Brodin (KD)

Anf. 131 Camilla Brodin (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lakso för frågorna. Jag är glad över att jag får chansen att utveckla detta, för jag är otroligt stolt över den förda energipolitiken och den omläggning av energipolitiken som den här regeringen nu gör.

Vi ska komma ihåg att den energiöverenskommelse som slöts 2016 innehöll ganska många olika punkter, men man var inte beredd från andra partier att faktiskt göra något förrän man hade genomfört allt det. Vi hade någon seminarieverksamhet under en hel höst för att alla skulle ha samma utgångspunkter, men vi kom aldrig framåt.

Dessutom ingick vi energiöverenskommelsen för att just rädda kvar kärnkraften, för att effektskatten var skadlig. Konsekvensanalyser som kom regeringen till del visade på att om man lägger ned kärnkraften kommer kraftbalansen ändå att bli mycket sämre. Men det lyssnade man inte på, utan man fortsatte att genomföra nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Man lade också ned projektet för Ringhals 5 och 6, som då var påbörjade.

Att man inte ens kunde se den konsekvensanalysen och vad det skulle innebära för Sveriges elsystem är inte ansvar nog. Därför är jag otroligt stolt över vad den här regeringen gör just nu.

Anf. 132 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Jag noterar att Camilla Brodin är väldigt stolt, men inget svar kom på om man drog några slutsatser av frågan om konsekvensanalyser och ingen självreflektion över den lilla A4 som kallas konsekvensbeskrivning. Med rätta vågar man inte kalla det konsekvensanalys. Det kan jag förstå, för med den här regeringen kommer energipolitiken tyvärr åter att haverera.

Förut, under många av de år då Kristdemokraterna styrde med Alliansen, var vi beroende av import av tyskt kol och polsk kolkraft. Sedan hade vi en rödgrön regering. Vi byggde ut elsystemet kraftigt, och vi fick in väldigt många terawattimmar. Samtidigt behöll vi, enligt World Energy Council, världens bästa energisystem. Detta hör man när man lyssnar till oberoende granskare och inte till regeringsföreträdarnas egna fantasier.

Det är så det ser ut, men prognoserna framåt ser desto dystrare ut. Regeringen saknar helt verktyg för att upprätthålla en hög utbyggnadstakt. Enligt prognoserna minskar utbyggnadstakten, och det finns inga ytterligare incitament för att bygga ut snabbt.

Regeringens politik kommer återigen att leda till effektbrist och elunderskott, kanske redan till 2030, för det finns ingen politik. Eller är det något som jag har missat här, Camilla Brodin, som du vill berätta i dag och som gör att det inte kommer att bli som prognoserna säger? Det skulle göra mig glad.

Camilla Brodin (KD)

Anf. 133 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack för frågan, Linus Lakso!

Effektbrist, fantasier och så vidare - vi lever ju med konsekvenserna i dag. Det är alla konsekvenser av den förda politiken som gör att vi nu måste rusta elsystemet så att vi fortsättningsvis kan vara världsledande.

Vi har ett elsystem som vi ska vara mycket stolta över, men det innebär att vi måste titta på fysikens lagar och inte stå här och gaffla om vindkraft eller kärnkraft. Jag själv har bidragit till den ganska starkt, men vi kommer att behöva alla goda kraftslag i framtiden. Detta banar vi väg för just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Konsekvenserna ser vi. Vi lever med dem i dagsläget. Nu måste vi återupprätta hela leveranssäkerheten, robustheten, stabiliteten och prisvärdheten på ett seriöst sätt, som vi inte har sett den tidigare förda energipolitiken ta ansvar för. Konsekvenserna ser vi just nu. För mig är detta konsekvenser som vi inte ska fortsätta att leva med, utan nu måste vi bygga upp. Det är konsekvenser som vi kommer att få leva med under ganska lång tid framöver. Det går fort att rasera ett elsystem, men det tar desto längre tid att bygga upp ett elsystem.

När jag stod i denna kammare i början av den förra mandatperioden ville inte något annat parti inse att vi behöver fler terawattimmar för att klara industrins omställning och så vidare. Då blev jag lite klappad på huvudet, men nu tror jag att alla partier inser att vi måste fördubbla elproduktionen för att den gröna omställningen ska ta fart på riktigt.

Sverige ska fortsättningsvis vara konkurrenskraftigt, men då behöver vi ett robust elsystem.

Anf. 134 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Vi har det lite roligt och glatt i näringsutskottet. Det är också kul att andra partier tittar på Centerpartiets pressträffar. Om man på riktigt hade varit intresserad av våra förslag, som har efterfrågats, hade man kunnat läsa innantill i till exempel de texter som vi skickade in till regeringen i samband med den typ av glorifierad fika som man bjöd in till.

Där står till exempel att Centerpartiet tycker att vi borde planera för 100 terawattimmar till 2030, att vi borde ha ett energieffektiviseringsmål som också tar hänsyn till den potential som Energimyndigheten har lagt fram, alltså 20-25 terawattimmar i lönsam effektivisering till 2030, eller för den delen ett tidigarelagt mål om fördubbling av energiproduktionen med tanke på de behov som Energimyndigheten också visar på. Det finns alltså gott om förslag för den som är intresserad på riktigt snarare än att bara vara retorisk i talarstolen.

Här debatterar vi framför allt elmarknadsfrågor i allmänhet och Riksrevisionens rapport i synnerhet. Regeringen och dess styrparti SD brukar ofta säga att Riksrevisionen sågar tidigare regeringars energipolitik. Detta inkluderar såklart de egna regeringarna och den egna energipolitiken som, vilket har sagts här tidigare, framför allt KD och M själva har varit med och fattat beslut om.

Det intressanta är dock vad den kritik som har framförts av Riksrevisionen har bestått i. Låt oss titta på den allra första punkten, som lyder så här: "Se till att det inför beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns tillräckliga konsekvensanalyser som beaktar hela elsystemet. Dessa analyser bör också innefatta förslag på lämplig hantering av eventuella oönskade konsekvenser."

Detta är något som Tidögänget har tagit fasta på, och om vi läser deras egen inriktningsproposition med till exempel leveranssäkerhetsmål borde vi alltså kunna förvänta oss en gedigen konsekvensanalys med beräkningar, analyser, scenarier och slutsatser. Men nej, analysen kan i bästa fall beskrivas som vag och generell och i sämsta fall som ren rappakalja utan mening. Det är så vagt att det inte ens beskrivs som en analys utan som en beskrivning. Det är inte något som finns i speciellt många propositioner, där man i stället pratar om konsekvenser eller just konsekvensanalyser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Låt mig citera från den två och en halv sida långa texten i propositionen, som regeringen beskriver som en kraftig kursomläggning, vilket är ganska storslagna ord. Där står: "Ett kraftigt expanderande elsystem kan komma att få konsekvenser för möjligheten att uppfylla andra samhälls- och miljömål. För att klara denna expansion behövs effektiva plan- och tillståndsprocesser. Utvecklade kunskaps- och planeringsunderlag kan bidra till detta."

Först och främst är detta inte någon konsekvensanalys, utan det är ett konstaterande gånger tre. Då undrar man vilka samhälls- och miljömål regeringen menar. Kan man undvika konsekvenser för miljömål genom effektiva tillståndsprocesser och utvecklade kunskapsunderlag? Hur då, och till vilken kostnad? Vi får inga svar om detta.

Jag tar nästa citat: "Ett leveranssäkerhetsmål kan indirekt påverka vilka kraftslag som byggs ut." Nähä - snacka om att slå in öppna dörrar! Vi får dock inte veta hur, och det står ingenting om de kravspecifikationer som förväntas beslutas om och ingenting om de indikatorer som regeringen har flaggat för - oklart vad dessa innehåller. Där finns ingenting som går att ta fasta på, som någon kan investera utifrån eller som industrin kan göra bedömningar av eller skapa sig en uppfattning om.

Det går helt enkelt inte att ta ställning till förslag som är så dåligt underbyggda att de inte går att analysera. De är som direkt tagna ur en talepunkt. De skapar mer osäkerhet än klarhet när näringslivet skriker efter långsiktiga spelregler och en kortsiktigt snabb utbyggnad av elsystemet.

När det gäller det energieffektiviseringsmål som regeringen i praktiken slopar genom att säga att man ska se över det utan att säga någonting alls, låter hela konsekvensanalysen av en ganska stor förändring så här: "Ett mål för energieffektivisering bidrar till att peka ut en politisk viljeinriktning, motivera insatser för att effektivisera energianvändningen och följa upp resultaten från sådana insatser." Vi kan konstatera att det är ett mål, men nu vill ju regeringen inte ha något mål utan se över det.

Vi fortsätter: "En översyn av dagens mål för energieffektivisering ska ge underlag för att utforma ett nytt mål som inte begränsar omställningen eller nyetablering i industrin, men samtidigt styr mot en samhällsekonomiskt och resursmässigt effektiv användning av energi och effekt i alla sektorer."

Vad det är i dagens mål som ger sådana konsekvenser att man inte kan ha samhällsekonomisk eller resurseffektiv användning är högst oklart. Vad det får för konsekvenser under tiden, medan man försöker ta fram ett sådant mål, vem det är som ska göra det, på vilket sätt och vilka förutsättningar man vill ha finns det ingenting alls om.

Det som på riktigt får konsekvenser här är att arbetet med energieffektivisering blir lidande. Om det hade varit i normala fall och man tycker att man borde se över en målsättning så gör man ju det först, och så kommer man med ett nytt mål till riksdagen för att vi inte ska få ett glapp.

Detta följer precis samma scenario som klimatfrågan. I stället för att säga att man slopar målen på kort sikt - i det här fallet energieffektivisering - ser man över dem, men man har inte sagt hur, när och framför allt inte varför.

När nu regeringen använder Riksrevisionens rapport som kritik mot tidigare regeringar, inklusive sin egen tidigare politik, vore det kanske rimligt när man själv lägger fram propositioner att börja följa de riktlinjer och rekommendationer som Riksrevisionen har gett. Tyvärr verkar det snarare vara tvärtom. Den här propositionen har inte ens en hälften så lång konsekvensanalys. Den saknar helt scenarier i analysen och helt bedömningar. Det finns inte en enda siffra som har med de årtal som regeringen själv tar upp att göra. De går helt enkelt inte att bedöma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Det finns faktiskt lite annat i betänkandet som är värt att lyfta fram. Vi från Centerpartiet lägger fram ett antal förslag.

Elnätet borde i mycket högre grad ses som en statlig angelägenhet. En grundläggande infrastruktur, likt motorvägar, borde byggas ut dit där de behövs. Därför anser vi att all storskalig kraft som vill ansluta till stamnätet ska få göra det med hjälp av redan insamlade flaskhalsintäkter.

Vi pratar om 60 miljarder kronor som ligger på ett konto hos Riksgälden utan att användas, trots att vi vet att Forsmarks kärnkraftsreaktor skulle kunna effekthöjas, trots att vi vet att anslutningarna till havsbaserad vindkraft skulle göra det möjligt att bygga dem snabbare. Ändå väntar man, trots att vi vet att näringslivet behöver elen snart. Man pratar om ett 50-procentigt ökat behov till 2030. Det är enorma volymer som måste in snabbt. Om regeringen inte löser problemet med 2030 blir det ingen kärnkraft till 2045 heller. Det måste lösas här och nu. Annars kommer vi att se stora industriprojekt falla.

Om vi tittar vidare kan vi tydligare se frågor som också behöver diskuteras.

Jag vill först passa på att yrka bifall till reservation 16, som har just med elnäten att göra.

För att alla ske bli vinnare på klimatomställningen och vilja bidra till utbyggnad av mer elproduktion krävs fungerande ersättningssystem för markägare, kommuner, närboende. När sådana ersättningssystem finns på plats kommer det att skynda på, förenkla och förbättra även tillståndsprocesserna. Det gäller såväl elnät som elproduktion. Här är det så fiffigt att förslagen redan finns på regeringens bord. De är färdigberedda och färdigremitterade. Och ändå händer ingenting. Så är det trots att alla partier i en Agenda-debatt för ett par månader sedan uttalade sig samstämmigt och trots att statsministern uttalade att de behövs. Ändå kommer inte förslagen. Varför?

Vi är helt ense om att tillståndsprocesserna måste kortas radikalt. Problemet är att regeringens småduttande här och där inte leder någonstans. Det behövs regelförenklingar på bred front, inte bara inom energisektorn utan för hela näringslivet. Det skulle också frigöra tid hos länsstyrelser, domstolar och polismyndigheter, så att de kan syssla med sådant som är viktigt på riktigt.

Typexemplet på ögontjäneriet är ju hur man valde att avskaffa danstillståndet men glömde berätta att krögarna i stället måste skicka in en anmälan. Det slutade med att krögare är åtalade för att de lyssnade på regeringen när man sa att danstillståndet är avskaffat. Samma sak ser vi även på energiområdet. Det sker få förenklingar och förbättringar.

Det som regeringen däremot gör duktigt är att stirra sig blind på kraftproduktion, men man glömmer viktiga pusselbitar som överföring, flexibilitet, lagring och effektivisering. Alla dessa saker finns med i betänkandet, men vi har inte hört någonting om detta från regeringsföreträdarna. Dessa bitar är avgörande för att få loss kapacitet, effekt, skapa sänkta elpriser och ökad konkurrenskraft i ett stärkt elsystem i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Elnätsregleringen behöver ses över så att det inte bara är utbyggnad som ger ersättning. Batterier på hjul måste också hjälpa elsystemet, inte bara stationära batterier. Men inget av det här verkar regeringen intresserad av. Det kanske inte blir storslagna presskonferenser, fina band och spadtag, men de behövs för systemet, för konkurrenskraften och för klimatomställningen.

Listan på vad som verkligen behövs kan göras lång. Det sista jag vill lyfta fram i det svåra säkerhetsläge som Sverige befinner sig i är Gotlands elförsörjning. Svenska kraftnät behöver skynda på utbyggnaden omgående, se till så att de planer som är dragna i långbänk blir klara senast 2030. Det är helt vitalt med redundans i Gotlands elförsörjning, speciellt med det strategiska läget. Här behöver regeringen agera.

Uppenbarligen saknas inte frågor att ta tag i. Däremot verkar det saknas vilja att se bortom kärnkraftsretoriken och en vilja att agera på det som behövs här och nu. Det finns mycket som inte når mediernas ljus, men det behöver göras ändå. Det verkar regeringen inte ha förstått. Tyvärr kommer notan snabbare än någon anar; försämrad konkurrenskraft, försenad och fördyrad klimatomställning, sämre säkerhetsläge och högre elpriser. Centerpartiet är redo att lösa frågorna, sitta ned, diskutera seriöst på riktigt och ge näringslivet den långsiktighet man efterfrågar. Nu är bollen hos regeringen. Är man beredd att göra densamma?

I detta anförande instämde Birger Lahti (V).

Anf. 135 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett målande anförande.

Jag funderar över ett par saker. Man kan i stort säga att Tyskland till stora delar har bedrivit centerpartistisk politik. Man har stängt ned kärnkraften, och man har tvingat in förnybart i systemet. Man har vidare inte sett till konsekvenserna. Precis som jag alltid tjatar om har man inte haft tillräckligt med balans- och reservkraft.

Den politiken har varit otroligt förödande. Tysk industri flyr. Det sägs att 30 procent av de största elintensiva industrierna funderar över att emigrera, att flytta till andra länder där elpriserna är betydligt bättre. Dessutom påverkas vi svenskar av tyska elpriser med tanke på prissättningsmodellen och att Tyskland bara har ett elområde. Den tyska politiken drabbar även oss dubbelt, så att säga.

Det är också intressant att höra ledamoten prata om effekthöjningar i kärnkraften. Först är man med och stänger ned reaktorer, och nu vill man plötsligt hålla på med effekthöjningar. Man har uppenbarligen inte förstått konsekvenserna av sin egen politik.

Jag har ett par konkreta frågor. Ledamoten nämnde att Centerpartiet vill ha ett mål om 100 terawattimmar fram till 2030. Var ska dessa fördelas? Vad ska de bestå av? Hur ska det gå till?

Anf. 136 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Först vill jag ge en dementi. Centerpartiet har kritiserat Tysklands Energiewende. Den är helt bakvänd. Man borde ha börjat med att stänga ned kolkraften. Det är för oss helt centralt och självklart. Självklart borde man också ha indelat landet i elprisområden. Det får mycket stora konsekvenser inte minst för södra Sverige, med tanke på att man egentligen exporterar sina problem till andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Här borde regeringen agera. Sverigedemokraterna skulle kanske kunna ta initiativet med tanke på den påtryckningsmöjlighet man har i regeringen. Min första fråga tillbaka till Jessica Stegrud är om man är beredd att agera så att Tyskland tvingas att införa elprisområden. Det är Jessica Stegrud och Sverigedemokraterna som sitter på möjligheterna.

Det andra är att man pratar om att industrin emigrerar från Tyskland. Det är precis det vi ser framför oss i Sverige, om man inte löser elbehoven på kort sikt. Det finns enorma behov till 2030. Löser vi inte dem kommer industrin att flytta dit där de får vettiga förutsättningar.

Vi kan inte bara tänka att vi ska lösa allt med kärnkraft någon gång i framtiden, i bästa fall kanske 2035. Då är det verkligen i bästa fall. Westinghouse säger att om man hade beställt i går hade de löst problemet till den tidpunkten, men det finns fortfarande inga sådana planer från regeringen. De kommer att börja flytta till andra länder, och vi kommer att se stora projekt falla.

Låt mig svara konkret på frågorna. Vad ser vi framför oss? Vi vet att vi kan effekthöja kärnkraften. Det handlar om möjligheter om man får vettiga förutsättningar för nätet. Det är nätet vi agerar på, inte marknaden. Där kan vi tänka oss 2-5 terawattimmar, enligt Vattenfall. Biokraften kan enligt Svebio öka 10-15 terawattimmar. Enligt Svensk Solenergi kan solenergi öka med 30 terawattimmar. För havsvinden är det enligt Energiforsk 70 terawattimmar. För landvinden är det enligt Energimyndigheten och Energiforsk 35 terawattimmar. Effektiviseringar kan enligt Energimyndigheten uppgå till 25 terawattimmar. Slår vi samman detta blir det ungefär 175 terawattimmar som vi kan lösa till 2030.

Ett mål på friare kapacitet om 100 terawattimmar är inte helt omöjligt, om man faktiskt vill.

Anf. 137 Jessica Stegrud (SD)

Fru talman! Det är de här elpriserna som har ställt till det även i Sverige. Det är precis samma utveckling, och den har baserats på den politik som föregående regeringar, inklusive Centerpartiet, har bedrivit.

Det man aldrig tar hänsyn till är att systemet måste balanseras när det inte blåser. Svenska kraftnäts prognos är nu att man behöver lägga 20 miljarder per år på balanseringstjänster. Det behövdes inte tidigare.

Dessutom jobbar vi tillsammans med regeringen parallellt. Vi försöker se till att vi kommer att ha en långsiktig, leveranssäker och planerbar energimix. Det är därför vi har sett till att bana väg för ny kärnkraft och även för livstidsförlängningar. Det är själva grundbulten i systemet.

Som jag har nämnt tidigare i debatten i dag handlar det också om de snabbare åtgärderna: att maximera kraftvärmen, vattenkraften och de andra energislagen vi har.

Återigen: Att bara tillföra massivt med elproduktion i elsystemet i form av väderberoende vindkraft är inte lösningen. Jag hör dessutom aldrig vad det ska kompletteras med. Det måste man nämligen göra. Ett system kan inte bestå av bara väderberoende kraft. Det fungerar inte. Men det får vi aldrig något svar på, utan man kastar ständigt tillbaka bollen, kräver en massa saker och tar inte ansvar för den politik som man faktiskt har fört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag vet att Centerpartiet har en enorm vurm för vindkraft, som förstör fastighetsvärden och naturvärden och som inte tillför systemet som helhet det som systemet behöver. Med det sagt kan vindkraft vara en del i energimixen. Men man måste titta på systemet som helhet. Det upplever jag aldrig att Centerpartiet är beredda att göra.

Anf. 138 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Till skillnad från Jessica Stegrud underbygger jag mina argument.

Vi kan börja med elpriserna. I fråga om att sänka dem har Energiforsk sagt hyfsat nyligen att elpriserna kan halveras om vi får två havsbaserade vindkraftsparker. Som av en händelse ligger förslag på precis så många vindkraftsparker färdiga för beslut på regeringens bord utan att man fattar beslut. Det kan dessutom dubblas med förslaget på så mycket solel som ligger på länsstyrelsens bord utan att man fattar beslut.

När det gäller Svenska kraftnät och systemtjänster säger man att det inte beror på sol- och vindkraft i systemet utan på höga systempriser. Det är det som har skapat de höga kostnaderna, och de sjunker nu när elpriserna sjunker. Det har man till och med behövt vara ute och säga i debattartiklar.

När det kommer till vad vi ska göra pratar Centerpartiet mycket om ökad effekt i vattenkraften. Här verkar regeringen inte kunna komma fram med några förslag för vattenkraftens miljöprövningar. Man skjuter processerna längre och längre fram utan att remittera någonting.

Kärnkraften har vi pratat om. Biokraften är definitivt reglerbar. Havsvinden producerar tämligen stabilt ute till havs. Man levererar 95 procent av tiden. Sol och vind kompletterar varandra snyggt. Vi har också pratat om batterilager, om effektiviseringar, så att vi kan kapa effekttoppar, och om ökad överföring. Det finns tämligen många svar på Jessica Stegruds frågor.

Men om det är så att man bara har kärnkraft som lösning, om det är den enda hammare man har, ser också alla problem ut som en spik. Det är det som är Sverigedemokraternas och regeringens problem. Man har stirrat sig blind och fått tunnelseende.

Det kommer att kosta. Om kärnkraft är den enda lösningen får vi nämligen vänta i 10, 15 kanske 20 år. Jessica Stegrud pratade om att det var dyrt med drygt 1 krona för el från havsvind. Jag kan upplysa Jessica Stegrud om att garantipriserna för kärnkraft i Storbritannien för tillfället ligger på ungefär 1,80. Om man tyckte att 1 krona var dyrt pratar vi om ytterligare 80 procent. Det är väldigt dyrt.

Om någon skulle vilja bygga ny kärnkraft på marknadsmässiga villkor - låt dem göra det då! Så får vi se vad som vinner i slutänden.

(Applåder)

Anf. 139 Louise Eklund (L)

Fru talman! Det är inte helt tacksamt att komma in så här långt in i debatten. Men för den som eventuellt har missat det debatterar vi alltså Riksrevisionens rapport om gångna decenniers energipolitik. Rapporten har beskrivits som förödande i sin kritik - med rätta, får man konstatera.

Utifrån rapporten är det tydligt att den svenska elförsörjningstryggheten har försämrats märkbart de senaste decennierna, i huvudsak på grund av politiska beslut. Bristen på konsekvensanalyser för energisystemet, vilket har nämnts tidigare, och en kortsiktighet i beslutsfattandet är det som sticker ut i granskningen. Konsekvenserna har vi levt med ett tag nu. Elsystemet är betydligt mer instabilt än tidigare, och periodvis har vi skenande elpriser, speciellt i de södra delarna av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Det är mot den bakgrunden som regeringen tagit sig an energipolitiken den här mandatperioden. Den ligger även till grund för den energiproposition som regeringen nu ska presentera för riksdagen. Det är därför värt att uppmärksamma den kritik som Riksrevisionen lyfter fram, för att förstå hur den energipolitik som den här regeringen lägger fram har formats.

Jag vill lyfta fram speciellt tre områden från Riksrevisionens rapport som jag tycker är värda att uppmärksamma. Det första området rör just kärnkraften, som har varit uppe ett antal gånger i debatten. Det är intressant att titta på effektskatten på kärnkraft, vilket även Riksrevisionen har gjort. Den infördes av Socialdemokraterna år 2000 och höjdes sedan successivt av kommande regeringar. Enligt Riksrevisionens rapport bidrog den sista höjningen till att fyra kärnkraftsreaktorer lades ned i förtid.

När effektskatten var som högst låg den på runt en tredjedel av verkens driftskostnader. Detta visar tydligt att det var den socialdemokratiskt förda politiken som riggade marknaden mot kärnkraft. Det står i märkbar kontrast till hur Socialdemokraterna själva har valt att framställa utvecklingen. Under en längre tid har man spridit bilden att det var marknaden som gjorde kärnkraft olönsamt. Riksrevisionens rapport visar att så inte var fallet. Det var det politiska beslutet att införa och sedan successivt höja effektskatten som ledde till att kärnkraft stängdes ned på flera ställen i landet, inte marknaden.

Det som också är intressant att lyfta fram från rapporten är höjningen av energi- och koldioxidskatten på kraftvärme 2019. Det var ett led i den gröna skatteväxling som den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen drev igenom. Som en följd minskade ett antal kraftvärmeverk sin elproduktion. Andra lade ned sin produktion helt och hållet.

Beslutet fick stora konsekvenser för främst den sydsvenska energiförsörjningen. Det bidrog till att Öresundsverket stängdes ned. Det var ett förödande beslut för den sydsvenska elberedskapen. Just Öresundsverket var den lokala produktionsanläggning som med kort varsel skulle kunna säkerställa elförsörjningen i Malmö i händelse av kris eller krig.

Det tredje området i Riksrevisionens rapport som är värt att lyfta fram rör den reaktiva hanteringen av energirelaterade frågor. Där har politiken varit oerhört senfärdig med att sätta igång de processer som behövs för att garantera just försörjningstryggheten. Det kanske tydligaste exemplet kan vi se i behovet av ökad överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige.

När Socialdemokraterna och bland annat Centerpartiet lade ned Barsebäck var tanken att överföring av el från norr skulle ersätta Barsebäckselen. Av detta följer naturligtvis att man behöver bygga ut och förstärka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. Det vet man. Trots det kommer det första ledningsprojektet mellan norr och syd inte att vara färdigt förrän år 2033.

Jag betonar igen att detta inte är mina åsikter. Jag lyfter upp den kritik som Riksrevisionen har lyft fram mot tidigare förd energipolitik. Sammantaget ger det som Riksrevisionen har granskat en bild av en energipolitik där man helt saknat förmågan att se konsekvenserna av de beslut man fattat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Det är anmärkningsvärt att flera av vår tids mest avgörande beslut på energiområdet har fattats utan att politiken ställt frågan vilka konsekvenser de kommer att få för landets energiförsörjning. Det är speciellt anmärkningsvärt att man inte har tagit hänsyn till effekterna på elsystemets stabilitet och långsiktiga förmåga till leveranssäkerhet. "Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet" skriver riksrevisorn.

Det är speciellt de södra delarna av landet som har fått bära konsekvenserna av dessa beslut. Effektbrist, kapacitetsbrist och periodvis skenande elpriser är resultatet av den politik som förts.

Under kvällen har vi debatterat vilka slutsatser man ska dra av Riksrevisionens rapport. Jag tänker att man dra slutsatser för inte bara energiområdet utan för en rad politikområden där vi behöver se på konsekvenserna av politiken, som bör vara grundad på fakta och konsekvensanalyser snarare än partipolitiska överväganden och önsketänkande om hur saker borde vara.

Fru talman! Den nuvarande regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu genomför är helt nödvändig.

Jag har nämnt att regeringen har tagit fram en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Regeringen har även vidtagit ett flertal åtgärder för att trygga elförsörjningen och skapa långsiktiga förutsättningar för ny planerbar och fossilfri elproduktion. Jag anser att det är i linje med Riksrevisionens rekommendation om att större åtgärder på elområdet ska genomföras långsiktigt så att det finns tydliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet.

Genom att ta hänsyn till detta har den nuvarande regeringen tagit viktiga steg mot den stora utbyggnad av Sveriges energisystem som vi står inför.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Anf. 140 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tänkte inte alls prata konsekvensutredningar utan byta ämne. Det finns ju fler saker när det gäller elmarknad och sådant som vi debatterar här i dag.

Bland annat har det kommit ett domstolsutslag som säger att ytterligare elproduktion inte är så viktigt med tanke på att vi i dag har en elexport som motsvarar ungefär 20 procent av vår produktion, och då finns det inget större behov av mer elproduktion, särskilt inte i södra Sverige. Detta säger Mark- och miljööverdomstolen. Man vill också att lokaliseringsprincipen ska hanteras i hela elområden. Ett bolag som vill etablera sig på en viss plats ska alltså göra en miljökonsekvensbeskrivning för ett helt elområde.

Min fråga till Louise Eklund är helt enkelt: Tycker Liberalerna och regeringen att detta är rimliga principer, eller är ni beredda att se över lagstiftningen, så att vi får ändring på detta?

Anf. 141 Louise Eklund (L)

Fru talman! Jag misstänker att ledamoten refererar till det utslag som kom i dag angående en solelsanläggning utanför Helsingborg. Jag vill inte kommentera domstolens utslag, som jag inte har läst i sin helhet, men generellt anser jag och Liberalerna att den avvägning som bland andra Länsstyrelsen Skåne har gjort tidigare, där man ser på vad lantbruksmark ska användas till, inte har prioriterat energiproduktion tillräckligt högt. Man har sett på matproduktion och annat och värderat det högre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Jag har inte läst dagens domstolsutslag och därför vill jag inte uttala mig om det. Men jag tror att det är rimligt att vi flyttar energiproduktion högre upp i prioriteringsordningen även när det gäller hur vi använder den svenska och skånska jordbruksmarken.

Anf. 142 Rickard Nordin (C)

Herr talman! När det gäller jordbruksmark finns det ju en diskussion. Som centerpartist tycker jag att äganderätten väger tungt. Vad man vill göra med sin mark är upp till en själv. Det är inget som hindrar att man planterar igen jordbruksmark om det skulle vara så. Men det var inte detta som min fråga gällde, så vi kan väl lägga detta åt sidan.

Det var ju två intressanta principer som togs upp i domstolsutslaget. Det handlar om hur man väljer att tolka lagstiftningen. Det tycker jag att det är fullt rimligt att kommentera om man är intresserad av att vidta någon åtgärd.

Det ena är att lokaliseringsprincipen innebär att man ska titta på ett helt elområde när man vill etablera någonting. Min första fråga är alltså: Tycker Liberalerna och regeringen att det är en lämplig princip, och är man annars beredd att göra något åt det?

Det andra är att domstolen använder elexporten som argument i sitt avslag. Man menar alltså att behovet av elproduktion är mindre för att vi har stor elexport. Detta tycker jag är mycket problematiskt med tanke på hur prognoserna ser ut. Bygger vi inte ut i dag blir det svårt att möta de behov som prognostiseras. Att bara titta på ögonblicksbilden tycker jag är ett feltänk från domstolens sida, men uppenbarligen tolkar man in detta i den befintliga lagstiftningen.

Då blir min fråga: Tycker man från regeringens och Liberalernas sida att man ska ändra på lagstiftningen, så att man inte bara ska ta hänsyn till nuvarande ögonblicksbild utan också till framtida behov och prognoser? Vi vet ju dessutom vilka behov Skåne har, och det gör det än mer problematiskt att man har avslagit detta och tittat på hela Sveriges export i stället för på elproduktionen i elområde 4, som ju är det relevanta.

Jag har alltså två frågor. Tycker man att lokaliseringsprincipen om hela elområden är relevant, och tycker man att domstolens resonemang om att vi ändå har elöverskott och export i dag och därför inte behöver ytterligare elproduktion är relevant? Om man inte tycker det, vad är man beredd att göra?

Anf. 143 Louise Eklund (L)

Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna! Jag kommer att välja att inte svara på det som direkt rör domstolens utlåtande i dag. Jag tycker inte att det är lämpligt.

Både jag och Liberalerna har tidigare talat om Sveriges energibehov på totalen. Den export vi har haft har ibland mörkat att vi periodvis och regionvis har haft stora problem med både effekten och energiförsörjningen totalt. Det blir missvisande att tala om totalen utan att räkna med de regionala förutsättningarna. Så långt är jag beredd att svara.

Anf. 144 Linus Lakso (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Herr talman! Tack, Louise Eklund, för anförandet! Jag ska läsa innantill ur Riksrevisionens rapport: "Det är dock svårt att avgöra i vilken utsträckning denna höjning påverkade marknadsaktörernas beslut om nedläggning." Detta skriver man angående effektskatten.

Om vi då ser på vad marknadsaktörerna har sagt kan vi i en artikel i SvD läsa ett uttalande från Lars G Nordström, dåvarande styrelseordföranden för Vattenfall: "Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut. Vi satsade på att investera i de fem reaktorer som hade längst teknisk livslängd, och där krävdes det minst investeringar för att gradera upp dem."

"Vi hade sju reaktorer igång. En i Ringhals, som gick riktigt dåligt och gick på dispens, den hade bland annat rostskador i bottenplåten. Den hängde ihop med en annan reaktor i Ringhals produktionsmässigt." Så säger Lars G Nordström. Vidare säger han att ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk var i samma situation. De hade redan i januari 2014 aviserat att de förberedde att stänga reaktor 1, Sveriges äldsta reaktor, som togs i drift 1972.

Menar alltså Louise Eklund att Vattenfalls styrelseordförande inte hade någon aning om vad han talade om eller att han blåljuger inför svenska medier om vad som hände? Det skulle jag vilja veta.

Anf. 145 Louise Eklund (L)

Herr talman! Tack, Linus Lakso, för frågan! Det som sägs av Riksrevisionen är inte att politiken har tryckt på och krävt en nedstängning. Det som Riksrevisionen tar upp gäller hur skattesystemet effektivt har prisat ut kärnkraften från marknaden. Skattesystemet bestäms av politiken, och därmed är det politisk påverkan.

Det var detta jag avsåg i mitt anförande. Det handlar alltså inte om politiska påtryckningar utan om hur politiken väljer att använda bland annat skattesystemet till att prisa in eller ut olika kraftslag, i det här fallet kärnkraft.

Anf. 146 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Tack, Louise Eklund, för svaret! Det var ju bra att detta klargjordes. Men man kan ha olika åsikter om det, och då kanske vi kommer till en mer ärlig debatt angående effektskatten.

Effektskatten infördes ju som en kompensation för lagring av kärnavfall och för de kostnader som uppstår i samband med det. Det man gjorde var egentligen en växling, eftersom avgiften för hanteringen av kärnavfallet inte var tillräckligt hög. Det blev alltså ingen jättestor skillnad där, om man tycker att förorenaren ska betala och att alla kraftslag på lång sikt, om man bortser från introduktionsfaser, ska stå för sina egna kostnader. Då tycker jag att den lösning man valde är rimlig.

Jag tycker i och för sig att det är konstigt att man lade den som en effektskatt och inte direkt på kärnavfallsavgiften. Den historien kan jag dock inte, men det var detta som gjordes om. Det var väl rätt i sak.

Sedan betalar ju inte kärnkraften för sina försäkringskostnader. Man kan alltså inte påstå att det är en direkt utprisning. På totalen får man ändå anse att kärnkraften är rätt subventionerad, för försäkringskostnaden bedöms ju vara betydligt högre än vad effektskatten var. Det är viktigt att få historieskrivningen rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Men när jag ändå har ordet och har möjlighet att ställa en fråga skulle jag vilja komma in lite grann på framtiden och på den mer snabba utbyggnad av elsystemet som behövs.

Just nu säger Liberalerna nej till 70 procent av all vindkraft i kommunerna runt om i landet, inklusive i Skåne. Jag undrar egentligen bara om Louise Eklund är nöjd med sina kommunpolitiker som stoppar den otroligt viktiga utbyggnaden, som verkligen behövs för Sveriges framtid.

Anf. 147 Louise Eklund (L)

Herr talman! Jag måste ifrågasätta siffran. Det handlar mer om att jag inte kan tänka mig att Liberalerna är med och styr i 70 procent av Sveriges kommuner.

Men jag ska börja med den första delen, som jag uppfattar rör Riksrevisionens kritik. Det handlar just om den kohandel som ledamoten pekar på. Man flyttar olika kostnader och använder olika skattesatser utan att titta på vad det egentligen får för konsekvenser för elsystemet. Det handlar snarare om vad det får för konsekvenser för exempelvis finanserna eller om hur man får ihop en politisk majoritet för de förslag som man har. Det är detta som jag uppfattar som kärnan i Riksrevisionens kritik. Det handlar alltså om att man inte tittar på det som är bäst för elsystemet eller på vad som är rimligt. Man kohandlar i stället med olika skattesatser eller annat för att få till en politisk lösning, som kanske inte är den bästa lösningen för elsystemet.

Jag tror att vi är helt överens där. Det bästa långsiktigt vore att all energiproduktion ska kunna bära sin kostnad själv. Där tror jag att vi har en helt gemensam linje. Detta tror jag att vi alla partier ska ta med oss från Riksrevisionens rapport.

Sedan kan vi titta på vad vi kan göra i det lite kortare perspektivet. Jag upplever att denna regering har tagit flera steg, jämfört med tidigare regeringars politik. Jag lyfte bland annat detta med Öresundsverket, som handlar om kraftproduktion för att få till effekt även i de södra delarna av landet. Där har denna regering gett godkännande till betydligt fler vindkraftsparker än vad ni i Miljöpartiet lyckades göra när ni satt i regering.

Jag har svårt att se att man skulle säga nej till 70 procent. Jag vet att det är ett väldigt stort motstånd mot vindkraften lokalt. Jag tror att vi alla ser behovet av alla olika energislag. Då behöver man ibland också ha en produktion där det är obekvämt. Det har Liberalerna hela tiden varit tydliga med i sitt budskap. Vi ser också hur den havsbaserade vindkraften kan göra störst skillnad i det lite kortare perspektivet, och där jobbar klimatministern och Liberalerna för att vi ska kunna få fler vindkraftsparker på plats.

Anf. 148 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Klimatpolitik är till stor del energipolitik, brukar vår nuvarande statsminister säga. Med den utgångspunkten är det lätt att utvärdera regeringens energipolitik.

Vi har redan konstaterat att den helt saknar konsekvensbeskrivning, och med den utgångspunkten kan den nog inte beskrivas som annat än totalt misslyckad. Det är nämligen så att utsläppen ökar kraftigt från och med i år på grund av högerregeringens politik, till skillnad från hur det var när Miljöpartiet satt i regering, då utsläppen minskade kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Detta sker när vi befinner oss i ett allvarligt läge när det gäller den pågående klimatkrisen. Vi ser redan i dag hur människor i både Sverige och världen drabbas av alltmer extremväder. Det är alltifrån översvämmade källare, bortspolade vägar och nedblåst skog till tropiska orkaner och döende korallrev.

I en tid när vi skulle behöva göra allt för att minska utsläppen har vi en regering som gör tvärtom. För första gången på 20 år eller mer har vi en regering som aktivt och medvetet fattar beslut om att öka utsläppen av skadliga klimatgaser.

Herr talman! Jag tycker faktiskt att det visar på en brist på sympati för dem som drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Det är människor som får sina hem översvämmade, som vi har sett flera exempel på runt om i Sverige i vinter, inte minst i Skåne. Det är en brist på hänsyn när det gäller skogsägare som får sin skog nedblåst. Men framför allt är det en brist på omtanke om våra barn och kommande generationer som riskerar att drabbas än värre av konsekvenserna av klimatförändringarna.

Herr talman! Faktum är att det aldrig har varit viktigare än nu att klara av att leverera en fungerande energi- och klimatpolitik. När jag pratar med företrädare för industrin i hela Sverige - det gäller allt från de stora industrisatsningarna i norr till de omfattande industrisatsningarna på västkusten - säger alla samma sak. Vi behöver el till konkurrenskraftiga priser nu, inte om 20 år. Om 20 år har alla industrisatsningar redan flyttat till andra länder. Då är det för sent.

Ett sådant misslyckande skulle kraftigt försvåra för Sverige att klara sina klimatmål. Den fossila energin behöver fasas ut så fort som möjligt. För varje år som vi använder fossil energi samlas mer och mer växthusgaser i atmosfären som driver på klimatförändringarna.

Både industrin och klimatforskarna är alltså överens. Sverige behöver fokusera på att snabbt, billigt och miljövänligt leverera stora mängder fossilfri el. Men i stället går det mesta åt fel håll. Koldioxidutsläppen ökar. Elbilsförsäljningen minskar. Sverige har till och med krokat arm med Viktor Orbáns Ungern för att stoppa en ny EU-lag för att återställa skadad natur. Framför allt lyser åtgärderna för att öka produktionen av hållbart producerad el med sin frånvaro.

Svensk Vindenergi bedömer att cirka 45 terawattimmar ny vindkraft kan tillkomma redan till år 2030 och att ytterligare 100 terawattimmar kan tillkomma mellan år 2030 och 2035. Svensk Solenergi bedömer att det är möjligt med 30 terawattimmar solel till 2030. Redan i dag finns ansökningar motsvarande 50 terawattimmar inlämnade, så det är nog ingen orimlighet.

Men för att snabba på utbyggnaden av landbaserad vindkraft skulle kommuner och närboende behöva få tydliga incitament att säga ja. Här finns det till och med redan färdigutredda förslag, och som påpekats tidigare bör det finnas en majoritet i riksdagen. Men i stället har denna regering ägnat sig åt att baktala vindkraften.

Jag kan upplysa Liberalerna om att det är i en rapport från Chalmers som man har sammanställt hur det kommunala vetot används. Liberalerna är det minst dåliga borgerliga partiet. När det gäller 70 procent och uppåt använder man alltså det kommunala vetot för att stoppa vindkraft, inte minst i södra Sverige, där man själv säger att man vill ha mer effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Som nämndes tidigare har regeringen havsbaserade vindkraftsparker att besluta om på sitt bord.

Solkraften är som sagt på snabb frammarsch, och ansökningar motsvarande i princip hela Sveriges kärnkraftsproduktion är inlämnade. Men det har inte gjorts något för att snabba på anslutningsmöjligheterna och tydliggöra riktlinjer hos länsstyrelserna.

Vi skulle behöva investera för att utveckla svensk kraft- och fjärrvärme med ökad effekt och flexibilitet, men här ser vi inte mycket till initiativ.

Vi skulle behöva förbättra processen för hur anslutningar till elnätet fördelas, så att samhällsnytta och klimatnytta styr i högre utsträckning. Men här har regeringen inte tagit några initiativ, vad jag har sett.

Jag kan passa på att påpeka något när det gäller havsvindkraften. Det var väl cirka tre ansökningar som kom in när vi satt i regering. Vi godkände två. Nu har det kommit in väldigt många ansökningar. Denna regering har än så länge godkänt en bråkdel, några få av dem som har kommit in. Jag vet inte om det är 10 eller 20. Ansökningarna handlar i alla fall om el motsvarande 160 terawattimmar. Det är dessa som regeringen kan besluta om. Man får alltså sätta siffrorna lite grann i perspektiv.

Vi skulle också behöva en politik för en fungerande och kraftig energieffektivisering. Det är det billigaste, miljövänligaste och också det snabbaste sättet att tillgängliggöra mer el. Vi skulle definitivt också behöva ett tydligt planeringsmål till 2030. Allt det här saknas dock.

Problemet är att man säger en sak och gör en annan. Man säger att man är för alla fossilfria energislag, men i praktiken motarbetar man det förnybara. På rent ideologiska grunder vill man bara gynna ett enda kraftslag, nämligen kärnkraften. Det här blir väldigt skadligt för Sverige. Egentligen handlar det inte så mycket om vad man tycker om kärnkraften som kraftkälla. Problemet är att regeringens plan för energipolitiken helt saknar förankring i verkligheten.

Sannolikheten att en satsning på nya reaktorer skulle hålla sig inom utsatt tid till 2035 är i princip obefintlig. Tittar vi på kärnkraftverk som byggts i övriga Europa är bilden ganska tydlig. Jag ska ta några exempel.

I Frankrike byggs Flamanville 3. Planen var en byggtid på fem år och en budget på 40 miljarder. Resultatet är en byggtid på minst 16 år eller mer - den är inte klar. Den verkliga kostnaden beräknas nu till 150-200 miljarder, det vill säga fyra fem gånger den ursprungliga budgeten.

I Storbritannien byggs Hinkley Point C. Byggtiden är 16 år eller mer. Den är inte heller klar. Kostnaden för de två reaktorerna har fullkomligt skenat till 600 miljarder svenska kronor.

I Finland började man 2005 bygga Olkiluoto 3 med planerad driftstart 2009. Driftstarten blev i stället 2023 - 14 år försenad. Bara byggtiden var 18 år. Den planerade budgeten var 37 miljarder, och slutnotan uppskattas till cirka 125 miljarder.

Det här är inga undantag. Sammanställningar visar att kärnkraftsprojekt dras med de värsta förseningarna och fördyringarna om man jämför med storskaliga projekt i alla kategorier. Det är därför otroligt dumt att lägga alla ägg i samma korg, men det är precis det regeringen gör.

Då har vi inte ens pratat om kostnaden för ny kärnkraft. I en jämförelse av systemkostnaderna för förnybart kontra kärnkraft som det internationella energiorganet IEA, Blekinge Tekniska Högskola, Chalmers tekniska högskola och Institutet för näringslivsforskning har gjort, uppgår merkostnaden - alltså bara mellanskillnaden mellan ett förnybart system och ett med tio reaktorer - till mellan 1 000 och 5 000 miljarder som ska läggas på skattebetalarna. Detta är beräkningar som har gjorts av forskare inom energisystem vid ovanstående oberoende forskningsinstitut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Slår vi ut dessa kostnader per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock på från 8 000 kronor till över 20 000 kronor per år och hushåll om man utgår från Institutet för näringslivsforskning och deras beräkningar - varje år i 35 år. Varje svensk ska dessutom riskera 40 000 kronor var i form av kreditgarantier ifall något av dessa högriskprojekt skulle misslyckas, vilket min tidigare uppräkning visade att sannolikheten är ganska stor att det gör. Oavsett vad man tycker om kärnkraft är det alltså inte ekonomiskt hållbart. Det funkar inte i praktiken.

Jag kan bara för skojs skull nämna siffrorna: Chalmers, en merkostnad på ungefär 1 890 miljarder, IFN, en merkostnad på mellan 1 400 och 3 850 miljarder och BTH, en merkostnad på mellan 500 och 1 000 miljarder beroende på vilket tidsspann man räknar på.

Jag kan passa på att tipsa om att Right Livelihood-pristagaren Mycle Schneider kommer till riksdagen i morgon för att presentera World Nuclear Industry Status Report 2023. Han är en av världens främsta experter på kärnkraft och faktiskt inbjuden bland annat av en kristdemokratisk riksdagsledamot - ett bra initiativ!

Schneider har uttalat sig i svenska medier, och hans omdöme om den svenska regeringens kärnkraftsplaner var ganska talande. Totalt orealistisk plakatpolitik som inte är baserad på industriell verklighet, var hans utlåtande. I samma avsnitt i P1 säger Paul Dorfman, kärnkraftsanalytiker på University of Sussex i Storbritannien, att det är mycket "buzz" och mycket pr kring kärnkraft, men verkligheten ser annorlunda ut.

Herr talman! När vi utformar Sveriges energipolitik, som hela vår klimatomställning och hela vår gröna industripolitik ska bygga på, är det ganska viktigt att man utgår från verkligheten så som den ser ut. Då behöver man göra lite av en omvärldsanalys, och det har regeringen inte gjort. Det känns nästan lite elakt att framföra det här, lite som att förklara för ett barn att enhörningar inte finns. Men det kanske är bättre att säga som det är än att köra i diket totalt.

Tyvärr ser vi att en misslyckad energipolitik riskerar att upprepas. Under alliansregeringen var vi som sagt beroende av elimport från Tyskland, med ett stort beroende av kolkraft. Nu ser vi att utbyggnadstakten minskar när den skulle behöva öka. När industrin har ett enormt behov av gigantiska satsningar som kommer att ge massor av jobb och dessutom är helt avgörande för vår klimatomställning bedriver regeringen en politik som enligt nuvarande prognoser inom överskådlig framtid kommer att minska utbyggnadstakten.

Herr talman! I det här betänkandet finns det väldigt många viktiga förslag som skulle behöva implementeras för att få fart på utbyggnaden av elproduktionen. Miljöpartiet står såklart bakom alla våra motioner, men för tids vinning yrkar jag bara bifall till reservation 3.

(Applåder)

Anf. 149 Jessica Stegrud (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Herr talman! Jag hör ledamoten nämna "verkligheten" om och om igen. Jag vet knappt vad jag ska säga, för är det någonting som har präglat miljöpartistisk politik är det att man har varit väldigt långt från verkligheten. Sedan har vi kanske haft olika mål. Så kan det vara. Men det är ändå väldigt fascinerande.

Ledamoten far också med osanning, herr talman. Bottenplattan på Ringhals 2 var lagad. Det gjordes 2015, och det var rost som åtgärdades. Jag jobbade själv med kärnkraft under den perioden, så jag råkar veta det. För övrigt har inte Kärnavfallsfonden, KAF:en, någonting med effektskatten att göra, herr talman. Det är direkt felaktiga uppgifter.

Nog om det. Miljöpartiets mål är ju att ha 100 procent förnybart redan 2040. Miljöpartiets politik prövas redan i Tyskland, och det är ingen framgångssaga. Nedstängningen av kärnkraft ledde till beroende av naturgas som man sedan fick stänga ned. Kolkraftverk tickar igång, och man är nu beroende av import för att klara av situationen. Stora delar av tysk industri räknar på eller funderar på att flytta utomlands. Det här har inte tjänat vare sig ekonomin, tillväxten eller utsläppen särskilt väl.

Miljöpartiets mål är alltså att Sveriges energiproduktion om ungefär 16 år ska bestå av 100 procent förnybart. Jag har frågat i flera debatter men aldrig fått något konkret svar: Hur ska det gå till? Då menar jag inte fantasier om vätgas och batterilagring som ska vara på plats om 16 år, för det är fullständigt orealistiskt. Jag vill ha ett svar som någorlunda förhåller sig till verkligheten.

Anf. 150 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Först och främst måste vi som sagt hålla oss till verkligheten.

Det är ju så att de stora problem som Tyskland, Sverige och hela Europa har genomlidit - den så kallade energikrisen - faktiskt har vissa orsaker som vi kanske borde prata lite mer om. De verkar nämligen okända för många i denna debatt. En orsak är att framför allt Europa, men därmed indirekt även Sverige, har varit kraftigt beroende av fossil energi från Vladimir Putins Ryssland - som ett flertal sverigedemokrater för övrigt hade nära kontakter med före kriget.

Det är precis detta som Miljöpartiet har varnat för väldigt länge, det vill säga beroendet av fossil energi. Det handlar naturligtvis om klimataspekten men också om de säkerhetspolitiska riskerna och att Ryssland har använt den fossila energin som påtryckningsmedel i geopolitiken. Problemet är alltså inte för mycket utan för lite miljöpartistisk politik. Vi skulle ha satsat på mer självförsörjning och en ännu snabbare ökning av produktionen, och vi skulle ha behövt utveckla dessa tekniker mycket tidigare. Detta har dock Sverigedemokraterna och andra högerpartier motarbetat.

Sanningen är att Sverige var Europas största exportör av el efter Miljöpartiets regeringstid. Vi hade ett gigantiskt överskott, de lägsta priserna på el och mest export av miljövänlig el i EU. Vi hade lägst användning av fossil energi i EU och högst användning av förnybar energi. Enligt Svenska kraftnät hade vi också det mest leveranssäkra elsystemet i världen. Jag delar alltså helt enkelt inte Jessica Stegruds uppfattning eller påståenden om verkligheten i det här fallet, och mina argument bygger på fakta.

Anf. 151 Jessica Stegrud (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor

Herr talman! Det stämmer ju inte. Den miljöpartistiska politiken slog igenom i Tyskland, där man stängde ned den planerbara kärnkraften - som ju var fossilfri och dessutom hade mindre klimatavtryck än just vindkraften. Det var ju det som var problemet: Man gjorde sig beroende av fossil kraft genom att stänga ned kärnkraft. Det är vad den miljöpartistiska politiken har lett till i Tyskland.

Jag får återigen inget svar på frågan hur det ska gå till i Sverige. För övrigt hade Sverige i stort sett gjort sig oberoende av fossila bränslen i energimixen just genom övergången till kärnkraft från fossilt, herr talman. Det gjorde vi redan på 70- och 80-talen. Vi har redan gjort vår hemläxa. Att här påstå att vi var djupt beroende av fossilt i vår energimix talar sitt tydliga språk. Det stämmer inte.

Svara nu gärna på frågan, Linus Lakso! Hur ska det gå till? Jag menar inte fantasier om vätgas, batterilagring och annat som inte finns på plats och som inte kommer att finnas på plats om 16 år i den stora skala som i så fall skulle behövas. Jag får aldrig svar på frågan, för det går liksom inte. Det är nämligen fria fantasier och skrivbordsprodukter som Miljöpartiet ägnar sig åt. Det är det som är min poäng här. Det är så långt ifrån verkligheten man kan komma.

Jag har sagt det så många gånger här i kammaren: Blåser det inte så blåser det inte, och då behövs någonting annat. Vätgaslagring kräver enorma mängder el, och vi har för den delen aldrig prövat det i stor skala. Det är otroligt ineffektivt, och att tro att det ska bli billigt för ett helt elsystem är häpnadsväckande naivt.

Svara nu gärna på min fråga!

(Applåder)