Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Anf. 1 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar om regeringens årliga skrivelse till riksdagen om verksamheten i Europeiska unionen, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Under 2022 hade vi regeringsskifte i Sverige, och ansvaret för det gångna årets EU-politik är därför delat. Riksdagens beröm och kritik faller ungefär jämnt på majoritet och opposition.

Så vad hände under 2022? Ja, det som överskuggat allt annat är såklart kriget i Ukraina. Året hade knappt börjat innan Ryssland kastade allt vad anständighet heter över bord och startade det största anfallskriget på europeisk mark sedan andra världskriget.

EU kom att sättas på prov. Skulle unionen hålla ihop? Det kan inte uteslutas att Rysslands president Vladimir Putin tänkte sig att EU skulle splittras när han drog igång invasionen. Flera EU-länder, däribland det största, Tyskland, var ju stora importörer av naturgas. Och Ryssland hade redan 2014 angripit Ukraina utan att EU egentligen hade gjort något. Visst, sanktioner mot Ryssland fanns, men de var inte värre än att de gick att leva med.

Men vad blev utfallet? Det blev tvärtom. Invasionen orsakade inte splittring utan blev den hink med isvatten över sig som EU-länderna behövde för att vakna upp, se realiteterna och sluta sig samman. Det tog förvisso några veckor av yrvakenhet innan EU-länderna till fullo förstod vad som stod på spel och innan världen också kunde se med vilken kraft Ukraina försvarade sig självt.

Ryssland misstog sig, och i dag står EU mer enat än någonsin. Unionens och de enskilda medlemsstaternas stöd till Ukraina har varit överväldigande. När det stod klart att många ukrainare behövde sätta sig i säkerhet aktiverade unionen massflyktingsdirektivet utan krångel. Fyra miljoner ukrainare har på så vis lyckats rädda sig undan kriget.

EU och dess medlemmar har därtill stöttat Ukraina militärt, finansiellt och humanitärt med en summa som vid överlämnandet av regeringens skrivelse uppgick till 19,7 miljarder euro. Medlemsstaterna har därtill givit Ukraina krigsmateriel, ammunition och hjälpt till med att träna och utbilda ukrainska soldater. Men verkligen värt att nämna ur ett renodlat EU-perspektiv är det gemensamma beslutet att avveckla unionens beroende av den ryska gasimporten. Beslutet att anta planen REPowerEU får sägas vara en milstolpe i unionens historia - kanske inte unionens stoltaste ögonblick men dess nyktraste. REPowerEU, som antogs under våren 2022, syftar till att en gång för alla bryta med det sjuka beroendet av den ryska gasen. Gasimporten var ett strategiskt missgrepp och borde ha avvecklats för länge sedan, men nu ser det äntligen ut att bli gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Sverige gick med i EU 1994, och vi har nu snart tre decennier att blicka tillbaka på. Är svenskarna nöjda med medlemskapet?

Vi vet att EU fortfarande framstår som en mystisk byråkratisk koloss långt bort från vårt eget land. Vi lever med GDPR och andra regler som vi egentligen inte förstår syftet med. Och vi har svårt att förstå varför frågor som har med svensk skog och svenskt vildmarksliv att göra ska vara reglerat av människor som knappt verkar ha sett en riktig gran ens på bild. Ändå är det folkliga stödet för EU-medlemskapet det största som har uppmätts sedan Sverige gick med.

SOM-institutet presenterade tidigare i år siffror på vad allmänheten tycker om unionen. På frågan om Sverige alltjämt bör vara medlem svarade 68 procent ja och endast 11 procent nej. Vidare frågade SOM-institutet även vad allmänheten tyckte om en eventuell svexit, det vill säga vad man tycker om att Sverige ska utträda ur unionen. Endast 12 procent tyckte att det var en bra idé. 66 procent svarade att det var ett dåligt förslag. Siffrorna kan inte tolkas på annat sätt än att EU numera är en naturlig del av svenska folkets liv.

Men visst finns det ändå rum för förbättringar. Sverige har rykte om sig att vara mer noggrant än andra länder när det gäller att implementera EU-regler. Ordet överimplementering brukar användas. Det är därför glädjande att regeringen har aviserat att ett implementeringsråd ska inrättas, som ska arbeta med att se till att EU:s regler på ett smidigare sätt än i dag kan införlivas med svensk lagstiftning.

Fru talman! Vi hade alla önskat att kriget i Ukraina aldrig hade brutit ut, men när det nu ändå är ett faktum kan vi konstatera hur betydelsefullt EU är i världspolitiken. Kriget handlar ju inte längre bara om Ukrainas överlevnad utan även om vilken rättsordning världen i stort ska leva efter. Det har i denna kamp visat sig att EU är en betydligt viktigare global maktspelare än vad unionen själv tidigare har förstått. EU är inte ett land och kan därför aldrig agera med samma omedelbara kraft på världsarenan som USA kan göra, men när EU:s medlemsstater agerar gemensamt har det stor betydelse.

Rysslands första angrepp på Ukraina 2014 kom ju som bekant som en följd av att Ukraina ville underteckna associeringsavtalet med EU. Avtalets viktigaste syfte var att förbättra handelsrelationerna mellan Ukraina och EU, men det sågs av Kreml som ett hot mot det ryska väldets överlevnad.

EU är inte längre bara en samarbetsorganisation för frihandel och ekonomi utan är också en global maktspelare. Som sådan är det rimligt att vi i EU skaffar oss en gemensam uppfattning om vilken unionens globala roll ska vara. Detta är alltjämt något oklart. Det här är inte platsen att reda ut den saken till fullo, men som exempel kan nämnas att det framgent kommer att vara av största vikt att EU visar sitt stöd för demokratierna i Stilla havet, som alla fruktar ett eventuellt aggressivt kommunistiskt Kina i framtiden. EU har ett mycket stort handelsutbyte med Kina, och det är därför av vikt att vi redan nu förklarar att unionen inte kommer att låta sig utpressas om det kommer till en större militär kris i Stilla havet. EU hade behövt förklara detta tydligare visavi Ryssland. Vi behöver inte begå samma misstag igen.

Anf. 2 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Ledamoten Stefan Olsson pratar väl om kriget i Ukraina och vad Rysslands fullskaliga invasion har betytt för EU och omvärlden. En sak som detta har betytt är att många länder har tvingats ta ställning. I stor utsträckning har de ställt sig på Ukrainas sida, några få länder har ställt sig på Rysslands sida och en hel del länder har kämpat med att hitta en mellanposition.

En av utskottsmajoritetens mest chockerande meningar är att "etablera en gemensam linje med USA och överväga om EU ska införa sanktioner mot Kuba".

Det står i skarp kontrast mot Moderaternas tidigare ställningstagande att stödja politisk dialog med Kuba på EU-nivå, som riksdagen röstade om hösten 2019. Då var Moderaterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om att "Kuba är en enpartistat utan fria och demokratiska val och de medborgerliga och politiska rättigheterna är fortsatt kringskurna." Det skrev vi tillsammans då.

I ett särskilt yttrande, som bara var Moderaternas, skrev ni: "Politisk dialog och handel ger effektivare påverkansmöjligheter än isolering och bojkotter." Det är något som är enkelt att hålla med om. Och så här fortsätter det - ni pekar på vikten av en aktiv dialog för att främja mänskliga rättigheter och demokrati på Kuba.

Men nu har ni svängt, och jag undrar vad som har hänt. Risken med den politik som utskottsmajoriteten nu flaggar för att man vill driva från Sveriges sida är att man driver Kuba rakt in i händerna på Ryssland och Kina och därigenom tvingar landet att isoleras från omvärlden än mer, precis som man har tvingats till under lång tid på grund av de amerikanska sanktionerna.

Då tror jag att vi kan förlora viktiga röster, inte bara i Kuba utan i andra latinamerikanska länder, som vi behöver i stödet för Ukraina och för Ukrainas folk.

Anf. 3 Stefan Olsson (M)

Fru talman! När det gäller att försöka få till någon form av förändring av regimen på Kuba har den hittills förda politiken visat sig vara helt meningslös, oavsett vad man har prövat. Sverige har under många decennier försökt ha relationer av utbyte, men ingenting händer när det gäller Kuba. Vi skulle mycket väl kunna pröva en hårdare linje framöver.

När det gäller att Kuba skulle hamna i klorna på de ondskefulla diktaturerna är det ett faktum att Kuba redan från början var i händerna på den ondskefulla diktaturen Sovjetunionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Kuba är inte ett stort hot mot världsfreden i sig. Jag kan inte säga vad vi ska göra med Kuba, men den politik som Vänsterpartiet nu vill att vi ska fortsätta med - det vill säga att föra dialog, att vara snälla och att tro att de ska ändra sig - har ju inte heller funkat. Jag vet inte riktigt vad ledamoten vill ha i stället.

Anf. 4 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Som ledamoten Olsson konstaterar har det varit en meningslös politik som har förts. Det gäller framför allt från USA:s sida. De införde sanktioner mot Kuba redan 1962 i en av de mest omfattande handelsblockaderna. Det har inte lett till någon som helst form av demokrati eller mänskliga rättigheter på Kuba.

USA är det närmaste grannlandet till Kuba - inte Europeiska unionen. Den enda gång vi har sett någon form av förändring i den amerikanska politiken - något vi inte ser just nu - var under Obamas tid. Då öppnade man upp för dialog och handel, och då började så sakta reformerna också ske på Kuba. Sedan vände Trump tillbaka skutan och fick tillbaka de hårda sanktionerna.

Det är denna linje som de svenska regeringspartierna nu säger att ni vill ansluta till. Det är en hårdför bojkott som i över 60 år kollektivt har bestraffat det kubanska folket. Jag förstår inte varför ni vill ha denna meningslösa politik.

För mig är det självklart att sanktioner kan vara användbara i vissa fall. Vi ska absolut inte tycka att Kuba är en demokrati där vi ska utveckla allt och bara ge bistånd och föra en massa handel. Vi ska ställa krav på kubanerna. Men då krävs också att man har en politisk dialog. Jag tycker att jag ser tecken i utskottstexten på att regeringen underskattar detta behov.

Anf. 5 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Texten i utskottsbetänkandet är alltså inte regeringens, utan utskottsmajoritetens. Det sitter fyra partier i utskottsmajoriteten - inte i regeringen. Jag vill bara förtydliga detta för dem som lyssnar.

Men om jag lär mig någonting av detta replikskifte är det att ledamoten Svennelings uppfattning är att ingen politik gentemot Kuba har fungerat, oavsett om den har varit hård eller snäll. Då kan ju inte heller den linje som utskottsmajoriteten företräder sägas vara sådan att vi vet att den skulle vara sämre än den som har förts tidigare. Vi vet dock att flera decennier av försök med dialog inte har förändrat regimens inställning ett dugg.

Anf. 6 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Som av en händelse kommer debatten i detta replikskifte fortsätta att handla om Kuba.

Jag hörde Stefan Olsson tidigare säga att han inte kunde säga vad vi ska göra med Kuba. Jag har ett tips, fru talman: Det går att rösta på reservation 21 under punkt 14. Det är ett konkret exempel på vad som kan göras.

När Moderaterna tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade för att vi skulle ratificera avtalet om politisk dialog och samarbete med Kuba var man tydlig från Moderaternas sida i debatten - och detta var även utskottets ställningstagande - med att om utvecklingen inte gick i rätt riktning skulle man senast inom fem år ompröva detta. Det här var 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Man kan läsa avtalet, som i praktiken har varit verksamt sedan 2016. Det har gått mer än fem år av praktisk prövning. Jag läser utskottets majoritetstext, som är tydlig med att utvecklingen inte har gått i rätt riktning. Det är därför förslag kommer upp om att man ska börja med sanktionspolitik.

Ett grepp som Sverige har möjlighet att ta är att regeringen själv omprövar ratificeringen av avtalet. Då skulle vi vara flera medlemsstater som inte stod bakom det. Detta förfogar regeringen över. Är Stefan Olsson beredd att gå den vägen och ompröva ratificeringen från 2019?

Anf. 7 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Jag företräder inte regeringen, utan jag företräder ett av partierna i utskottsmajoriteten och kan därför inte svara på vad regeringen bör göra.

Men när det gäller avtalet vill jag minnas att Centerpartiet har menat att man borde kunna utvärdera effekterna av det för att se om vi ska jobba vidare med avtalet eller inte. Jag skulle därför initialt vilja ställa en motfråga till ledamoten: Har avtalet haft någon effekt så som det var tänkt? Betyder det någonting? Är det ett verktyg som verkligen är effektivt?

Anf. 8 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Stefan Olsson säger att han inte företräder regeringen. Men Moderaterna är ju en del av regeringsunderlaget och måste rimligen som en del av utskottsmajoriteten också stå upp för det man konstaterar, nämligen att utvecklingen går i fel riktning.

Avtalet har inte lett till ökad frihet för den kubanska befolkningen. Det har inte ökat demokratin och inte förbättrat rättsstaten, och det har inte skapat förutsättningar för den politiska utveckling som låg bakom samarbetsavtalet och det som den politiska dialogen skulle leda till.

Utskottet verkar i den delen på något sätt redan ha gjort en utvärdering. Om man har valt att göra denna utvärdering från utskottsmajoritetens sida borde man också kunna dra slutsatsen att man ska driva på regeringen för att se till att ratificeringen upphör.

EU-vägen kan man naturligtvis gå och initiera - den debatten återkommer vi till. Men Sverige förfogar självt över ratificeringen. Om vi drar slutsatsen att det här var fel riktning skulle vi rimligen också kunna dra tillbaka vår ratificering. Det är i så fall en signal till andra att följa efter och påverka EU även på det sättet.

Fru talman! Frågan är fortfarande om Stefan Olsson som ledamot och som del av regeringsunderlaget som har dragit slutsatser i utskottsmajoritetens text att avtalet inte fungerar är beredd att gå vägen att upphäva ratificeringen från svensk sida.

Anf. 9 Stefan Olsson (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för förtydligandet om vilken roll jag spelar och vem jag företräder här i parlamentet! Jag vill gärna påpeka vilken roll jag har för att det underlättar för förståelsen hos allmänheten för att det är skillnad mellan riksdag och regering och att riksdagsmajoriteten inte alltid nödvändigtvis är regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Jag har lyssnat på ledamoten Lundgrens förslag om att upphävandet av en ratificering skulle kunna vara ett alternativ. Jag har själv inte reflekterat över detta förslag tidigare, men det är naturligtvis något jag nu ska ta med mig. Det kan vara en väg så god som någon annan. Men en sanktionspolitik skulle också kunna fungera. Jag är öppen för förslag, för även i ett tidigare replikskifte med en annan ledamot har vi konstaterat att nästan ingen Kubapolitik fungerar.

Anf. 10 Linnéa Wickman (S)

Fru talman! Den skrivelse från regeringen och det betänkande om Europeiska unionens verksamhet 2022 som vi i dag ska debattera är omfattande och till sin natur tillbakablickande. De berör ett stort antal motioner och rör sig över ett stort antal områden, både när det gäller EU:s arbete inom unionen och när det gäller den gemensamma utrikespolitiken. Det är av tidsskäl förstås omöjligt att beröra alla delar i detta. Jag kommer att fokusera på EU-politiken i allmänhet och ett antal aktuella frågor i synnerhet. Min partikollega Morgan Johansson kommer i sin tur att fokusera på Israel och Palestina i sitt kommande inlägg.

Vi socialdemokrater står förstås bakom alla våra reservationer, men jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 19.

Fru talman! Den 24 februari 2022 kommer för all tid att vara en mycket mörk dag i Europas historia. Tidigt på morgonen inledde Ryssland sin olagliga, oprovocerade och orättfärdiga invasion av Ukraina - en invasion med syfte att kuva ett fredligt grannland och med våld tvinga det till underkastelse.

Rysslands angrepp är mer än en attack på Ukraina. Det är en hänsynslös attack mot att varje land ska få bestämma sin egen framtid och sin egen väg. Varje dag och natt sedan kriget startade - och precis i detta nu - försvarar Ukraina med all sin kraft och till ett mycket högt pris sitt territorium, våra gemensamma demokratiska värderingar och folkrätten. Det är självklart att Ukraina också en dag hör hemma i EU, som medlem.

Fru talman! Sedan krigets utbrott har stödet till Ukraina varit högst upp på EU:s dagordning. EU-samarbetet har prövats, och vi har i hög grad fått se betydelsen av samarbetet för att Ukraina ska vinna freden. Detta är en styrka som byggs av gemensam enighet och som har resulterat i ett starkt ekonomiskt, humanitärt och politiskt stöd till Ukraina och, utifrån nationella beslut, ett stort militärt stöd. Tio sanktionspaket har införts, och ett elfte paket förhandlas just nu. Uppemot 1 500 ryska personer och enheter med koppling till landets ledning och krigsapparaten har fått sina tillgångar frysta och omfattas av reserestriktioner.

Vi ser hur Putins krig inte enbart utkämpas på slagfältet utan också genom ett energikrig mot Europa, som pressar företag och hushåll.

Arbetet måste nu fortsätta med oförminskad styrka för att slå undan benen för Putin och den ryska regimens alla verktyg, både i Ukraina och i andra delar av världen - inte minst på den afrikanska kontinenten. Ett sådant verktyg är Wagnergruppen, denna paramilitära styrka av mördare som verkar där ryska militära förband inte kan agera men som i allra högsta grad arbetar för den ryska staten och dess intressen. Där Wagnergruppen drar fram ser vi närmast obeskrivliga övergrepp och våldsanvändning samt utsugning av naturresurser. Vi ser också hur demokrati och mänskliga rättigheter undermineras i samarbetet med korrupta och icke-demokratiska regimer. Vi ser kolonialismen i en ny tappning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Ett enigt utrikesutskott ställer sig nu bakom att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att man aktivt ska samla stöd i EU för en terrorlistning av Wagnergruppen. Detta är något vi socialdemokrater har drivit på för. Det är helt uppenbart att de nuvarande sanktionerna mot Wagnergruppen inte räcker till. Det finns också anledning att inleda ett arbete för att se över hur EU:s sanktionsregim när det gäller terrorlistning kan uppdateras och stärkas då det är tydligt att det i dag är en alltför svår uppgift för det internationella samfundet att på ett träffsäkert sätt agera mot aktörer med statlig koppling som ägnar sig åt terrorbrott.

När utrikesutskottet i förra veckan hade en överläggning med regeringen i denna fråga föreslog vi socialdemokrater också att regeringen inom sex månader ska återkomma med en rättslig analys av läget och hur ett förslag om en uppdatering av EU:s sanktionsregim skulle kunna se ut för att i nästa steg driva detta och samla stöd i EU. Vi beklagar att regeringen motsatte sig detta förslag.

Det islamiska revolutionsgardet, IRGC, är ett annat exempel på en sådan organisation, med direkt koppling till den auktoritära regimen i Iran. Den 10 maj riktade riksdagen äntligen ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige aktivt ska verka för en terrorlistning av IRGC i EU. Även på detta område måste regeringen lägga i en högre växel för att terrorlista IRGC i EU, nu under de få dagar som återstår av det svenska ordförandeskapet men också, förstås, när det spanska EU-ordförandeskapet tar vid.

Det internationella trycket på Iran måste hållas uppe genom utveckling av sanktionerna, särskilt nu när protesterna inte längre är högst upp i våra nyhetsflöden men tusentals politiska fångar sitter fängslade under direkta hot om avrättning. Den iranska regimens brott mot de mänskliga rättigheterna - massarresteringar, våld, tortyr och en egentligen aldrig sinande repression för att hålla den egna befolkningen i ett järngrepp - kan aldrig accepteras. Detta måste vi fortsätta att möta kraftfullt.

Fru talman! En massförstörelsebomb mot miljön - så beskrev Ukrainas president Zelenskyj den ryska sprängningen av kraftverksdammen Kachovka den 6 juni. Sprängningen är en katastrof som drabbar människor och natur i en magnitud som är svår att föreställa sig. Kriget i sig orsakar ett enormt mänskligt lidande, men konsekvenserna av dammsprängningen visar också vilka brutala effekter kriget får på miljön - effekter så stora att konsekvenserna är oåterkalleliga och Ukrainas återuppbyggnad försvåras. Förebyggande av ekocid och utbredda miljöbrott ingår som en del av Ukrainas fredsplan, och sprängningen aktualiserar åter frågan om att det bör övervägas att ekocid läggs till som ett internationellt brott i Romstadgan.

Den internationella straffrihet vi nu ser när det gäller storskalig miljöförstörelse måste förhindras, och vi socialdemokrater menar att detta är ett område där vi behöver arbeta hårdare internationellt för att hitta en väg framåt. Så sent som i mars i år röstade EU-parlamentet för att inkludera ekocid i EU:s miljöbrottsdirektiv, och när vi nu tar steg framåt i EU-lagstiftningen är det angeläget att forma en väg framåt för kriminalisering av dessa brott även utanför EU.

Fru talman! Det är tydligt att Rysslands krig har blixtbelyst frågan om EU:s utvidgning och vikten av att värna kraven i medlemskapsprocessen på demokratiska och ekonomiska reformer i såväl tidigare som nya kandidatländer för att de ska kunna ta steg mot ett EU-medlemskap. Men det blixtbelyser också vikten av att upprätthålla respekten för rättsstatens principer och grundläggande rättigheter även i EU:s befintliga medlemsländer. Vi ska ställa lika hårda krav på de länder som vill bli medlemmar i EU som på de länder som redan är medlemmar att dela och värna unionens grundläggande värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Sedan artikel 7-förfarandena mot Ungern och Polen inleddes har läget för mänskliga rättigheter, demokrati, minoriteter och rättsstaten förvärrats. Detta är en djupt oroande utveckling. Det var också därför Socialdemokraterna under planeringen inför det svenska EU-ordförandeskapet valde rättsstatens principer som en tydlig prioritering, vilket vi också ständigt har påmint regeringen om inför och under det svenska ordförandeskapet. Det går att konstatera att rättsstatens principer har funnits med, men pliktskyldigast.

Vi kommer att fortsätta lyfta frågan om EU:s grundläggande värden i EU-politiken. Att använda villkorsmekanismen, till exempel, handlar i grunden om att slå vakt om unionens grundläggande värderingar och förtroendet för densamma - själva fundamentet för ett starkt EU-samarbete också i framtiden utifrån alla de gemensamma och gränsöverskridande utmaningar som vi som land inte kan lösa ensamma.

(Applåder)

Anf. 11 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linnéa Wickman för ett intressant anförande och för att hon också sa väldigt mycket gott.

Jag noterar ofta att Socialdemokraterna hamnar på fel sida i kampen mellan diktatur och demokrati. Vi kan historiskt se hur man har fjäskat för den iranska skurkregimen, även om man på senare tid har ändrat sig något i den frågan. Vi har sett hur man har haft en mjäkig hållning, om man får säga det, gentemot den kubanska förtryckarregimen medan vi sverigedemokrater har stått på de demokratiska exilkubanernas sida. Vi har sett hur man har stöttat det odemokratiska Palestina i stället för det demokratiska Israel. Och vi har sett hur man har vikt sig för den kinesiska diktaturen i stället för att starkt stå upp för det demokratiska Taiwan.

Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta, men det tycks aldrig slå fel. I många av dessa frågor står vi på helt olika sidor - Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.

Min fråga till ledamoten är: Hur kommer det sig att Socialdemokraterna alltid står på diktaturens sida gentemot Sverigedemokraterna?

Anf. 12 Linnéa Wickman (S)

Fru talman! Jag får väl tacka ledamoten för denna ganska spretiga fråga. Jag delar förstås inte alls den bild som ledamoten sprider här, tvärtom. Jag skulle säga att Sverigedemokraterna gärna sprider desinformation om Socialdemokraternas agerande i olika frågor.

Jag tycker att det är särskilt olyckligt med tanke på att Socialdemokraterna de senaste månaderna har varit ett av de partier som ständigt har tryckt regeringen framför sig till exempel i fråga om att komma framåt när det gäller terrorlistning av IRGC och nu också när det gäller frågan om Wagnergruppen. Jag tycker faktiskt att Sverigedemokraterna borde fundera lite över sina prioriteringar och kanske lägga lite mer kraft på att påverka den regering som man själv stöder - man lägger grunden för att den över huvud taget kan styra detta land.

Anf. 13 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Återigen: Jag skulle kunna fortsätta. Jag skulle kunna gå in på Socialdemokraternas partikopplingar i Zimbabwe. Jag skulle kunna gå in på hur man agerade i samband med att Azerbajdzjan angrep Armenien och så vidare. Man agerade senfärdigt.

Men vi kan återgå till delar som Linnéa Wickman lyfte, till exempel IRGC. När det kommer till Iranfrågan har Sverigedemokraterna varit det kanske tydligaste partiet i denna kammare till stöd för det iranska folket mot den iranska diktaturen. Socialdemokraterna satt i regeringsställning i åtta år och gjorde i det närmaste ingenting för det iranska folket. Tvärtom bjöd man hit Irans utrikesminister Javad Zarif med mera. Man gullade med den iranska förtryckarregimen. Det är ett faktum. Det går inte att komma ifrån.

När det kommer till Wagnergruppen är det också en fråga som Sverigedemokraterna tydligt har drivit. Jag gläds åt att Socialdemokraterna valde att stå på samma sida i den frågan. Frågan är om man hade gjort det i regeringsställning. Jag är inte säker på det.

Återigen skulle jag vilja ställa frågan till Linnéa Wickman: Hur kommer det sig att Socialdemokraterna i de exempel jag har lyft när det gäller Kina, Palestina, Kuba och Iran har ett så dåligt track record?

Anf. 14 Linnéa Wickman (S)

Fru talman! Jag konstaterar att Sverigedemokraterna och ledamoten fortsätter att sprida en stark desinformation kring Socialdemokraternas utrikespolitik.

Jag tycker att detta blir särskilt allvarligt inte minst kopplat till frågan om Israel och Palestina. Så sent som i går gick Israels premiärminister ut och sa att man faktiskt skulle gå vidare med en rättsreform som kommer att inskränka rättsväsendet i Israel.

Frågan handlar snarare om varför Sverigedemokraterna lite grann väljer när man tycker att folkrätten ska gälla och när man tycker att den inte ska gälla, när demokrati är viktigt och när demokrati inte är viktigt. Jag gissar att vi kommer att fortsätta denna debatt framöver.

Yusuf Aydin (KD)

Anf. 15 Yusuf Aydin (KD)

Fru talman! Sedan den 24 februari 2022 har den europeiska gemenskapen prövats. Europeiska unionens existensberättigande och grundläggande syfte har aldrig varit lika betydande som i dag. EU:s medlemsstater har tagit ett gemensamt krafttag och bistått med ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd till Ukraina för deras försvar mot den ryska invasionen.

Konsekvenserna av invasionen har påverkat vartenda europeiskt land. Energipriser och matpriser har rusat. Men utan handeln och samarbetet mellan EU-länderna hade krisen slagit mycket hårdare mot alla oss européer. Handeln, som är det som den europeiska freden skulle baseras på, har medfört en gemensam motståndskraft för att trotsa aggressiva och auktoritära makter som Ryssland. Det är glädjande att se hur EU sedan krigets start har börjat röra sig bort från beroende av rysk gas och ökat fokuset på försvar och självförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det som binder samman de europeiska länderna utöver handel och fred är vår tro på demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Under det gångna året gavs Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus. Det är viktigt att de fokuserar på de krav som ställs för att man ska bli fullvärdig medlemsstat i EU. Det krävs betydande framsteg i båda länderna när det gäller att bekämpa korruption och uppnå de mål som finns. Men alla européer bör se utvecklingen och hur länderna rör sig närmare de grundläggande europeiska principerna som något positivt.

Fru talman! EU:s gemensamma styrka är som tydligast i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är endast tillsammans som medlemsstaterna kan pressa de stater som förtrycker sin befolkning. På grund av EU:s gemensamma marknad är EU-sanktioner effektiva, och de gör skillnad gentemot länder som styrs av regimer som kränker de mänskliga rättigheterna.

EU bör fortsätta att sätta press på regimen i Iran för deras allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för det övervåld som de använt mot fredliga demonstranter. I en annan fråga har utrikesutskottet riktat ett tillkännagivande till regeringen gällande just terrorlistning av legosoldatgruppen Wagner. Wagner har utfört avskyvärda brott i Ukraina som tydligt strider mot de internationella lagarna om mänskliga rättigheter. Det är inte bara i Ukraina som gruppen har agerat. Gruppen har även agerat i flera afrikanska länder, som Mali, Sudan och Centralafrikanska republiken. Det är bra att regeringen verkar för en gemensam europeisk terrorklassning av Wagnergruppen.

Vidare har unionen gjort betydande insatser i fråga om den gröna omställningen. EU och speciellt Sverige har legat i framkant av den gröna omställningen. Däremot har man på andra sidan Atlanten nu infört åtgärder för att locka till sig grön industri genom president Bidens Inflation Reduction Act. Konkurrens är alltid bra för att driva fram innovation. Vi kristdemokrater hoppas därför att denna konkurrens skapar incitament för medlemsländerna att skapa ett gott företagsklimat för de delar av näringslivet som bidrar till den gröna omställningen.

Fru talman! Jag ska också säga något om det svenska ordförandeskapet. Den 1 januari tog vi över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, och flera viktiga och tunga förhandlingar har pågått under det här halvåret.

Bland dessa finns förslaget om en gemensam migrations- och asylpakt i EU. Det svenska ordförandeskapet har jobbat hårt för att ena EU:s medlemsländer kring viktiga delar, och efter år av förhandlingar har EU:s medlemsländer enats om stora och centrala delar av migrations- och asylpakten. Detta innebär att EU nu är på god väg mot ett mer hållbart migrationssystem.

Förhandlingar inom energiområdet har också gått framåt med överenskommelser om förordningen om halvledare, direktivet om förnybar energi och direktivet om energieffektivisering. I fredags kunde regeringen genom energi- och näringsminister Ebba Busch meddela att EU-länderna är överens om det historiska klimatpaketet Fit for 55.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fit for 55 presenterades av EU-kommissionen för två år sedan, och två tidigare ordförandeskap har jobbat med detta klimatpaket. När Sverige tog över ordförandeskapet var endast sex av elva förslag klara. Nu är hela paketet färdigförhandlat. Kärnkraften kommer i högre grad att klassas som hållbar, och den klassificeringen kommer att premieras i klimatpaketet. Dessa framgångar visar att det svenska ordförandeskapet har levererat för både Sverige och EU.

EU:s utveckling under 2022 har varit positiv och bundit medlemsstaterna närmare till varandra. Jag hoppas att denna utveckling fortsätter på ett sätt som respekterar medlemsstaternas suveränitet och självständighet, främst för att värna EU:s grundläggande syfte: fred genom ekonomiskt samarbete. De federalistiska maktambitionerna hotar därför grunden för den europeiska gemenskapen. EU behöver vara lagom, inte i sin vilja eller kraft att bemöta kriser men i ambitionen kring vilka frågor unionen kan och bör ägna sig åt.

Anf. 16 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 är ett omfattande betänkande som onekligen rymmer en lång rad viktiga internationella frågor. Liksom för andra områden som legat på utrikesutskottets bord ser vi hur det goda samarbetet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna har resulterat i att riksdagsmajoriteten steg för steg väljer en tydligt positiv riktning i synen på vår omvärld och hur vi ska tackla denna omvärld.

I dag är det tydligt att majoriteten i utrikesutskottet sluter upp bakom dem som står i främsta ledet i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter snarare än att man viker sig för auktoritära förtryckarregimer. De som har störst anledning att vara ledsna över att Socialdemokraterna och de övriga vänsterpartierna har förlorat majoriteten i utrikesutskottet är diktaturernas hantlangare.

Fru talman! Jag tänkte komma med exempel på några positiva inslag kring dagens betänkande som är särskilt viktiga för oss sverigedemokrater och där vi också har haft ett inflytande.

Utrikesutskottet konstaterar nu att det finns starka skäl att verka för att EU inför skärpta sanktioner mot Ryssland.

Utrikesutskottet konstaterar också att det finns mycket starka skäl att verka för att EU inför skärpta sanktioner mot Belarus.

Utskottet ser positivt på att sanktioner används som verktyg mot dem som är ansvariga för övergreppen mot utsatta minoriteter och oliktänkande i Kina.

Utskottet välkomnar en översyn av evenemangspolitiken och en prövning av förutsättningarna för att inom EU etablera en gemensam linje med USA och överväga om EU ska införa sanktioner mot Kuba.

Utskottet bryter slutligen med den djupt oroande Israelfientliga hållning som under alltför lång tid har präglat svensk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Varje punkt går som sagt i linje med vad Sverigedemokraterna har önskat och avser fortsätta att arbeta för. Vad vi dock kanske är mest stolta över denna dag är vårt bidrag till att säkerställa att ett enigt utrikesutskott står bakom en terrorlistning av den hänsynslösa och obeskrivligt brutala Wagnergruppen, en fråga som vi även drivit och kommer att fortsätta att driva internationellt. Det här gör vi i solidaritet med alla offer i länder som Ukraina, Mali, Syrien, Sudan, Libyen och Centralafrikanska republiken.

Fru talman! Jag tänkte nu återgå till den svenska Kubapolitiken, som nu förhoppningsvis kan få en rejäl uppgradering. Jag minns det som i går när jag stod här 2019 och i förtvivlan höll ett anförande om varför det var fel att ratificera det redan då djupt kritiserade EU-Kuba-avtalet.

Redan innan ratificeringen saknades krav på förändring, och människorättsförsvarare, journalister eller oppositionella som man sa sig värna om utestängdes. Dessutom innebar avtalet, och innebär fortfarande, att den kubanska kommunistregimen legitimeras och därmed även dess återkommande förtryck.

I dag kan vi glädjas åt att Litauen, föredömligt nog, fortfarande inte har ratificerat avtalet. Det borde inte komma som någon överraskning att förtrycket i diktaturen har fortsatt och i vissa fall till och med ökat, och det borde därför inte vara särskilt svårt att en gång för alla skrota detta avtal. Utskottsmajoritetens inställning att se över detta samt att söka samsyn med USA kan därmed ses som ett stort steg i rätt riktning.

Fru talman! Det finns såklart några frågor i detta betänkande där vi inte är helt överens med majoriteten och några där vi väljer att reservera oss, trots att vi har en förhoppning om att kunna mötas med regeringen i dessa frågor framöver.

Först och främst handlar det om utvecklingspolitikens riktning. Biståndspolitikens mål bör vara att skapa förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor och sin livsmiljö utifrån sina grundläggande behov.

Det är med tillförsikt vi kan konstatera att regeringen tar stora kliv för att få till en resultatbaserad biståndspolitik, där man väljer att satsa på kvalitet framför kvantitet och riktar insatserna på några få projekt som kan lyckas snarare än att strö skattemedel över en massa projekt med svaga eller obefintliga resultat.

Det är helt enkelt grundläggande att allt bistånd är effektivt.

Sverige är dock bara ett biståndsland bland flera i EU, varför det är av största vikt att få till en systematisk synkronisering och rollfördelning mellan Sverige, EU och övriga medlemsstater. På så sätt kan de europeiska givarna, utifrån sin respektive kompetens, tydligare fördela samarbetet med mottagarländerna mellan sig för att bättre matcha mottagarländernas behov.

Fru talman! Sist men absolut inte minst har vi frågan om Iran. Det ligger i hela den fria världens intresse att så långt som möjligt enas om kraftfulla åtgärder mot den islamistiska förtryckarregimen i Iran. Jag tror att de flesta i dag också vet att Sverigedemokraterna nog är det parti som mest av alla står för just detta.

Vi anser därför att regeringen bör verka för att EU och USA ska införa gemensamma sanktioner mot Iran, iranska makthavare och deras anhöriga. Om det inte är möjligt att etablera gemensamma sanktioner bör regeringen inrätta skarpa nationella sanktioner som ger Sverige rollen som ett föregångsland och föredöme för andra länder i stödet för det iranska folket i dess kamp mot den iranska regimens systematiska förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Vidare menar vi bestämt att det inte räcker med sanktioner riktade mot enskilda. Vi ser nämligen hur man från den iranska regimen på olika sätt även har satt klorna i vårt samhälle.

Al-Mustafa International University finansieras och kontrolleras av den iranska skurkregimen. Universitet utbildar shiapräster, forskare, missionärer och andra som sedan skickas utomlands för att sprida och bygga stöd för den iranska regimens ideologi och främja regimens utrikespolitik genom bland annat spionage och påverkansoperationer. Det är en djupt skadlig verksamhet som måste stoppas.

Sanktioner bör införas mot Al-Mustafa International University i dess helhet, vilket innefattar universitetets filialer och samarbeten i Sverige. Det innefattar då även Imam Ali-moskén i Järfälla - det som kallas den iranska regimens de facto-ambassad för hela Norden.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 20 om Iran.

Jag vill också visa min uppskattning för Centerpartiet, som i detta betänkande lyfter en viktig fråga, nämligen Azerbajdzjan och behovet av att rikta sanktioner mot ansvariga för aggressionen mot Armenien. Det är onekligen en fråga jag tycker är värd att följa, och jag arbetar gärna vidare med den. Azerernas fruktansvärda brott är oförlåtligt, och det minsta vi i den fria, demokratiska världen kan göra är att stå vid Armeniens sida och göra vårt yttersta för att de som är skyldiga till dessa övergrepp ska straffas.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka alla kollegor och utskottskansliet för det gångna riksdagsåret. Särskilt vill jag tacka alla härliga ledamöter i Tidöpartierna för ett mycket bra samarbete. Även om vi kommer att ses på olika sätt under tiden fram till att nästa riksmöte öppnar vill jag önska hela utskottet och kansliet en trevlig sommar.

Anf. 17 Håkan Svenneling (V)

Fru talman och ledamoten Markus Wiechel! Det är tydligt att Sverigedemokraterna för en väldigt nationalistisk utrikespolitik. Att man samtidigt om och om igen tackar för det goda samarbetet med regeringspartierna visar att Sverigedemokraterna nu har ett tydligt inflytande över svensk politik, inte bara när det gäller det som står i Tidöavtalet utan också generellt när det gäller svensk utrikespolitik. Inte minst innehar man rollen som ordförande i riksdagens utrikesutskott.

Markus Wiechel försöker måla upp en bild av att han är emot diktaturerna och diktaturernas hantlangare - jag tror att han till och med använde det uttrycket - och att andra på något sätt skulle vara för dessa diktaturer. Jag tycker att Markus Wiechel missar en väldigt tydlig skillnad: Det finns enighet när det kommer till exempelvis Ryssland och Belarus, och det finns enighet i synen på Kina - men det finns inte enighet om andra länder.

Detta beror på att Markus Wiechels politik inte innebär ett slag mot diktaturerna och auktoritära regimer utan snarare är ett sätt att pressa länder i en riktning som faktiskt gör att de landar i famnen på Kina och Ryssland. När det gäller land efter land för man en politik som tvingar dem i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Från Sverigedemokraternas sida skär man nämligen rejält i biståndet. Man har pressat regeringspartierna att skära i biståndet, och som en konsekvens av detta kommer Sverige att få minskat inflytande i internationella organ som till exempel FN. Det gör att länder som Ryssland, Kina och andra diktaturer kommer att ta den plats som Sverige tidigare har tagit i dessa sammanhang.

Den politik man är stolt över och hårdfört driver - som man skriver in i utskottets ställningstagande - får alltså i stället den motsatta konsekvensen: Man tvingar fattiga länder att acceptera investeringar från Ryssland och Kina. Man ökar deras beroende och minskar deras möjligheter att slå in på demokratins väg. Det, fru talman, oroar mig.

Anf. 18 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag vill bara förtydliga att jag inte har hävdat att något parti i Sveriges riksdag på något sätt skulle stå bakom diktaturer. Däremot kan jag konstatera att vi när det handlar om kampen mellan demokratiska samhällen och diktaturer oftast brukar stå på den sida där demokratin finns. I replikskiftet med Socialdemokraternas företrädare lyfte jag exempel på en rad olika länder där vi har sett att så är fallet. Jag är medveten om att Håkan Svenneling också har sett detta.

Inte minst när det kommer till Kuba står ledamoten och jag på olika sidor i frågan. Där har jag hela tiden - även 2019, då debatten om EU-Kuba-avtalet ägde rum i Sveriges riksdag - varnat för det som alla exilkubaner, människorättsorganisationer och så vidare varnade för, nämligen att de som skulle försvaras i Kuba, alltså det kubanska folket i form av demokratiaktivister, journalister och människorättsförsvarare, utestängdes från avtalet. Det är inte okej. Mot bakgrund av det var det lönlöst att teckna ett avtal, för det gynnade knappast dem som behövde vårt stöd.

När det kommer till bistånd, vilket ledamoten lyfte, har vi ju haft en tydlig inriktning om att vi ska ha ett effektivt bistånd som verkligen hjälper. Vi ska inte strössla en massa pengar till höger och vänster utan att ha någon kontroll över dem eller lägga dem på projekt som faktiskt inte mynnar ut i någonting positivt. Personligen tycker jag att internationellt bistånd är väldigt viktigt, inte minst för att hjälpa utsatta och inte minst för att på olika sätt främja handelssamarbeten och så vidare. Men då måste man också ha kontroll över vart pengarna går, och det menar jag att Sverige inte har haft.

När det kommer till handel är det också en positiv del i regeringens biståndspolitik att man för samman handelspolitiken och biståndspolitiken. Jag menar att det är betydligt bättre än det den tidigare regeringen införde.

Anf. 19 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Sverigedemokraterna driver att Sverige ska skära bort en fjärdedel av sitt bistånd. Det skulle innebära en fjärdedels minskat inflytande i internationella organ som till exempel FN. Nu fick man inte igenom en fjärdedel, utan man fick igenom ungefär 18 procentenheters neddragning. Det innebär i princip ett ökat utrymme för auktoritära stater - som Ryssland och Kina, men även andra - att i stället föra fram sin politik.

När det gäller Kuba vill man föra en politik som innebär en anslutning till den amerikanska misslyckade sanktionspolitik som vi har sett föras i över 60 år och som bara innebär en kollektiv bestraffning av det kubanska folket, i stället för att se att politisk dialog åtminstone gör att man kan sätta press på den kubanska regimen. Jag är ingen anhängare av den politiken, och jag tycker att det är viktigt att kämpa för demokrati varje dag. Men jag är övertygad om att den linje som Sverigedemokraterna vill att Sverige ska föra inte kommer att funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Vi ser också att Sverigedemokraternas ställningstaganden gällande andra länder faktiskt inte är ställningstaganden för demokrati. Markus Wiechel nämner Israel och höjer Israel till skyarna, men problemet med den högerextrema regering som Israel just nu har är att den inskränker rättsstatens principer. Det har fått hundratusentals israeler att gå ut på gatorna i protest för just demokrati - inte för politiskt tillsatta domare, som man har kunnat se i andra länder med en tydligt auktoritär och nationalistisk utveckling.

Avslutningsvis hinner jag slänga in ett till land i mixen av olika länder som vi har uppe i denna utrikesutskottsdebatt, och det är Somaliland. Sverigedemokraterna har många gånger lyft fram sitt stöd för Somaliland. Där kan vi se att landets regering - som har ett visst demokratiskt underlag - sedan ett antal månader tillbaka har valt att inleda en militär konflikt. Sverigedemokraterna säger sig stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter, men här backar man faktiskt några som i stället aktivt bedriver militär krigföring för att öka sitt eget territoriella utrymme och sin makt.

Anf. 20 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Återigen: Vad har den så kallade dialog som man säger sig ha fört med Kuba lett till? Man inkluderade alltså inte demokratiaktivisterna och de oppositionella som man borde. Man struntade fullständigt i människorättsförsvararna och struntade i de varningar som kom. Det har ju inte lett till någonting, och mot bakgrund av det är det väl ganska uppenbart att detta är fel politik. Jag ser faktiskt inget skäl att premiera förtryckarstater som inte har det minsta intresse av att förbättra situationen för sitt folk, vilket den kubanska regimen tydligt har visat att den inte bryr sig om.

När det kommer till Somaliland är det en väldigt komplex situation. Faktum är att detta är en fråga vi har drivit i väldigt många år; jag tror att det är i nio eller möjligtvis tio år som vi har försökt lyfta Somaliland som ett ur demokratisk synvinkel praktexempel på Afrikas horn. Landet slår samtliga länder i regionen med råge vad gäller demokratiindex. Sedan är det så att även demokratier begår misstag, och i det här fallet är det en fruktansvärd situation vi ser i området, vilket ledamoten refererade till. Men det har egentligen inte med demokratidiskussionen att göra.

Morgan Johansson (S)

Anf. 21 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag förstod på Markus Wiechels replikskifte med Linnéa Wickman att han söker något slags ideologisk konflikt med socialdemokratin, och den backar vi inte för.

Det Sverigedemokraterna ägnar sig åt just nu är historieförfalskning och desinformation, och vi vet var Markus Wiechel har lärt sig det. Han har rakt av lärt det sig av Trump. Det är så högern i USA agerar: med historieförfalskning och desinformation.

Alla som har läst sin historia vet att det var socialdemokratin - tillsammans med de liberala, ska jag säga - som bröt marken för demokratin i Sverige för 100 år sedan. Alla vet att det var socialdemokratin som tog kampen mot nazismen på 30-talet och som ledde Sverige genom andra världskriget. Där har jag mina rötter, Markus Wiechel - hos Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Då är frågan: Var har Markus Wiechel sina rötter? Det vet vi ju. Sverigedemokraterna bildades av Gustaf Ekström, som var en av dem som hade jobbat för Hitler och Waffen-SS under andra världskriget. Han flydde med svansen mellan benen hem till Sverige, och några decennier senare var han med och bildade Sverigedemokraterna ihop med skinheads och den tidens vitmaktrörelse.

Jag var själv med och såg era möten i Lund på 90-talet, där ni stod och heilade. Jag vet precis var ni har era rötter.

Jag är stolt över mitt parti och över dess rötter och historia. Är Markus Wiechel stolt över sitt parti och dess historia?

Anf. 22 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Det är en uppenbart besvärad ex-minister som står i talarstolen, och jag förstår det. Han säger sig vara stolt över Socialdemokraternas historia, men om man faktiskt tittar på mycket av det som skett historiskt när Socialdemokraterna har haft makten ser man att det inte är så himla vackert. Jag kan exempelvis ta upp hur Socialdemokraterna agerade under krigsåren och varifrån Hitler fick sina idéer om att stämpla "J" i judars pass och så vidare, för att inte tala om tvångssteriliseringarna.

Det finns många saker i Socialdemokraternas historia som man inte bör vara stolt över. Jag står dock inte här för att tala om historia, utan jag står här för att tala om nutid. Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna står på olika sidor i en rad olika frågor. Vi kan klart och tydligt se att Socialdemokraterna har stått närmare diktaturerna, medan Sverigedemokraterna står närmare demokratierna.

Vidare kan jag, med tanke på att Morgan Johansson talade om rötter, säga att mina politiska rötter kommer från det demokratiska partiet i USA. Jag påbörjade min bana i Demokraterna, mot Republikanerna. Så nej - jag har inte lärt mig någonting från Trump, och jag har aldrig gillat Republikanerna som parti. Jag står väldigt tryggt i de värderingar som jag har och alltid har haft, som innebär att jag alltid står för demokrati och mänskliga rättigheter.

Morgan Johansson (S)

Anf. 23 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det spelar ingen roll var Markus Wiechel inledde sin politiska karriär, för vi vet ju alla var den har slutat. Det är hos Sverigedemokraterna han står nu, oavsett om han började att jobba för det demokratiska partiet. Han har lärt av Trump, för detta är precis så som Trump och Republikanerna gör systematiskt. Det handlar om historieförfalskning och desinformation.

Nu kommer vandringssägnerna om andra världskriget och samlingsregeringens agerande då upp igen. Jag tänker inte gå in i den diskussionen, men jag vet att alla historiker som har granskat de påståenden som Sverigedemokraterna har gjort dömer ut dem fullständigt. Detta är ren och skär historieförfalskning.

Låt oss tala om nutiden! Vad ägnar ni i Sverigedemokraterna er åt just nu? Ni pressar bland annat regeringen framför er när det gäller att undergräva den akademiska friheten; det har vi nyligen fått exempel på. Ni pressar regeringen framför er när det gäller att ge sig på enskilda statstjänstemän och myndighetschefer. Därmed undergräver ni en förvaltningstradition som vi alltid har haft, som handlar om att skilja på politik och förvaltning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Internationellt är ni väldigt angelägna om att backa upp auktoritära regeringar, och ibland regeringar som är på väg åt det hållet. Polen och Ungern är två länder som Sverigedemokraterna ständigt håller fram som något slags exempel i den europeiska diskussionen, men vi vet ju att det har gått åt helt fel håll i dessa länder när det gäller den demokratiska inriktningen.

Markus Wiechels inlägg här och hans försök att ta sig vidare i detta replikskifte var ett exempel på att Sverigedemokraterna inte skäms ett endaste dugg för att komma med fullständigt falska och sanningsstridiga påståenden. Detta får vi väl leva med, med det får inte stå oemotsagt.

Anf. 24 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag kan konstatera att Morgan Johansson inte har kommit med ett enda exempel på något falskt påstående. Han bara hävdar en massa saker och hävdar att saker är falska, men de är inte det. Eftersom det talades om historieförfalskning eller Trumpagerande skulle jag vilja säga att Morgan Johansson är ett tydligt exempel på någon som ständigt sysslar med denna typ av aktiviteter.

Jag vill egentligen inte gå tillbaka till vad som hände under valrörelsen, men det var ingen trevlig valrörelse i höstas. Jag tycker att den var ganska smutsig. Socialdemokraterna kallade till och med till presskonferens för att varna för Sverigedemokraterna som ett hot mot demokratin. De varnade för att ett av Sveriges största politiska partier - ett demokratiskt parti - skulle vara ett hot mot demokratin. Det är vad jag skulle kalla oroväckande.

Julia Kronlid

Anf. 25 Andre vice talman Julia Kronlid

Jag vill passa på att påminna utskottet om att ämnet för debatten är utrikesutskottets betänkande gällande verksamheten i Europeiska unionen under 2022.

Anf. 26 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag brukar i den här typen av debatter fråga Sverigedemokraternas företrädare - inte alltid Markus Wiechel - om synen på EU. Denna fråga kommer vi dock att få skäl att diskutera rätt ofta under det kommande året, så jag tänker inte gå in på synen på EU och möjligheterna att stärka förmågan hos EU just nu. Jag tänker i stället ta upp andra frågor.

En handlar naturligtvis om möjligheterna för EU att terrorlista Wagnergruppen och IRGC, som Markus Wiechel berörde. Utskottets majoritet har ju valt att säga att man sannolikt ser ett behov av att uppgradera EU:s grund för terrorlistning av denna typ av aktörer med statliga kopplingar och att det är en fråga som utskottet kommer att följa.

Fru talman! Jag har läst vissa regeringsunderlag. Jag lät också, med hjälp av riksdagens egen utredningstjänst, göra en undersökning om terrorklassning enligt FN och EU. Det är ju alldeles uppenbart att den autonoma sanktionsregim som EU har bygger på att det finns beslut i något rättsligt organ i något medlemsland eller i ett tredjeland - dock inte i USA, för det anses inte tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det måste alltså finnas en myndighet i en medlemsstat som har agerat. Detta gör att EU:s möjligheter är väldigt små. Det krävs en terrorlistning av Wagnergruppen, men då krävs det först en uppgradering av den rättsliga grunden. Varför är inte Sverigedemokraterna beredda att stötta den reservation med detta syfte som finns i denna del?

Anf. 27 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag tror att Kerstin Lundgren vet att jag delar hennes uppfattning i den här frågan och att jag också tycker att man behöver se till att få en ny rättslig grund eller på något sätt se över rådande förhållningssätt i denna fråga. Jag har också en skriftlig fråga i just detta ämne som sedan tidigare är inskickad till regeringen.

Anledningen till att vi inte står bakom reservationen är att jag menar att den slår in öppna dörrar. När jag läser utskottsmajoritetens text uppfattar jag det som att man faktiskt öppnar för att se över rådande förhållningssätt. Jag tycker att det räcker. Sedan får vi se om det kommer till något sådant - om inte är jag absolut beredd att gå vidare i den här frågan.

Anf. 28 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det är ju uppenbart att Sverigedemokraternas sannolika syn i utskottet inte är densamma som Markus Wiechels egen uppfattning. Det finns en tydlig skillnad när det gäller hur han ser på vad som krävs i förhållande till vad utskottet säger och vad han kommer att rösta för i morgon. Det finns möjlighet att vara tydlig och rikta ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för att man uppgraderar den rättsliga grunden - annars förlorar vi tid, fru talman.

Jag har en annan fråga som skulle vara intressant att få ett svar på, inte minst med tanke på vad som nyss sades om Kuba i talarstolen. Ledamoten Stefan Olsson visste inte riktigt vad man skulle vidta för åtgärder med anledning av Kuba och vad man skulle göra för att nå resultat. Men en sak som Sveriges riksdag förfogar över är ratifikationen. Vi hörde att Markus Wiechel nästan grät för att han tyckte det var så illa när riksdagen skulle godkänna avtalet. Men här finns nu ett förslag om att häva Sveriges ratifikation av avtalet. Varför väljer Sverigedemokraterna att tala om Kuba men inte rösta för att häva ratifikationen?

Anf. 29 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Kerstin Lundgren är medveten om vad utskottsmajoriteten har beslutat, och där har vi fått in delar som vi är nöjda med, som att man ska se över avtalet och, som jag tolkar det, successivt ska lämna det. För vår del är det viktigare att vi får till en reell förändring än att bara reservera sig i ett enskilt ärende. Det är mitt korta svar på frågan.

Joar Forssell (L)

Anf. 30 Joar Forssell (L)

Fru talman! Innan andra världskrigets definitiva utbrott hade Hitler börjat ta territorier av andra, och då fanns det de i väst som var kritiska till att intervenera och sa: "Vi måste vänta. Vi måste avvakta. Vi får inte vara för aggressiva. Vi får inte provocera Adolf Hitler." Det fanns de som när kriget var ett faktum fortsatte att säga: "Är vi inte för aggressiva? Kan vi inte förhandla fred med Hitler? Om vi skickar vapen riskerar vi att förlänga kriget. Hitler har ju inte attackerat oss, så varför ska vi involvera oss i detta?"

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Sådana röster har också hörts i konflikter i vår tid. Det är dock uppenbart att de som hade rätt då var de som sa: "Nej, vi måste stoppa detta direkt. Ger vi ett finger tar Hitler hela handen, hela armen och till slut hela torson." Det är uppenbart att de som då sa att de skulle skicka vapen och soldater, intervenera och göra allt de kunde hade rätt.

Fru talman! Precis så är det också här och nu. Vi gjorde fel alla vi länder som inte ingrep ordentligt när Ryssland invaderade Krim. Vi gjorde fel alla vi länder som inte reagerade starkare när Kina tog ett hårdare grepp om Hongkong. Vi har gjort fel när vi inte har agerat hårdare mot Kinas förföljelser av och folkmord på uigurer i Xinjiang.

Fru talman! Det är uppenbart att om vi inte stärker banden till de länder som står oss nära ideologiskt och som tror på frihet och demokrati och agerar tillsammans med dem riskerar vi att se tillbaka på den här tiden med samma skam som jag hoppas att många ser tillbaka på tiden före och under andra världskriget. Då bestod axelmakterna av länder som Italien, Japan och Tyskland. Nu är de några av våra absolut närmaste allierade. Om man är tydlig, tar krafttag och agerar går det att ändra historiens gång.

Fru talman! Nu på 2000-talet närmar sig axelmakterna varandra: Kina, Ryssland, Belarus, Iran, Kuba, Eritrea och den palestinska ledningen. Det finns många exempel på det. Kina producerar delar till drönare som skickas till Iran som tillverkar drönarna och ger dem till Ryssland som använder dem för att döda dem som kämpar för friheten i Ukraina. Det handlar om Belarus bidrag till kriget. Det handlar om Palestina som häromdagen ingick ett avtal med Kina och deklarerade att man inte är kritisk till Kinas folkmord på uigurer i Xinjiang. Det handlar om Kuba vars soldater redan finns på plats på ryska sidan i Ukraina och slåss mot oss, vår frihet och vår demokrati genom sitt deltagande. Det handlar om Eritrea som var ett av fem länder förra året som i FN röstade emot att fördöma Rysslands anfallskrig mot och fullskaliga invasion av Ukraina.

När 2000-talets axelmakter knyter nära band och blir starkare tillsammans måste vi som tror på demokrati och en framtid i frihet där människor får bestämma över sig själva och där länders gränser respekteras göra samma sak. Vi måste luta oss samman. Det gäller USA, EU, Japan, Sydkorea, Australien och Kanada. Vi är och ska vara enade mot Vladolf Putler, som Putin kallas på internet. Han och de andra jag räknade upp utgör våra gemensamma fiender.

Därför är det viktigt att Sverige är kritiskt och tydligt när ledare bryter den gemensamma linjen, till exempel när Macron bröt EU:s linje vad gäller Kina och Taiwan. Därför är det också viktigt att göra saker tillsammans, även om det finns de i utrikesutskottet som är kritiska till att agera samlat. Jag tror att vi behöver ha tuffare sanktioner mot Ryssland. Det är väldigt märkligt att det fortfarande förekommer att väst bedriver affärsverksamhet där, vilket bidrar till Putins krigskassa. Det handlar om att terrorstämpla Wagnergruppen och att fortsätta trappa upp stödet till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Även om Ukraina står närmast oss rent geografiskt handlar det också om att med våra allierade stå upp för andra delar av världen. Det handlar om att stå på USA:s och Taiwans sida i synen på Kina. Det handlar om att uttala stöd och garantier så att Kina inte tänker att eftersom vi inget gjorde åt Krim, Hongkong och Xinjiang kommer vi inte heller att göra något åt Taiwan. Det handlar alltså om att vi allierade är väldigt tydliga när det gäller Taiwan.

När det gäller Kubaavtalet måste vi vara tydliga mot Kuba. Vi behöver ha en gemensam linje med USA och andra vänner. Liberalerna var emot Kubaavtalet från början och är fortsatt det, och vi tycker att det ska rivas upp. Det är märkligt att stöd från oss hamnar i diktaturens händer.

Det handlar om att sluta upp bakom Mellanösterns enda demokrati, Israel, och kräva en demokratisk utveckling i Palestina. Nu närmar sig den palestinska ledningen Kina för att man har det icke-demokratiska gemensamt - detta trots att Kina begår folkmord på muslimer. Det handlar inte om religion utan om att man är emot frihet och demokrati.

Det handlar om att ta tuffare tag mot Iran. Vi står givetvis bakom en terrorstämpling av IRGC; det borde vara en självklarhet.

Fru talman! Det är svåra tider, och då måste man hålla ihop med sina vänner. Därför hoppas jag att vi fortsätter att knyta oss närmare dem som redan står oss nära och fortsätter att göra politiken mot våra fiender tuffare så att vi inte begår samma misstag i framtiden som vi begått historiskt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 31 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Israel har nyligen fått den mest högerextrema regeringen i Israels historia. Den korruptionsmisstänkte Benjamin Netanyahu har ännu en gång tagit makten, denna gång med mer extrema partier än någonsin. För att han skulle kunna få sin regering har extrema partier i bosättarhögern fått makten över viktiga områden som inrikes-, försvars-, bostads- och markfrågor. Bosättarhögern ska nu kunna utöka bosättningarna på ockuperad mark på Västbanken och ytterligare öka trakasserierna mot palestinier. Israels nya säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir har uppmanat Israel att annektera hela Västbanken, och bostadsminister Yitzhak Goldknopf menar att lösningen på Israels bostadsbrist ligger på Västbanken. Finansminister Bezalel Smotrich, ledare för det ultranationalistiska Religiös sionism, ska enligt den israeliska säkerhetspolisen ha planerat ett terrordåd i Tel Aviv 2005.

Denna gång är inte det israeliska folket tyst. I tusentals har människor samlats för att demonstrera mot regeringens förslag om att politisera rättsväsendet, inskränka hbtq-rättigheter, diskriminera den palestinska gruppen i Israel och fortsätta förtrycket mot palestinier på ockuperade områden.

Spontant tänker man att det vore en liberal inställning att stödja demonstranterna som vill upprätthålla demokrati och rättsstatens principer i Israel. I stället ser vi i utskottets texter och delvis i Joar Forssells anförande den trötta argumentationen om att Israel är Mellanösterns enda demokrati, utan ett spår av kritik mot Netanyahu och hans regerings politik.

Liberalerna gör nu samma U-sväng i sin Israelpolitik som tidigare har gjorts i Sverige genom stöd och samarbete med högerextrema krafter utan ett uns av liberala ideal. Jag undrar stilla vad gamla liberaler som Barbro Westerholm hade sagt om detta. Min fråga till Joar Forssell är helt enkelt: Varför ett sådant fokus på att kritisera Palestina när det inte sägs någonting om den negativa utvecklingen i Israel i anförandet?

Joar Forssell (L)

Anf. 32 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Jag tackar för frågan från Håkan Svenneling. Jag har inga problem med att kritisera Israel, och det känner Håkan Svenneling väl till. Jag var själv nere i Israel och deltog i en av de numera många demonstrationerna mot denna politik, så jag förstår mycket väl vad frågan handlar om.

Vi driver faktiskt att vi ska ha friare domstolar även i Sverige. Vi tycker att det ska vara fria domstolar i Sverige, Israel och USA för den delen, och gärna i Ryssland. Där är det lite längre bort att få igenom den politiken, men vi har inga problem med att kritisera Israels regering för detta.

Fru talman! Jag håller helt med om att det finns mycket politik från den sittande regeringen i Israel som man ska kritisera, och det gör vi också. Som sagt har jag själv varit där och deltagit i demonstrationerna.

Samtidigt är det ett faktum att vi har en situation i världen där de moderna axelmakterna allierar sig och knyter sig samman, kommer närmare varandra och hjälper varandra. När Palestina som ett muslimskt land nu stöttar den politik som Kina för mot uigurerna i Xinjiang ger de en legitimitet åt detta. Jag tycker att man ska vara väldigt kritisk mot det. Det skulle vara en stor styrka internationellt om muslimska länder världen över tillsammans med väst anslöt sig till att kritisera Kina.

Vi har inte hört Håkan Svennelings anförande än, men jag förväntar mig att det kommer kritik mot Palestina och den palestinska ledningen i anförandet, för det behövs. Vi som är demokrater behöver vara enade.

Anf. 33 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Joar Forssell ska alldeles strax få lite kritik mot Palestina och dess regering, men jag börjar ändå med Israel.

Jag tycker att det är jättebra att Joar Forssell nu uttrycker kritik mot Israels nuvarande regering. Jag är väldigt oroad över vart Israel kommer att föra den ockupation som de har bedrivit mot Palestina i över 75 år, om man räknar från den allra första grunden. Problemet är att i det man ser i utskottets ställningstagande och i andra sammanhang är regeringen alldeles för otydlig i förhållande till den extrema utvecklingen just nu i Israel. Man stöder inte dem som kämpar för demokrati utan närmar sig och legitimerar bosättarhögerns politik.

Israel har varit otydliga om sitt stöd till Ukraina. Man har valt en väldigt tydlig mittenposition mellan Ukraina och Ryssland, där man har starka intressen av att behålla banden till Ryssland. Där borde Joar Forssell driva på Israel om han nu har så goda relationer med dem.

När det gäller Palestina och Kina tycker jag absolut att Joar Forssell har rätt. Jag har själv besökt det palestinska utrikesdepartementet som är en av få vackra byggnader i Ramallah, vilket beror på att den är betald av Kina. Det är ett exempel på hur beroende en regering som den palestinska blir efter 75 år av ockupation. Då blir man beroende av stater som Kina och Ryssland och andra för att man har för få vänner. Därför måste Sverige fortsätta att finansiera till exempel UNRWA, som är FN:s flyktingorgan för palestinska flyktingar - sådant som Joar Forssell och hans regering och andra partier som han samarbetar med kritiserar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det som oroar mig med den väldigt svartvita världsbilden i utrikespolitiken är att när ni bestämmer vilka länder som vi ska stödja och alliera oss med och vilka vi ska vara emot så driver ni länder som Palestina och Kuba rakt i famnen på Kina och Ryssland. En sådan utveckling är jag väldigt oroad över.

(Applåder)

Joar Forssell (L)

Anf. 34 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det är väldigt märkligt när ledamoten Svenneling argumenterar på det sätt som han gör och ändå inte ser vad Vänsterpartiets utrikespolitik gör med relationen till Israel och med Israel.

Vänsterpartiet är ett parti som precis som Sverige står upp för att vi ska ha en tvåstatslösning på Israel-Palestinakonflikten till exempel. Men Vänsterpartiet är också ett parti som inte tycker att Israel ska kunna få vapen att försvara sig med. Det går ju inte ihop. Om man inte har vapen att försvara sitt folk och sitt land med när man har fiender runt omkring sig - terrorsekter och hela länder - som vill utplåna en, då går det inte att ha en tvåstatslösning, för det kommer inte längre att finnas två länder kvar; Israel kommer inte längre att finnas. Om man har den politiken att man inte ska kunna skicka vapen till Israel blir effekten att de blir beroende av andra i stället för att ha en god relation med till exempel Sverige.

Jag tror att det är bra att utveckla relationerna med Israel för att kunna stödja den del som vill se en ännu mer demokratisk och frihetlig utveckling än vad vi redan har i det landet.

Jag tror också, fru talman, att det är viktigt att understryka att en tvåstatslösning inte kan komma till stånd om det inte finns två demokratiska parter. Sverige har erkänt Palestina som stat, vilket egentligen är lite märkligt, för man har inte kunnat säga vilket område, vilket folk eller vilket styre som avses. Huvudproblemet är ju att det i Palestina inte ens finns någon fungerande stat. Jag frågade den föra regeringen om detta, och de kunde inte svara. Jag frågade också riksdagens utredningstjänst som inte heller kunde svara. Det blir märkligt. Någonstans måste man börja med att sätta tryck på Palestina så att de utvecklas till en demokratisk stat.

Anf. 35 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vi debatterar i dag EU och den verksamhet som Sverige bedrev i EU under förra året. Det gör vi under en viktig tid. Just nu har Sverige det roterande ordförandeskapet i EU. Ordförandeskapet är inte lika tungt och viktigt som det tidigare har varit, men regeringen har under det senaste halvåret lett tusentals möten inom EU.

Men samtidigt kan man konstatera att ordförandeskapet i stort har varit mindre lyckat. Det som de flesta svenskarna kommer att minnas från ordförandeskapet, om de alls kommer att minnas det, är nog en gul dunjacka i ett nollgradigt Kiruna. Kanske är det en symbol för en regering som inte går i takt med tiden.

En annan fråga som ofta ställs i debatten är om Sverigedemokraterna har inflytande över svensk utrikespolitik, och så också inom EU. Efter det första riksmötets år är det enkla svaret ja. Även om utrikespolitiken ligger utanför Tidöavtalet är det uppenbart att regeringen på flera punkter anpassat sig till Sverigedemokraterna, vilket jag kommer att återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

På EU-nivå gnisslar det dock tydligt. Regeringsunderlagets olika inställningar till EU har tydligt skinit igenom under det gångna halvåret.

Vi i Vänsterpartiet har precis som vi brukar skrivit en lång följdmotion om vad vi anser om EU och vad Sverige borde göra. Jag ska därför nu redovisa delar av vår EU-politik.

Förändringar behövs på systemnivå. Europa befinner sig i en politisk kris med sjunkande tilltro till regeringar, institutioner och medier.

Vilka beslut som fattas ska avgöras av hur människor röstar i val, inte av EU-byråkrater och lobbyister från storföretagen. EU måste demokratiseras genom att det ges mer makt till de nationella parlamenten, som riksdagen, och mindre makt till EU:s byråkrater och kommissionärer. Regeringen borde därför verka för att lobbyism i EU ska begränsas till förmån för ökat inflytande för de nationella parlamenten.

Samtidigt som lobbyisternas närvaro begränsas måste insynen i EU:s institutioner öka. De folkvaldas roll i demokratin är central, och det är viktigt att medborgarna kan lita på sina folkvalda. Qatargate och skandalen kring ledamoten Eva Kaili visar att EU-institutionerna inte har tagit tag i problemen med korruption. Det måste röjas upp, och ökad offentlighet krävs.

Vi går nu in i en period där EU:s utvidgning på nytt kommer att stå i fokus. Under 2022 ansökte Georgien, Moldavien och framför allt Ukraina om EU-medlemskap. Samtidigt finns det många länder på västra Balkan som är inne i processen.

Vänsterpartiet har en öppen och positiv hållning till detta. Om länder så önskar ska de ges medlemskap i EU. Det europeiska samarbetet måste vara brett och inkluderande.

Flera av de länder som ansökt om medlemskap i EU har dock en historia av omfattande diskriminering och förföljelse av bland andra hbtqi-personer. Erfarenheterna från EU:s tidigare utvidgningar visar att det inte räcker att ansökarländerna uppfyller de formella kraven för ett medlemskap. De behöver också uppvisa ett genuint engagemang för arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

Detta måste tydliggöras i EU:s krav på ansökarländerna. Regeringen bör därför arbeta för att skärpa Köpenhamnskriterierna så att det uttryckligen framgår att ett land som diskriminerar hbtqi-personer och kränker deras rättigheter inte kan bli medlem i EU.

Ett land som varit särskilt i fokus för EU:s utvidgning är Turkiet. Det är det land som varit längst inne i EU-processen utan att bli medlem.

Till skillnad från utrikesminister Billström ser jag att det är uppenbart att Turkiet i dag inte uppfyller kraven på demokrati och mänskliga rättigheter. Situationen i Turkiet är nu så pass allvarlig att regeringen bör agera för att EU tills vidare ska frysa förhandlingarna om medlemskap med Turkiet. En frysning av medlemskapsförhandlingarna måste innebära att de politiska och ekonomiska förmåner som tillhandahålls Turkiet genom EU:s förmedlemskapsprogram omedelbart dras in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

EU och den svenska regeringen måste bli tydligare i sin kommunikation med Turkiet. Vi måste vidta åtgärder för att de turkiska myndigheterna ska upphöra med våldet och repressionen mot oppositionen och frige alla som sitter fängslade på politisk grund, som nu räknas i tusental. Dag för dag ser vi hur situationen försämras. Som exempel kan nämnas Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som det är oroväckande att Turkiet nu har lämnat.

Det krypande för Turkiet som vi sett under det senaste året måste upphöra. Omvärlden ska inte lägga sig platt för Erdogan utan i stället aktivt stödja alla som kämpar för demokrati på riktigt i Turkiet.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Stödet från EU till Ukraina behöver vara omfattande och långsiktigt. De stora lån som nu ges till Ukraina riskerar dock att i framtiden skapa en svårhanterlig låneskuld.

Som en del i arbetet med att stödja Ukraina bör regeringen arbeta för att EU ska utse en särskild representant för Ukraina med uppdraget att inta en aktiv roll för att konsolidera insatserna för fred, stabilitet och rättsstatens principer. EU behöver redan nu förbereda sig för dagen då fredsförhandlingar tar fart på allvar.

Rysslands krig innebär att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats, vilket kräver internationellt samarbete. Jag anser dock inte att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är ett svar på detta behov. EU:s utrikespolitik är inkonsekvent och sätter ekonomiska och politiska relationer framför respekten för mänskliga rättigheter och folkrätten. Detta ser vi till exempel i hur olika man hanterar olika ockupationsmakter.

Kravet på konsensus leder dessutom till att EU ofta hindras från att inta progressiva positioner i viktiga frågor och ofta agerar långsamt och svagt. Det såg vi när Cypern blockerade sanktioner mot Belarus, och det ser vi varje gång Ungern går Rysslands ärenden genom att blockera viktiga EU-åtgärder.

Att införa majoritetsbeslut är dock inte lösningen på detta. Det skulle bara öka risken för att utrikespolitiken kapas av reaktionära och rasistiska krafter i Europa. Lösningen är i stället att göra utrikespolitiken till en strikt nationell kompetens och att stoppa militariseringen av EU. Prioriteringen bör vara att ge EU och Europa en roll som förtroendeskapare och fredsbyggare i världen.

Under det fullskaliga försöket till invasion av Ukraina har Ryssland begått omfattande förstörelse av naturen och den biologiska mångfalden, så kallade ekocidbrott. Det har skett löpande men framför allt genom förstörelsen av Nova Kachovkadammen den 6 juni. Som en konsekvens av Rysslands agerande kommer det att ta lång tid tills naturen och den biologiska mångfalden återhämtar sig, om det någonsin sker. Därför måste ekocid läggas till som brott i Romstadgan och Ryssland åtalas för ekocidbrott.

I detta betänkande föreslår riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att terrorlista Wagnergruppen under EU:s sanktionsregim för terrorism.

Wagnergruppen är ett företag av legoknektar som bedriver rysk statsunderstödd militär verksamhet i syfte att få det att framstå som om Ryssland inte vore ansvarigt. Wagnergruppen har begått omfattande folkrättsbrott och brott mot mänskligheten i en rad afrikanska länder, där gruppen blivit ett sätt för auktoritära regimer att få militärt stöd och för Ryssland att stärka sin intressesfär. I Ukraina är Wagnergruppen en avgörande del i Rysslands militära insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Sanktionerna mot Wagnergruppen måste därför bli mer omfattande än i dag. Därför är ett beslut på EU-nivå ett viktigt ställningstagande mot Wagnergruppen och mot Ryssland.

Den ryska invasionen av Ukraina och den ryska energikrigföringen har påverkat hela Europas energimarknad och bidragit till skenande elpriser för konsumenter och industri. Det har drabbat länder på kontinenten som misskött sin energiomställning och fortfarande har ett stort beroende av fossil energi. Men eftersom Sverige är EU:s största nettoexportör av energi smittar de höga kontinentala priserna av sig på de svenska energipriserna som därför varit höga, framför allt under vintern.

Därför borde Sverigepriser på el införas och elexporten separeras från elområdena, och därför är det angeläget att reformera hela EU:s elmarknad.

Fru talman! I år är det 75 år sedan fördrivningen av palestinier startade. Det så kallade nakba har påverkat generationer av palestinier. Nakba tog sin grund i imperialistisk politik beslutad över huvudet på det palestinska folket.

Än i dag har omvärlden inte kunnat skapa fred och försoning i området trots att det sannolikt var den initiala ambitionen. Huvudskälet till det stavas den israeliska ockupationen och israeliska politiker som hämtar sin livsluft ur hatet mot ett annat folk.

Dagspolitikens huvudperson i detta är Benjamin Netanyahu, en politiker som överlevt fler politiska kriser än någon annan i över 30 år och i dag leder den mest högerextrema regering som Israel någonsin haft - en regering som hatar inte bara det palestinska folket utan också mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Problemet är att den svenska högern i sin iver att vara höger nu går i Netanyahus ledband. I stället för att se verkligheten och kritisera hans och hans regerings politik och ockupationen och verka för att Sverige ska vara en positiv kraft i regionen drömmer högern om att likt Trump utan fredsförhandlingar flytta Israels huvudstad till Jerusalem. Man vill inte längre kalla den hermetiska inkapslingen av Gaza för en ockupation och inte längre se skadan israeliska bosättningar på Västbanken gör för att motverka en långsiktigt hållbar fred.

En varaktig fred mellan Israel och Palestina förutsätter att Israel avslutar den folkrättsvidriga ockupationen av palestinska områden och börjar respektera palestiniernas grundläggande mänskliga rättigheter. EU behöver i handling visa att man menar allvar med kritiken mot ockupationen och bosättningspolitiken samt uppmaningarna till Israel att avstå från alla handlingar som undergräver tvåstatslösningen.

EU borde suspendera det nuvarande associeringsavtalet med Israel och sätta press på Israel att engagera sig i fredsprocessen och upphöra med den apartheidliknande behandlingen av palestinier som sker genom tvångsförflyttningar, konfiskering av mark och utomrättsliga avrättningar. Detta borde vara incitament för EU att införa sanktioner mot Israel, sanktioner som ska omfatta ett vapenembargo. Det vore en politik för folkrätten och i förlängningen för fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

En annan ockupation som strider mot folkrätten är Marockos ockupation av Västsahara. Marocko har lyckats förhala processen för den folkomröstning om Västsaharas självständighet som parterna enades om att genomföra för över 30 år sedan. Situationen i det ockuperade Västsahara är mycket svår, och västsaharierna utsätts dagligen för hot, våld och frihetsberövanden av ockupationsmakten som har total kontroll över området och förhindrar utländska journalister, observatörer och civilsamhällesorganisationer att verka där. Omvärlden behöver nu agera med kraft för att skydda det västsahariska folket. Sveriges regering bör därför verka för att EU ska kräva att den utlovade folkomröstningen om Västsaharas självständighet genomförs.

I dagens betänkande svänger regeringspartierna också om synen på Kuba, men kanske inte så mycket i synen från när de själva var med i något ungdomsförbund. Men att detta nu visar sig vara åsikten från partierna i Sveriges regeringsunderlag är anmärkningsvärt.

På Kuba råder inte demokrati. De mänskliga fri- och rättigheterna är kraftigt inskränkta. Men samtidigt har det kubanska folket i över 60 år drabbats av kollektiv bestraffning i form av omfattande sanktioner från sin amerikanska granne USA. Det är denna avhumaniserade politik utformad i Miami som den svenska högern vill ansluta sig till. Därför vill den nu avsluta EU:s engagemang för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba genom den nuvarande politiska dialogen och i stället på nytt skicka Kuba in i famnen på Ryssland och Kina. Det är en kontraproduktiv politik som inte har visat några framsteg på över 60 år. Sverige borde fortsatt stå bakom den EU-gemensamma positionen om att USA:s embargo mot Kuba måste upphöra.

Denna debatt om verksamheten i EU, och särskilt då den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som det här inne finns tydliga anhängare av, visar dagens brister i sig, med den så kallade höga representanten Josep Borrell, en trött högersosse från Spanien. I hans arbete under fyra år har gång på gång bristerna i försöken att ha en gemensam utrikespolitik visats. I stället för att samordna mer borde EU:s medlemsstater gå tillbaka till en ordning med nationell utrikespolitik men med samordning i frågor där EU-enighet finns. Det skulle stärka EU:s röst globalt snarare än att EU framstår som lam och utan handlingskraft.

Fru talman! Vänsterpartiet har 13 reservationer i detta betänkande. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 8.

(Applåder)

Anf. 36 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Denna debatt handlar inte om Sveriges ordförandeskap 2023. Till detta får vi anledning att återkomma. Men jag är glad över och välkomnar att EU-ministern är här och deltar i debatten.

Denna debatt handlar om EU under 2022. Det var ett år som färgades av Rysslands brutala, oprovocerade och folkrättsvidriga krig mot Ukraina, ett krig där Ukraina försvarar de blågula färgerna för sig och för oss i EU och våra gemensamma värden. Ukraina och EU har stått pall och mött angreppet som förändrade Europas säkerhetspolitiska arkitektur och vår säkerhet under överskådlig tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Putin, och många med honom, kalkylerade med att varken EU eller Ukraina skulle stå upp mot aggressorn Ryssland. Putin hade investerat fossilt i flera EU-länder. Men Putin misslyckades, och Ukraina och EU lyckades hålla samman. EU införde snabba och kraftfulla sanktioner mot angriparen, aggressorn. EU lyckades samla sig till stöd för Ukraina, såväl militärt, ekonomiskt och humanitärt som till ukrainare på flykt till EU.

Erfarenheterna av kriget och utgången av det kommer att påverka EU och kommande generationer i Europa. Ukraina måste vinna freden, och Ryssland måste i handling visa att de ger upp sina imperiedrömmar och sin vilja att underkuva och kolonisera andra stater. EU måste klara av att hålla samman, visa vägen framåt för Ukraina, Moldavien och Georgien och på det viset förnya vårt uppdrag - EU som fredsprojekt. EU formades på andra världskrigets ruiner och erfarenheter, och detta uppdrag kan vi nu uppdatera för kommande år till följd av Rysslands krig mot Ukraina.

EU är en dröm för många människor - en dröm om frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende rättsväsen. Det är en dröm om respekt och möjligheter - vår union förenad i mångfald. Det finns hot mot våra värden globalt - tveklöst från Ryssland som angriper och vill underminera dem med alla medel. Men det finns också de som angriper våra värden inifrån, även stater. Vi måste klara att möta dessa hot och tillsammans med likasinnade vara exemplet för omvärlden på att demokrati, mänskliga rättigheter, oberoende rättsväsen, jämlikhet, marknadsekonomi, frihandel och klimatsmart tillväxt är framgångsfaktorer.

Centerpartiet har förslag här som vi väljer att inte följa upp, vilket vissa kanske tycker är lite konstigt. Men i det säkerhetspolitiska läge som vi och EU befinner oss i ska vi ta vara på möjligheterna i gällande fördrag för att stärka vår förmåga tillsammans men inte öppna upp för omförhandling av fördraget. Det skulle i nuläget öppna en ny spelplan för alla som vill splittra EU, inte minst Ryssland. Här hänvisar jag till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Fru talman! Sverige var en av initiativtagarna till det östliga partnerskapet. Det kommer nu i ett helt nytt läge med tre länder som antingen är kandidatländer eller har nära kandidatstatus till EU. Centerpartiet välkomnar Ukraina, Moldavien och Georgien precis som övriga kandidatländer baserat på meriter. Men här krävs det också en förnyad analys baserad på Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina och agerande i vårt östliga närområde. Ett omtag från EU är nödvändigt som innefattar stöd till frihets- och demokratikämpar i partnerländerna och till dem som tvingats fly för att kunna fortsätta sin frihetskamp. Centerpartiet ser självklart att det måste gälla även för dem som står upp mot Lukasjenkos väg för Belarus. Men vi har markerat att vi anser att EU officiellt bör utesluta Belarus ur det östliga partnerskapet så länge nuvarande regim sitter kvar och inte bara låta Belarus avstå.

Fru talman! Wagnergruppen är en terroristorganisation under Putins styre. Den har tillåtits härja alldeles för länge i afrikanska länder, i Syrien, på Krim och i Ukraina 2014 och i dag som en del av den värsta ryska angreppsstyrkan i kriget mot ukrainarna och Ukraina. I dess fotspår har vi sett brott mot krigets lagar och brott mot mänskligheten. Övergreppen är att betrakta som klara terroristhandlingar, och gruppen måste därför listas som terrorister och kunna dömas för sina terroristbrott. Problemet här är att FN:s säkerhetsråd är blockerat av Ryssland att föra upp statsunderstödda grupper som Wagnergruppen på sin terrorlista. EU har just för dylika lägen autonoma sanktionsregimer, men då baserat på det som hände den 11 september 2001. al-Qaida och senare Daish har tillförts och behöver nu följas av Wagnergruppen och IRGC. Men tyvärr är EU:s rättsliga grund för detta så smal att det tar emot, och det blir väldigt svårt att nå fram. Därför måste EU, enligt Centerpartiet med flera, initiera en översyn av sin ståndpunkt 2001/931 för att täppa igen den lucka som stater utnyttjar. Det är i dag nödvändigt att Sverige skyndsamt initierar en översyn av denna ståndpunkt. Jag yrkar därför bifall till reservation 14 under punkt 10.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! EU ska vara en frihandelsunion, stå upp för handel på likvärdiga villkor och vara klimatsmart. Handel är ett viktigt verktyg för EU:s mjuka makt och för världens klimatsmarta utveckling. Det är angeläget att fler frihandelsavtal kan träffas och färdigförhandlade införas.

EU måste också se partnerskapet med det afrikanska kontinentala frihandelsområdet som vitalt för kommande år. Det handlar om utveckling för de unga i Afrikas 54 erkända länder och att främja att fler ansluter sig till AFCTFA än de 44 länder som redan har gjort det. EU bör främja integrationen och handeln mellan de afrikanska staterna och inleda förhandlingar om ekonomiskt partnerskap med detta frihandelsområde.

Fru talman! Centerpartiet har en reservation om Kuba, vilket har framgått tidigare i debatten. Vi står därför inte bakom det som utskottet anför i Kubaavsnittet. Vi anser att EU behöver se över det avtal om politisk dialog och samarbete som undertecknades 2016. Det har i praktiken verkat i snart åtta år, och det är inte ratificerat av alla länder, tyvärr dock av Sverige. Enligt vår mening måste man av utskottets utlåtande dra slutsatsen att Sverige ska häva sin ratifikation och ansluta sig till Litauen. Därmed skulle vi säkra att vi inte fortsätter att hävda avtalets legitimitet.

Jag vill, fru talman, yrka bifall till reservation 21 under punkt 14. Jag yrkar alltså bifall till två av Centerpartiets nio reservationer i ärendet.

Avslutningsvis vill jag beröra motiveringen vad gäller Israel. Vi delar utskottets bedömning, men vi har också ett tillägg om att vi välkomnar den höga representantens upprepade uttalanden där man fördömt de senaste månadernas eskalerande våldsspiral i Israel och de palestinska områdena. Vi vill inte se någonting som försvårar en återgång till fredsförhandlingar och en tvåstatslösning.

Fru talman! Jag kommer tyvärr att behöva lämna debatten på grund av ett möte med Nordmakedoniens talman. Nordmakedonien är ett av de länder som under 2022 fick möjlighet att efter lång tid som kandidatland äntligen öppna förhandlingar med EU. De har gjort stora insatser för att den dagen skulle komma. Jag hoppas att alla, inte minst ministern, ursäktar mig för detta. Det blir å andra sidan några repliker färre i och med det.

Med det önskar jag kollegorna i utskottet en glad sommar. Tack för i år! Detsamma gäller förstås kansliet.

Jacob Risberg (MP)

Anf. 37 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Om mindre än ett år röstar EU:s medborgare i frågor där EU har kommit att spela en alltmer betydande roll, framför allt gällande miljön, klimatet och det vi ska prata om i dag, det vill säga EU:s säkerhets- och utrikespolitik.

EU:s gemensamma utvecklings- och utrikespolitik ska gynna ett EU som kan vara en tongivande röst för folkrätt och mänskliga rättigheter. Vi ska möta en alltmer polariserad värld med demokratiskt samarbete och alliansbyggande för att försvara en regelbaserad världsordning, demokratiska normer och principer med grund i mänskliga rättigheter. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska vara jämställd och inkluderande. Den ska fokusera på konfliktförebyggande arbete, fredsbyggande, civilförsvar, bistånd, fattigdomsbekämpning, rättvis handel, medling och diplomati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Den europeiska säkerhetsordningen är under attack. Rysslands invasion av Ukraina gör att säkerhetsläget försämrats dramatiskt i vårt närområde. Ukraina, ett demokratiskt land i Europa, har blivit invaderat av det auktoritära Ryssland som försöker frånta ukrainarna deras rätt till frihet och självbestämmande.

Fru talman! Putins anfallskrig mot Ukraina är ett fruktansvärt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Putin skyr inte attacker mot civila mål helt i strid med krigets lagar. Putins krigföring har också redan nu resulterat i att miljontals människor tvingats på flykt, antingen inom Ukrainas gränser eller till närliggande länder, däribland Sverige.

Vi ser hur geopolitiska spänningar och bränsle- och matpriser har stigit globalt som följd. Nu mer än någonsin behöver världen kraftsamla för att tillsammans möta utmaningarna. EU är vårt viktigaste forum för internationellt samarbete.

Det är bra och nödvändigt att västvärldens reaktion på Putins vidriga anfallskrig har varit kraftfullt, men vi måste också hålla ut. Putin räknar med att vi kommer att tröttna och att vårt motstånd trappas ned. Vi kan inte slå oss till ro.

Det finns mer att göra för att strypa Putins krigskassa. Vårt beroende av olja och gas har konsekvenser. För samtidigt som vi stöttar Ukraina med vapen och pengar fortsätter vi som land att köpa rysk fossilenergi. Detta sker snart ett år efter att riksdagen röstade igenom att vi skulle stoppa importen av rysk olja och gas. EU måste också snarast stoppa importen av rysk energi.

Ryssland är ett land som måste betecknas som en internationell sponsor av terrorism. Detta förhållande blir mycket tydligt när verksamheten hos privata militära företag granskas. Wagnergruppens närvaro i Mali, Libyen och Syrien såväl som i Ukraina har lett till förstörelse av kulturarv kopplat till religiösa och kulturella objekt. Det finns en tydlig koppling till trafficking, smuggling av militär materiel och kulturföremål, penningtvätt och därmed transnationell brottslighet.

De konventioner som kränks av Wagnergruppen är bland annat FN-stadgan, deklarationen om mänskliga rättigheter, deklarationen om försvar av mänskliga rättigheter, konventionen mot finansiering och understödjande av terrorism, konventionen om tortyr och grymhet, konventionen om inhuman behandling och bestraffning, respekten för krigets lagar och Genèvekonventionen om behandling av krigsfångar.

EU och världssamfundet kan göra mycket mer för att tydligt stämpla detta konglomerat av företag och organisationer för vad de är, nämligen terrorister. Det enda rimliga är att beteckna Wagnergruppen och övriga internationellt aktiva ryska militära företagskonstellationer som terroristorganisationer.

Fru talman! Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidorna av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det är pinsamt att se hur EU i dag hanterar Israel och dess förtryck mot palestinier. EU är närmast osolidariskt i sin tystnad. Vi accepterar att om två tolvåriga pojkar - en palestinsk och en israelisk - kastar sten mot varandra på ockuperat område hamnar det palestinska barnet i militärt häkte och ställs inför en militärdomstol utan insyn, medan den israeliske pojken skulle prövas i en civil israelisk domstol - om han ens skulle prövas eftersom han är minderårig och därför med all sannolikhet släpps.

Vi accepterar att en palestinsk familj som har bott i samma by i flera generationer blir hemlös när deras hus rivs för att ge plats åt ytterligare en bosättning så att en israelisk familj, i strid med folkrätten, ska kunna flytta in.

Vi accepterar att israeliska matvaror och andra produkter som producerats på ockuperat område importeras till EU skattefritt, i strid med EU:s egna regler, samtidigt som palestinska varor stoppas och kontrolleras av Israel och sporadiskt tillåts exporteras. Det gör det så oförutsägbart och dyrt för palestinska företag att många ger upp möjligheten att exportera.

Vi accepterar ökat våld och utomrättsliga avrättningar på palestinier på Västbanken där israelisk militär och bosättare undgår rättslig prövning.

Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle fortfarande kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Miljöpartiet vill att Sverige trycker på för att EU i handling ska visa att man menar allvar med kritiken mot ockupationen och bosättningspolitiken samt uppmaningarna till Israel att avstå från alla handlingar som undergräver en lösning.

Associeringsavtalet mellan EU och Israel ger EU ett kraftfullt verktyg att sätta press på Israel att respektera folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Vi anser att regeringen som företrädare för Sverige dels bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område, dels bör arbeta för att EU ska suspendera det nuvarande associeringsavtalet så länge Israel inte avvecklar bosättningarna och vägspärrarna på ockuperat område, avbryter blockaden av Gaza och river muren inne på Västbanken.

För att sätta ytterligare press på Israel att engagera sig i fredsprocessen och upphöra med den apartheidliknande behandlingen av palestinier genom bland annat tvångsförflyttningar, konfiskering av mark och utomrättsliga avrättningar anser vi att regeringen bör ta initiativ till att EU ska införa sanktioner mot Israel och att sanktionerna ska omfatta ett vapenembargo. Att strypa vapentillförseln är ett effektivt påtryckningsmedel, och ett vapenembargo mot Israel skulle också bidra till jämbördighet mellan parterna i konflikten eftersom det i dag inte förekommer någon vapenexport från EU till palestinska företrädare.

Herr talman! Jag läste nyligen i DN att kostnaden för den miljöförstöring som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina enligt uppskattning just nu ligger på 500 miljarder kronor. Att attackera miljön är att attackera människor. Det som pågår i Ukraina är ekocid. Det saknas i dag en effektiv internationell lagstiftning som ger juridiska möjligheter att utkräva ansvar för storskalig miljöförstöring som orsakar allvarliga eller långvariga skador.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

För att motverka den utbredda straffriheten för miljöbrott och förstörelsen av livsmiljöer av internationellt intresse behövs ett globalt verktyg med vidsträckt jurisdiktion för att kunna utreda, lagföra och utkräva ansvar för ekocid. Vi anser därför att regeringen bör utreda möjligheten att få till stånd en internationell lagstiftning mot ekocid, företrädesvis genom att lägga till ekocid som brott i Romstadgan.

Herr talman! Jag stöder självklart samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation 15.

Jag önskar alla mina kollegor en glad sommar.

(Applåder)

Anf. 38 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Det gångna året har präglats och plågats av krig och kris. När det ryska anfallskriget kom till Kiev förändras den geopolitiska spelplanen och gjorde Europasamarbetet till något mer, något större. Attacken mot Kachovkadammen för snart två veckor sedan innebar en ny nivå av förstörelse i spåren av Rysslands illegala aggression. Tusentals civila har förlorat sitt hem och sitt levebröd. Hela byar och samhällen har ödelagts, och alltför många har förlorat livet.

EU och dess medlemsstater bekämpar nu samlat ett angrepp på ett grannland som sedan förra året är kandidatland till medlemskap i vår union. Samtidigt har Rysslands brutala och illegala aggression påmint oss om betydelsen av vårt nära samarbete och vikten av vår gemensamma politiska strävan.

Genom EU genomför vi slagkraftigt en grön omställning för att nå våra klimatmål och bli oberoende av fossila energikällor. Genom EU och den inre marknaden kan våra företag växa sig större och mer konkurrenskraftiga. Genom EU värnar vi våra demokratiska värderingar och rättsstatens principer, som är grunden för samhällets utveckling. Vår kraftfulla hantering av de senaste årens kriser bekräftar att vi är starkare tillsammans och att vi kan möta och bemästra det oväntade som en stark och enad union.

Herr talman! Vi tog över EU-ordförandeskapet i en turbulent tid. Regeringen har sedan dess arbetat för att göra EU säkrare, grönare och friare. Dessa ledord reflekterar vår tids stora omställningar. För att lyckas behöver vi kunna hantera omedelbara utmaningar samtidigt som vi står fast vid den långsiktiga inriktningen.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fått ödesdigra konsekvenser. Förödelsen är omfattande, både av den fysiska omgivningen och i människoöden räknat. Många har betalat det yttersta priset för rätten att leva i fred och frihet.

Kriget har också fått följdverkningar i EU. Den ekonomiska återhämtningen hade precis börjat komma igång efter pandemin när kriget ritade om spelplanen helt. Efter många år med låg inflation sköt plötsligt inflationen och räntorna i höjden. Europa drabbades av en kostnadskris.

Den amerikanska IRA-lagstiftningen, Inflation Reduction Act, skapade en ännu skakigare situation. Det var visserligen välkommet att USA tog ett stort kliv in i den gröna omställningen, men samtidigt uppkom en oro för att europeiska företag skulle lockas över Atlanten med massiva statsstöd. Men som så ofta har de värsta farhågorna inte besannats. IRA splittrade varken EU eller den transatlantiska länken. Regeringen satte i stället framgångsrikt fokus på behovet av att utveckla och fördjupa vår egen marknad för att därmed bygga EU:s konkurrenskraft på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

I stället för statsstödsrace har EU och USA suttit ned och förhandlat om gemensamma intressen. EU har gått fram med lagförslag om att stärka tillgången på kritiska råmaterial för att förbättra villkoren för den gröna omställningen i Europa. EU-kommissionen har, på svenskt initiativ, antagit en strategi för att stärka unionens långsiktiga konkurrenskraft.

Det är sällan en enkel uppgift att nå samsyn mellan 27 medlemsländer. Vårt samarbete prövas i kris. Samtidigt är det just i kriser som EU visar sin styrka. De senaste åren är ett tydligt bevis på detta. Detta har också präglat det svenska ordförandeskapet.

Herr talman! Det är viktigt att ta ansvar när det är svårt. Sverige tog i bred parlamentarisk enighet ansvar när vi presenterade de fyra prioriteringarna för vårt svenska ordförandeskap: säkerhet och stödet till Ukraina, grön omställning och energiomställning, demokratiska värden och rättsstatsprincipen samt EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Som riksdagens ledamöter minns presenterade statsministern prioriteringarna den 14 december förra året här i kammaren.

När ordförandeskapet inom kort når sitt slut kommer runt 150 möten att ha ägt rum i Stockholm och runt om i Sverige, liksom ett par tusen i Bryssel och Luxemburg. Jag vill i detta sammanhang tacka och gratulera riksdagen, som på ett föredömligt sätt stått värd för möten och konferenser i Stockholm, bland annat Cosac. Sverige har företrätt rådet i mängder av förhandlingar och debatter med Europaparlamentet. Själv har jag varje månad tillbringat flera dagar vid plenardebatterna i Strasbourg och Bryssel.

Herr talman! Från dag ett har vår högsta prioritet varit att upprätthålla den styrka och enighet som unionen visat det senaste året och bistå med största möjliga stöd till Ukraina - ekonomiskt, rättsligt, politiskt, humanitärt och militärt. I februari antog EU sitt tionde sanktionspaket för att fortsätta sätta press på Ryssland, och det svenska ordförandeskapet arbetar intensivt med att förhandla det elfte. Vi har beslutat om omfattande ammunitionsleveranser och har inrättat en arbetsgrupp för att klargöra hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina.

Arbetet är omfattande och fortsätter på bred front. Allt detta som vi gör för Ukrainas fred och frihet gör vi också ytterst för vår egen fred och frihet. Att stödja Ukraina och det ukrainska folket i deras strävan mot europeisk integrering är en av våra stora gemensamma uppgifter. Budskapet från den här regeringen, EU:s medlemsstater och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är tydligt: Ukrainas framtid ligger i Europeiska unionen.

Herr talman! Säkerhet har också en intern dimension. Därför är det otroligt glädjande att migrationsminister Maria Malmer Stenergard häromveckan lyckades ena medlemsstaterna kring huvuddelarna av migrations- och asylpakten. Under hennes ledning hittades den svåra balans mellan ansvar och solidaritet som EU-länderna länge sökt. Nu kommer vi att lämna över till spanjorerna, som får förhandla fram den slutliga överenskommelsen med Europaparlamentet. I detta arbete kommer regeringen att fortsätta att vara en pådrivande, konstruktiv och pragmatisk part. Vi behöver en fungerande europeisk migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Herr talman! För det svenska ordförandeskapet har arbetet med den gröna omställningen i stor utsträckning handlat om EU:s klimatpaket Fit for 55. Den nya politiken innebär en betydande ambitionshöjning för vår gemensamma klimatpolitik. Alla beståndsdelar av Fit for 55 strävar tillsammans mot en tydlig övergripande målsättning: att skapa förutsättningarna för att sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030.

Under det svenska ordförandeskapet har viktiga överenskommelser träffats för att accelerera elektrifieringen av vägtransporter genom en kraftig utbyggnad av laddinfrastruktur och ett stoppdatum för förbränningsmotorer, minskade utsläpp inom sjöfart genom hållbara bränslen, energieffektivisering och mycket mer. EU håller i taktpinnen i den gröna omställningen, och vi håller takten.

Herr talman! En förutsättning för ett säkrare, grönare och friare EU är respekten för rättsstatsprincipen och våra grundläggande värderingar. Arbetet med att stärka dessa är därför en särskilt viktig del av Sveriges och - vill jag mena - varje ordförandeskap.

I mars ledde jag i allmänna rådet den årliga rättstatsdialogen. Vi har i allmänna rådet också hållit utfrågningar med Polen och Ungern inom ramen för det så kallade artikel 7-förfarandet.

Senare i dag ska jag delta här i riksdagen vid konstitutionsutskottets konferens om demokratin i Europa. På onsdag och torsdag denna vecka står det svenska ordförandeskapet värd för vårt Stockholmssymposium om demokrati och rättsstaten, dit jag kommer att välkomna bland andra EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts och EU-kommissionärerna Vera Jourová och Didier Reynders.

Experter kommer att medverka från medlemsstater och utvidgningsländer, EU:s institutioner, internationella organisationer, civilsamhälle, akademi, medier och andra intressenter.

Jag vill här särskilt understryka regeringens glädje över att också företrädare för riksdagen kommer att bidra med värdefulla insikter och idéer till symposiet.

Allt detta ger mig hopp om att Stockholmssymposiet kommer att ge ett tydligt och varaktigt bidrag till vårt fortsatta arbete med att stärka demokrati och rättsstatsprincipen i EU.

Herr talman! För regeringen har det varit mycket viktigt att genom ordförandeskapet bidra till EU:s politiska riktning de kommande åren. Det var därför som vi valde att prioritera att sätta EU:s långsiktiga konkurrenskraft högt på agendan.

Om EU ska vara en attraktiv marknad för investeringar, innovationer och nya idéer krävs en ny riktning. EU halkar i dag efter USA, Kina och andra stora ekonomier vad gäller tillväxt, produktivitet och investeringar i forskning och utveckling. Den utvecklingen har pågått under årtionden och kommer att kräva många års arbete att vända.

Det första steget i denna riktning togs av statsminister Ulf Kristersson på Europeiska rådet i december förra året när han tog initiativ till att be EU-kommissionen att presentera en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet. Det var synnerligen välkommet att EU-kommissionen levererade ett kraftfullt svar på detta den 16 mars i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Sedan dess har det svenska ordförandeskapet arbetat med att implementera strategin, med fokus på kärnområden som den inre marknaden, kompetensutveckling, handel och forskning. Dessutom har arbetet skett med en stark inriktning på bättre lagstiftning och minskad regelbörda.

Men det viktigaste arbetet ligger framför oss och upphör inte med det svenska ordförandeskapet. Konkurrenskraftsfrågorna kommer därför att förbli en prioriterad fråga för regeringen och löpa som en röd tråd genom vårt lagstiftningsarbete.

Konkurrenskraftsfrågorna kommer också att vara en central del i vårt bidrag till nästa strategiska agenda, som stakar ut riktningen för arbetet under nästkommande EU-kommission.

Herr talman! Under vårt ordförandeskap har EU fortsatt att pressa Ryssland och stödja Ukraina. Vi har nått en historisk överenskommelse i migrationsfrågan, och vi har arbetat med full kraft för att gå i mål med förhandlingarna om Fit for 55. Samtidigt har vi naglat fast EU:s långsiktiga konkurrenskraft högt upp på den politiska agendan.

Mycket har gjorts för ett säkrare, grönare och friare EU. Vi har två veckor kvar med intensiva förhandlingar, och vår lista med avklarade ärenden blir längre dag för dag. Efter allt detta, när ordförandeskapet är slut, är det vår uppgift att förvalta alla de lärdomar vi gjort och de relationer och den goodwill som vi har skapat under det här halvåret.

Herr talman! Utmaningarna framåt är många. I ett osäkert geopolitiskt läge ska vi samtidigt accelerera den gröna och den digitala omställningen.

Vi ska också förbereda unionen för den framtida utvidgningen som genom det ryska angreppet på Ukraina har kommit att utvecklas till en geopolitisk nödvändighet, inklusive för länderna på västra Balkan.

Det är viktigt att alla, såväl i politiken som i andra delar av samhället, aktivt och frimodigt söker svenska svar på hur EU ska möta dessa utmaningar. Om detta och mycket annat kommer regeringen att återkomma när statsministern till hösten presenterar nästa EU-deklaration.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag rikta ett stort tack till riksdagen för det goda samarbete som jag och mina kollegor har haft under senaste halvåret. Det har också lagt grunden för ett mycket framgångsrikt svenskt ordförandeskap.

Jag har från kollegor i rådet och från företrädare i Europaparlamentet fått mycket beröm för hur det svenska ordförandeskapet lyckats förhandla och driva den politiska agendan framåt. Det berömmet vill jag dela med mig av till riksdagen här i dag.

Anf. 39 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Om tolv dagar tar det svenska ordförandeskapet i EU slut. Jag tror att det är en dag som EU-minister Jessika Roswall längtar lite till. Även om det säkerligen har varit kul lär våren sannolikt också ha slitit lite på ministern. Jag skulle därför vilja önska ministern en skön semester med lite återhämtning och vila.

Men innan vi kommer dit skulle jag vilja höra EU-ministerns tankar om det i vissa delar ändå ganska misslyckade svenska ordförandeskapet i EU. Många svenskar har nog knappt tagit notis om att det har varit svenskt ordförandeskap. Utanför riksdagen har det hängt en banderoll, men så mycket mer har vi nog inte sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

För många utländska besökare kommer nog ordförandeskapet att vara en gammal industrihangar någon kilometer från Arlanda där de flesta möten har hållits.

Jag kan tycka att det är bra att Sverige i linje med frugala fyrans restriktiva ekonomiska politik skurit ned på pompa och ståt vid vartenda EU-möte.

För det flesta svenskar är nog det mest uppmärksammade under ordförandeskapet sannolikt en gul tjock dunjacka i ett nollgradigt Kiruna. Det kommer att vara det bestående minnet. Det är i varje fall det som det stått mest om i sociala medier.

En bild säger mer än tusen ord. Det är ett välkänt uttryck. Att regeringen inte riktigt har kunnat klä sig efter väder kan vara en tydlig bild på en regering som heller inte riktigt tagit klimatförändringen på tillräckligt allvar.

Jag är ingen stark anhängare av EU. Men när det kommer till klimatområdet har EU och EU-kommissionen tydligt legat i framkant och före den svenska regeringen.

Något som har brustit under ordförandeskapet är transparensen. Som ordförande har Sverige deltagit i förhandlingar och drivit linjer som inte har varit förankrade i normal ordning.

Senaste exemplet är att Sverige har lagt fram ett förslag för förhandling där subventioner till kolkraft underlättas och förlängs. Det är knappast en ståndpunkt som har stöd i Sveriges riksdag.

Därför undrar jag, ministern: Varför har ordförandeskapet gått så här dåligt?

Anf. 40 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Jag delar såklart inte uppfattningen att det har gått så dåligt. Jag skulle vilja påstå att det är tvärtom. Nu bedömer inte jag det. Vi får se om två veckor hur det sammanfattningsvis kommer att bedömas.

Som jag sa alldeles nyss i mitt anförande möts jag av oerhört mycket beröm. Det kommer från alla politiska partier i parlamentet och från ministrar från olika länder som har olika partibeteckningar.

De berömmer det svenska ordförandeskapet för att vi har lyckats med det vi var satta att göra. Vi har fokuserat på våra kärnuppgifter och på att få förhandlingar i mål. Det är vad ett svenskt ordförandeskap gör. Det var också vad vi utlovade att göra, att vara effektiva och professionella.

Nej, vi har inte haft ballonger och pompa och ståt. Det är någonting som jag är stolt över. Jag tror att både europeiska medborgare och svenska medborgare förväntar sig av oss att det vi gör är att förhandla fram och nå resultat i viktiga frågor.

Det var många frågor som togs upp mot slutet. Jag vill lyfta fram en av de prioriteringar vi hade. Det är den gröna omställningen. Vi har häromdagen gått i mål med hela paketet Fit for 55.

Det är någonting som är bra för Sverige och EU och såklart för klimatet. Det har inte varit lätt. Men det är en av de framgångar som vi har haft, förutom alla de andra stora diskussioner och förhandlingar som vi kommit framåt i. Jag delar inte uppfattningen att det har varit misslyckat.

Anf. 41 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Herr talman! För att ta ett konkret exempel har utrikesutskottet på utrikesområdet flera gånger lyft fram att Iran borde komma upp på utrikesministrarnas möte.

Jag vet att frågan delvis ligger utanför statsrådets ansvarsområde. Men resultatet av ordförandeskapet är att Iran inte har kommit upp till diskussion en enda gång under de sex månaderna.

Det är ett misslyckande för ett land som Sverige som många gånger varit ett föregångsland när det gäller att lyfta fram mänskliga rättigheter.

Jag har svårt att se hur vi från riksdagen skulle ha kunnat agera på ett mer tydligt sätt än att vi vid varje utskottsmöte som vi haft med regeringen har tagit upp frågan och sagt att vi vill att den ska upp på dagordningen.

Sedan är det inte så att Sverige ensamt bestämmer dagordningen för utrikesministrarnas möte. Men om man är ordförande borde man också kunna ha det inflytandet att faktiskt få upp punkten.

Det finns delar i det arbete som EU-minister Jessika Roswall beskriver som är bra. Jag lyssnade själv på en föredragning om de frysta tillgångarna från Ryssland.

Jag ser med stor hoppfullhet framåt på de konkreta förslag som den arbetsgrupp som Sverige kommer att leda en bit framåt, om jag har förstått saken rätt, kommer att kunna komma med. Jag ska inte säga att allt har varit dåligt. Det finns absolut goda exempel.

Det som inger oro inför framtiden är inte nästa ordförandeskap, Spanien, utan det som kommer nästa höst, då Ungern ska få ordförandeklubban. Under den gångna våren har Europaparlamentariker beslutat att de tycker att Ungern inte ska bli ordförandeland för EU nästa höst. Jag undrar vad den svenska regeringens åsikt och position är när det gäller detta. Kan man bryta så mycket mot rättsstatens principer som Ungern gör och samtidigt bli ordförandeland? Någon gång måste det ju bli konsekvenser av det agerande som vi har sett från Ungern under lång tid.

Anf. 42 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Det stämmer att FAC med Iran och utrikesfrågorna inte hör till EU-ministerns dagordning. Det är den höga representanten som sätter agendan för de punkterna. Men om jag har förstått det hela rätt har Iran ändå diskuterats på FAC:s möten under våren, och det är en fråga som jag vet att utrikesminister Tobias Billström har tagit upp flera gånger. Han var också tydlig i regeringens utrikesdeklaration för ett antal månader sedan om vad regeringen har för uppfattning i frågan. Vi står å det kraftfullaste upp mot den iranska regeringens förtryck.

Låt mig bara nämna något om detta med frysta tillgångar. Den svenska regeringen tillsatte en ad hoc-grupp. Vi är väldigt glada över att den har fungerat så framgångsrikt och att den nu sätter agendan framöver. Det har varit väldigt svårt, för det är krångliga juridiska omständigheter. Det är folkrätt som behöver utvecklas. Men det jag ser fram emot är fortsättningen på detta, och jag är stolt och glad över att vi har lyft frågan. Detta gör vi också tillsammans med andra partner runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Vad gäller Ungern har den svenska regeringen som jag sa i mitt anförande bland annat haft en hearing om utvecklingen där. Detta hade jag ett nära samarbete med våra Europaparlamentariker om innan. Om man ska få vara ordförandeland eller inte har att göra med vad som är fastslaget i fördraget.

Jag förväntar mig av alla ordförandeskap att man följer våra gemensamma regler och står upp för våra gemensamma värderingar, rättsstatens principer och demokrati. Jag kommer att fortsätta att följa detta ärende, såklart. Och tack för att jag får vila lite sedan!

Anf. 43 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Tack till statsrådet för att hon deltar i den här debatten! Att slå undan benen för den ryska regimen och dess ambitioner och förutsättningar i både Ukraina och i resten av världen genom ett uthålligt och långsiktigt stöd till Ukraina är och kommer att förbli en av EU:s och våra viktigaste uppgifter.

Ett av de ryska regimens mest effektiva verktyg är den paramilitära Wagnergruppen. Och när utrikesutskottet i förra veckan på begäran av flera partier hade överläggning med regeringen i frågan om terrorlistning av Wagnergruppen i EU - vi sammanträdde med statsrådets kollega, utrikesminister Tobias Billström - föreslog vi socialdemokrater att regeringen inom sex månader skulle återkomma med en rättslig analys av läget och hur ett förslag till en uppdatering av EU:s sanktionsregim för terrorismen skulle kunna se ut, för att man i nästa steg ska kunna driva frågan om terrorlistning och samla stöd för detta i EU.

Detta handlar förstås om att vi vet att den rättsliga grunden när det gäller listningsförfaranden i dag gör det juridiskt svårt att komma åt den här typen av terroristorganisationer. Detta har ju inte minst Centerpartiets Kerstin Lundgren beskrivit på ett tydligt sätt.

I morgon kommer riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att aktivt samla stöd för en terrorlistning av Wagnergruppen i EU. Jag vill därför fråga EU-ministern hur hon ser på tidsaspekten i detta: När bedömer statsrådet att en rättslig analys kan finnas på plats för att kunna samla stöd för en terrorlistning av Wagnergruppen?

Anf. 44 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Tack, Linnéa Wickman, för frågan! Jag är osäker på om jag kommer att kunna ge ett exakt svar på den ganska specifika frågan. Men jag har tagit del av vad utskottet har skrivit i sitt betänkande och vad som har sagts här i kammaren.

Jag uppfattar ändå att det finns en bred enighet om att det är viktigt att Sverige och EU ska arbeta aktivt för att skapa enighet för att sätta upp Wagnergruppen på terrorlistan. Det är ett arbete som, som jag uppfattar det, har skett ganska brett. Sedan kan vi ju skylla på varandra om vem som var först eller inte. Det viktiga är att vi har den gemensamma uppfattningen.

Regeringen har inlett arbetet med att analysera utformningen av den rättsliga grunden. Men någon exakt tidpunkt kan jag inte säga. Det jag vill säga är att det är en del av det svenska ordförandeskapet att jobba aktivt med Ukraina och för att stödja Ukraina på alla sätt vi kan. Det handlar om att se till att vi får nya sanktionspaket på plats, att ge ekonomiskt och militärt stöd och att också involvera Ukraina i vårt arbete. Vi har tagit med olika ukrainska ministrar på våra möten för att upprätthålla den här diskussionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Avslutningsvis: Linnéa Wickman påstod i talarstolen att den svenska regeringen inte hade jobbat aktivt med rättsstatsprincipen. Det är helt felaktigt. Rättsstatsprincipen är en prioritering som vi gemensamt har kommit fram till i riksdagens alla partier och någonting som vi också historiskt har jobbat tillsammans med. Som moderat och som statsråd i regeringen jobbar jag aktivt med detta på alla nivåer. Det Linnéa Wickman sa stämmer alltså inte alls.

Anf. 45 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Nu återstår mindre än två veckor av det svenska ordförandeskapet i EU. Om något har det ju i och med ordförandeskapet blivit tydligt att vi nu har en regering vars EU-politik spänner från ståndpunkten att EU-medlemskapet är en tvångströja som ska utvärderas till uppfattningen att vi bör fördjupa EU-samarbetet och byta valuta till euron. Detta är minst sagt otydligt. Alla dessa linjer kan omöjligt gälla samtidigt. Det blir helt enkelt varken hackat eller malet.

Det är precis detta jag är rädd för när det gäller frågan om Wagnergruppen. Regeringen säger sig stödja en terrorlistning. Det tror jag genuint också att regeringen gör. Men det blir olyckligt med detta när vi också lägger fram förslag för att få en tydlig tidsplan i arbetet och för att regeringen faktiskt ska arbeta fram ett konkret förslag och hitta en rättslig väg framåt. Som jag sa är det juridiskt ganska svårt.

Här kan Sverige faktiskt ta på sig ledartröjan. Jag hoppas verkligen att statsrådet och regeringen kommer att vara beredda att jobba och vara snabbfotade i detta. Jag kan också lova att vi socialdemokrater kommer att fortsätta att pressa på för detta.