Inkomstskatt

Anf. 1 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Sverige har världens högsta skatter. Armand Duplantis är världsetta i stavhopp, och Sverige är världsetta i att göra av med andras pengar. Vi är fantastiska på att ta ifrån folk pengar som de har förvärvat med hårt arbete och sedan dela ut de pengarna relativt godtyckligt.

Det måste löna sig att arbeta. Varför har vi annars ett samhälle? Av vilket skäl har staten rätt att beskatta folk med 50-70 procent av deras inkomster? Under 60, 70- och 80-talen försökte Socialdemokraterna förverkliga socialismen genom att införa en blandekonomi: löntagarfonder, inskränkningar av äganderätten, skatter på mer än 100 procent, omfattande offentlig näringsverksamhet och kraftiga regleringar. Det blev ett gigantiskt misslyckande, och under 90-talet fick man riva upp många av besluten. Dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt var den första att bekräfta att det var ett misslyckande.

Men ränderna går aldrig ur tigern. I stället började Socialdemokraterna försöka förverkliga sina socialistiska ideal genom bidragspolitik. Skatterna höjdes, och bidragen höjdes än mer. Alla skulle få lika mycket, oavsett om man jobbade eller inte. Mer än motsvarande 1 miljon människor heltidsförsörjdes av bidrag 2006. Alla kände någon som var förtidspensionerad trots att någon form av arbetsförmåga egentligen ofta fanns kvar.

Vi moderater gjorde upp med Bidragssverige till delar under regeringen Reinfeldt, men under de senaste sju åren har regeringen Löfven i små steg byggt ut bidragssystemen. Föga förvånande ser vi hur bidragsberoendet och utanförskapet ökar, särskilt i utsatta områden. De ekonomiska drivkrafterna för arbete är av avgörande betydelse för att fler ska arbeta. Det är också viktigt för att öka de totala resurserna till statsfinanserna.

För låginkomsttagare lönar det sig inte tillräckligt väl att gå från bidrag till arbete. Det får stora effekter på integrationen. Arbetslösheten är till exempel fyra gånger så hög för utrikes födda som för inrikes födda, och en majoritet av utlandsfödda kvinnor i arbetsför ålder arbetar inte. Fru talman, jag säger det igen: En majoritet av utlandsfödda kvinnor arbetar inte. Det gör att skatten på låga inkomster kommer att behöva tas ned ytterligare för att vi ska klara integrationen genom att skapa drivkrafter att välja arbete för alla de utrikes födda kvinnor som i dag är fast i utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Samtidigt bör en stor översyn av bidragen göras i en ny bidragsreform som behöver tas fram i god parlamentarisk anda. Är det rimligt att personer utan medborgarskap i dag har mer bidrag än vad våra pensionärer har i månaden efter att ha gått till jobbet och arbetat under alla år, kanske under så många som 40 år?

För att det ska löna sig att arbeta måste naturligtvis skatten på arbete sänkas. Den är alldeles för hög. Tjänar man över brytpunkten betalar man 52 procent i skatt. Det torde i princip räcka med kommunalskatt och punktskatter, anser jag. Dessutom ger den statliga skatten endast 3 procent, 55 miljarder, i intäkter till staten.

En skärpt arbetslinje skapar fler jobb samtidigt som det säkerställer att det svenska folkets samlade skattepengar oftare går till välfärd och rättssystemet än till bidrag. Det vinner hela Sverige på. Genom att sänka skatten för dem som arbetar stärks drivkrafterna att arbeta. Vi gör det för att det är rätt och ökar sysselsättningen. Vi gör det mer rättvist: Ansträngning ska löna sig.

Möjligheten att stapla bidrag på varandra, som barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadstillägg och försörjningsstöd minskar kraftigt drivkrafterna för arbete. Särskilt hindrar detta kvinnor från att komma i arbete eftersom drivkrafterna minskar i takt med antalet barn.

Arbete är ett av de viktigaste verktygen för välstånd eftersom arbete skapar oberoende och självständighet för individen. Vi vill därför också ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna att växla vissa bidrag, till exempel flerbarnstillägg och bostadsbidrag, mot skatteavdrag för att öka drivkraften för arbete.

Befolkningen blir allt äldre, och allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler. Det kräver att fler arbetar längre men också att de som arbetar gör det fler timmar. Till exempel behöver många med utländsk härkomst komma i arbete för att bidra till pensioner och inte minst till sjukvården.

De kommande åren förutses betydande pensionsavgångar både i den offentliga sektorn och i den privata sektorn. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetenta och erfarna medarbetare. Om fler av dem som nu närmar sig pensionen kan förmås att arbeta längre kommer bristen på arbetskraft på kort sikt att minska samtidigt som välfärdens finansiering stärks också på längre sikt. För att åstadkomma detta vill vi stärka de ekonomiska drivkrafterna för att fler äldre ska arbeta längre.

Det finns även ett par andra inkomstskattefrågor som vi moderater anser är viktiga och som jag skulle vilja lyfta fram.

Rutavdraget och rutreformen som togs fram under regeringen Reinfeldt är en av de mest lyckade reformer som infördes. Tiotusentals jobb har blivit vita, och tjänster som tidigare utfördes av hushållen själva alternativt på den svarta marknaden har blivit vita. De nya jobben har ofta gått till människor som tidigare har haft en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom utrikes födda och unga kvinnor.

Drygt hälften av dem som driver företag i rutbranschen är kvinnor. Rutreformen har varit viktig för att underlätta livspusslet i allmänhet, men framför allt har den varit viktig för de kvinnor som vill ut i arbetslivet och få avlastning när det gäller obetalt hemarbete. Forskningen visar att gifta kvinnor i hushåll köper 40-80 timmars ruttjänster och ökar sina inkomster proportionellt med avdragens storlek. På så sätt ökar sysselsättningsgraden och stärks Sveriges ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För att underlätta människors vardag och för att få fler enkla jobb att växa fram i Sverige vill vi genomföra en ny omfattande rutreform. Äldre är bland de flitigaste användarna av rutavdraget och använder det frekvent. Ett utökat behov av hjälp i hemmet bör ge ett mer generöst rutavdrag. Ett utvecklat och breddat rutavdrag möjliggör innovation och tillväxt i rutsektorn.

Reseavdraget är också viktigt för människor som ska åka till jobbet. Vi bor ju på lite olika ställen i Sverige. Enligt det nya förslag som lagts fram ska de som har mindre än tre mil enkel resa, som många har i Stockholmsregionen, inte få göra några avdrag alls. De som har upp till 80 kilometers resa ska få ha det här avdraget men inte mer. I stora delar av Norrland har ju folk tio mil enkel resa till jobbet eller mer än så.

Det här tycker vi inte är bra, och vi hoppas att det inte blir genomfört.

Anf. 2 Anne Oskarsson (SD)

Fru talman! Sveriges inkomstskatt är av särskilt stor betydelse då två tredjedelar av den offentliga sektorns intäkter kommer från just inkomstbeskattning av anställda, företag och kapital.

Sverige ska ta ut skatter för att öka och finansiera trygghet och välfärd. Samtidigt måste Sverige tänka på att vara konkurrenskraftigt på skatteområdet gentemot andra - mot omvärlden - då vi är rätt beroende av export. Beskattningen ska också vara transparent, begriplig, rättvis och stabil över tid, detta för att vi ska kunna planera våra liv.

Fru talman! I dag gäller olika grundavdrag på inkomst av tjänst beroende på jobbskatteavdragen och vilken inkomst man har. Ett mer rättvist system vore ett platt grundavdrag som erhålls lika av alla löntagare och pensionärer men som får störst effekt för dem med lägst inkomster. Ett platt grundavdrag får en mer social funktion. Detta kan ge människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ett incitament att gå från att vara bidragsförsörjda till att vara självförsörjande.

Fru talman! Av de 300 000 pensionärer i Sverige som kallas fattigpensionärer är två tredjedelar kvinnor. Var sjätte pensionär uppbär garantipension. Det pensionssystem som vi har i dag innebär att hela livstidsinkomsten, det vill säga minst 40 intjänandeår, ska vara pensionsgrundande. Före 2002 var det i stället 30 intjänandeår som gällde, och de 15 bästa åren skulle ligga som bas för pensionen.

Förändringen av pensionssystemets utformning har dessvärre varit förödande för kvinnor, mycket på grund av att kvinnor redan har en lägre beskattningsbar livsinkomst på grund av lägre löner. Det beror också på att kvinnor föder barn och vårdar äldre när samhället inte räcker till, vilket leder till ytterligare sänkt livsinkomst för kvinnor.

Detta är ett fundamentalt problem. Vi behöver genomföra en översyn av pensionssystemet för att få rättvisa. Att hela tiden lappa ihop systemet fungerar inte.

Sambeskattningen avskaffades 1971 för att kvinnor skulle bli självförsörjande och jämställda. Inget av dessa mål har vi sett uppfyllda, och det nya pensionssystemet skapade en ny kvinnofälla. I Sverige, som säger sig vara det mest jämställda landet i Europa, är alltså två tredjedelar av fattigpensionärerna kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Den så kallade pensionärsskatten kom egentligen till genom att jobbskatteavdrag implementerades i flera steg för den arbetande befolkningen men inte för pensionärer. Detta ledde till att vanliga löntagare fick lägre skatt, vilket var bra, men dessvärre fick pensionärerna ingen skattelättnad.

Det är av principiella skäl inte rimligt att den som har arbetat ett helt yrkesliv ska betala högre skatt än en person som arbetat sin första timme. Vår utgångspunkt är därför att pensionen ska betraktas som uppskjuten lön. Det finns ingen rimlig anledning att ha två olika skattesystem avseende inkomst av tjänst. Vi föreslår därför att begreppet inkomst av pension avskaffas. Pensionsinkomsten ska betraktas som inkomst av tjänst. I praktiken försvinner då det så kallade förhöjda grundavdraget och ersätts med befintliga jobbskatteavdrag.

Fru talman! Det tidigare systemet för sparande till pension var kanske bristfälligt, men effekten av att avdraget för privat pensionssparande försvann 2016 gör att invånarna frågar sig om det är lönt att pensionsspara. Om inte blir man mer beroende av det offentliga ålderspensionssystemet, som i dagsläget inte klarar att leverera tillräckligt höga pensioner.

Sverigedemokraterna föreslår därför en förnyelse av systemet för privat pensionssparande där man inte gör skatteavdrag vid själva insättningen och heller inte drabbas av reavinstbeskattning när man säljer fonder eller aktier utan i stället betalar en väldigt låg schablonskatt i enlighet med hur tjänstepensioner fungerar. Förslaget är att schablonbeskattningen uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är detsamma som gäller för tjänstepensioner och som för 2018 uppgick till bara 0,8 procent.

Tillika bör skatten på investeringssparkonton återställas till den nivå som den var på före regeringens senaste höjning. Detta bör rimligtvis uppmuntras med förmånliga skattevillkor snarare än tvärtom.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 3 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Skatterna är ett av de mest effektiva styrmedel vi har när det gäller samhällsutvecklingen. Från Centerpartiets sida är vi klara över att vi styr det vi vill ha mer av respektive det vi vill ha mindre av med hjälp av skatterna. Det är av största vikt att vi väljer rätt - annars kan konsekvenserna bli stora både för den enskilde och för samhället i stort.

Jag är väldigt stolt över att Centerpartiet både i allianskontext och i januarisamarbetet har bidragit till att minska skattetrycket såväl för dem som skapar jobben som för enskilda personer. Avskaffandet av värnskatten och sänkningen av skatten för människor med låga inkomster är väldigt tydliga exempel på Centerpartiets avtryck i skattepolitiken.

Jag vill dock bemöta saker som min moderata riksdagskollega Kjell Jansson sa i den här talarstolen. Han antydde att vi i Sverige har någon typ av fritt spelrum och att vem som helst kan uppbära vilken typ av bidrag som helst. Detta vill jag ta avstånd från.

Fru talman! Jag vill i mitt anförande fokusera på tre skatteproblem som bör adresseras snarast, till exempel några av de skatteeffekter som uppstått i spåren av den pågående pandemihanteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Som jag nämnde inledningsvis är skatter ett viktigt styrmedel, men om de styr fel blir de rättsosäkra. Vi måste då ha både modet och kraften att snabbt korrigera. Låt mig ta ett konkret och tydligt exempel där coronapandemin har ställt till med problem för gränspendlare i skattehänseende.

Nordiska gränspendlare som har jobbat hemifrån under coronapandemin kan tvingas betala skatt i två länder. Det är följden av att de nordiska finansministrarna inte går med på ett undantag från gällande skatteregler. Enligt nordiska skatteavtalet ska en gränspendlare betala skatt i det land där personen arbetar. Under coronapandemin har många pendlare på anmodan av sina arbetsgivare jobbat hemifrån, vilket innebär att pendlarna ska betala skatt i det land där de bor för varje dag som arbetet sker hemifrån.

I Öresundsregionen finns även ett särskilt skatteavtal, Öresundsavtalet, som innebär att om hemarbetet pågår mer än 50 procent under en period på tre månader gäller inte de vanliga reglerna, utan då ska skatten betalas i det land där man bor. Det betyder att de pendlare som berörs av detta måste deklarera och betala skatt både i bosättningslandet och i det land där de jobbar. I vissa fall ska skattepengar skickas mellan länder, vilket leder till ökat merarbete för arbetstagaren, arbetsgivaren och myndigheterna.

Tyvärr finns det fler exempel på skatteproblem som uppstår för gränspendlarna. När problemen blev tydliga förra året kom svaret från finansministern att man inte avser att vidta några åtgärder. Detta behöver såklart lösas här och nu för dem som det berör, men minst lika viktigt är det att lära och göra om inför framtiden.

Fru talman! Vi har från Centerpartiets sida en reservation under punkt 3 i betänkandet, där vi konstaterar att grön skatteväxling är en strategisk metod. Med höjda skatter på sådant som är dåligt för miljön minskar utsläppen och människors miljöpåverkan. Vi menar även att en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn bör utredas. Det är ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. En sådan skattereform måste utformas i bred dialog med alla berörda.

I den mån trafik ska beskattas måste man förhålla sig till att dagens skattebas, det fossila bränslet, kraftigt eroderar. Om och när den skattebasen ska ersättas med andra skattebaser måste dessa bland annat innebära en differentiering av beskattning av vägtrafik i städer och i lands- och glesbygd. Det handlar även om att beskattning måste tillåtas variera mellan olika tider och platser.

Fru talman! Ryckighet och osäkerhet ska vi alltid göra allt för att undvika. När vi uppmärksammar att något upplevs som ryckigt och rent ut sagt felaktigt måste vi agera. För företagen är långsiktiga och transparenta skatteregler alltid prioriterat på skatteområdet.

Sedan en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 är det inte längre tillåtet för styrelseledamöter att fakturera sina arvoden via bolag. I stället ska arvodet betalas ut som lön, samtidigt som uppdragsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter.

År 2009 genomfördes en lagändring som öppnade för att under vissa omständigheter fakturera styrelsearvoden via eget bolag. Sedan lagändringen har Skatteverket gett grönt ljus för styrelseproffs att skicka fakturor från eget bolag så länge de har minst tre uppdrag och inte är delägare i bolagen. Vi var pådrivande i lagförändringen, eftersom den breddade möjligheten för företag att rekrytera kompetenta, externa ledamöter. Reformen har fungerat mycket väl och varit värdefull ända till nyligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi har sedan 2017 drivit att lagen måste göras om nu när Högsta förvaltningsdomstolen underkänt Skatteverkets tolkning. Speciellt mindre företag, även tillväxtbolag och företag utanför städerna och på landsbygden med mindre ekonomiska resurser, riskerar att drabbas extra hårt.

Anf. 4 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag missade att yrka bifall till Moderaternas reservationer. Det var därför som jag begärde ordet. Jag yrkar bifall till Moderaternas samtliga reservationer i betänkandet Inkomstskatt.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Vi har en överenskommelse med gruppledarna om att man yrkar på en reservation i varje betänkande, så jag uppmanar ledamoten att välja en reservation.)

Jag får återkomma.

Anf. 5 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag får inleda med att säga att jag i inledningen av den här debatten blev lite provocerad av Moderaternas tal om att det delas ut skattepengar godtyckligt. Ja, man kan väl säga till vårdpersonalen, som just nu krigar i fronten mot pandemin, och till skolpersonalen, som möter nedskärningar, att det är godtyckliga verksamheter. Och man kan säga till den cancersjuka som behöver vård och omsorg: Gud, vad godtyckligt vi delar ut de här skattepengarna! Det här säger väl lite om Moderaternas syn på samhället.

Fru talman! Det är alltid inspirerande att komma upp efter Centerpartiet här i kammaren. Vid det här laget vet vi ändå vad som inte har fungerat, alltså den nyliberala politik som urholkat välfärden, inte minst genom stora skattesänkningar, privatiseringar, timanställningar och otrygga jobb, som i längden också försvårar våra förutsättningar att möta en kris.

För varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Det är trots allt kärnan i den nyliberala ekonomiska politiken som gör att så många halkar efter. När det gäller inkomsterna är Sverige ett av de länder där inkomstskillnaderna har ökat snabbast i OECD.

LO släppte nyligen sin årliga granskning av inkomsterna för samhällets maktelit. Förutom en dyster bild ger den en fingervisning om hur ojämlikheten i inkomster ser ut, hur värdet av vanliga löntagares arbete hamnar i ett fåtals fickor, hur pengar koncentreras till dem som har mest och hur det lämnar väldigt många människor efter. Ett exempel är att den genomsnittliga inkomsten för en vd på ett svenskt storföretag motsvarar mer än 60 industriarbetarlöner. Att upprätthålla de här klassklyftorna kan ju inte vara något alternativ.

Vi kan titta tillbaka på 1980, då Sverige var mycket mer jämlikt än i dag. Då hade vd:n nio industriarbetarlöner. Då kanske man tänker att det här måste man ju rätta till, att de ekonomiska klyftorna är för stora för ett hållbart samhälle och inkomstskillnaderna för stora mellan kvinnor och män, mellan rika och fattiga, mellan sjuka och arbetande och mellan stad och land. Men i stället för att rätta till det passar regeringen på att slopa värnskatten - pengar som framför allt går till rika män. Det var ju detta som representanten för Centern var så stolt över här i talarstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Att sedan sänka skatten ytterligare med 30 miljarder under en pandemi i stället för att göra stora offentliga investeringar eller utjämna de ekonomiska klyftorna är ju helt ofattbart.

Men det är trots allt många gånger nyliberalismens logik att de med lägre inkomster ska ha lägre lön för att jobba mer medan de rika ska ha lägre skatter för att jobba mer. Piska till arbetarklassen, morot till gräddhyllan är inte särskilt nytt.

Det är en vansinnig utveckling med tanke på vilka som bär upp hela samhället. För nio av tio arbetaryrken är arbetet förlagt på ordinarie arbetsplats under pandemin eftersom arbetare bara kan utföra sitt yrke på plats. Det är många gånger just dessa som möter nedskärningar, en snål bemanning på arbetsplatsen, eftersatt arbetsmiljö och otrygga anställningar. Det är framför allt kvinnliga arbetare som har betalat ett högt pris under pandemin, både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt.

Det är inte bara en vansinnig utveckling. Det är en väldigt cynisk utveckling, inte minst eftersom de skattesänkningar nyliberaler i denna kammare eftersträvar har prövats i decennier utan positiva effekter. I dag går det att dra slutsatsen att skattesänkningar endast lett till kraftigt ökade inkomstskillnader där främst den rikaste procenten drar ifrån och arbetarna är kvar och bär upp samhället.

Om det vore så att skattesänkningar för de rikaste skapar jobb, som man motiverar det med varje gång och som man har prövat under hela min livstid, varför översvämmas vi då inte av fler arbetstillfällen?

Många av dem som har blivit arbetslösa hör till dem med låga löner, timanställningar och otrygga jobb. Hur fixar skattesänkningar för de rika deras tillvaro? Det är ju de stora skattesänkningarna som har lett till nedskärningar i välfärden och försämrat våra förutsättningar att möta en kris.

Därför behövs mer än någonsin en skatteomläggning som gynnar arbetare och vanligt folk, som rustar upp välfärden och vårt gemensamma och som utjämnar de ekonomiska klyftorna. För att uppnå detta måste skattesänkningar för de rika ställas åt sidan, och vi måste börja rätta till alla systemfel.

Det är också dags att vi rättar till slopandet av värnskatten och inför en extra välfärdsskatt på höga inkomster så att vi säkrar välfärdens långsiktiga finansiering.

Det är också dags att återinföra en skattereduktion på fackföreningsavgifter så att vi kan sänka kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggöra att fler går med i facket. Vi vet att det som skapar ökade och rättvisa inkomster för arbetare är att gå samman och kräva det, och då måste det i högre grad möjliggöras.

Skattesänkarnas tid måste vara förbi så att vi kan säga nej till all nedskärningspolitik, oavsett om det gäller vården eller barnens förskola. Nedskärningar får aldrig vara ett alternativ. Tvärtom behöver vi rusta upp samhället med kraftfulla offentliga investeringar på alla fronter.

Jag yrkar bifall till reservation 14.

Anf. 6 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3 - om det inte framgick av mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! När jag hörde Tony Haddous anförande tänkte jag oj och blev fundersam. Det var väldigt många överord: skattesänkningar för de allra rikaste, cyniskt, nyliberaler och nedskärningspolitik. Jag blir konfunderad. Var kommer denna verklighetsbeskrivning från? Den stämmer ju inte. Finns det verkligen belägg för alla Tony Haddous påståenden?

Som jag sa är jag fantastiskt stolt över att Centerpartiet har bidragit stort till att skatten har sänkts för de hårt arbetande människor som är med och bygger Sverige starkt. Vi har tillfört historiskt stora resurser till svensk välfärd. För mig är det obegripligt att Tony Haddou och Vänsterpartiet inte ser den verklighet som vi alla andra ser.

Jag undrar på riktigt vad som är Vänsterpartiets lösningar på de samhällsproblem vi ser. Vill Tony Haddou och Vänsterpartiet verkligen höja skatten för hårt arbetande sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och andra som står i frontlinjen och bekämpar pandemin? Är det verkligen det Vänsterpartiet tycker är lösningen på de utmaningar vi har i Sverige i dag?

Anf. 7 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag börjar där Alireza slutade. Han ger en medvetet felaktig beskrivning av mitt anförande, till exempel att jag vill höja skatten för alla som jobbar inom vården. De som lyssnade på mitt anförande vet att det inte stämmer.

De växande klyftorna är ett av våra största samhällsproblem, och det är här jag kritiserar Centerpartiet.

Vad vi vill göra är framför allt att gå in med stora offentliga investeringar för att rusta samhället, inte minst efter pandemin. I den senaste budgeten lade vi därför 70 miljarder mer än regeringen.

Jag förstår att du är stolt över ditt arbete, men vi tar välfärdsåtagandet och långsiktigheten på mycket större allvar än vad Centerpartiet gör. Ni går ju fram med nedskärningar, och vi vet att det pågår nedskärningar runt om i landet, även i kommunerna.

Jag vet inte om Alireza har varit i skolvärlden den senaste tiden, men det finns skolor där man drar ned på personal och så vidare.

När det gäller inkomster och värnskatt har jag en motfråga till Alireza. Om en vd får 2 miljoner extra i fickan på grund av er skattesänkning, den skatt du var så stolt över att ni tog bort, hur gynnar det samhället? Det är troligtvis en manlig vd som får dessa 2 miljoner. Det gynnar inte samhället över huvud taget. Det är detta vi kritiserar.

Vi vill också införa en extra välfärdsskatt på höga inkomster. Vi tycker inte bara att det är värt besväret att beskatta rika, utan vi anser att det är nödvändigt. Men det gör inte ni, och det är det som skiljer oss åt.

Anf. 9 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag tackar Tony Haddou för frågan.

Jag önskar verkligen att jag hade mer talartid så att jag kunde hålla en grundkurs i nationalekonomi om hur ekonomiska teorier samspelar med samhällsutvecklingen i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Tony Haddou känner kanske till Lafferkurvan. Det finns tydliga ekonomiska belägg för att värnskatten är direkt skadlig för samhällsutvecklingen och att staten de facto får in mindre skattemedel som kan gå till välfärden och till satsningar för de människor som Tony Haddou och Vänsterpartiet säger sig värna om och brinna för.

Tony Haddou och Vänsterpartiet undviker skickligt att svara på frågan varför de vill höja skatten. Varför röstade de emot skattesänkningen för dem med allra lägst inkomst? Varför röstade de emot att ha fler sjuksköterskor och läkare som kan stå i frontlinjen och bekämpa pandemin? Att dölja detta i teoretiska beräkningar om en vd som plötsligt får 2 miljoner mer för att vi tog bort värnskatten, som rör inkomster över 56 000, är för mig ganska obegripligt.

Vi ser också klyftorna i samhället, Tony Haddou. Men man löser dem inte genom att skapa nya problem genom att staten får in mindre i skattemedel.

Anf. 10 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag vet inte om jag precis fick en klapp på huvudet. Men en grundkurs med Alireza Akhondi kommer tyvärr att innehålla hur man slår sönder arbetsrätten för alla dem som står i frontlinjen mot pandemin. Jag tror att Centerpartiet med sin nyliberalism är de sista som ska ge en grundkurs till en vänsterpartist i ekonomi. Det finns tydliga ekonomiska belägg för exakt motsatsen till det som Alireza Akhondi lyfter fram här.

Det blir svårt i denna debatt då vi faktiskt är för sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Jag vet inte var du får dina uppgifter ifrån, Alireza Akhondi, men du får nog kika igen på vår skattepolitik. Jag tror inte att det går att komma särskilt mycket längre när vi får sådana påståenden.

Anf. 11 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! De flesta av oss vet nog hur mycket vi betalar för vår bostad varje månad. De flesta av oss har någorlunda koll på vad telefonen kostar, vad vi betalar för att ha internet hemma och vad andra räkningar brukar kosta. Men det finns undersökningar som visar att de flesta av oss inte vet hur stor vår största utgift är. Vår största utgift är den skatt vi betalar varje månad.

Kristdemokraterna tycker att skattetrycket måste synliggöras. Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Det är inte mer än rätt gentemot medborgarna - alla de som är de egentliga ägarna till pengarna. Vi måste belysa och informera om hur vårt samhällssystem fungerar och vilka fundament det vilar på.

Fru talman! Vi kristdemokrater arbetar för att skattetrycket i Sverige ska minska. Sänkta skatter är ett mål i sig. Det är ett mål att människor får behålla så mycket som möjligt av de pengar de själva har tjänat ihop.

Att sänka just inkomstskatterna är särskilt viktigt. Om det är något som är viktigt för Sverige och svensk välfärd så är det att fler människor arbetar fler timmar. Skattesänkningar som leder till att fler människor arbetar mer leder också till att kommunernas ekonomi stärks långsiktigt. Det som är mest betydelsefullt för att kommuner och regioner ska kunna upprätthålla och utveckla välfärden är att skatteunderlaget utvecklas positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Under Kristdemokraternas och Alliansens tid vid regeringsmakten stärktes välfärden. Det syns bland annat på hur skattekraften, det vill säga skatteunderlaget per invånare, utvecklades under denna tid. Under de åtta år som Alliansen styrde växte skattekraften från 162 600 kronor till 185 800 kronor, räknat i 2014 års fasta priser. Det är en ökning med 12 procent - en långsiktig förstärkning av kommunernas skatteintäkter och möjligheter att utveckla välfärden. Sänkta skatter på arbete ger möjlighet att utveckla välfärden.

Den politik som fördes av Kristdemokraterna och Alliansen i regeringsställning innebar att resurserna till skola, sjukvård och omsorg ökade med mer än 100 miljarder kronor, i fasta priser. Resurserna ökade per invånare, per elev och per slutenvårdspatient. Antalet läkare, barnmorskor och sjuksköterskor per invånare ökade. Resurserna till skolan ökade per elev, i alla skolformer, återigen i fasta priser. Att öka tillväxten genom sänkta skatter och förbättrade förutsättningar för företag lönar sig - för alla.

Fru talman! Trots ett relativt stort bostadsbyggande under några år har trösklarna till bostadsmarknaden blivit väldigt höga. Det senaste året har bostadspriserna ökat rejält. Hemma i Göteborg, som jag kommer ifrån, har priserna på bostadsrätter det senaste året ökat med nästan 6 procent. Priserna på småhus har samtidigt ökat med över 15 procent på ett år.

I takt med prisutvecklingen ökar också behovet av en rejäl kontantinsats. För att hjälpa fler att ha råd att köpa den första bostaden vill Kristdemokraterna införa ett skattesubventionerat bosparande för unga mellan 18 och 34 år. Skatteavdraget ska göras de första 60 månaderna. I vår modell ska alla unga få detta automatiskt, men det ska givetvis vara möjligt att lämna systemet för den som vill.

Tillsammans med ett startlån för förstagångsköpare, som innebär att staten bistår genom att låna ut en del av kontantinsatsen, kan fler få möjlighet att köpa sin första bostad. I vintras tillsatte regeringen en utredning om just startlån. Det välkomnar vi. Nu behövs det också en utredning om ett förmånligt bosparande för unga.

Fru talman! Vi kristdemokrater har flera olika reservationer i dagens betänkande. Jag står givetvis bakom dem alla, men jag vill särskilt lyfta fram och yrka bifall till reservation 27, som handlar om gåvor till ideell verksamhet.

Vi vill ha ett starkt, livskraftigt och självständigt civilsamhälle. Därför har vi arbetat för och infört ett gåvoskatteavdrag. Det innebär i praktiken en skattelättnad för den som ger gåvor till sociala ändamål och till forskning. Genom gåvoskatteavdraget stärks organisationer som Stadsmissionen, Räddningsmissionen, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Vi införde detta första gången 2012, men tyvärr togs gåvoskatteavdraget bort av den rödgröna regeringen under den förra mandatperioden. Det var ett mycket hårt slag mot civilsamhällets organisationer, och vi kristdemokrater kämpade därför hårt för att återinföra det. Det lyckades vi med när den kristdemokratiska och moderata budgeten antogs i början av den här mandatperioden. Sedan sommaren 2019 är gåvoskatteavdraget återigen tillbaka.

Men vi är inte nöjda. Gåvoskatteavdraget behöver byggas ut kraftigt. Taket måste höjas så att fler kan ge betydligt större gåvor. Fler typer av organisationer måste omfattas, den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva måste sänkas och administrationen behöver förenklas för de berörda organisationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Gåvoskatteavdraget är inget konstigt. Nästan alla Europas länder har någon typ av skatteavdrag eller reduktion för gåvor, men den mest intressanta förebilden för oss är förmodligen vårt grannland Norge. Där infördes avdraget 1999. I början var det precis som här, ganska blygsamt och omfattade bara några få typer av organisationer, men sedan kom det att utvecklas. I dag omfattas över 600 organisationer. Det är organisationer som arbetar med omsorg, mänskliga rättigheter, kultur, miljö, natur och djurskydd.

År 1999 var kristdemokraten Kjell Magne Bondevik statsminister i Norge, och sedan dess har Norge haft regeringar både till höger och till vänster, med statsministrar som Erna Solberg och Jens Stoltenberg. Det var olika regeringar, med olika politik på många områden, men alla har utvecklat gåvoskatteavdraget.

Fru talman! Det norska exemplet borde vara en förebild för oss i Sverige.

Anf. 12 Gulan Avci (L)

Fru talman! Eftersom debattreglerna inte tillåter att vi som inte har hållit våra huvudanföranden tar replik tänkte jag passa på att kommentera kollegan och ledamoten Kjell Janssons tidigare inlägg.

Jag håller fullständigt med om att den integrationspolitik som har förts i decennier har varit förödande för inte minst utrikes födda personers möjligheter att komma i arbete och egen försörjning. Jag håller med om att den så kallade arbetslinjen, som har drivits under ett antal år, inte har sänkt trösklarna för just utrikes födda personer att komma i arbete och egen försörjning. Vi behöver på allvar ta tag i integrationsmisslyckandena och från grunden anlägga en tydlig integrationspolitik så att vi kan skapa möjlighet för alla människor, oavsett var de ursprungligen kommer ifrån, att ha samma förutsättningar att komma i arbete och egen försörjning. Det är den bästa vägen till frihet.

Men jag vänder mig mot den typen av argumentation som ställer grupper mot varandra. Jag vänder mig kraftigt mot när man ställer utrikes födda personer mot svenska pensionärer med dåliga pensioner. Så löser vi inte problem, Kjell Jansson. Så kan vi inte tänka om vi på allvar ska anta utmaningarna med att få bukt med de misslyckanden som har tillåtits under decennier.

Fru talman! Nu ska jag ta upp det som jag hade tänkt att tala om och som också är viktigt. Inte minst handlar det om alla de viktiga satsningar som har gjorts under detta fasansfulla år med pandemin.

Vi liberaler har tillsammans med regeringen och Centerpartiet presenterat otaliga krispaket för att säkerställa att företag räddas från konkurser och att jobb skyddas i ett akut läge.

Vi har med jämna mellanrum förstärkt stimulanspaketen med regelförenklingar, kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, direktstöd, investeringsstöd med mera. Listan kan göras väldigt lång över alla åtgärder som har vidtagits. Men en sak har vi liberaler inte gjort. Vi har varken varit passiva eller ansvarslösa under krisen. Vi har tvärtom tagit ansvar för Sverige igenom de mest utsatta lägena som vi har befunnit oss i sedan demokratins införande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Ska vi kunna underlätta återstarten av ekonomin och värna konkurrenskraften när den akuta fasen är över behöver betydligt mer göras.

För oss liberaler är det en självklarhet att utgå från företagen när vi ska återstarta ekonomin, eftersom det är företagen som är grunden för välfärden och viktiga jobbskapare.

Jag vet att Vänsterpartiet inte håller med mig. Det har ledamoten Tony Haddou klart och tydligt gett uttryck för i sitt inledningsanförande. Tvärtom är Vänsterpartiet besatt av att bedriva häxjakt mot företag och svartmåla dem som giriga riskkapitalister. Det är förstås väldigt sorgligt att svartmåla de viktiga välfärdsskapande aktörerna då många företag bokstavligen just nu går på knäna och blöder.

Jag är stolt över att Liberalerna i budgetförhandlingar med regeringen har fått igenom skattelättnader för experter, forskare och andra viktiga nyckelpersoner från andra länder för att de ska kunna komma till Sverige genom att expertskatten nu har förlängts från tre till fem år. Jag har också noterat att det i betänkandet finns ett antal yrkanden som handlar om just expertskatten.

Men det är inte bara expertskatten som har förlängts. Det har skett i kombination med en sänkt bolagsskatt med ett nytt avdrag för investeringar. Nya bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för näringslivet har också genomförts. Vi har också bidragit till att utvidga FoU-avdraget med en rejäl sänkning av arbetsgivaravgifterna.

Reglerna för beskattning av personaloptioner ska reformeras och utvidgas så att unga företag med tillväxtambitioner som både vill attrahera och behålla nyckelpersoner i sina bolag ges den möjligheten och att svenska regler ska bli konkurrenskraftiga internationellt. Detta förslag kommer att träda i kraft den 1 januari 2022.

Alla dessa förändringar sammantaget kommer att stärka svenska företags attraktionskraft genom att de ges möjlighet att konkurrera på lika villkor på den globala marknaden. Vi får nämligen inte glömma den globala marknaden. Den är otroligt viktig för oss som ett litet och exportberoende land. En stor del av vår verksamhet är handel med andra länder.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att svensk arbetsmarknad på det stora hela kommer att bli mer attraktiv för människor från andra länder, att de vill komma hit och bidra med sina kompetenser och sina kunskaper. Det är ett viktigt besked till Svenskt Näringsliv och företagen. De förändringar som har gjorts och görs i närtid är nämligen en stor seger för ett starkare företagsklimat i Sverige.

Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att säga några ord om den skattereform som vi inom januaripartierna har kommit överens om ska genomföras denna mandatperiod. Jag tycker att det är lika bra att vara ärlig. Det kommer inte att bli någon skattereform denna mandatperiod. Det beror på två saker, men det beror inte på att Liberalerna inte har velat det eller inte har haft det som en ambition.

Vi har ett skattesystem i dag som har 30 år på nacken och som är dysfunktionellt och knappt förståbart för många vanliga människor. Det är ett lapptäcke där vi har lagt till saker och tagit bort saker. Det funkar inte långsiktigt om vi ska ha ett starkt, gediget och robust skattesystem. Men pandemin har kommit i vägen. Vi har det senaste året behövt lägga all vår kraft och tid på att hantera denna kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det andra är att vi inte heller tror, nu när två år har passerat, att det går att göra en så gedigen skattereform som bara har stöd av fyra partier i Sveriges riksdag. Vi tror att det krävs en bredare samsyn kring den nya skattereformen som förhoppningsvis ska hålla 30 år framåt i tid. Det förutsätter att fler partier än bara Liberalerna, Centern och regeringspartierna sätter sig vid ett förhandlingsbord. Det förutsätter att riksdagens två största partier också kommer överens - Socialdemokraterna och Moderaterna. Därför vore det ansvarslöst att hasta igenom en reform som är otroligt viktig för Sveriges framtida tillväxtpotential.

Det har under det senaste året kommit ett antal olika rapporter med förslag om hur man ska kunna genomföra en ny skattereform. Vissa förslag är bra. Och jag tycker att det är viktigt att man tar inspiration från inte minst ESO-rapporterna. Men det finns ett förslag som kommer från Tankesmedjan Tiden. Det är en så kallad skuggutredning. Jag kan lova att vi liberaler inte kommer att ta någon inspiration från den. Två saker som vi kan ge besked om här och nu är att vi inte kommer att bidra till att man inför den gamla fastighetsskatten eller att man gör förändringar i skattesystemet som innebär att vi går tillbaka till en ordning där vi återigen får världens högsta marginalskatter på arbetsinkomster. Det är inte bra för Sverige, vare sig ur ett konkurrensperspektiv eller för att stimulera arbetslinjen och få fler människor att gå från bidrag till arbete. Det kommer att vara en viktig fråga för alla oss partier att hantera under nästa mandatperiod. Det är klart att vi har påbörjat ett antal viktiga steg i rätt riktning. Men att stå här och säga att vi under resterande tid av denna mandatperiod ska baxa igenom en skattereform som inte ens har majoritet i Sveriges riksdag och som inte fler än fyra partier står bakom vore faktiskt ansvarslöst i den svåra ekonomiska kris som Sverige befinner sig i.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer. Men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 31.

Anf. 13 Sultan Kayhan (S)

Fru talman! Den svenska drömmen: Under 80-talet, då jag föddes, kunde Medelsvenssons livsmål lite skämtsamt sammanfattas med tre ord: villa, Volvo, vovve. Det är tre korta ord som ytterst var ett mått på den materiella nivå av levnadsstandard som utlovade lycka och framgång. Det var en medelklassaga som spreds runt jorden och blev synonym med beskrivningen av både det rika och jämlika Sverige - landet där varje människa inte bara skulle få drömma om utan även kunna förvänta sig att få den trygghet och lycka som livet med dessa tre ord symboliserade.

I bakgrunden fanns också en bred välfärdsstat som togs för given - ett av världens främsta utbildningssystem som var gratis och öppet för alla, en växande och alltmer omfattande barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg utan privata inslag, bibliotek och fritidsgårdar i varje stadsdel.

Under min uppväxt började detta ideal utmanas. Välfärdsstatens trygghet började uppfattas som ett hinder för individens frihet. Detta började också ge utslag i politiska beslut.

Min generation anklagas ofta för att vara missnöjda på grund av att vi har så höga förväntningar. Men 90-talskrisen skakade om vårt land och öppnade dörren för marknadsliberalismens framfart och dess effekter på välfärden. Regeringen Bildt 1991 spelade också en viktig roll för ojämlikhetens och klassklyftornas återkomst. Det var ett förebud om vad som senare skulle komma under Reinfeldts långa statsministertid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Jag minns samtalen mina lärare hade med föräldrarna om de nedskärningar som skulle komma i skolan. Flera år senare sprang min gymnasieklass ut till en ännu mer osäker arbetsmarknad, en uppförsbacke till den första egna bostaden och mer otrygghet än generationen före oss haft.

I dag ser världen fundamentalt annorlunda ut än för 30 år sedan, och det gör även Sverige. Många har det kanske bättre rent materiellt, men ojämlikheten har ökat. Den rikaste tiondelen, i högre grad den rikaste procenten och i ännu högre grad den rikaste promillen i Sverige har dragit ifrån alla andra i väldigt stor utsträckning under 2000-talet. Vi ser detta även globalt. Både miljardärerna och de hemlösa har blivit fler. Att arbeta räcker inte alltid till för att försörja sig, eftersom lönerna och i förlängningen även pensionerna är för låga i låglöneyrkena. I USA är det redan så att de allra fattigaste får ta två eller tre jobb för att klara sig. Samtidigt rusar aktieutdelningar och kapitalvinster.

Fru talman! Symbolen för lycka må förändras över tid, men jag är övertygad om att människor alltid strävat efter det. Det kanske inte alltid är tryggheten som är ändamålet utan de möjligheter som medföljer. Ska vi vara fria behöver vi också vara trygga.

Det är när skola och utbildning är kostnadsfri och likvärdig som alla kan få möjlighet att forma sina liv. Det är när vi har rätt till arbete med goda villkor som vi kan leva, resa och bo utan att vara beroende av någon annan eller känna oro för hur månaden ska gå ihop. Det är när rättssystemet fungerar som vi kan vara trygga ute och i våra hem.

Det är när det finns bra föräldraförsäkring och förskola som vi kan ge våra barn en trygg start och återgå till arbetslivet när det väl är dags. Det är när det finns fungerande sjukvård och sjukförsäkring som vi kan känna trygghet om livet skulle ta en annan vändning. Och så handlar det inte minst om planetens överlevnad - får vi inte stopp på den globala uppvärmningen, krympande skogar och förgiftning av haven blir det ingen trygghet kvar.

I ett starkare samhälle med minskande klassklyftor kan man arbeta för det liv som man själv vill ha. Skulle något oväntat hända är man inte ensam. Då finns samhället där. Vi kan fortsätta där vi var eller börja om. När vi är trygga är vi friare. Men när vi är otrygga är vi också ofria. Växande ekonomiska och sociala klyftor innebär både ofrihet och otrygghet för alla.

Fru talman! När vi diskuterar politik är vi skyldiga att hantera dagens frågor och samtidigt blicka framåt. Vi behöver hantera den pågående pandemin. Vi behöver också bygga tillbaka bättre när den väl är över. Det gör vi inte genom de skattesänkningar som föreslås här i dag. Dessutom är skatter sällan ett ändamål i sig själva. För oss socialdemokrater handlar skattefrågan snarare om utrymme att bygga det starka samhälle där alla kan vara med.

Jag välkomnar de höga förväntningar som människor har på samhället, på politiken och på sig själva. Människor har all rätt att förvänta sig trygghet, jämlikhet, jämställdhet och en ljus framtid. Förväntningar gör att vi utvecklas och blir bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Även om varken drömmar eller lycka formas av politiska beslut är det i den här salen som vi lagstiftar om vilka förutsättningar vi ger människor. För mig handlar den svenska drömmen om möjligheten till ett jämlikt och tryggt samhälle där var och en kan definiera och välja sin egen lycka. Det är vår plikt som folkvalda politiker att möjliggöra just det, både i dag och för kommande generationer.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag avslag på samtliga reservationer.

Anf. 14 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Återigen är jag sist på talarlistan. Det har varit roligt och intressant att lyssna till mina kollegor i utskottet i denna debatt om skatt. Det har varit få repliker, så jag hoppas att jag får fart på er nu.

Jag vill börja med att säga att jag instämmer i och uppskattar föregående talare Sultan Kayhans tal. Men den här debatten inleddes av Moderaternas Kjell Jansson. Vi tycker olika om ganska mycket. Kjell Jansson beklagar sig över att människor blir beroende av bidrag och behöver samhällets bidrag för att kunna leva och få ihop sin vardag. Kjell Jansson förargar sig över att personer går i pension för tidigt för att de är utarbetade och kroppen inte håller. Kjell Jansson vill skapa jobb - det är oerhört flummigt att vilja skapa jobb - och öka arbetsviljan med ekonomiska incitament. Kjell Jansson klankar ned på olika typer av bidrag som vi har byggt upp i vårt välfärdssamhälle. Där kan jag förvisso hålla med - om vad återkommer jag till senare i mitt anförande.

Jag tycker att det är viktiga frågor som tas upp, men jag vill också att vi backar tillbaka några steg och landar i värderingar. Jag ser inte drivkraften för att arbeta och bidra till samhället enbart i ekonomiska incitament. Jag tror inte på det. Jag tror på människans inneboende vilja att göra någonting för andra och för samhället. Jag har sett det inte minst i den ideella sektorn, och det har talats varmt om dess vikt.

Människor vill engagera sig i olika frågor. Det kan handla om humanitära frågor, miljöfrågor, naturfrågor med mera. Vi vet också som politiker att de flesta som engagerar sig politiskt jobbar utan arvode på kvällar och helger. Det är för att vi drivs av någonting. Vi vill göra någonting, oavsett om vi får betalt eller inte. Därför tror jag att det inte är ekonomin eller hur mycket vi får på saldot i slutet av månaden som avgör hur mycket vi brinner för någonting. Det kommer inifrån.

Vad är det då vi värderar? När jag möter en medmänniska möter jag en medmänniska. Det är inte så att jag ser en robot och tänker: Du måste jobba längre och hårdare. Jag ser inte arbetstimmar, utan jag ser en medmänniska som jag värderar. Jag värderar tid. Jag värderar de små sakerna i livet. Jag värderar min familj. Jag värderar tiden med mina vänner. Jag värderar återhämtning. Jag värderar rekreation. Jag värderar naturen. Jag är ofta ute i naturen och ser skogen - inte bara för alla träd utan som ett ekosystem och som liv i sig. När jag vistas i naturen värderar jag till exempel inte skogen bara för massan ved eller antalet kubikmeter.

Men man kan ha olika grundsyn. Den före detta finansministern Anders Borg visar kanske vad han värderar när han åker på troféjakt i Afrika och skjuter utrotningshotade djur. Man kan ta med sig elefantfötterna hem och ha dem som papperskorgar. Det är en annan typ av grundvärdering - en som jag inte delar. Men de här värderingarna är ändå det som ligger till grund för hur vi sedan agerar politiskt. Det avspeglar sig också i den här debatten och i skatter i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Kjell Janssons förslag på hur vi ska komma till rätta med det här är en rutreform. Det är ett förklätt bidragssystem för dem som redan är välbeställda. Det gynnar faktiskt inte heller de utlandsfödda kvinnor som Kjell Jansson säger sig vilja värna.

Jag uppskattar Liberalernas ledamot Gulan Avcis markering att vi inte kan ställa grupper mot grupper i detta sammanhang. Jag instämmer till fullo i det. Jag vill komplettera med en annan dimension. Vi kan inte ställa aktieägare mot arbetare. Vi kan inte ställa arbetsgivare mot arbetstagare.

Jag tror inte på trickle-down-ekonomin, utifrån vilken vi har byggt upp vår syn på arbete. Centerpartiets ledamot går upp i debatten och vill undervisa med en snabbkurs i nationalekonomi och försvarar stolt borttagandet av en skatt, värnskatten, för dem som tjänar allra mest i samhället. Det är bortom min förståelse.

När vi ändå ska försöka att undervisa varandra i ekonomi vill jag ännu en gång påpeka att ekonomisk tillväxt varken är önskvärd eller realistisk i längden, eftersom den mäts exponentiellt. Biolog som jag är vet jag att om något växer exponentiellt i naturen eller i biologin hänvisar vi till cancer, för det är vad det handlar om. Med en planet är det inte möjligt eller önskvärt att ha en ekonomi som ska öka mer än vad själva planeten har bärförmåga till.

Fru talman! Jag hoppas att det framgår tydligt att jag inte tror på nyliberalismen, som verkligen genomsyrar vår debatt och i stort vår politik numera. Jag tror inte på den som avreglerar kapitalismens destruktiva mekanismer. Det är vad som driver på ojämlikheten och samtidigt effektivt utarmar vårt ekosystem planeten.

Jag håller med Kjell Jansson på en punkt. Visst skulle vi kunna förenkla systemen. Varför inte införa en basinkomst? Det vore så mycket lättare. Jag och Miljöpartiet driver på för en statlig offentlig utredning för att få mer svar på hur det skulle kunna genomföras.

Miljöpartiet instämmer också med Centerpartiet om den gröna skatteväxlingen. Jag tror på att vi ska använda skattesystemet för att driva bort från det som är dåligt och mot det som vi uppskattar och är bra. Vi vill sänka skatten på inkomst och öka skatten på det som är miljöförstörande.

Vi vill minska normalarbetstiden. Det var en reform som samtliga partier var överens om för 50 år sedan, men sedan dess har man inte vågat göra någonting med den. Det är just för att vi värderar tid som vi vill det. Det gäller också engagemang, som vi har hört från Kristdemokraternas ledamot. Det handlar om engagemanget och det ideella deltagandet i samhället. Det tror vi på.

Vi vill se till att få bukt med den skeva beskattningen. Vi har i dag otroligt höga skatter på arbete men otroligt låga skatter på kapital. Det säger någonting om vad man värderar. Man värderar inte hårt arbete. Man värderar den som föds rik, den som spekulerar eller den som har tur. Där skiljer vi oss rejält åt.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 15 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Tack, Rebecka Le Moine, för omnämnandet i talarstolen! Jag uppmärksammade att Rebecka Le Moine sökte en replik. Jag tänkte: Varför inte, det är alltid bra att vara lite alert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Jag är väldigt glad att vi debatterar skatter och inte biologi. Jag vill passa på att påminna Rebecka Le Moine om att Miljöpartiet de facto sitter i regeringen. Det verkar vara en liten detalj som Rebecka Le Moine har förbisett i sitt engagemang. Miljöpartiet har varit med och avskaffat värnskatten. Det är viktigt att komma ihåg.

Vi vet rent ekonomiskt, enligt ekonomiska teorier, att minskat skattetryck på arbete genererar både tillväxt och resurser till välfärden. Det är resurser som vi kan använda i den gröna omställning som måste ske här och nu för att vi ska kunna nå de klimatmål som Miljöpartiet och Centerpartiet tycker är oerhört viktiga.

Jag vill avslutningsvis passa på att fråga Rebecka Le Moine vad Miljöpartiets alternativ är, med tanke på att ni ändå sitter i regering med de verktyg och de departement som jobbar med att försöka nå klimatmålen.

Anf. 16 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Får jag vara så oförskämd att påminna om hur mitt efternamn Le Moine uttalas, så att vi vet det?

Det är klart att mitt parti är en del av regeringen, och Centern och Liberalerna är en del av januariavtalet. Däremot tror inte jag på munkavel. Det är viktigt för demokratin och alla som följer debatten att de vet var partierna står. Annars kan vi delegera hela det politiska samtalet till Stefan Löfven, men det ser inte jag som något som vitaliserar och driver demokratin framåt.

Vi är en del av regeringen. Men jag är inte minister. Jag är riksdagsledamot. Jag är inkryssad för de åsikter och den politik som jag driver. Det är min förhoppning att fortsätta att kunna göra det hela den här mandatperioden. Det ser inte jag som ett hinder att säga vad jag och Miljöpartiet står för.

Det är såklart i regeringen som vi får försöka att trycka på och förändra med de verktyg som finns. Det gör vi. I varje förhandling och i varje rum tjatar vi till exempel om miljövärdena och att öka budgeten för natursatsningar.

Vi kämpar för att den gröna skatteväxlingen ska genomföras med så stor effekt som möjligt för natur och de miljömål som vi gemensamt har fattat beslut om i riksdagen.

Det ena står inte emot det andra. Jag är riksdagsledamot, och vi är en del av regeringen. Där verkar vi också i alla förhandlingar som vi är en del av.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag ber om ursäkt för fel uttal av namnet. Jag ska skärpa mig.)

Anf. 17 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Även jag vill be om ursäkt till Rebecka Le Moine för felaktigt uttal. Detta med efternamn är inte alldeles enkelt alla gånger. Det vet jag av egen erfarenhet.

Jag vill ändå passa på att säga att Rebecka Le Moine inte svarade på min fråga. Jag har hört den typen av argumentation tidigare från miljöpartister. Men svaret och vad lösningarna och alternativet skulle kunna tänkas vara lyser som alltid med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Med tanke på hur vårt samhälle ser ut och de utmaningar som vi står inför blir det i varje fall för mig med min liberala kompass som ledstjärna väldigt problematiskt att försöka förstå hur Rebecka Le Moine resonerar om hur man ska ta bort begreppet tillväxt och att det i sig skulle vara skadligt.

Eftersom vi ändå debatterar skatter vill jag på riktigt veta hur Miljöpartiet ser på att vi ska kunna ha ett välfärdssamhälle där vi tar ansvar för de svaga i samhället. Det handlar om att vi ändå kan ha en välfärd utan att på något sätt hamna i en situation där det från min horisont, ursäkta detta, blir ett bakåtsträvande. Jag får inte riktigt ihop det i min roll.

Anf. 18 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Vi har såklart tänkt igenom detta när vi kritiserar tillväxt som begrepp. Vi kan ju sluta med att ha det som ett politiskt mål och se ekonomin, precis som föregående talare nämnde, som ett verktyg för att nå de egentliga målen.

Så vad är då egentligen vår uppgift? Vad är det som är viktigt för oss alla? Det tror jag att vi kan enas om. Det är någonstans en välfärd och en livskvalitet inom planetens enda gräns, som vi överskred i förrgår.

I går hade vi en debatt om punktskatter. Där hoppas jag att jag gjorde det tydligt att Miljöpartiet har en rad olika förslag på hur man kan höja skatten på just uttaget av naturresurser. I dag är det i princip gratis. Naturen ses som någonting vi ska borra upp och skövla och sedan göra om till någonting mer användbart, för det är det som skapar jobb. Jag menar att det är en felsyn i grunden på naturen att vi snabbt ska göra oss av med och göra om naturresurserna. Det där måste vi beskatta mer.

Om vi nu är så positiva inför framtiden när det gäller teknikutveckling och it-lösningar - som jag också tror att vi alla är - hur kan man då samtidigt vilja skapa jobb för sakens skull? Det är det jag tycker är väldigt flummigt.

Då är frågan: Hur gör vi för att återigen kunna beskatta värdet? Ska man inte då tänka sig att beskatta även det arbete som robotar utför i framtiden? Det är en ny tanke som vi faktiskt bör överväga och fundera på så att vi inte skapar ett klassamhälle där till exempel de som har automatiserad arbetskraft och robotar kommer lättare undan.

Det handlar också om att använda den gröna skatteväxlingen - som jag också tror att vi är överens om - som ett verktyg för att växla fokus.

Anf. 19 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag ska klargöra det här med reservationerna. Naturligtvis står jag bakom alla moderata reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet om inkomstskatt.

Inkomstskatt

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Företag, kapital och fastighet